Tag Archives: torv

September rapport av priser för biobränsle och fjärrvärme

Energimyndigheten rapporterar i huvudsak stabila priser för trä och torvbränslen samt fjärrvärme med undantag för fallande priser för RT-flis och en prisspik för industrins biprodukter för kvartal 2. Priserna publiceras av Energimyndigheten med samlas in av SCB.

Uppgifterna för det senaste kvartalet är preliminära. Revideringar som kommer i nästa rapport är vanliga. Det markanta skuttet i trädbränslestatistiken för biprodukter för industrin som enligt preliminära uppgifter ökat från nivån 150 – 160 kr/MWh till 175 kr/MWh för kvartal 2 bör därför tas med försiktighet tills vidare.

priser fjärrvärme och biobränslen
Prisstatistik biobränslen och fjärrvärme från Energimyndigheten

Priset för returträ till värmeverk har successivt fallit från toppen 97 kr/MWh 2014 till det hittills lägsta på 78 kr/MWh.  Övriga redovisade priser ligger ganska konstanta. Förädlade biobränslen till värmeverk på 267 kr/MWh, skogsflis för värmeverk 188 respektive 183 för industrin samt biprodukter till värmeverk på 150 kr/MWh.

För torven är det stabila priser med en liten höjning för kvartal 2 2017 men inom det spann som gällt under de senaste tre åren. Stycketorven kostar 157 samt frästorven 148 kr/MWh flr värmeverken.

Fjärrvärmepriserna följer utetemperaturerna på det sättet att sommarpriserna är väsentligt lägre än vinterpriserna och tidigare årsgenomsnitt. I juni uppvisas låga 589 kr/Mwh och under det att januari hade 943 kr/MWh. Årsmedel för 2014 till 2016 har varit svagt stigande, från 734 till 755 kr/MWh.  Dessa priser inkluderar energiskatt och moms.

För den senaste perioden kvartal 2 påpekar myndigheten att priserna fortfarande är preliminära. För kvaratal 1 skedde fler revideringar jämfört med de första redovisade. Kvartal 2 är därför inte redovisade i diagrammet.

Bränslepriser redovisas utan skatter under det att fjärrvärmepriserna inkluderar såväl energiskatter som moms.

Fyra gånger per år ger Energimyndigheten ut uppgifter om priser för biobränsle och fjärrvärme som producerats av SCB, Statistiska Centralbyrån. De senaste uppgifterna publicerades den 4 september 2017. Nästa utgåva kommer den 12 december.  Uppgiftslämnare är 146 fjärrvärmeverk och 30 industrier.

Viktig observation

Observera att statistiken inte redovisar det marknadspris som gäller under kvartalet utan speglar den kostnad som förbrukaren haft för bränslet under kvartalet, efter principen först in först ut ur lager. Långa leveransavtal kan medföra att den aktuella prisnivån för nya avtal under den perioden signifikant kan skilja sig från uppgivna värden.

Artikeln är publicerad 2017-09-18 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

 

Svenska Torvs nestor vd Olle Uddgren skriver till Svebio 1997

Olle Uddgren (d.2003) var en ledande personlighet inom torv och energiområdet med sin bas som vd för det statliga sedan privatiserade bolaget Svensk Torvförädling AB i Sösdala, Hässleholm. Med ingenjörskunnande i fokus och med genuin entreprenörsvilja var han inte rädd för att ta strid för det han trodde på. 1997 skrev Olle Uddgren ett brev till Svebio dåvarande vd Kent Nyström där han presenterade  torvens utveckling inom Svensk Torvförädling samt slog ett slag för en fortsatt satsning på att utveckla verksamheten, bl a med våtkolning och elproduktion.  OlleUddgrenBrevSvTorvforadling1997. Brevet ledde året efter också till en besök av undertecknad i Sösdala med Olle Uddgren, då han som pensionär besökte sin gamla arbetsplats. En artikel som publicerades i Bioenergitidningen nr 5 1998.

Krigsutbrottet 1939

Olle Uddgren fick som nyexaminerad kemiingenjör (K38) möjligheten att efter ett par år i skogsindustrin medverka och som vd från 1946   leda utvecklingen av en svensk torvbränsleproduktion, vilket resulterade i en brikettfabrik i Sösdala nära Hässleholm i Skåne. Handelsminister Per Edvin Sköld var själv med och bestämde lokaliseringen.

Där tillverkades den i Skåne berömda Kronbriketten från 1940 till 1965 då den lades ned då oljan helt tagit över marknaden.  Kapaciteten var från början 50 000 t/år vilket utvecklades till 75 000 t/år. En central enhet i produktionen var den så kallade Peco torken som byggts av Svenska  Fläktfabriken. Tekniken var engelsk. Produktionen vid Store Mosse i Sösdala samt från tre andra mossar i närheten  fortsatte men nu med den nya marknaden som jordförbättringsmedel – växttorv.

Olle Uddgren har ända sedan den första Energiutredningen som  tillsattes 1951 deltagit i Energidebatten. Den utredningen leddes av regeringsrådet  Henrik Franzen och döptes till  “I Atomåldern”. Han var aktiv i Svebio konferenserna på 80 och 90 talet och klagade jämt på att det var för liten tid avsatt för diskussion.

Oljekriserna på 70-talet

Efter oljekriserna på 70-talet som bland annat resulterat i bensinransonering kom försörjningstryggheten återigen i centrum. Sverige var då helt beroende av olja i alla sektorer. Det fanns vattenkraft, det fanns ved och det fanns också kol som alternativ,  men vattenkraftsutbyggnad var inte miljömässigt gångbart. Den stora älvstriden slutade med ett beslut att bevara de sista fyra älvarna.  Veden sågs inte som ett storskaligt alternativ av etablissemanget även om utbyggnaden kommit igång och kol hade belastningen att vara ett importbränsle.  Torven, en svensk resurs, däremot fanns i stora mängder och tekniken var också tillgänglig.

Kärnkraftbeslut

När nu kärnkraften skulle avvecklas ville Olle Uddgren se en fortsatt storskalig satsning på torvenergi i Sverige. Torven hade redan expanderat kraftigt på 80 talet och Uppsala Energis byggde en brikettfabrik i Sveg vars produkt fördes med tåg i containrar till Uppsala. Även på andra håll i Sverige fick torv som bränsle en renessens bland med hjälp av ett särskilt torvstöd för nybyggnad av energianläggningar för torveldning.

Det Olle Uddgren nu ville var att gå vidare med den artificiella avvattningstekniken. Torvproduktionen hade alltid haft den nackdelen att all produktion fick ske på sommaren så avvattningen kunde ske med solenergi på fälten.  I Sösdala fanns en teknik som utvecklats på KTH och senare på Lund och som realiserats i en komplett fabrik i skalan 1/10. Tekniken kallades våtkolning. En fullstor fabrik på 125 000 ton presenterades i rapporten Våtkolning av Torv av Sven Erik Hägglund redovisad i Teknisk Tidskrift 1960. Olle Uddgren skriver att man var världsledande i tekniken och den var demonstrerad såväl teoretiskt som i praktiken. Man ansåg sig löst problemet att ekonomiskt avvattna torv utan hjälp av solen. Men 1964 hade dock  all vidare forskning av tekniken lagts ned då oljan översvämmade Sverige.

Skördeteknik
Olle Uddgren med kollegor i Sösdala vidareutvecklade tekniken med storskalig torvproduktion i systemet Peco. Torven frässkördades på fälten och stora maskiner byggde upp långa stackar som sedan under säsongen tömdes med hjälp av en smalspårig järnväg som gick in till brikettfabriken. Den användes också i stor skala  på  Irland där torven var basen för den inhemska energiförsörjningen där man istället för briketter direkt producerade el i kondenskraftverk som man byggt vid de stora mossarna. Konstruktionsritningarna för skördemaskinerna fick Sovjetunionen att beställa 137 skördemaskiner som alla tillverkades i Sverige.

I 80 talets renessens för torv i Sverige och Finland fick dock den så kallad Haku tekniken fäste. Ett flexibelt system som byggdes upp kring användning av stora jordbrukstraktorer som dragmaskiner för olika utrustningar varigenom dessa traktorer fick många drifttimmar till fördel för det lokala jordbruket. Torven säsongslagrades där istället  i stora stackar på fast mark som kunde tömmas med lastbils ekipage.

Olle Uddgren och Hans Hessner leder allsång hos Svebio.
Olle Uddgren och Hans Hessner leder allsången på en av många Svebio konferenser.

Olle Uddgren närvarade också flitigt på Svebios många konferenser och studieresor. Han blev senare också hedersmedlem i föreningen här på bild tillsammans med Hans Hessner också hedersmedlem  då han leder allsången på en av många Svebio konferenser. Olle hade u en bakgrund från KTH och kunde med bravur framföra många av teknologsångerna.

@Lennart Ljungblom /novator.se/2017-01-28

 

Härjeåns Energi bygger kraftvärmeverk i Sveg

novator.se/2016-08-09/ Härjeåns Energi AB har beslutat att investera 350 Mkr i ett kraftvärmeverk i Sveg. Kraftvärmeverket byggs i anslutning till bolagets torkanläggning, belägen på det västra industriområdet i Sveg. Där tillverkas pellets och briketter av trä och torv i fabriken som startades av HMAB för 20 år sedan.  Härjeån  är den del av finska Kätternä group ägare av Alholmen Energi i Uleåborg, som är ett av världens största biobränsleeldade kraftvärmeverk. Finska Renewa blir leverantör av pannan och Calambio Engineering svarar för projektsamordning.

Verkets ångpanna kommer att eldas med torv och andra biobränslen och ångan som genereras kommer i huvudsak att användas som torkmedel i befintlig tork samt för elproduktion. Efter installationen kommer bolaget gå från att vara en stor elförbrukare, till att bli en elproducent.

Bygget drar igång nu i sommar och kommer som mest att sysselsätta cirka 100 personer på plats. Driftsättning är planerad till hösten 2017.

– Detta handlar om en total investering på cirka 350 miljoner kronor som är väldigt viktig för oss. Vi stärker vår konkurrenskraft som pelletsproducent, i och med att vi får en mer kostnadseffektiv torkningsprocess. Samtidigt ger elproduktionen bolaget ytterligare intäkter, säger Anders Wiklund, vd för Härjeåns Energi AB.

Kraftvärmeverket projekteras som delad entreprenad och kommer uppskattningsvis bestå av i storleksordningen 500 mindre entreprenader. Härjeåns Energi AB har anlitat Calambio Engineering AB för projektsamordning och upphandling.

Planen är att ersätta den stora mängd el, som i dag köps in för den befintliga torkningsanläggningen, med egenproducerad el. El som framställs av torv som skördas på myrarna runt Sveg eller av biomassa från området.

– Vi förbättrar markant energibalansen. Istället för dagens underskott på 70 GWh el på årsbasis räknar vi med att tack vare kraftvärmeverket istället få ett överskott på 40 GWh, säger vd Seppo Tupeli, styrelseledamot i Härjedalens Miljöbränsle (HMAB), dotterbolag till Härjeån.

– Vi ersätter den tidigare inköpta elen med egen ångleverans, får ny elproduktion inom Härjeåns eget elnät till ett konkurrenskraftigt pris och dessutom fjärrvärme som motsvarar behovet för fjärrvärmenätet i Sveg. Ett maximalt flexibelt system, sammanfattar Seppo Tupeli.

Kraftvärmeverket kommer att byggas intill Härjeåns Energis brikett- och pelletsfabrik. En 76 meter hög skorsten blir kraftvärmeverkets landmärke.

– Vi kommer att behöva nyanställa folk när kraftvärmeverket kommer igång, kanske 5-10 personer, säger Seppo Tupeli.

Avtal har också tecknats mellan  Renewa och Härjeåns Energi och omfattar leverans av en 32 megawatts bioenergipanna. De befintliga eldrivna ånggeneratorerna kommer att ersättas med den nya kraftvärmeanläggningen som är betydligt kostnadseffektivare och miljövänligare. Som bränsle kommer den nya kraftvärmeanläggningen att använda frästorv och skogsflis som anskaffas kring Sveg.

Renewas leveransomfattning består av en BFB-panna och ett SCR-system (Selective Catalytic Reduction) för en katalytisk reduktion av kväveoxider i rökgaserna.

– Sverige är en viktig marknad för Renewa. Vi har satsat mycket på att växa och öka vår närvaro i Sverige. Projektet med Härjeåns Energi är vår fjärde leverans till Sverige och den andra CHP-anläggningen i rad, säger Kari Liukko, försäljningschef på Renewa Oy.

Tillverkningen av pannan har påbörjats och den kommer att tas i drift under 2017.

novator.se/Lennart Ljungblom/2016-08-09