Category Archives: Fjärrvärme, -kyla

Anna Josefsson ny vd på Södertörns fjärrvärme

  • Anna Josefsson ny VD på Södertörns Fjärrvärme

Anna Josefsson har rekryterats som ny VD på Södertörns Fjärrvärme AB. Anna kommer närmast från Norrtälje Energi där hon varit VD sedan 2010. Tidigare har hon varit vice VD på IKEA GreenTech och projektledare på Sweco Energuide.

Anna för med sig djup och bred erfarenhet från energibranschen in i Södertörns Fjärrvärme.

Rekryteringsprocessen har pågått hela hösten. Intresset för tjänsten har varit väldigt stort och det har funnits många mycket kompetenta kandidater.

Anna Josefsson säger:

”Det känns spännande att få möjlighet att vidareutveckla Södertörns Fjärrvärme då jag anser fjärrvärme är det absolut bästa värmeförsörjningsalternativet. Det ska bli intressant att fokusera på utveckling av denna produkt i hård konkurrens med andra alternativ.

Södertörns Fjärrvärme AB är ett lokalt energibolag med verksamhet i kommunerna Huddinge, Botkyrka och Salem. Med produkten fjärrvärme tillgodoser företaget en betydande del av värmeleveranserna inom kommunerna. Förutom värme så ingår även energikonsultativa tjänster, service och kyla i produktsortimentet. Bolaget har en omsättning på 715 miljoner kronor och en total energileverans på ca 1 TWh.

Bolaget ägs av Södertörns Energi som i sin tur ägs av kommunerna Botkyrka och Huddinge.

 

Fliseldning i Trollhättan minskar med ny transitledning – koksbaserd spillvärme ersätter

Den 15 december invigdes sammankopplingen av fjärrvärmenäten i Trollhättan och Vänersborg. Investeringen för den sju kilometer långa ledningen inklusive ackumulatorer är på 115 miljoner kronor, vilket Vattenfall och Trollhättan Energi delar på. Som ett resultat minskar biobränsleanvändningen i Trollhättan och ersätts med koksbaserad spillvärme från det stålverket Vargön Alloy som är en del av turkiska Yyldrim Group. Värmen gick tidigare ut i älven.

I över 20 år har en sammankoppling diskuterats. Nu har steget tagits för att ta tillvara på all den spillvärme som alstras i form av hetvatten från Vargön Alloys smältverk. Tidigare har en stor del av det uppvärmda vattnet från företagets kylanläggningar gått rakt ut i Göta Älv, när Vänersborgsnätet inte haft värmebehovet.

Från och med 1 januari 2018 så tas värmeenergin tillvara näst intill fullt ut, tack vare den nya ledningen till Trollhättan med tillhörande ackumulatortank och stationer för pumpning och värmeväxling.
Investeringen gör att Trollhättan Energi minskar fliseldningen vid värmeverket på Stallbacka med 20 procent.

– Vattenfall har sedan 1984 ett framgångsrikt samarbete med Vargön Alloys med att ta tillvara spillvärmen. Nu när även Trollhättan Energi inkluderas i samverkan kan vi skapa ännu mer nytta tillsammas genom att använda mer spillvärme och ta del av varandras produktionsanläggningar på ett effektivt sätt, säger Jenny Larsson, Chef Vattenfall Värme Sverige.

På samma sätt som värme från Alloys nu även kan värma Trollhätteborna så kan värmen från eldning av skogsflis och bioolja från värmeverket på Stallbacka användas för att värma Vänersborgarna.

Under sommaren beräknas spillvärmen från Alloys kunna täcka hela Trollhättans fjärrvärmebehov.

Anders Ericsson, energichef hos Trollhättan Energi, är mer än nöjd:
– Viljan har funnits länge, men det är först nu alla parter ser att man kan räkna hem investeringen även på kortare sikt. Eftersom städerna ligger så nära varandra är detta klokt för både miljö och ekonomi, säger han.

VD:n för Vargöns Alloys, Johan Svensson, är glad över att företagets spillvärme nu tas tillvara till nästan 100 procent. Den 2 400 kubikmeter stora ackumulatortanken i anslutning till Alloys får en central roll.
– Både miljön och alla parter i projektet får positiva effekter av den här satsningen, säger Johan Svensson.

 

Trollhättan Energi AB är ett företag med 100-åriga anor. Idag är vi omkring 170 anställda och har en omsättning på omkring 550 miljoner kronor. Vi ansvarar för elnät, fjärrvärmenät, renhållning, vatten- och avloppsnät samt stadsnät. Dessutom producerar och säljer vi el, biogas samt fjärrvärme; producerar dricksvatten och renar avloppsvatten.

Ett hållbart och enkelt vardagsliv är vår vision och ledstjärna. Trollhättans ambition är att växa och bli 70 000 Trollhättebor år 2030 vilket omfattar oss på Trollhättan Energi i allra högsta grad. Utvecklingstakten är nu hög, både i Trollhättan och i våra verksamheter.

Vi vill att vårt arbete gör skillnad för Trollhätteborna och världen runt omkring oss. För att nå bästa resultat samarbetar vi gärna med andra. Omtanken om kunderna och varandra är genuin. Vi känner ansvar för att göra vardagslivet enklare och roligare – och skapa nya möjligheter för människor och företag i Trollhättan.

Artikeln är publicerad 2017-12-15 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.

No coal no more 2 – Tekniska verken Linköping bygger om kraftvärmeverket

Tekniska verkens styrelse har beslutat att uppskjuta flytten av det centralt placerade kraftvärmeverket och istället investera 200 miljoner kronor för ombyggnad. Inför eldningssäsongen år 2021 skall man inte längre använda kol och fossil olja i sin kraftvärmeproduktion. På sikt kvarstår beslutet att ersätta det med en annan anläggning och bygga bostäder på området vilket i sin tur påverkas av planerade tåginvesteringar kommenterar bolaget.  Kraftvärmeverket ligger granne med Resecentrum i Linköping och anläggningen har tre olika pannor. En för biobränsle, en för kol och en för olja.

Beslutet gäller ett klimatmässigt normalt år, och under normal drift, och innebär att fjärrvärme, fjärrkyla och el som produceras i kraftvärmeverket i centrala Linköping enbart skall eldas med återvunna och/eller förnyelsebara bränslen. Det i sin tur innebär att de pannor som idag eldas med kol och fossil olja behöver konverteras, en investering som beräknas uppgå till 200 miljoner kronor.

Avvecklingen av kol och fossil olja i kraftvärmeverket kommer att göras stegvis i takt med vad nödvändiga tillståndsprocesser tillåter, och beräknas vara klart inför eldningssäsongen år 2021. Beslutet kommer inte att påverka planen att på sikt flytta kraftvärmeverket från nuvarande plats, men avvecklingen kommer att ske vid senare tidpunkt än planerat, och samordnas med planerade järnvägsinvesteringar.

Ombyggnad i tre steg

  1. Första steget är att bygga om kolpannan på Kraftvärmeverket för att kunna ersätta kolet med förnybara biobränslen, som exempelvis restavfall från skogsindustrin, vilket kommer att påbörjas under våren 2018.
  2. Andra steget handlar om att bygga ut ackumulatorkapaciteten. En ackumulator kan liknas vid en stor termos som gör det möjligt att lagra energi effektivare över dygnen.
  3. Tredje steget innebär att oljepannorna ska anpassas till förnybar bioolja som bränsle.

– Vi är glada att styrelsen fattat det här beslutet. Det här är ett stort och viktigt steg som Tekniska verken nu tar, mot ett resurseffektivt och hållbart samhälle med minsta möjliga klimatpåverkan. I början av 1980-talet kom nästan all el och fjärrvärme från olja och kol. Nu fyrtio år senare kan vi äntligen sätta punkt för denna period och få ett energisystem där vi använder förnyelsebara eller återvunna bränslen, säger Anders Jonsson, koncernchef för Tekniska verken i Linköping.

Minskningen av olje- och koleldningen har pågått de senaste decennierna. Kol- och oljepannorna vid kraftvärmeverket har i huvudsak använts kortare perioder när det varit riktigt kallt, och vid behov av reservkapacitet några enstaka dagar per år.

Tekniska verken har genom åren successivt minskat andelen kol och fossil olja, inte minst genom den stora investeringen i den avfallseldade Lejonpannan. Även om olje-och kolförbrukningen varit låg är klimatpåverkan stor, och en övergång till andra bränslen kommer att ge stor klimat- och miljönytta som betyder mycket när det gäller att nå målet att Linköping ska kunna vara koldioxidneutralt år 2025.

– Det här beslutet kommer innebära minskade utsläpp med 35 000 ton CO2 per år. Det är lika mycket som 30 000 Linköpingsbors årliga bilåkande. Ett mycket viktigt steg för att kommunen ska nå sina ambitiösa klimatmål, säger Rebecka Hovenberg, styrelseordförande för Tekniska verken.

Fakta om kraftvärmeverket 

Kraftvärmeverket ligger granne med Resecentrum i Linköping och anläggningen har tre olika pannor. En för biobränsle, en för kol och en för olja.

  • Kapaciteten är ca 250 GWh värmeproduktion och 75 GWh elproduktion.
  • De tre pannornas totala effekt är 280 MW.
  • Värmeproduktionen motsvarar normalårsbehovet för 12 500 villor.
  • Pannorna eldas med biobränsle, kol och återvunna bildäck samt olja. Främst eldas biobränslen men kalla vinterdagar behövs kol- och oljepannorna för att producera tillräckligt mycket värme till våra kunder.
  • Kraftvärmeverket togs i drift 1964.
  • Vid kraftvärmeverket finns också en produktionsanläggning för fjärrkyla med en effekt på 16 MW, två hetvattenpannor på vardera 45 MW samt en fjärrvärmeackumulator som innehåller 20 000 m3 vatten.
Artikeln är publicerad 2017-12-16 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger på ett pressmeddelande från Tekniska Verken. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
_______________________________________
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
___________________________________________

“No coal no more” i Västerås – sista kolbåten har lossats

Den 21 november inkom den sista kolbåten till Västerås hamn med bränsle till Mälarenergis Kraftvärmeverk. Den markerar slutet på en era och början på en ny – fri från bränslen som kol och olja.

Västerås hållbara bränslen
Användning av förnybara bränslen i Mälarenergi Västerås. 2020 blir man helt fossilfria

Mälarenergi genomför just nu sitt mest ambitiösa mål någonsin. Att ställa om sin energiproduktion till att endast använda förnybara och återvunna bränslen. Det betyder att de äldre delarna av Kraftvärmeverket som använder bränslen som kol och olja fasas ut. Tidigare i år stängdes Panna 4 som använt kol som bränsle och nästan samtidigt togs det första spadtaget till en ny anläggning – Block 7, som kommer att vara i drift år 2020. Då blir Mälarenergis energiproduktion helt fri från kol och olja.

Den sista transporten med kol inkom med båt tisdag den 21 november till Västerås hamn. Förutsatt att vädret inte blir kallare än vanligt innehåller båten tillräckligt med kol för att Mälarenergi ska klara av de kommande kalla dagarna fram till att de gamla pannorna kan stängas ned för gott. Dessa pannor (Panna 1 och 2) används endast som spetslast under de mest kalla dagarna. Men från år 2020 kommer de inte att behöva användas längre. Då har Mälarenergi 3 pannor (Panna 5, 6 och 7) som endast använder återvunna och förnybara bränslen för att producera el och fjärrvärme.

– Idag är en historisk dag som innebär slutet på en epok. Kol har varit ett bra bränsle för sin tid men vi har nu bättre förutsättningar att producera hållbar energi och ställer därför om hela vår produktion för att leverera el och trygg, prisvärd fjärrvärme till våra kunder, säger Niklas Gunnar, affärsområdeschef Värme på Mälarenergi.

Mälarenergi är ett infraserviceföretag som består av ca 750 medarbetare. Vi finns nära kunderna i Mälardalen och till dem levererar vi el, värme, vatten, kyla samt snabba kommunikationslösningar med tillhörande tjänster. Vi erbjuder energieffektiviseringstjänster till företagskunder i regionen och säljer dessutom el till privat- och företagskunder i hela Sverige. Koncernen ägs av Västerås stad och omsätter cirka 3 miljarder kronor.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-12-11 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den är baserad på ett pressmeddelande från Mälarenergi. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
—————————
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
————————————

Adven köper nio värmeverk av Eon

Adven förvärvar E.ON Värme Lokala Energilösningar Aktiebolag (‘EVLE’) som levererar fjärrvärme och lokala energilösningar i Sverige

EVLE äger och driver väl etablerad fjärrvärmeverksamhet i nio kommuner i södra och centrala Sverige. Dessutom har EVLE flera lokala energilösningar i samma områden.

– Adven är marknadsledande i Finland och Estland och vill nå samma position i Sverige. Medan Adven har etablerat sig i Sverige sedan 2014 kommer förvärvet av EVLE att leda till att Advens verksamhet i Sverige stiger till en ny nivå och stärker vår marknadsställning väsentligt.

Vi ser EVLE som ett perfekt komplement till Advens befintliga verksamhet i Sverige och ser mycket fram emot att utveckla EVLE-verksamheten ytterligare, säger Matti Viljo, CEO Adven Group.

– Dessa anläggningar har stora möjligheter att utvecklas väl med Adven som ägare. E.ON kan nu koncentrera sina ansträngningar på att ställa om sina stora anläggningar till att producera återvunnen eller förnybar värme, säger Stefan Håkansson, chef för bland annat värmeproduktionen inom E.ON i

De anläggningar som berörs finns i Bara, Boxholm, Mora, Orsa, Sollefteå, Staffanstorp, Timrå, Vaxholm och Älmhult.

– Vi ser ökade möjligheter på den svenska marknaden för distribuerade energilösningar och förvärvet av EVLE ger en attraktiv plattform för att driva dessa, säger Juhani Sillanpää, SVP M&A Adven Group.

Fjärrvärme: Fortum planerar nytt pellets värmeverk i Skarpnäck

Fortum Värme Samägt med Stockholm stad AB har lämnat in  en miljöansökan  i avsikt att ersätta den befintliga oljeelade anläggningen i Skarpnäck med ett  pellets och biooljeeldat värmeverk för fjärrvärme.  På platsen i sydöstra Stockholm finns idag  fem gamla oljepannor. Dessa används för spetslast och som reserv för basenheterna i Högdalen och Hammarby.  I nätet ingår vidare bland andra hetvattencentralen i Liljeholmen och värmeverken i Ludvigsberg, Årsta och Farsta.

– Om allt går bra kommer den nya anläggningen vara i drift redan mot slutet av 2019, berättar Nils Edberg projektledare på Fortum för Novator.se.

Enligt nuvarande planering dimensioneras Skarpnäck vänneverk för en maximal tillford bränsleeffekt på 99 MW varav max 20 MW träpellets och resterade mängd bioolja.  Den nya anläggningen blir ungefär dubbelt så stor som den tidigare.  På platsen finns också en värmeackumulator som kommer att behållas. Befintliga olje- och avställda elpannor kommer att demonteras.

Den planerade verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöbalken och prövas av Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Stockholm. I området planeras också för uppförandet av en stor datahall, vars överskottsvärme, om hallen realiseras, också kan komma att matas in på fjärrvärmenätet.

@Artikeln är publicerad 2017-10-05 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Eidsiva Energi inviger Bioenergi fjärrvärme i Elverum

Eidsiva Energi A/S ett av Norges största energibolag satsar på bioeenergi och invigde den 14  september en ny 10 MW trä flis eldad värmecentral  i Elverum.  Huvudleverantör är Järnforsen. Borgmästaren Erik Hamnstad invigde anläggningen med en skopa träbränsle.

– Bioenergi är vikitgt för oss i Eidsiva sa Øisten Andresen, CEO i Eidviva Energi vid öppningen.

– Bioenergin är inhemsk och lokal och hjälper oss att hålla landskapet öppet och nyttja våra egna resurser.

Anläggningen i Elverum eldar träflis från återvunnen trä (RT) och flis från skogen.  Årligen används 15 000 ton. och leveransen av värme blir 50 GWh.

– Uppgraderingen av Verstad värmecentral och den övriga utvecklingen av fjärrvärme i Elverum bidrar till att reducera fossil bränsle användningen till förmån för förnybar energi sa Ola Børke, vd för Eidsiva Bioenergi.

Eidsiva Bioenergi är ett helägt dotterbolag i Eidsiva koncernen. Bolaget driver, bygger och projekterar bioenergianläggningar i Oppland och Hedmark.  Bolaget är Norges tredje största fjärrvärmeproducent och levererar cirka årligen 400 GWh.

Företaget driver också avfallsförbränningsanläggningen Trehørningen som hanterar 75 000 ton avfall per åroch levererar 200 GWh fjärrvärme till Hamar, ånga till Norsk Protein samt el.

Trehorningens energicentral Eidsiva
Trehørningens energicentral

Nu driver man anläggningar på 10 orter i Hedmark och Oppland och har investerat omkring 10 miljarder norska kronor.

Eidsiva har cirka 1000 anställda och omsätter 4 miljarder NOK. Årligen produceras 3,4 TWh vattenkraft och så driver man 22000 kilometer kraftledning. Eidsiva är ägt av Hedmark och Oppland län samt 27 kommuner i länen.

Artikeln är publicerad 2017-09-19 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

September rapport av priser för biobränsle och fjärrvärme

Energimyndigheten rapporterar i huvudsak stabila priser för trä och torvbränslen samt fjärrvärme med undantag för fallande priser för RT-flis och en prisspik för industrins biprodukter för kvartal 2. Priserna publiceras av Energimyndigheten med samlas in av SCB.

Uppgifterna för det senaste kvartalet är preliminära. Revideringar som kommer i nästa rapport är vanliga. Det markanta skuttet i trädbränslestatistiken för biprodukter för industrin som enligt preliminära uppgifter ökat från nivån 150 – 160 kr/MWh till 175 kr/MWh för kvartal 2 bör därför tas med försiktighet tills vidare.

priser fjärrvärme och biobränslen
Prisstatistik biobränslen och fjärrvärme från Energimyndigheten

Priset för returträ till värmeverk har successivt fallit från toppen 97 kr/MWh 2014 till det hittills lägsta på 78 kr/MWh.  Övriga redovisade priser ligger ganska konstanta. Förädlade biobränslen till värmeverk på 267 kr/MWh, skogsflis för värmeverk 188 respektive 183 för industrin samt biprodukter till värmeverk på 150 kr/MWh.

För torven är det stabila priser med en liten höjning för kvartal 2 2017 men inom det spann som gällt under de senaste tre åren. Stycketorven kostar 157 samt frästorven 148 kr/MWh flr värmeverken.

Fjärrvärmepriserna följer utetemperaturerna på det sättet att sommarpriserna är väsentligt lägre än vinterpriserna och tidigare årsgenomsnitt. I juni uppvisas låga 589 kr/Mwh och under det att januari hade 943 kr/MWh. Årsmedel för 2014 till 2016 har varit svagt stigande, från 734 till 755 kr/MWh.  Dessa priser inkluderar energiskatt och moms.

För den senaste perioden kvartal 2 påpekar myndigheten att priserna fortfarande är preliminära. För kvaratal 1 skedde fler revideringar jämfört med de första redovisade. Kvartal 2 är därför inte redovisade i diagrammet.

Bränslepriser redovisas utan skatter under det att fjärrvärmepriserna inkluderar såväl energiskatter som moms.

Fyra gånger per år ger Energimyndigheten ut uppgifter om priser för biobränsle och fjärrvärme som producerats av SCB, Statistiska Centralbyrån. De senaste uppgifterna publicerades den 4 september 2017. Nästa utgåva kommer den 12 december.  Uppgiftslämnare är 146 fjärrvärmeverk och 30 industrier.

Viktig observation

Observera att statistiken inte redovisar det marknadspris som gäller under kvartalet utan speglar den kostnad som förbrukaren haft för bränslet under kvartalet, efter principen först in först ut ur lager. Långa leveransavtal kan medföra att den aktuella prisnivån för nya avtal under den perioden signifikant kan skilja sig från uppgivna värden.

Artikeln är publicerad 2017-09-18 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

 

Miljödom klar för Mälarenergis nya biobränsleeldade kraftvärmeanläggning.

Mark- och miljödomstolen i Nacka har godkänt Mälarenergis ansökan om att få bygga och driva ett nytt 150 MW biobränsleeldat kraftvärmeblock i Västerås. 

Mälarenergi fasar med det kommande block 7 ut den sista mängden kol och olja och ersätter dessa med i första hand  returträ. Den nya anläggningen som ska byggas intill den befintliga kraftvärmeanläggningen nära hamnen i Västerås, är en investering på 1,7 miljarder kronor och beräknas tas i drift år 2020. Samtidigt  kommer de äldre delarna av kraftvärmeverket att fasas ut och framtida leveranserna av prisvärd fjärrvärme säkras.

Mark- och miljödomstolen i Nacka har nu beviljat Mälarenergi miljötillståndet som reglerar verksamhetens omfattning samt hur stora utsläpp av föroreningar till luft och vatten som får förekomma från Block 7.

–  Vi kan nu fortsätta vidareutveckla vår verksamhet för att leverera driftsäker och prisvärd el och fjärrvärme med minsta möjliga miljöpåverkan, säger Niklas Gunnar,  chef för affärsområde Värme på Mälarenergi.

Under projektets gång har Mälarenergi hållit en kontinuerlig dialog med närliggande verksamheter och berörda parter. Redan hösten 2015 bjöd Mälarenergi in samhället till en samrådsdialog för att berätta om sina framtida planer och informera allmänheten om den nya anläggningen.

Projekteringen av Block 7 har pågått sedan 2015 och i oktober 2016 tog Mälarenergis styrelse ett enhälligt beslut om att gå vidare med investeringsplanerna. I februari 2017 tog Västerås Kommunfullmäktige det slutgiltiga och verkställande beslutet om att gå vidare och uppföra den nya anläggningen. Sedan dess har planeringen inför bygget fortsatt med upphandling av anläggningens olika delar som; panna, rökgasrening, bränslehantering och turbin.

Block 7 kommer att eldas med återvunnet trä, och tillståndet från mark- och miljödomstolen innebär att Mälarenergi i panna 7 kan förbränna högst 300 000 ton återvunnet träbränsle per år, av detta får högst 30 000 ton vara farligt avfall . Bränsleeffekten i den nya anläggningen blir 150 MW varav 50 MW el och 100 MW värme.

Det här beslutet innebär det största steget mot ett hållbart samhälle som Mälarenergi någonsin tagit, säger Mälarenergis styrelseordförande Staffan Jansson. Samförbränningen i block 6 som startade hösten 2014 var ett viktigt steg i vår resa mot framtidens samhälle och med Block 7 går vi nu hela vägen mot att bli fria från bränslen som kol och olja.

Den högra delen av Kraftvärmeverkets ursprungliga byggnad rymmer Panna 4 som den 8 september 2017 stängdes  för gott. Panna 4 och dess tillhörande turbin togs i drift 1973.  Pannan konstruerades ursprungligen  för olja. Sedan  byggdes den  om vid flera tillfällen under åren. 1983 konverterades den till att  kol, 1998  till tallbecksolja och 2002 till  träpellets och torv. Totalt har pannan varit igång 176 801 timmar under dessa 44 år!

Det nya blocket ersätter de äldsta 50-åriga delarna av Kraftvärmeverket som varit i drift sedan 1963 och eldas med kol och olja. Block7 kommer att eldas med återvunnet trä som bränsle och därmed används endast återvunna och förnybara bränslen i kraftvärmeproduktionen. Västerås stad kommer att nå sina miljömål och fjärrvärmekunderna får en trygg, prisvärd och hållbar uppvärmningsform.

 

Om Mälarenergi

Mälarenergi är ett infraserviceföretag som består av ca 700 medarbetare. Vi finns nära kunderna i Mälardalen och levererar el, värme, vatten, kyla samt snabba kommunikationslösningar med tillhörande tjänster. Vi erbjuder energieffektiviseringstjänster till företagskunder i regionen och säljer dessutom el till privat- och företagskunder i hela Sverige. Koncernen ägs av Västerås stad och omsätter cirka 3 miljarder kronor.

Artikeln är publicerad 2017-09-13 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Förnybar energi när Multigrid etablerar ny datahall i Kista

Multigrid Data Centers har säkrat förutsättningar för att uppföra en 5 MW datahall i Kista Science City. Under sommaren har Multigrid nått överenskommelser med Stockholms stad om markanvisning och Ellevio respektive Fortum Värme om nödvändig energiförsörjning för datahallen. Inflyttning sker  den 1 januari 2019.

Anläggningen blir den första i sitt slag. Den är lokaliserad och designad för att dra största möjliga nytta av kommersiell värmeåtervinning. Detta ger fördelar både till datahallskunderna som får lägre kostnad och till Stockholms invånare som får en större andel återvunnen energi i fjärrvärmenätet.

– Kista erbjuder mycket attraktiva förutsättningar för storskaliga datahallar, säger Mattias Ganslandt,  VD på Multigrid.

Kista är en av Europas viktigaste kluster för teknik- och IT-företag samtidigt som möjligheterna för värmeåtervinning i stor skala gör platsen unik för att kunna bygga gröna datahallar.

Företaget har utvecklat en teknik som är optimerad för att vara kostnadseffektiv och samtidigt miljömässigt hållbar. Genom att kombinera lösningar som används i stor skala av världsledande datahallsföretag med de lokala förutsättningar som Stockholm erbjuder har anläggningen fått mycket konkurrenskraftiga egenskaper.

-I takt med att användningen av informationsteknologi ökar har kraven på kostnadseffektivitet och hållbarhet i datahallsbranschen skärpts, säger Mattias Ganslandt. Vi räknar med att Multigrids nya anläggning i Kista kommer att bli minst 50 procent mer effektiv är traditionella anläggningar.

Den goda tillgången på förnyelsebar elektricitet till ett lågt pris är en viktig faktor. Med värmeåtervinningen inräknad sjunker nettokostnaden för energi som används av datorerna till under 30 öre per kWh.

-Vi möter ett mycket stort intresse för Multigrids kommande datahallar i Stockholm såväl i USA som i Europa.

I princip alla större leverantörer av molntjänster efterfrågar datahallar som är 100 procent hållbara. Kombinationen kostnadseffektivitet, förnyelsebar el och återvunnen energi ses som något mycket positivt.

Stockholms stad, Fortum Värme, Ellevio, Stockholm Business Region och STOKAB har sedan årsskiftet arbetat för att etablera Stockholm som en världsledande plats för gröna datahallar. Multigrid räknar med att den värmeåtervinning datahallen gör till fjärrvärmenätet på några års sikt kommer att uppgå till 30 miljoner kWh per år. Det motsvarar den genomsnittliga värmeförbrukningen för drygt 4300 svenskar.

 

Om

Multigrid Data Centers AB är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm som utvecklar högeffektiva, storskaliga och hållbara datahallar för den digitala ekonomins kärnfunktioner. Ambitionen är att skapa stadsnära datahallar som använder förnyelsebar energi och värmeåtervinner.  Multigrid startade sin verksamhet 2016.

Artikeln är publicerad 2017-09-05  på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.