Tag Archives: politik

Konferensen Biobase kommer till Piteå i november

Näringsminister Mikael Damberg är en av de medverkande under konferensen BIOBASE som hålls i Piteå den 22-23 november. Konferensen är del av regeringens samverkansprogram kring cirkulär och biobaserad ekonomi och lockar beslutsfattare och företagsledare från hela Europa.

Det är ingen slump att konferensen Biobase hålls i Piteå. Där finns hela värdekedjan samlad i form av stora industriaktörer, forskning i världsklass och Europas kanske största tillgång på råvara. Det ger goda förutsättningar för att synliggöra Sveriges position och ambition inom cirkulär och biobaserad ekonomi.

– Vi är otroligt glada och stolta över att kunna samla all denna kompetens och beslutskraft i en konferens i Piteå som i decennier har arbetat med flera av de områden inom den cirkulära ekonomin som nu aktualiserats genom regeringens samverkansprogram, säger Helena Karlberg, vd på Piteå Science Park som arrangerar konferensen tillsammans med Näringsdepartementet och en rad olika lokala, regionala och nationella aktörer.

Sverige har antagit ett ambitiöst program för att ställa om landet från en linjär och fossilbaserad ekonomi till cirkulär och biobaserad ekonomi i linje med de internationella klimatmålen och målen i Agenda 2030. Regeringens samverkansprogram har som syfte att stödja omställningen genom att engagera alla delar i värdekedjorna. Ett viktigt syfte med programmet är att hitta lösningar för att fossilbaserade produkter ska ersättas med biobaserade.

Arbetet i flera av de undergrupper som regeringen satt samman kommer att beröras under konferensen. Det gäller exempelvis industriellt träbyggande, innovativa bioråvaror, biodrivmedel, nya material samt uppskalning och kommersialisering.

Konferensen löper över två dagar med en första dag för särskilt inbjudna och en andra dag öppen för alla.

Bland konferensens talare återfinns, förutom Mikael Damberg även Lauri Hetemäki, från European Forest Institute, Pia Sandvik från RISE, Resarch institute of Sweden och Tony Smurfit, vd på Smurfit Kappa Group.

Talar gör även europaparlamentariker Christofer Fjellner, Carina Håkansson, vd på Skogsindustrierna och Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, som också är den som håller ihop regeringens samverkansprogram.

Smurfit Kappa är en skogsindustri som driver på den hållbara utvecklingen i Piteå

Under konferensen tas ämnen upp som hållbart skogsbruk och andra generationens avancerade biobränsleproduktion. Dessutom får deltagarna veta mer om den toppmoderna fabrik för industriell produktion av träbaserade lägenhetsbyggnader som nu byggs i Piteå. Avancerad forskning och innovation för framtida biobaserade material och produkter kommer också att diskuteras.

PITEÅ SCIENCE PARK är ett utvecklingsbolag för kulturella och kreativa näringar och cleantech. Vår ambition är att vara en respekterad och uppskattad partner som fungerar som en drivande motor för innovationer och företagande. Konferensen hålls i Piteå Science Parks stora konsertsal, Studio Acusticum, en konserthall helt byggd av trä med Skandinaviens största orgel.

Artikeln är publicerad 2017-10-16 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom .  Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

EU parlamentet mildrar förslaget att begränsa skogsbruket

Viktig EU-framgång för skogen

Hotet om ett abrupt avverkningstak för skogsbruk röstades ned i EU-parlamentet. Under en längre tid har diskussionen pågått kring på vilket sätt som man eventuellt skall räkna in skogens klimateffekter (LULUCF) som en del av hur EU skall kunna nå FN:s klimatmål för 2030 (Paris avtalet) . EU kommissionen har lagt ett lagförslag som innebär att avverkningar över den nivå som gällde 1990-2009 skulle räknas som en belastning vad gäller miljön. Det skulle med andra ord sätta ett tak på tillåtna avverkningar något som EU:s skogsländer häftigt vände sig emot, eftersom såväl skogsbruket förändras och skogarna tillväxer i Europa.  Den 13 september röstade EU parlamentet i frågan och även om man inte avvisade  kommisionens förslag så gjorde man ett antal väsentliga förändringar. Nu skall rådet (länderna) ta ställning och sedan blir det en förhandlingsprocess innan slutligt beslut kommer kanske någon gång nästa år. 

– Vi är väldigt glada över insatsen ifrån våra svenska EU-parlamentariker som arbetat hårt vilket vi ser resultat av idag. Skogen är en viktig tillgång i klimatarbetet. Det finns risk att andra intressen i Bryssel vill stoppa oss från att använda skogsråvaran i den utsträckning som behövs för att vi ska klara våra klimatmål i linje med Parisavtalet, säger Palle Borgström, förbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund.

– Det är nu viktigt att den svenska regeringen agerar kraftfullt inom ministerrådet för att säkerställa möjligheten till fortsatt skogsbruk för att vi framförallt ska klara klimatutmaningen, men även säkerställa de viktiga jobben, produktionen och svenska exportinkomster.

Sven Erik Hammar, ordförande för LRF Skogsägarna, säger att förslaget om tak för avverkningar vittnar om stor brist på kunskap om skogsbruket och skogsbruket klimatnytta.

– Parlamentets förslag är en klar förbättring i synen på hur skogen kan bidra till att mildra klimatförändringen säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna. Helst hade vi sett att regelverket helt och hållet riktat in sig på framtida potentialer. Nu finns det fortfarande med en skrivning om att beräkningarna om avverkningsnivåer ska utgå från hur skogen brukades mellan åren 2000-2012. Kunskaperna flyttas hela tiden fram och med en referensperiod bakåt i tiden kan vi inte tillgodogöra oss detta i beräkningarna.

– Forskning visar tydligt att ett aktivt skogsbruk är den bästa strategin för hur skogen kan mildra klimatutmaningarna. När skogen växer tar den upp enorma mängder koldioxid och hållbara skogsprodukter kan ersätta produkter och energi från fossila källor.

– EU-kommissionen bortser helt från substitutionseffekten, att vi undviker utsläpp om förnybara produkter ersätter fossilkrävande. Om skogen få stå för länge ökar också risken för skador genom stormar och bränder, säger Mårten Larsson.

Lagförslaget är en del av det omfattande klimatpaket som kommissionen lämnade i juli 2016. Det föreslår att integrera växthusgas-emmissioner och förändringar i land användning i 2030 års klimat och energi ramverk.

Parlamentet anser att det 2030 skall det finnas en balans mellan emissioner och absorption av CO2 i skogen och att därefter absorptionen ytterligare skall öka. För att följa detta vill man införa ett robust kontrollsystem. Ett riktvärde skall baseras på en dokumenterad nivå för perioden 2000 och 2012 en mer närliggande period än vad kommissionen föreslog som ville ha 1990-2009.

Rapportör är tysken Norbert Lins som representerar EPP (kristdemokrater). Skuggrapportör från norden är finländaren Nils Torvald som representerar ALDE (liberalerna).

Artikeln är publicerad 2017-09-19 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

 

Höstbudgeten: Rekordstora klimatsatsningar av regeringen

I budgetpropositionen för 2018 presenterar regeringen den största satsningen på klimat och miljö någonsin. Redan 2018 vill regeringen satsa ytterligare 5 miljarder kronor på miljö- och klimatarbetet i Sverige och internationellt för att minska utsläppen och skapa jobb och utveckling i Sverige. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Vi fokuserar på fem områden

  • 1,4 mdr för investeringar för omställning i hela Sverige
  • 1,2 mdr för ett fossilfritt Sverige
  • 0,6 mdr kronor för levande städer
  • 1,1 mdr kronor för rent hav och miljö
  • 0,8 mdr kronor för internationellt ledarskap
Regeringens nya investeringar2017201820192020
Omställn. i hela Sverige3139720423127
Ett fossilfritt Sverige203119322433143
Levande täder56010051155
Rent hav och miljö106912961457
Internationellt ledarskap812832832
Summa206503174189714

– Klimatklivet är en av de största satsningar vi gjort. Nu tar vi ytterligare steg. Hela Sverige skall vara med ingen skall lämnas efter.  Såväl stora reformer som hushållsnära skall genomföras.

– Det skall vara enkelt billig och roligt att vara med säger Isabella Levin.

Regeringen föreslår historiskt stora investeringar på klimat- och miljöområdet. För 2018 innebär det en höjning med 109% inom utgiftsområde 20 (allmän miljö- och naturvård) jämfört med 2014.

Per Bodlund säger:

– Vi har därmed mer än fördubblat satsningarna.  Dessa satsningar visar att vi nu gör ett paradigmskifte i svensk politik,

Totalt i budgeten läggs 5 miljarder kronor på miljö- och klimat under 2018.  Av detta är 2 167 miljoner presenterat sedan tidigare i satsningar på hav, solceller Industrikliv, internationellt utvecklingssamarbete

“Det är nya pengar sedan löper dessutom gamla satsningar vidare. Nya satsningar kommer 2019 och 2020. ”

“Ungefär 20 miljarder kommer totalt att investeras i klimatomställningen kommande år om man räknar ihop bidragen från regeringen, kommunerna och det privata näringslivet. ”

På eftermiddag kommer Isabella Levin  att träffa företrädare för processindustrin  i ett rundabordssamtal rörande satsningarna i industriklivet.

Insatsområde 1 innefattar

Insatsområden201820192020
Klimatklivet80013002300
Industrikliv300300300
Energi- och klimat
rådgivning, omställning
190250335
Klimatanpassning97182182
Övrigt101010
Summa139720423127

Klimatklivet

Genom  investeringsstödet Klimatklivet kan kommuner, företag, organisationer m.fl. ansöka om investeringsstöd för åtgärder som minskar klimatpåverkan. Hittills har stöd om totalt 2 miljarder kronor tilldelats till över 1000 olika satsningar. För att möjliggöra fler satsningar och bättre kunna stötta även projekt med längre investeringshorisont förstärks programmet med ytterligare 800 miljoner kronor år 2018 så det totalt omfattar 1,5 miljarder 2018.

Industriklivet

Utsläpp från industrins förbränning och processer utgör idag omkring en tredjedel av de samlade utsläppen i Sverige. Genom Industriklivet satsar regeringen 300 miljoner kronor om året på stöd till genomgripande åtgärder för att minska utsläpp i industrin, stärka företagens långsiktiga konkurrenskraft och säkra svenska jobb. Industriklivet är en långsiktig reform som påbörjas 2018 och är planerad att fortsätta till 2040. Satsningen består både av stöd till förstudier, bl.a. detaljerade projekteringsstudier, och stöd till investeringar. Målgruppen för stödet är industrier med s.k. processrelaterade utsläpp men även universitet/forskningsinstitut.

Energi- och klimatrådgivning

Den kommunala energi- och klimatrådgivningen har gett hushåll och företag bättre möjligheter att bidra till energi- och klimatomställningen. Insatsen bidrar till att förstärka effekterna av ekonomiska styrmedel. Regeringen föreslår att det statliga stödet till rådgivningen förlängs och förstärks.

Klimatanpassning

Regeringen ska ta fram en nationell strategi för klimatanpassning under 2018.

Temaområde Ett fossilfritt Sverige

Sverige har för första gången tydliga långsiktiga mål för övergången till förnybar energi. Sverige ska ha 100 % förnybar el 2040 och utsläppen i transportsektorn, som idag är mycket beroende av fossil energi, ska minska med 70 % till 2030.

Insatsområden2017201820192020
Ökat stöd till solceller203550575965
Fossilfria transportlösningar300180200250
Ladda hemma och borta150150150
Övrigt31313181778
Summa203119322433193

Ökat stöd till solceller

Regeringen vill gynna utbyggnaden av solenergi och ökar därför solinvesteringsstödet kraftigt. Det stora intresset i kombination med begränsade resurser har gjort att det byggts upp en kö för tillgång till stödet. Regeringen vill fylla på detta investeringsstöd redan under 2017 med 200 miljoner kronor, för att beta kön samt föreslår en förstärkning av stödet med 525 miljoner under 2018. Regeringens bedömning är att stödnivån bör höjas till 30 procent för alla stödmottagare, från dagens 20 procent för hushåll.

Satsning på utveckling av fossilfria transportlösningar

Inrikes transporter står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser och insatser är nödvändiga för att uppnå målet om en fossilfri fordonsflotta. Genom satsningen stödjer regeringen omställningen till en elektrifierad transportsektor samt genomför satsningar på utvecklingen inom bland annat biogas. Insatserna stärker konkurrenskraften för svensk fordonsindustri och bidrar till att globalt miljönyttiga produkter kan utvecklas och exporteras.

Elcyklar får bidrag i regeringens klimatsatsning

Levande städer

En mer levande stad behöver prioriteras. I städer har fler möjlighet att klara sin vardag utan egen bil. God samhällsplanering ökar möjligheten till transporteffektiva städer som samtidigt kan underlätta för resenärer att välja kapacitetsstark kollektivtrafik, gång och cykel istället för personbil.

För att öka städernas möjligheter att lösa många av dagens miljö- och klimatutmaningar har regeringen inrättat flera verktyg, bl.a. Stadsmiljöavtalen och Klimatklivet. Dessa stöd kompletteras nu med det nya stödet för gröna städer samt en elfordonpremie för att fler ska välja cykel för sina dagliga resor. Stödet för levande städer fördubblas 2019 och 2020.

I städerna finns många olika möjligheter att ersätta bilresor med andra färdmedel. För att på ett kraftfullt sätt förbättra förutsättningarna att pendla och transportera sig klimatvänligt avsätter regeringen 350 miljoner kronor 2018 till en elfordonpremie för köp av elcykel eller elmoped. På så sätt kommer stora grupper av tänkbara cykelpendlare att kunna få tillgång till eldrivna fordon och ha lättare att välja bort bilresor.

Utgångspunkten är en 25%-ig premie för de vanligaste elfordonen som t ex elcyklar, men max 10 000 kr premie per fordon.

Tema 4. Rent hav och miljö

Skydd av värdefulla skogar och marina områden är viktiga för att säkerställa och bevara den biologiska mångfalden i skogar, kust- och havsområden. I budgetpropositionen för 2018 satsar därför regeringen 1 069 miljoner kronor bland annat på att öka skyddet för biologisk mångfald och naturskogar, samt på hav. Satsningar görs också på hållbar produktion och konsumtion.

Skydd av värdefulla skogar

Regeringen stärker anslagen till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen med 150 respektive 100 miljoner kronor per år till och med 2027.

Miljöhänsynen ska öka i den brukade skogen och det behöver genomföras ytterligare åtgärder som främjar ett variationsrikt och hållbart brukande av skogslandskapet för att nå miljökvalitetsmålen och friluftslivsmålen. Regeringen anser att arealen med hyggesfritt skogsbruk bör öka och regeringen stärker därför stödet till hyggesfritt skogsbruk med 6 miljoner kronor per år.

Artikeln är publicerad 2017-09-04 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Ny EU lagstiftning driver Skogsindustrierna att förstärka inom näringspolitik

En intensiv förhandling pågår nu i EU  om hur skogsbruk ska integreras i klimat- och energipolitiken.  Skogsindustrierna förstärker nu med Magnus Berg från Södra som blir ny chef för den näringspolitiska avdelningen.  Den tidigare chefen Mårten Larsson  går som vice vd  in i en ny roll med fokus på internationella skogsfrågor och på att skapa förutsättningar för en hållbar bioekonomi.

– Jag kommer att intensifiera arbetet med att öka insikten hos EU:s lagstiftare om hur skogsnäringen kan bidra till att mildra klimatförändringarna. Ju mer förnybart material från skogen som ersätter ändliga, fossila råvaror desto snabbare kommer vi att nå våra klimatmål, säger Mårten Larsson.

Magnus Berg kommer senast från Södra där han har varit medlemschef i 15 års tid. Dessförinnan arbetade han som sakkunnig på Näringsdepartementet och innan dess med skogsfrågor på Skogsindustrierna.

Intresset för skogen och skogsnäringen är just nu stort inom både europeisk och svensk politik, inte minst kopplat till klimat- och energifrågor.

Artikeln är publicerad 2017-08-17 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Gas till EU från mellanöstern nu vill också Israel leverera

Med initiativ från Israel tecknade ministrar från Israel, Grekland, Cypern och Italien med deltagande av EU kommissionen  den 3 april ett viljeavtal att bygga en pipeline. Det projektet är ytterligare ett i raden av många gasexport-projekt från mellanöstern till Europa. Regionen är orolig och projekt lanseras, stannar upp och förändras. Två projekt är långt framskridna och delvis upphandlade. Ryska Gazprom Turkstream börjar byggas i höst och Tanap, Trans Anatolian Naturalgas pipeline har fått finansieringen klar från bl a Världsbanken och kommer hämta gas från Azerbadjan.

Med initiativ från Israel tecknade ministrar från Israel, Grekland, Cypern och Italien samt med deltagande av EU klimat- och energikommissionär i Tel Aviv den 3 april ett viljeavtal att bygga en pipeline.  Den skall gå via Cypern till  Grekland och Italien och ta tillvara gas från Israeliska och cypriotiska fält.  Ambitionen enligt Israels energiminister Yuval Steinitz är att ledningen skall vara igång senast 2025.  Ledningen skall bli 2200 km lång och bitvis ligga på 3 km djup. Kostnaden bedöms till 6 -7 miljarder Euro.  Projektet är en utveckling av det flytande gas projekt som beretts av amerikanska Noble Energy tillsammans med Israel, Cypern och Grekland.

Gasfält utanför Israel och Cypern

Det blir ytterligare ett projekt som skall läggas till alla tidigare  planerade  projekt.   Gasledningar som  också  är bidragande till det nu pågående kriget i Syrien, Syrien har egna gastillgångar och ligger bäst placerad för transit av såväl gas från Iran som från Qatar och Irak.

De två konkurrerande gasledningsprojekten från Qatar respektive Iran genom Syrien.

2009 presenterade  Qatar en ledning  över Saudiarabien, Jordanien, Syrien och Turkiet och vidare till Europa. Syriens president Bashar al Assad sa nej och istället annonserade han och Iran  2011 ett projekt med en gasledning från Iran över Irak och Syrien. Kontrakt mellan parterna skrevs i juli 2012. Den ledningen ska sedan gå till Libanon och vidare under Medelhavet till Europa. Avsikten var att den skulle vara färdigbyggd 2016. Men istället startade försöket att fälla den syriska regeringen med Qatar som uppbackare som nu utvecklats till proxikrig med de flesta av regionens aktörer inblandade. Qatar är tillsvidare  fortsatt hänvisade till LNG som exportväg och man är världens största exportör av LNG.

Gas från Azerbadjan är på väg mot Europa

USA och EU har under många år drivit det så kallade Nabucco projektet med gas från Azerbadjans Shah Deniz-2 gas fält över Georgien alternativt Armenien till Turkiet och vidare mot central Europa, vilket har övergivits.

TANAP. Trans Anatolien Natural Gas Pipeline Project utvecklas av Turkiet och Azerbadjan

Istället genomförs nu för Azerbaijansk gas TANAP Trans Anatolian Naturalgas Pipeline med Turkiet för vidare befordran till Grekland, Albanien och Italien  i ledningen TAP Trans Adriatisk Pipeline.  Ledningen går runt Armenien genom Georgien för att ansluta till Turkiet. Projektet genom bolaget Southern Gas Corridor (SCG)  fick den 20 december 2016 ja till 10 procent av finansiering genom Världsbanken lån på $800 miljoner för den 1850 km långa ledningen genom Turkiet, vilket är 53% av den totala sträckningen. Övrig finansiering kommer från Asiatiska och Europeiska Investeringsbankerna samt från låntagaren själv och kommersiella låneinstitut.  Ledningen skall stå klar 2021. BP är delägare med 12%. Majoritetsägare med 58 % är statsägda Azerbadjanska bolaget SOCAR. Turkiska statliga bolaget Botas äger resterande 30%.

Turkstream
Gazproms projekt Turkstream börjar byggas hösten 2017

Rysslands gas går via Gazprom – Turkstream börjar byggas hösten 2017

Ryssland är förstås en väsentlig spelare med sitt bolag Gazprom. EU vill minska sitt beroende av rysk gas och försöker hitta andra vägar men den ryska gasen finns och är tillgänglig. Tillförsel till sydliga Europa och Turkiet föreslår Gazprom skall ske genom projektet TurkStream en pipeline över Svarta havet.  Två projekt kontrakt är signerade mellan TurkStream Transport B.V. och Allseas Group S.A. ett bolag med tillgång till speciellt utformade skepp för nedläggning av pipeline till sjöss.  Världens största byggskepp Pioneering Sprint är anlitat för projektet. Bygget börjar redan under andra halvåret 2017.

Pioneering Sprint
Allies ship Pioneering Sprint largest construction ship in the world

Iran återstartar sitt LNG projekt men utvecklar pipelines vidare

Iran som bedöms ha 1/5 av världens gasreserver använder mycket gas själva och är världens fjärde största gas förbrukare efter USA, Ryssland och Kina. Man exporterar idag via pipeline gas till Turkiet och byter gas med Azerbadjan och Armenien. Iran lade sitt LNG projekt som var halvvägs färdigt  på is när sanktionerna infördes 2012 och kriget i Syrien bröt ut vilket också stoppade den planerade gasledningen genom Irak, Syrien och Libanon mot Europa.

Iran har stora gastillgångar både i söder och i norr. Framförallt kommer fälten i söder som delas med Qatar senare producera stora mängder. Iran exportpotential är dock oklar. En stor del av gasen används för att förstärka oljeproduktionen som har prioritet. Gas pumpas ner i oljefälten och underlättar utvinning. Gas kommer att exporteras via pipeline till Irak och till Pakistan.

Gasledningar i Iran
Iran har ett stort utbygt gas nät och är väldens fjärde största användare och har 18 procent av jodens gasreserver.

@novator.se /Lennart Ljungblom/2017-04-25

Mika Anttonen: “Tesla går mot konkurs”

Kritiserar nordisk elbilspolitik

Mika Anttonen, grundare och majoritetsägare, i kedjan St1 som också bl a driver svenska Shell stationer tror att Tesla går en mörk framtid till mötes.

– Jag förstår inte varför vi ska öka mängden elbilar. Vi borde i alla fall inte använda skattemedel till det. Tesla är en cool bil, men jag gissar att företaget kommer gå i konkurs, de har helt enkelt lovat för mycket, säger han till finska Aamulehti som också refereras av  amerikanska Business Insider och svenska Affärsvärlden.

Anttonen säger sig dock inte ha något emot Tesla, Hans vd kör som exempel en Tesla och det är en mycket “cool” bil.

– Vi tjänar också pengar på Tesla-ägarna då våra bensinstationer är utrustade med laddstationer för elbilar och under de 20 minuter de tar att ladda kan de köpa kaffe och korv hos oss.

Mika Anttonen vd för st1
Mika Anttonen vd för st1

Anttonen anser dock att det finns en missvisande bild över hur bra elbilar faktiskt är för klimatet.

– Jag förstår inte varför vi skall använda skattepengar och ge bidrag till en amerikansk biltillverkare som lovar för mycket och som troligen kommer att gå i konkurs.

Anttonen är en av Finlands få självskapade Euro millionärer kritiserar nordiska ländernas energipolitik, speciellt politiken som gäller elbilar.

novator.se/2017-02-06/Lennart Ljungblom

Den nya klimatlagen skall som finanspolitken styra övergripande

Ny klimatlag ska leda till nollutsläpp 2045

I går presenterade statsminister Stefan Löfven (S) och klimatminister Isabella Lövin (MP) ett regeringsförslag om ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket innehåller Sveriges första klimatlag som ska styra regeringens arbete mot nollutsläpp av växthusgaser.

Det klimatpolitiska ramverket som nu föreslås jämförs av regeringen med det finanspolitiska ramverk som redan finns på plats. Ambitionen är att via en klimatlag, ett fastslaget klimatmål och ett klimatpolitiskt råd strukturera klimatarbetet.

– En klimatlag skulle innebära att kommande regeringar kan ställas till svars för ett bristande klimatarbete, säger  klimatminister Isabella Lövin (MP)
– Just detta är den  tunga delen i klimatlagen.
– Ramverket kommer få ett genomslag inom alla politikområden, eftersom alla departement måste titta på sin koldioxidbudget och hur de kan bidra till att minska utsläppen, det ska redovisas varje år i höstbudgeten.

Enligt det nya förslaget ska regeringen varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen och under varje mandatperiod ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som ska redovisa hur klimatmålen ska uppnås.

De mål som den nya lagen siktar mot gör gällande att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Den nya klimatlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

– Nu finns tydliga etappmål till 2030, 2040 och 2045 och ett mål för transportsektorn, det gör det tydligare för näringslivet vad som gäller och underlättar för att våga göra investeringar, avslutar Isabella Lövin.

novator.se/2017-02-03/Lennart Ljungblom

Energimyndigheten skjuter på väsentlig elcertifikatökning

För att nå den nya ambitionen om ytterligare 18 TWh till 2030 föreslår Energimyndigheten att elcertifikatsystemet förlängs till 2045 och att kvoten höjs från 2022. Med hänsyn till elsystemet och elbehovet föreslås en kvotkurva som förväntas ge en högre utbyggnadstakt mot slutet av perioden.  Myndigheten föreslår vidare att småskalig solel produktion lyfts ur systemet. 

Målet med den gemensamma elcertifikatsmarknaden är att på ett kostnadseffektivt sätt öka den förnybara elproduktionen med totalt 28,4 TWh i Sverige och Norge från 2012 till 2020. Energimyndigheten har haft i uppdrag att utreda hur elcertifikatsystemet ska optimeras och förlängas för ytterligare 18 TWh förnybar el till 2030.

Energimyndigheten lämnar i sin slutrapport från kontrollstationen förslag på hur systemet ska utformas efter 2020 för ett nytt mål till 2030.

Elcertifikatsystemets nuvarande utformning har fungerat bra och har gett utbyggnad av förnybar elproduktion till en förhållandevis låg kostnad, skriver myndigheten.

– Vi anser därför att det ska fortsätta att vara ett teknikneutralt och marknadsbaserat system med långsiktiga villkor, säger Roger Östberg som är senior rådgivare på Energimyndigheten.

Förslag på förlängning och utformning av kvotkurva för 18 TWh till 2030

Sverige har idag ett elöverskott som förväntas öka ytterligare med en ökad ambition till 2030.

Myndigheten bedömer att befintliga anläggningar inte förväntas läggas ner förrän i slutet av 2020-talet, och att anpassningar av elsystemet för att möjliggöra mer variabel elproduktion kommer ta tid.

Ur marknad- och investerarperspektiv är det viktigt att utbyggnadstakten varken är för låg eller för hög, skriver myndigheten.

– De kvoter som vi föreslår ökar från 2022 och har sin tyngdpunkt mot slutet av 2020-talet.  På så vis skapar vi goda förutsättningar för utbyggnad av förnybar elproduktion efter 2020. Vi levererar en kvotkurva som tar hänsyn till elsystem och investeringstakt, det bådar gott inför framtiden, säger enhetschef Gustav Ebenå.

Energimyndigheten anser även fortsättningsvis att förnybar elproduktion ska tilldelas elcertifikat under 15 år vilket innebär att systemet förlängs till 2045.

Behov av stoppmekanism 2030

I myndighetens delredovisning i juni konstaterades att det fanns behov av en stoppmekanism 2020 för att minska osäkerheten om utbyggnad efter målåret. Energimyndigheten anser därför att en stoppmekanism ska finnas på plats i god tid innan nya kvoterna börjar gälla 2022. Utformningen av denna bör utredas snarast.

– För att skicka en tydlig signal till investerare bör det övervägas att redan nu införa ett stoppdatum med koppling till målår 2030, säger Roger Östberg.

Inga elcertifikat till ny mikroproduktion från sol efter 2020

Mikroproduktion från sol är, enligt myndigheten, idag gynnad på flera sätt utöver elcertifikatsystemet vilket gör att den inte konkurrerar på lika villkor med övriga förnybara kraftslag. Detta skapar en osäkerhet utöver marknadsrisken för aktörer på elcertifikatmarknaden.

Energimyndigheten föreslår i sin kontrollstationsrapport och solelstrategi att mikroproduktion med effekt upp till 68 kW inte ska erhålla elcertifikat efter 2020. I solelstrategin föreslår Energimyndigheten att mikroproduktionsproducenter istället ska kunna få ta del av annat stöd, vilket man inte närmare preciserar.

Om kontrollstation 2017

Enligt avtalet för den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden ska det med jämna mellanrum utföras så kallade kontrollstationer. I kontrollstationerna ska gemensamma utredningar utföras för att värdera behovet av ändringar i regelverket och justeringar av kvotkurvan för att uppnå målet. Kontrollstation 2017 genomförs så att eventuella lagändringar kan träda i kraft den 1 januari 2018.

Bakgrund

Hösten 2015 erhöll Energimyndigheten flera deluppdrag av regeringen gällande underlag till kontrollstation 2017.  Norska NVE erhöll motsvarande uppdrag från sitt departement. Flera uppdrag delredovisades i juni och den del som behandlar elcertifikatsystemets utformning vid ett nytt mål i Sverige efter 2020 ska rapporteras i oktober.

Den 1 september fick Energimyndigheten ytterligare ett uppdrag som ska rapporteras i oktober. Uppdraget innebär bland annat myndigheten ska föreslå kvoter för att förlänga och utöka elcertifikatsystemet med 18 TWh till 2030.

Här har Energimyndigheten samlat information om uppdraget inför kontrollstation 2017.

novator.se/2016-10-19/Lennart Ljungblom

 

Infrastrukturdirektivet – Saknar regeringen strategiska visioner?

Infrastrukturdirektivet – öppet brev till ansvariga ministrar

novator.se/2016-10-11/ Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatet skriver öppet brev om att Sverige inte får försitta chansen att nu påverka EU att justera sin syn på biodrivmedel. Regeringens utkast till svar på Infrastrukturdirektivet är på sin höjd en bra beskrivning av dagsläget men saknar helt strategiska visioner, skriver 2030-sekretariatet som begär aktivitet från regeringen. Regeringens svar skall vara inlämnat senast den 18 november.

2016-10-10

Anna Johansson, Infrastrukturminister
Ann Linde, EU- och Handelsminister
Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat

Kopia Erik Brandsma, GD Energimyndigheten

Kära minister,

Det är avgörande för svensk industri och för målet om en fossiloberoende fordonsflotta att Sverige har en proaktivt förhållningssätt till EU-kommissionens arbete kring biodrivmedel och transporter. Kommissionen syn på biodrivmedel går på många sätt tvärt emot den svenska, och det är bara genom att förändra i EU som vi kan stötta svensk biodrivmedelsindustri.

Svenska regeringen skall den 18e november kommentera det så kallade Infrastrukturdirektivet. Direktivet syftar till att forma en europeisk plan för en infrastruktur av alternativa bränslen. Det är en mycket viktig plan, som bygger direkt på EU- kommissionens tunga strategidokument White Paper for Transport från 2011. Här la Kommissionen i praktiken en strategi för en fossiloberoende fordonsflotta i EU, Infrastrukturdirektivet är en logisk fortsättning. Men sedan dess har kommissionens syn på biodrivmedel ändrats radikalt i en negativ riktning som försvårar för Sverige att nå de mål vi funnit en bred politisk enighet kring och där även näringslivet är starkt positiva.

Sverige får inte missa tillfällen att påverka EU-kommissionen att justera sin syn på biodrivmedel, och därigenom lyfta den svenska industrins satsningar. Låt inte rapporten den 18e november bli en lydig hemtenta med sikte på att få godkänt. Våga vara det krävande och besvärliga medlemslandet som med betydligt högre mål lyfter EUs klimatarbete.

Vi har fått se utkastet till rapport från regeringen. Det är en duglig beskrivning av dagsläget, men saknar helt strategiska visioner och utnyttjar inte chansen att visa hur EUs position riskerar att hota det svenska 2030 målet och vilka förändringar som krävs för att svensk måluppfyllelse ska underlättas. När kommissionen läser den svenska rapporten kommer de att tro att svenska regeringen står bakom den biodrivmedelfientliga hållningen som EU:s institutioner under ett par år fört fram.

Sverige har en unik ställning i Europa. Vi har den högsta andelen förnybara drivmedel i transportsektorn, vi har början på en väl utbyggd infrastruktur för laddning. Vi har en basinfrastruktur för flytande gas, och en etablerad infrastruktur för gasfordon. Allt kan bli bättre, men basen finns där. Sverige står för en mångfald av förnybara bränslen med mycket bra klimatprestanda.

EU som institution känner inte till detta. De kämpar med ett genomsnitt på 5,7% förnybart i transportsektorn, och tror sig inte nå längre än 8,7% till 2020. EU kommer alltså inte att klara det bindande målet om att medlemsländerna skall ha 10% förnybart i transportsektorn 2020, ens med de särskilda mekanismer som dubbelräkning för vissa typer av bränslen som EU introducerat.

Den rapport den svenska regeringen lämnar den 18e november är en viktig del för den sammanställning kommissionen lämnar november 2017 till Parlamentet och rådet. Kort därefter skapas en europeisk plan för infrastruktur för alternativbränslen. Det är nu vi bäst påverkar detta arbete.

Om EUs hållning kring biodrivmedel består hotas världsledande satsningar som Lantmännens etanolsatsning i Norrköping, delar av Sekabs etanolproduktion i Örnsköldsvik, Ecobränsles biodieselproduktion och Perstorps RME produktion. Satsningar på biogas som GoBiGas projektet står och stampar. Vi minskar och utarmar utbudet av biodrivmedel och hänvisas till att behålla fossila bränslen betydligt längre än nödvändigt. Förlorarna är den svenska innovativa biobränsleindustrin, de svenska miljömålen och Sveriges chans att vara det föregångsland så många efterfrågar i det internationella klimatarbetet.

Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatet

novator.se/2016-10-11/Lennart Ljungblom

Debatt: Elcertifikaten måste justeras skriver industri- och branschföreträdare

DEBATT. Biokraften kan tillsammans med vattenkraften vara den bas- och reglerkraft som ger energisystemet stadga och trygghet. Men det krävs att elcertifikaten justeras, skriver Rickard Andersson, Valmet och Gustav Melin, Svebio.

Fem av Sveriges riksdagspartier har kommit överens om målet att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Inriktningen har starkt stöd bland svenska folket. Hela 81 procent står bakom målet, enligt en ny Sifoundersökning vi har låtit göra. Men om målet ska nås till lägsta kostnad och med god ekonomi måste det skapas förutsättningar att utnyttja Sveriges goda tillgångar till bioenergi bättre.

I ett framtida förnybart elsystem kommer biokraft att spela en avgörande roll. Både vindkraften och solkraften växer redan kraftigt. Och biokraften, som inte är väderberoende, kan tillsammans med vattenkraften vara den bas- och reglerkraft som ger energisystemet stadga och trygghet.

Ny statistik från branschorganisationen Svebio visar att det i Sverige i dag finns 208 biokraftanläggningar som producerar el från biobränslen, torv och avfall. Tillsammans producerade de förra året cirka 10,5 TWh (10,5 miljarder kilowattimmar). Med rätt styrmedel hade dessa anläggningar kunnat producera omkring 17 TWh el under årets åtta kallaste månader.

Bioenergibranschen har i rapporten ”Biokraftplattformen” visat hur Sverige kan fortsätta ta till vara landsbygdens möjligheter och komma upp i leveranser av 40 TWh el per år 2040. Men för att det ska bli verklighet måste biokraftens möjligheter att leverera el på vintern främjas, eftersom det är då vårt behov är som störst. Partierna i energikommissionen är överens om att det så kallade elcertifikatsystemet ska förlängas, men det behöver också justeras så att en större del av investeringarna i förnybar el sker i anläggningar som kan leverera effekt när den efterfrågas.

Men biomassans möjligheter stannar inte vid elproduktion. Ny teknologi kan öka effektiviteten och användningsområdena för vår svenska skog, ofta i kombination med energiproduktion. Ett exempel är så kallade svarta pellets som är mycket energirikt och direkt kan ersätta fossilt kol. Det finns också långt utvecklad teknik för att ta ut lignin från till exempel massa- och pappersbruk. Ligninet finns i stora mängder i växternas cellväggar och har hittills främst varit en biprodukt som använts till el och värmeproduktion. Med ny teknik kan vi utvinna ligninet och använda det för att tillverka biodrivmedel, biobaserade kemikalier och en mängd olika material..

Sådana möjligheter måste tas tillvara och utvecklas om Sverige ska bli klimatneutralt till 2045, vilket Miljömålsberedningen föreslagit, och för att Sverige på bästa sätt ska utvecklas som industrination. En viktig del i vägen framåt är beredningens förslag om en offensiv bioekonomistrategi för Sverige. Med en tydlig och långsiktig politisk inriktning för att få igång investeringar och öka innovationstakten, kan biobaserade material ersätta fossila råvaror på bred front, i och utanför energisektorn.

Den svenska skogen kan användas i allt från lim, plast och kemikalier till medicin, livsmedelstillsatser och textilier, samtidigt som vi producerar el, värme och drivmedel. Detta är möjligheter som svenska folket tror mycket på. Vår Sifoundersökning visar att nästan 2 av 3 svenskar tror att biomassa från skogen kan ersätta fossila råvaror vid tillverkning av plast.

Sverige har ovanligt goda förutsättningar att bli ett av världens första länder att lämna den fossila eran bakom sig. Regeringen bör snarast bjuda in näringslivet till en dialog om bioekonomins möjligheter och om hur styrmedel kan utformas för att påskynda utvecklingen. Genom en framväxande bioekonomi kan vi både skapa ett förnybart elsystem till 2040 och klara klimatmålet till 2045. Det skulle placera Sverige i det internationella förarsätet och ge andra delar av världen en förebild att ta efter.

Rickard Andersson, affärsenhetschef Valmet

Gustav Melin, vd Svebio

Online sedan 1995