Tag Archives: vind

Internationellt kapital säkrar 650 MW vindkraft i Markbygden ETT i Piteå

Vindprojektet Markbygden ETT med 179 vindkraftverk och effekten 650 MW är en del av ett mycket stort industriprojekt i Piteå kommun vilket siktar på att bli en av de största vindkraftparkerna on shore i Europa med över 4000 MW eleffekt och 1200 vindturbiner. Projektet är utvecklat av det privatägda bolaget bolaget Swevind med Wolfgang Kropp som huvudägare.

Markbygden ETT är det tredje delprojektet av markbygden Etapp 1. Det är en sammanhängande vindkraftpark som är elektriskt uppdelad i tre vindkraftparker: Kilberget, Gråberget och Snöbergen vilka kommer  anslutas via transformatorstationen Råbäcken (1200MW) till Svenska Kraftnäts stamnät (400kV).

I början av november såldes Markbygden ETT till ett internationellt konsortium bestående av GE Energy Financial Services och Green Investment Group limited som är en del av Macquire Groiup. Med sina nya ägare har bolagen säkrat finansieringen på 800 miljoner Euro, bl a med ett lån av Europeiska investerings banken EIB. Teknikleverantör blir nu GE Renewable Energy. Den tidigare partnern tyska Enercom utvecklar istället andra delar av det väldiga Markbygden projektet.

Imorgon onsdag den 22 november besöker näringsminister Mikael Damberg med närvaro av landshövding Sven Erik Österberg, kommunalråden Anders Lundkvist och Helena Stenberg samt representanter från Markbygden Ett, Swevind och markägarna SCA samt Svea Skog området.

Bakgrund

2008 ansökte bolaget Markbygden Vind AB, ett dotterbolag till Swevind, om tillstånd att bygga och driva en mycket stora vindkraftanläggning i Markbygden. Potentialen är 1100 vindkraftverk. På grund av projektets storlek ansökte bolaget om tillåtlighetsprövning vilken godkändes av regeringen 2010.

Markbygden ETT är en del i en vindkraft exploatering som kan bli Europas störas on shore

Området har mycket goda vindförhållanden, är glest befolkat och har få motstående intressen. Dessutom korsas området av tre stora kraftledningar som kan användas för överföring av el.

Projektet har uppdelats i delprojekt. I det första pilotprojektet Dragaliden och Stor-Blåliden  uppfördes 20 turbiner med en effekt på 42 MW och en beräknad årlig produktion på 170 GWh el. Etapp 1 påbörjades hösten 2012. 314 turbiner med 917 MW effekt och 3,0 TWh i årlig produktion. Etappen är uppdelad i delprojekten Ertaträsk, Skogberget och Markbygden Ett. Erstaträsk och Skogberget har övertogs i februari 2016 av den tidigare partnern tyska vindkrafttillverkaren Enercon. Under det att Markbygden Ett stannar kvar hos Swevind.

Etapp 2, det västligaste projektet fick tillstånd 2015 och har också övertagits av Enercon. Där installeras 440 turbiner med 1300 MW effekt och en årsproduktion på 3,5 TWh.

Den tredje etappen är fortfarande under utredning och tillståndsprojcessen är i full gång. Ett överklagande ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen. Totalt planeras 442 turbiner med effekten 1800 MW och en årlig produktion av 5,5 TWh.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-11-21 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi, Bioekonomi och Miljö. 

100 procent förnybart blir dyrt – Sweco lämnar rapport

Konsultföretaget Sweco har på uppdrag av Skellefteå kraft tagit fram en rapport med två scenarior för den framtida elproduktionen baserade på beslutet om 100 procent förnybart 2040.  Fem politiska partier ställde sig sommaren 2016 bakom energiöverenskommelsen, där målet är en 100 procent förnybar elproduktion år 2040.  Enligt Sweco blir omställningen dyr. I båda fallen på kostar den 1 500 miljarder kronor.  Hälften av summan rör investeringar i ny produktion. Den andra hälften består av investeringar i elnät, energilager och system för att anpassa efterfrågan till tillgången på el.

Storsatsning på vind och sol analysen inkluderar ej ökad biokraft

Swecos analys innebär en storsatsning på vind och sol. En ökad användning av bio har inte inkluderats. En slutsats av rapporten är att vattenkraften får stor uppgift att balansera de intermittenta energislagen sol och vind. I sammanfattningen öppnar man därför upp för effekthöjningar och utbyggnad av vattenkraft.  Man skriver också att marknads- och affärsmodeller behöver utvecklas för att framförallt få igång utveckling av produktion, energilager och efterfrågeflexibilitet.

Swecos analys bygger på två scenarier, där båda utgår ifrån att kärnkraften är avvecklad. I det första scenariot, som Sweco bedömer som mest sannolikt, har den landbaserade vindkraften i norra Sverige byggts ut, vattenkraften har fått en effekthöjning och solkraften har byggts ut så att den kan leverera 10 TWh per år.

I det andra scenariot har både land- och havsbaserad vindkraft byggts ut i södra Sverige, medan vattenkraften ligger kvar på dagens effektnivå och solkraften har byggts ut till 20 TWh per år.

Oavsett scenario väntas den största utbyggnaden ske inom vindkraft. Från dagens drygt 17 TWh per år måste vindkraften leverera mellan 65 och 75 TWh 2040, i båda Swecos alternativ.

Länk till rapporten som finns tillgänglig hos Skellefteå kraft. 

Artikeln är publicerad 2017-10-30 på web-tidningen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

Gotland stoppar anslutning av ny elproduktion

Gotland Energi AB, GEAB, har fattat beslutet att inte tillåta anslutning av ny elproduktion innan en lösning är på plats som medger en stabil och robust elförsörjning på Gotland. Beslutet avser all elproduktion, även mikroproduktion. Enda undantagen är elproduktion som timma för timma alltid förbrukas av kund i kundens anläggning och därmed inte matas in på elnätet. Undantagen är även ny reservkraft. Tidpunkt för ikraftträdandet är 1/11 2017.

– Det är ett svårt beslut att ta men GEAB sätter driftssäkerheten, för våra befintliga kunder på Gotland,  före anslutning av produktion, så länge vi inte har en mer robust elförsörjning till Gotland, säger Jan Karlsson VD i GEAB.

-Vi vill inte orsaka strömavbrott för våra kunder, tex. lantbrukare som har mjölkmaskiner eller för industrier med känslig produktion. Alla gotlänningar är beroende av en stabil elleverans och vi på GEAB tar vårt ansvar för detta. Både genom de investeringar vi gör i vårt elnät samt med detta beslut gällande ny elproduktion, avslutar Jan Karlsson.

På Gotland  finns idag 185 MW förnybar installerad kraft och  el exporteras till fastlandet 13 procent av tiden.

Just nu pågår investeringar i fastlandskabeln i storleksordningen 200 Mkr som syftar till att säkerställa livslängden i ytterligare 20 år. den är dock  konstruerad för den situation som rådde när den byggdes 1983 och 1987, planen var då att importera den el som vi på Gotland behöver från fastlandet.

Under 2000-talet byggdes alltmera elproduktion (vindkraft) på Gotland och Gotlandskabeln anpassades så att den även kunde klara en situation med export av el till fastlandet. Denna driftsituation innebär dock en förhöjd risk för fel på fastlandskabeln. Vid dagens produktionsnivå är risken ungefär ett totalavbrott vartannat år.

– Vi har under senare år haft ett totalavbrott per år i snitt. Mellan 1991 och 2001 hade vi en tioårsperiod helt utan totalavbrott på ön.

– Vi ser att risken för fel på gotlandskabeln ökar med ökad elproduktion och vi ser inte en enkel, snabb och ekonomisk försvarbar lösning på hur vi ska kunna ansluta ny elproduktion utan att samtidigt försämra driftsäkerheten för Gotlands elförsörjning ytterligare.

Med denna bakgrund har Gotlands Elnäts styrelse fattat ett beslut om att inte tillåta anslutning av ny produktion till GEAB:s nät förrän en lösning är på plats som medger en stabil och robust elförsörjning på Gotland med ökad elproduktion.

De befintliga mikroproducenterna samt kunder som redan har föranmält och fått sitt installationsmedgivande för ny mikroproduktion berörs inte av beslutet.

För att minska konsekvenserna av GEABs beslut införs under en övergångsperiod dessa regler:

  1. Alla installationer som är föranmälda före 31/10 och som fått installationsmedgivande från GEAB får installeras inom två månader.
  2. Efter denna period kommer GEAB inte att tillåta någon ny anslutning av elproduktion i elnätet, innan en driftsäker och trygg lösning för elförsörjning av Gotland är på plats.
Artikeln är publicerad 2017-09-11 på mediaportalen novator.se och är baserad på ett pressmeddelande som redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Indien ökar takten, ny agenda sätter 100 GW förnybar el till 2019-20

Tankesmedjan Niti Aayog har lagt upp det ambitiösa målet för den indiska regeringen att nå 100 GW (100 000 MW) förnybar energi om bara 2 – 3 år. För att klara detta vill man inte bara ha kapacitetsmål utan också förbättringar för infrastrukturen. Målet 100 GW är bara ett delmål på väg mot 175 GW 2022.

Enligt julis månadsrapport från Central Electricity Authority har Indien nu 58,3 GW förnybar el varav vind står för 32,5 GW, solen för 13,1 och 4,3 GW är småskalig vattenkraft och 8,1 GW Biomassa.

En kritisk komponent som måste utvecklas påpekar tankesmedjan är lagringssystem  och föreslår därför att statliga Solar Energy Corporation  of India (SECI) utvecklar lösningar för att pressa priser såväl inom hushållssektorn liksom storskaliga nätlösningar för den distributionssektorn.

Coal India
Power, coal, mines and renewable energy minister Piyush Goyal har annonserat att Coal India skall satsa på solel för att minska sitt ekologiska fotavtryck.

Tankesmedjan föreslog i somras också att regeringen skulle dela upp statsägda jätteföretaget Coal India Ltd. i flera delar för att öka transparens och konkurrens – förslaget har dock hittills avvisats av regeringen.  Istället har “Power, coal, mines and renewable energy” ministern Piyush Goyal utfäst att  Coal India Ltd (CIL) skall bygga 1 GW ( 1,000 MW) solkraft för att minska sitt carbon footprint.  Goyal sa att konceptet  “En nation, ett nät och ett pris” med fördelaktiga marginalpriser skall stärkas ytterligare och att Indien skall bli nettoexportör av el 2017.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-06-22 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger bland annat på information  från magasinet EQ International. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

För att bättre förstå energiläget i Sverige och Norden är en ökad internationell kunskap bra. I en rankning publicerad av EQ Magasin hamnar Sverige på plats 20 avseende förnybar energi.  Novator.se kommer under kategorin internationellt fortsätta redovisa internationella nyheter även om vårt fokus är Sverige och norden. Våra systersajter www.business.conbio.info , www.conbio.info och www.inbio.biz har sitt fokus internationell. 

Italienska Falck köper 115 MW vindprojekt av E.on i Ö-vik

Falck köper 115 MW svenska vind project

Italienska förnybar energi företaget Falck Renewables SpA (BIT:FKR) har meddelat att man kommit överens med E.on Wind Sweden AB om att köpa två färdigplanerade vindkraftprojekt med en kombinerad kapacitet på 115 MW. Projekten är lokaliserade i Örnsköldsviks kommun. Avtalet skall slutföras i september om vissa villkor bl a nät anslutning föreligger.

Affären genomförs genom att Falck köper Ålliden Vind AB (43,2 MW)  samt Brattmyrliden vind AB (72 MW) vilka äger projekten. Projekten är utvecklade av E.on som kommer att driva anläggningarna.  Priset är 7 milioner euro samt en möjligheter till mer till säljaren beroende på  projektets utveckling.

Förra månaden köpte Falck också 70 MW vind i Norge. Intill slutet av Juni hade Falck 770 MW vind och 16,1 MW solel i sin portfölj. Därtill driver man också elproduktion från bioenergi och avfall samt ingenjörs och konstruktionsverksamhet genom dotterföretaget Vector Cuatro som är baserad i Madrid med närvaro  i 24 länder.

Toni Voipe vd för Falck Renewables kommenterade att dessa nordiska köp påvisar de intressanta möjligheterna som finns på den nordiska vind marknaden och konfirmerar också företagets ambition att geografiskt diversifiera sina investeringar.

Artikeln är publicerad 2017-08-09 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Fotot är tillhandahållet av Falck Renewables. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Jämtkraft Elnät avtalar om 300 MW ny vindkraft i Hammerdal

Jämtkraft Elnät har tecknat det största enskilda avtalet för nätanslutning i bolagets 127-åriga historia. Det är den stora vindkraftparken i Skälen Hammerdal, Jämtland  som nu ska byggas av Vasa Vind. Huvudägare är den holländska pensionsstiftelsen APG. Danska Vestas har kontrakt för drift och underhåll under 20 år.

 Projektet omfattar 80 vindkraftverk på totalt 288 MW och kommer att tillföra nära 1 terawattimme förnybar el per år. Den totala investeringen är värd cirka tre miljarder kronor.

− Vindkraftsparken i Åskälen kommer bli en av de mest effektiva i Europa tack vare projektets storskalighet och områdets starka och jämna vindar. Parken blir ett viktigt bidrag till Sveriges omställning till ett förnybart elsystem, säger Annette Eriksson, vd för Vasa Vind.

Vindkraftsparken, som ska stå klar 2020, omfattar 80 vindturbiner från Vestas med en effekt 3,6 MW vardera. Med en total effekt på 288 MW beräknas parken leverera nära 1 terawattimme förnybar el per år och blir därmed troligen Sveriges största vindkraftspark. Kostnaden för att bygga vindkraftsparker i Sverige är bland de lägsta i Europa, något som attraherar internationella investerare till den svenska marknaden.

Vasa Vind står för utbyggnaden av parken medan APG, som förvaltar holländska pensionsfonder, blir ägare till vindkraftsparken. Danska Vestas har ett 20-årskontrakt för drift och underhåll av parken.

− Vi är mycket glada över att ha APG och Vestas som starka och långsiktiga partner när vi nu bygger en vindkraftspark av den här storleken. Efter många års planering och utveckling av projektet för att göra det så konkurrenskraftigt som möjligt sätter vi nu äntligen spaden i marken, säger Annette Eriksson.

Nyligen fattade riksdagen beslut om att förlänga det så kallade elcertifikatsystemet och ett nytt mål om ytterligare 18 terawattimmar förnybar el till år 2030 slogs fast. Vasa Vind är en av de första aktörerna som bygger en ny vindkraftspark efter beslutet.

– Nätanslutningen möjliggör investeringar på cirka tre miljarder kronor i vindkraftparker i området, det är mycket pengar till regionen. Det känns roligt att vi är med och bygger upp infrastruktur av den här digniteten för förnybar energi, säger Pär Nordström, projektledare Jämtkraft.

Jämtkraft Elnät jobbar just nu med planering, projektering och upphandlingar för att under augusti kunna börja avverka skog i den planerade ledningsträckningen. Under vårvinter 2018 påbörjas byggnation av ledningen. Samtidigt har Svenska Kraftnät påbörjat arbeten med förnyelsen av stamnätstationen i Midskog.

Vindparken kommer att anslutas till elnätet under senare delen av 2019.

Långsiktig affär

Totalt handlar det om nyanslutningar upp till 300 MW. Vindkraftparkerna beräknas förse i storleksordningen 40 000 villor med energi.

– Det är stora mängder energi som kommer in på elnätet. Jämtkraft tjänar pengar på att bygga ledningar, anläggningar och genom att förmedla den här kraften till stamnätet. Vad det ger i pengar beror på elnätspriser, marknad, efterfrågan och så vidare. Affären sträcker sig runt 25 år så det handlar om ansenliga summor, säger Pär Nordström.

Fakta om Vindkraftparken Åskälen (egentligen Åskälen-Österåsen)

  • Status: Tillståndsgivet sedan 2012
  • Planerad kapacitet: ca 200 MW
  • Antal vindkraftverk: 105
  • Lokalisering: Strömsund & Östersund, Jämtland (kartlänk)
  • Beräknad driftstart:  2019
  • Beräknad årlig produktion: ca 860 GWh

Ligger sydväst om Hammerdal på gränsen mellan Strömsunds och Östersunds kommuner i Jämtland.

Miljötillstånd för max 105 verk med en totalhöjd om max 180 m erhölls 2012.

Projektet utvecklades av de lokala entreprenörerna Björn Daehlie och Hans Olofsson och förvärvades av Vasa Vind i början av 2014. I samband med förvärvet ändrades projektets bolagsnamn till Trekilen Vind AB.

Detaljprojektering pågår och projektet planeras att byggas mellan 2017 och 2020. I detaljprojekteringen så har antalet verk minskats och i dagsläget planeras uppförande av 80 vindkraftverk med en planerad kapacitet på cirka 276 MW.

Vindkraftprojektet ska anslutas till Svenska Kraftnäts stamnätsstation i Midskog via en 220 kV kraftledning, för vilken Jämtkraft Elnät AB innehar koncession sedan 2012. För överföringen från vindkraftverken till Jämtkraft Elnäts luftledning krävs byggnation av 33 kV kraftledning mellan vindkraftprojektets sex olika delområden till en ny fördelningsstation. Det är för dessa 33 kV ledningar som Trekilen Vind AB nu avser söka koncession.

Vindkraftparken ligger i nära anslutning till Vasa Vinds övriga projekt i området; Munkflohögen och Raftsjöhöjden, vilket innebär flera samordningsvinster under såväl byggnation som drift. Tillsammans kommer dessa parker att bestå av ca 130 vindkraftverk och producera över 1 TWh förnybar elektricitet per år.

Vasa vind driver projekt på flera håll i Sverigeoch är en av de större aktörerna.

Om Vasa Vind

Vasa Vind är ett vindkraftsbolag som utvecklar, bygger och driver landbaserade vindkraftsparker i Sverige. Vasa Vind driver projekt som omfattar totalt 200 MW och har projekt i olika planeringsfaser motsvarande 700 MW, av vilket det nu aktuella projektet i Åskälen utgör 288 MW. Vasa Vind är helägt av pensionsfonder som förvaltas av Londonbaserade HgCapital. Huvudkontoret ligger i Stockholm och ett regionalt kontor finns i Umeå.

Artikeln är publicerad 2017-07-03 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Power to Gas – Blir Gotland först i Sverige att omvandla vindkraft till gas?

Vindel kan bli gas för drivmedel i projekt på Gotland

Konsultföretaget Sweco säger i en rapport att Gotland har goda förutsättningar att producera förnybar gas av överskott från vindkraftsel.  Runtom i Europa byggs Power to gas-anläggningar och Gotland kan bli först ut i Sverige. Gasen kan användas för  drivmedel  och energilagring.

Det råder ingen brist på förnybar energi – tillgången är i princip oändlig. Utmaningen är att göra den tillgänglig där den behövs, när den behövs och till konkurrenskraftiga priser. Vindkraft, och andra så kallade intermittenta energikällor som sol- och vågkraft, kan varken styras, regleras eller lagras. Energin måste användas samtidigt som den produceras.

”  Till skillnad från mer konventionella energilager, där huvudsyftet är att lagra el från ett tillfälle till ett annat, kan Power to Gas både lagra energi och framställa drivmedel”, säger Johan Zettergren, VD i Swedegas, och en av intressenterna bakom studien.

Vindkraften står idag för över 10 procent av den producerade elen och andelen kommer att öka. I kombination med utfasningsplanerna för kärnkraften innebär det att elproduktionskartan ritas om – från central och planerbar till mer decentraliserad och väderberoende kraftproduktion. Detta skapar stora utmaningar för att upprätthålla balans och stabilitet i det svenska elsystemet. Energilager förväntas spela en stor roll i omställningen.

Vind utbyggnad på Gotland begränsas av överföringskapacitet

På Gotland finns högt satta mål för vindkraft, men expansionsplanerna begränsas av bristande överföringskapaciteten till fastlandet. Idag är kapaciteten fulltecknad vilket innebär att Gotland inte kan bygga ut mer vindkraft (eller större solanläggningar). En ny växelströmskabel mellan fastlandet och Gotland planeras, men denna process är kostsam och tidskrävande. Energilager, kombinerat med lösningar inom smarta elnät är därför ett intressant komplement till fastlandsanslutningen.

Andra faktorer som gör Gotland lämpligt för Power to gas är att där finns efterfrågan på gas som drivmedel för både landbaserade transporter och sjöfart, och även viss infrastruktur för gas.  På ön finns också företag som släpper ut koldioxid – som istället för miljöutsläpp skulle bli en tillgång i Power to gas-processen.

Branschgemensamt projekt

Konsultföretaget Sweco presenterar rapporten som beskriver förutsättningarna för en etablering av en anläggning på Gotlandpå seminarier i Stockholm och Visby den 3 respektive 11 maj 2017.

Projektet drivs av Swedegas, E.ON, Svenska Kraftnät, Region Gotland, Gotlands Energi AB, Cementa och Hydrogenics.

I en första studie 2013 undersöktes potentialen för Power to gas i Sverige. Den andra studien (2015) undersökte möjligheter och förutsättningar för att bygga en anläggning i olika delar av landet, en studie som Energimyndigheten beviljade medel till. Den tredje studien fokuserar på förutsättningarna för en etablering av en anläggning på Gotland.

Artikeln är publicerad av mediaportalen novator.se/2017-05-10 och  redigerad av Lennart Ljungblom. Den är baserad på en pressrelease från Sweco.  Novator.se är ledande på Energi och Miljö med fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

För mycket vindkraft i stormen skapade elavbrott på Öland

Elöverskott låg bakom elavbrottet på Öland i fredags.

Det blåste hårt, som mest 19,8 meter per sekund i byarna, vilket gjorde att vindkraftverken producerade för fullt.  Problemet var att överskottet gick inte att skicka till fastlandet eftersom en sjökabel var ur funktion.  Resultatet blev ett omfattande elavbrott.

En olycka kommer sällan ensam

Ytterligare komplikation kom genom att det mätinstrument som ska slå larm vid överbelastning också var ur funktion. När strömmen skulle kopplas på igen blev det problem, eftersom en av elbolaget Eons medarbetare inte gick att nå via mobiltelefon – den hade slutat att fungera på grund av strömavbrottet.

– Eftersom han skulle kunna ha varit inne i elstationen kunde vi naturligtvis inte koppla in elen igen. Det betydde att en annan medarbetare åkte dit och sökte upp honom, bara för att garantera att han var i säkerhet, förklarar Johan Aspegren, kommunikationschef vid Eon Elnät för SVT Nyheter Småland.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-25

Online sedan 1995