Tag Archives: investering

No coal no more 2 – Tekniska verken Linköping bygger om kraftvärmeverket

Tekniska verkens styrelse har beslutat att uppskjuta flytten av det centralt placerade kraftvärmeverket och istället investera 200 miljoner kronor för ombyggnad. Inför eldningssäsongen år 2021 skall man inte längre använda kol och fossil olja i sin kraftvärmeproduktion. På sikt kvarstår beslutet att ersätta det med en annan anläggning och bygga bostäder på området vilket i sin tur påverkas av planerade tåginvesteringar kommenterar bolaget.  Kraftvärmeverket ligger granne med Resecentrum i Linköping och anläggningen har tre olika pannor. En för biobränsle, en för kol och en för olja.

Beslutet gäller ett klimatmässigt normalt år, och under normal drift, och innebär att fjärrvärme, fjärrkyla och el som produceras i kraftvärmeverket i centrala Linköping enbart skall eldas med återvunna och/eller förnyelsebara bränslen. Det i sin tur innebär att de pannor som idag eldas med kol och fossil olja behöver konverteras, en investering som beräknas uppgå till 200 miljoner kronor.

Avvecklingen av kol och fossil olja i kraftvärmeverket kommer att göras stegvis i takt med vad nödvändiga tillståndsprocesser tillåter, och beräknas vara klart inför eldningssäsongen år 2021. Beslutet kommer inte att påverka planen att på sikt flytta kraftvärmeverket från nuvarande plats, men avvecklingen kommer att ske vid senare tidpunkt än planerat, och samordnas med planerade järnvägsinvesteringar.

Ombyggnad i tre steg

  1. Första steget är att bygga om kolpannan på Kraftvärmeverket för att kunna ersätta kolet med förnybara biobränslen, som exempelvis restavfall från skogsindustrin, vilket kommer att påbörjas under våren 2018.
  2. Andra steget handlar om att bygga ut ackumulatorkapaciteten. En ackumulator kan liknas vid en stor termos som gör det möjligt att lagra energi effektivare över dygnen.
  3. Tredje steget innebär att oljepannorna ska anpassas till förnybar bioolja som bränsle.

– Vi är glada att styrelsen fattat det här beslutet. Det här är ett stort och viktigt steg som Tekniska verken nu tar, mot ett resurseffektivt och hållbart samhälle med minsta möjliga klimatpåverkan. I början av 1980-talet kom nästan all el och fjärrvärme från olja och kol. Nu fyrtio år senare kan vi äntligen sätta punkt för denna period och få ett energisystem där vi använder förnyelsebara eller återvunna bränslen, säger Anders Jonsson, koncernchef för Tekniska verken i Linköping.

Minskningen av olje- och koleldningen har pågått de senaste decennierna. Kol- och oljepannorna vid kraftvärmeverket har i huvudsak använts kortare perioder när det varit riktigt kallt, och vid behov av reservkapacitet några enstaka dagar per år.

Tekniska verken har genom åren successivt minskat andelen kol och fossil olja, inte minst genom den stora investeringen i den avfallseldade Lejonpannan. Även om olje-och kolförbrukningen varit låg är klimatpåverkan stor, och en övergång till andra bränslen kommer att ge stor klimat- och miljönytta som betyder mycket när det gäller att nå målet att Linköping ska kunna vara koldioxidneutralt år 2025.

– Det här beslutet kommer innebära minskade utsläpp med 35 000 ton CO2 per år. Det är lika mycket som 30 000 Linköpingsbors årliga bilåkande. Ett mycket viktigt steg för att kommunen ska nå sina ambitiösa klimatmål, säger Rebecka Hovenberg, styrelseordförande för Tekniska verken.

Fakta om kraftvärmeverket 

Kraftvärmeverket ligger granne med Resecentrum i Linköping och anläggningen har tre olika pannor. En för biobränsle, en för kol och en för olja.

  • Kapaciteten är ca 250 GWh värmeproduktion och 75 GWh elproduktion.
  • De tre pannornas totala effekt är 280 MW.
  • Värmeproduktionen motsvarar normalårsbehovet för 12 500 villor.
  • Pannorna eldas med biobränsle, kol och återvunna bildäck samt olja. Främst eldas biobränslen men kalla vinterdagar behövs kol- och oljepannorna för att producera tillräckligt mycket värme till våra kunder.
  • Kraftvärmeverket togs i drift 1964.
  • Vid kraftvärmeverket finns också en produktionsanläggning för fjärrkyla med en effekt på 16 MW, två hetvattenpannor på vardera 45 MW samt en fjärrvärmeackumulator som innehåller 20 000 m3 vatten.
Artikeln är publicerad 2017-12-16 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger på ett pressmeddelande från Tekniska Verken. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
_______________________________________
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
___________________________________________

Italienska Falck köper 115 MW vindprojekt av E.on i Ö-vik

Falck köper 115 MW svenska vind project

Italienska förnybar energi företaget Falck Renewables SpA (BIT:FKR) har meddelat att man kommit överens med E.on Wind Sweden AB om att köpa två färdigplanerade vindkraftprojekt med en kombinerad kapacitet på 115 MW. Projekten är lokaliserade i Örnsköldsviks kommun. Avtalet skall slutföras i september om vissa villkor bl a nät anslutning föreligger.

Affären genomförs genom att Falck köper Ålliden Vind AB (43,2 MW)  samt Brattmyrliden vind AB (72 MW) vilka äger projekten. Projekten är utvecklade av E.on som kommer att driva anläggningarna.  Priset är 7 milioner euro samt en möjligheter till mer till säljaren beroende på  projektets utveckling.

Förra månaden köpte Falck också 70 MW vind i Norge. Intill slutet av Juni hade Falck 770 MW vind och 16,1 MW solel i sin portfölj. Därtill driver man också elproduktion från bioenergi och avfall samt ingenjörs och konstruktionsverksamhet genom dotterföretaget Vector Cuatro som är baserad i Madrid med närvaro  i 24 länder.

Toni Voipe vd för Falck Renewables kommenterade att dessa nordiska köp påvisar de intressanta möjligheterna som finns på den nordiska vind marknaden och konfirmerar också företagets ambition att geografiskt diversifiera sina investeringar.

Artikeln är publicerad 2017-08-09 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Fotot är tillhandahållet av Falck Renewables. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Sol och bio: Almi Invest investerar i Swedish Algae Factory

Almi Invest investerar 1,5 miljoner kronor i Swedish Algae Factory, som utvinner ett nanoporöst kisel material från alger som gör solceller mer effektiva, den kvarvarande organiska substansen kan användas som näring eller bioenergi. I emissionen på totalt tre miljoner kronor deltar också den befintliga ägaren Chalmers Ventures.

Göteborgsbaserade Swedish Algae Factory utvinner med kiselalger som råvara ett nanoporöst material från dessa alger, som när det appliceras på solpaneler ger en ökad effektivitet. Första testerna i laboratoriemiljö tyder på en betydande effektivitetsökning.

Bolaget har sitt ursprung i professorn och medgrundaren Angela Wulffs forskning på kiselalgers skal, som visar sig ha en unik förmåga att fånga upp ljus. När materialet placeras på solcellen ökar effekten och kostnaden för solenergi/kWh minskar genom att varje kvadratmeter solpanelsyta genererar mer energi.

Materialet produceras i en algodlingsanläggning i Kungshamn. Detta sker i en cirkulär och miljövänlig process där spillvatten renas, koldioxid absorberas och en organisk biomassa produceras.

“Solenergibranschen är hela tiden ute efter att få fram effektivare solpaneler. Om produkten håller vad den lovar kan den revolutionera marknaden. Att bolaget med sin pilotanläggning dessutom bidrar till utveckling och expansion i Kungshamn är ytterligare ett plus, säger Sophia Johansson, Investment Manager på Almi Invest.

Nu ska Swedish Algae Factory fortsätta att testa materialet i samarbete med kunder. Planen är att börja bygga den första kommersiella anläggningen nästa år.

“Tack vare investeringen från Almi Invest och Chalmers Ventures kan vi nu dra igång verifierande tester på vår produkt med start förhoppningsvis under hösten 2017 med solpanelsdistributörer och elbolag, säger Swedish Algae Factorys vd och medgrundare Sofie Allert. Detta är ett avgörande steg i vår utveckling framåt!

Artikeln är publicerad av mediaportalen novator.se/2017-05-07 och  redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

650 miljoner i ny Grön Fond kan finansiera 50 miljöföretag

En ny grön investeringsfond ska investera 650 miljoner kronor i innovativa miljöföretag, berättar Lena Fridlund Forsgren, investment manager, när Cleaner Growth bjuder in till träff i samband med Västerbottensdagarna på Grand Hôtel.

– Det är en ny fond som ska jobba över hela Sverige och stödja företag som annars kan ha svårt för att attrahera kapital. Cleantech-bolagen har ofta speciella förutsättningar med dyra pilotanläggningar, långa kommersialiseringsprocesser, regelverk och produkter som kräver mycket tester, säger Lena Fridlund Forsgren, investerare på Partnerinvest, som är Almi Invests regionala fond i norra Sverige.

Den gröna investeringsfonden vänder sig till små och medelstora företag över hela Sverige som erbjuder varor och tjänster som minskar klimatgaserna.

Den nya gröna investeringsfonden fyller det kapitalgap som uppstår mellan den fas där företagen inte längre kan få forsknings- och demonstrationsstöd och den fas då företagen går in i en annan finansiering, till exempel börsnotering.

650 miljoner
– Fonden som omfattar 650 miljoner kronor ska vara aktiv fram till 2023 och jag tror att vi kommer att investera i omkring 50 bolag fram till dess, berättar Lena Fridlund Forsgren.

Genom fonden kan bolag få upp till 25 miljoner kronor i investering. Det finns också möjlighet till tidig så kallade såddinvestering upp till ca fyra miljoner kronor.

Rekrytering pågår
I dagarna håller fonden på att startas upp med rekrytering av personal och en ny vd som kan ta hand om verksamheten. Planen är att GreenTech fonden ska vara igång till sommaren.

Pengarna kommer från de nationella regionalfondsprogrammen och är en del av satsningen om cirka tre miljarder på koldioxidsnåla lösningar. Medfinansiärer till fonden är Almi Företagspartner, Almi Invest, Energimyndigheten och Regionala utvecklingsfonden.

Text & bild: Mikael Hansson

novator.se/2017-02-14/Lennart Ljungblom

Miljökrav försenar utbyggnaden av sågen i Gällö

Miljökrav försenar Gällö timbers projekt att bygga ut sågen för 80 miljoner kronor.

2017-01-14/Novator.se/ Nu ålägger länsstyrelsen i Jämtland företaget att inkomma med en ansökan om miljöprövning eftersom den nya pannan som skall ersätta två äldre är av ny teknik och betydligt större.

–  Nu följer vi deras åläggande och ansöker om ett ändringstillstånd. En konsekvens är att det senarelägger projektet, på grund av handläggningstiden hos miljöprövningsdelegationen i Västernorrland. Det handlar om upp till ett år, beroende på handläggningstid”, säger Urban Wiklund vd på Gällö Timber  till Dagens Industri.

Bolaget hävdade å sin sida att det borde räcka med en anmälan till länsstyrelsen om en förändring inom det nuvarande tillståndet.

Det var i somras som Gällö  Timber som är samägt av SCA och Person Invest meddelade sitt investeringsbeslut i ökad torkkapacitet och i en ny panna. Investeringen skulle också innebära en produktionsökning vid sågverket som ligger i Bräcke kommun i Jämtland. Genom investeringen upphör transporterna av virke till Stugun för torkning.

– Genom satsningen ökar vi nu från en årsproduktion på drygt 300 000 kubikmeter till 350 000. Det här innebär att vi ökar vår konkurrenskraft och att våra ägare tror på oss och på vår fortsatta utveckling kommenterade Urban Wiklund vid tillfället.

Investeringen omfattar en ny panna, som kommer att ta hand om sågverkets restprodukter och producera den energi som behövs för sågverkets verksamhet, och en TC-tork av samma slag som redan finns på SCAs sågverk i Bollsta och Tunadal. Med den nya torken kan hela sågverkets produktion torkas på plats. Torken och resten av sågverket har kapacitet för en betydande produktionsökning.

Idag fraktas cirka 50 000 kubikmeter sågat virke från Gällö Timber till Stugun för torkning. En betydande del av detta virke vidareförädlas i Stugun genom bland annat hyvling och målning.

– Förändringen i Stugun berör ett par medarbetare, men några uppsägningar är inte aktuella i dagsläget, berättade då Urban Wiklund. SCAs verksamhet för vidareförädling i Stugun har växt och är idag Jämtlands största anläggning för träförädling. Vi är största leverantör och förädlingen i Stugun tillhör Gällö Timbers största kunder. Tillsammans sysselsätter vi mer än 170 anställda i produktionen och långt fler i virkesanskaffning och skogsbruk.

Beslutet om investeringen fattades av Gällö Timbers ägare, SCA och Persson Invest.

– Vi är också mycket nöjda med utvecklingen i Gällö, säger Björn Rentzhog, vd i Persson Invest. Vi har successivt genomfört investeringar som bäddar för en fortsatt positiv utveckling.

2017-01-14/Novator.se/Lennart Ljungblom

 

Rottneros förnyar och investerar i ny biobränslepanna, ersätter olja

Rottneros investerar i ny biobränslepanna

Rottneros styrelse har beviljat Rottneros Bruk att investera 98 miljoner kronor i en ny energi- och utsläppseffektiv biobränslepanna. Den kommer att ersätta fossil olja som energikälla för brukets flingtorkar som torkar pappersmassan. Investeringen innebär också att bruket kommer att bygga om stora delar av energisystemet vilket höjer energieffektiviteten avsevärt. Detaljprojekteringen har inletts och den nya biobränslepannan kommer att stå färdig och tas i bruk runt halvårsskiftet 2017.

Rottneros Bruk tillverkar två olika sorters pappersmassor, CTMP och slipmassa, och har sedan många år eldat olja för att torka pappersmassan. När den nya biobränslepannan står färdig kommer biomassa att ersätta all olja som används idag, och brukets energianvändning blir därmed helt fossilfri. Den nya biobränslepannan har en effekt omkring 18MW och kommer att ersätta en äldre biobränslepanna. Leverantör av den nya pannan kommer att väljas ut inom en snar framtid.

“I samband med att vi investerar i en ny biobränslepanna kommer vi också att optimera och bygga om vårt energisystem på bruket. Det kommer att ge stora energieffektiviseringar och miljövinster, i form av lägre utsläppsnivåer. Omfattningen på besparingarna ligger på åtminstone 25 miljoner kronor per år”, säger Olle Dahlin, VD Rottneros Bruk.

“De kapacitetshöjande investeringar som Rottneros Bruk tidigare har beviljats, inom ramen för koncernens strategiska utvecklings-och handlingsplan Agenda 500, i kombination med den nya biobränslepannan kommer att befästa Rottneros Bruks position som en tillverkare av CTMP och slipmassa i världsklass”, säger Per Lundeen, VD och koncernchef Rottneros AB.

Om Rottneros

Rottneros är ett av världens ledande specialistföretag inom utveckling och produktion av massa. Uppgiften är att förse våra kunder med massaapplikationer som stärker deras marknadsposition och lönsamhet. Inom området slipmassor för den öppna marknaden är man den enskilt största globala aktören.

Rottneros produkter återfinns över hela världen. Ett finmaskigt nätverk av agenter och andra partners förser världsmarknaden med företagets lösningar. Tyngdpunkten för Rottneros försäljning ligger på Europa, USA och mindre volymer till vissa asiatiska marknader.

Rottneros produktionskapacitet uppgår till knappt 350.000 ton massa per år vid två bruk i Sverige. Vallviks- och Rottneros bruk.

Rottneros har cirka 250 medarbetare, varav flertalet i Sverige och omsätter cirka 1,5 miljarder kronor.

Rottnerosaktien är noterad på NASDAQ OMX Nordic, Stockholm.