Tag Archives: biomassa

Till salu: GoBiGas med kapacitet för drivmedel till 15 000 bilar

GoBiGas,  Göteborg Energis demo för storskalig produktion av biogas som drivmedel  genom förgasning av skogsråvara grot och pellets, söker ny ägare. Styrelsen beslutade vid sitt möte den 25 april att ge bolaget i uppdrag att skyndsamt  hitta en ny finansiering/ägare till anläggningen.

– GoBiGas-projektet har lett till betydande framsteg inom forskningsområdet förgasningsteknik och relaterad produktion av biogas, säger Elisabeth Undén (MP), Göteborg Energis styrelseordförande

–  Då ett nästa steg, etablerandet av en kommersiell produktionsanläggning, inte längre är aktuellt för oss är det inte förenligt med Göteborg Energis uppdrag att fortsätta finansiera och bedriva en så omfattande forskningsverksamhet som GoBiGas kräver. Vi vill därför intensifiera arbetet med att hitta en annan finansiering/ny ägare till GoBiGas, .

Styrelsens mål är en snabb process med en ny lösning på plats vid årsskiftet 2017/2018.

–  Intresset för GoBiGas är stort både nationellt och internationellt och bolaget kommer att gå ut brett för att identifiera potentiella intressenter att föra dialog med, säger Gunnar Westerling (S), vice ordförande i Göteborg Energis styrelse

 

Fakta GoBiGas

  • GoBiGas är en förkortning av ”Gothenburg Biomass Gasification”
  • Idén om en anläggning som skulle producera biogas i stor skala genom förgasning föddes 2005 i samverkan med Chalmers
  • En pilotanläggning i form av den så kallade Chalmersförgasaren stod färdig 2007 och 2010 beslutades att dagens demonstrationsanläggning skulle byggas
  • Tanken var att demonstrationsanläggningen skulle följas av ett andra steg – en betydligt större kommersiell anläggning med kapacitet att tillverka 80-100 MW biogas per år
  • Den 12 mars 2014 invigdes GoBiGas-anläggningen och i december samma år levererades biogas ut på gasnätet för första gången
  • Den befintliga GoBiGas-anläggningen har kapacitet att vid full drift producera 160 gigawattimmar biogas om året vilket är tillräckligt mycket bränsle för att driva 15 000 bilar (som körs 1 700 mil) eller 400 bussar (som körs 6 500 mil) under ett år.
  • Råvaran som förgasas är restprodukter från skogen. Under de första åren i drift har pellets från sågspån använts men meningen är att pelletsen ska ersättas med GROT, det vill säga restprodukter i form av grenar och toppar från skogsbruket.
  • Förenklat kan tekniken i anläggningen beskrivas som två olika processer, en förgasningsprocess där råvaran omvandlas till gas och en process där den utvunna gasen förädlas till metangas som kan användas till exempel som fordonsbränsle.
  • Gasen går ut på det befintliga gasnätet och transporteras på så sätt till kunden/konsumenten
  • Tekniken är utvecklad i nära samarbete med Chalmers, Valmet (tidigare Metso) och andra leverantörer
  • Den producerade gasen har samma kvalitet som annan biogas eller naturgas. Generellt kan sägas att biodrivmedel är något mindre energieffektiva men väsentligt mer klimateffektiva jämfört med fossila drivmedel. Gasen kan användas som fordonsbränsle, råvara till industrier eller gas till kraftvärme
  • Totalt sett har GoBiGas-projektet kostat Göteborg Energi 1,7 miljarder kronor under perioden 2009-2016. Detta inkluderar inte bara själva anläggningsbyggandet utan även utrednings- och förprojekteringsarbete före genomförandet.
  • Hittills har 45 gigawattimmar biogas från GoBiGas levererats ut på nätet.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-26

Miljoner till forskning kring förgasning av biomassa

Energimyndigheten ger 78 miljoner kronor i stöd till Svenskt Förgasningscentrum. Förgasningsteknik ses som ett storskaligt alternativ för att ersätta fossila bränslen med biomassa, skriver Energimyndigheten. Stödet ges till tre forskningsnoder som leds av Luleå Tekniska Universitet, KTH och Chalmers. Svenskt förgasningscentrum bildades år 2011.

– Det behövs riktade satsningar för att förgasning ska bli konkurrenskraftig och komma till kommersiell användning. Svenskt Förgasningscentrum är en sådan satsning och bidrar till utvecklingen mot en fossilfri transportsektor och industri, säger Jonas Lindmark, handläggare på Energimyndigheten.

Luleå tekniska universitet (LTU) är huvudman för SFC där även KTH, Chalmers och Energitekniskt Centrum (ETC) har betydande roller. Föreståndare för centret är Joakim Lundgren, LTU. Verksamheten i SFC bedrivs vid tre noder där tre olika förgasningstekniker studeras.

CDGB — Direkt förgasning (KTH / MDH / LNU)

Framställning av drivmedel från biomassa i stora mängder förutsätter storskalig förgasning och då är trycksatt förgasning i fluidiserad bädd en tänkbar teknik.

CIBG — Indirekt förgasning (Chalmers / GU / MiUn / SP)

Indirekt förgasning av biomassa är en teknik som möjliggör produktion av en torr, kvävefri och ren gas från biomassa och ger en råvara som direkt eller efter behandling kan ersätta fossil olja och naturgas.

Bio4G — Suspensionsförgasning (LTU / UmU / ETC / LTH)

I suspensionsförgasning (entrained flow gasification) matas bränslet in som en suspension av partiklar i vätska eller som ett pulver i förgasaren och förgasas i allmänhet med ren syrgas istället för luft. Tekniken används för att tillverka drivmedlen DME och metanol.

Mellan teknikerna finns många gemensamma och generella frågeställningar som de tre noderna kan samverka och utbyta erfarenheter kring. Det gemensamma målet för alla tre är att utvinna energi och drivmedel från biomassa.

Klimatklivet – rapport från WSP får kritik

Det är Svebio som reagerat på en rapport från konsultbolaget WSP som har fått ett uppdrag av Naturvårdsverket att utvärdera Klimatklivet. Rapporten, skriver Svebio,  innehåller märkliga slutsatser om bioenergi. I rapporten arbetar man bland annat med att sätta färger på olika åtgärder för att visa på deras miljöeffekter. Rött betyder ”försämring”, och WSP har rödmarkerat det mesta som har med bioenergi att göra (!). För egen del tycker vi att hela WSP-rapporten bör rödmarkeras och helst läggas i papperskorgen.

Klimatklivet är ett stödsystem för investeringar som ger positiva klimateffekter. Det hanteras av Naturvårdsverket och fördelas genom länsstyrelserna. Mest pengar har gått till biogas men flest antal projekt är laddstolpar för elbilar. Även små fjärrvärmenät och konvertering av värmecentraler har fått stöd.  Konsultföretaget WSP har på uppdrag av Naturvårdsverket rapporterat de två första årens verksamhet inom klimatstödet vilket Novator.se redovisade den 3 april.

Rapporten innehåller dock en anmärkningsvärd tabell där investeringar innehållande biobränsle presenteras som att komma i konflikt med flera miljömål. Svebio, Svenska Bioenergiföreningen har uppmärksammat det hela och publicerat ett inlägg i sin blogg.

Svebio skriver:

” På sidan 56 i rapporten finns en tabell 15 där man försökt sammanfatta effekterna av åtgärderna, relaterat till elva av våra 16 miljökvalitetsmål. Man använder en tregradig skala: grönt för förbättring, grått för ingen förändring och rött för försämring. Nästan hela tabellen är grön eller grå.

De flesta åtgärderna ger alltså ingen eller positiv förändring också för andra miljöaspekter än klimatnytta (Miljömål 1 är ju ”Begränsad klimatpåverkan). Bara två åtgärder får röda markeringar. Bägge handlar om användning av bioenergi. För åtgärder ”Anläggning för energiproduktion” lyser i stort sett alla rutor i tabellen ilsket röda, och för ”Fjärrvärmenät” är en ruta röd. Inga andra åtgärder inom Klimatklivet har några röda plumpar i protokollet.

Vad handlar nu detta om? Så här skriver man:

Typåtgärden (alltså, ”Anläggning för energiproduktion”) innebär att förbränning av fossila bränslen ersätts med biobränslen i energiproduktionen. Enligt Naturvårdsverket ger förbränning av biobränslen generellt upphov till mer utsläpp av föroreningar än förbränning av olja. Detta påverkar miljömålen Ingen övergödning (genom utsläpp av kväveoxider och ammoniak), Frisk luft (genom utsläpp av partiklar och kolväten), Giftfri miljö (utsläpp av tungmetaller och dioxiner), samt Bara naturlig försurning (genom utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider) negativt.”

God bebyggd miljö påverkas negativt då transporter av biobränslet kräver en större mängd transporter vilket genererar mer buller. Slutligen påverkas miljömålet Ett skyddande ozonskikt då utsläppen av lustgas ökar.”

Därefter har man ett långt stycke kring negativa effekter av uttaget av biomassa från skogen, näringsförlust och uttag av död ved som många arter är beroende av, åtgärder som motverkar målet Levande skogar.

Alltså får alla rutorna röda plumpar.

Också typåtgärden ”Fjärrvärmenät” får samma röda plump för att man gynnar uttag av skogsbränsle, som motverkar målet Levande skogar.

Underlaget för analysen är dels en tolv år gammal och kortfattad rapport från Naturvårdsverket (Förbränningsanläggningar för energiproduktion inklusive rökgaskondensering, Branschfakta mars 2005), dels en enstaka, åtta år gammal, rapport från två forskare på SLU om effekter av grotuttag. Om den förra kan man säga att den inte visar några större skillnader mellan eldning med olja och biobränsle (tabell 4, sidan 17). Om den senare kan man tycka att det vore mer rimligt att hänvisa till de uttömmande sammanställningar av forskningsresultat som Energimyndigheten gjort efter att ha lagt ut omfattande forskningsuppdrag om uttag av biobränslen från skogen. Så här skriver Energimyndigheten i syntesrapporten ”Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle” 2012 (ER 2012:08):

”Resultatet visar att det finns en stor potential att öka skogsbränsleuttaget utan att det försvårar möjligheten att nå miljö- och produktionsmål. Från dagens ca 14 TWh finns det åtminstone utrymme att öka till drygt 24 TWh. Minst problematiskt är grot, medan det fortfarande finns en del frågetecken kring konsekvenserna av stubbuttag.”

Sedan dess har man forskat ännu mer på stubbar och insett att man också skulle kunna skörda en hel del stubbar utan några allvarliga miljökonsekvenser.

novator.se/2017-04-18/Lennart Ljungblom

Bra film om skogsbränslet Grot från energikontor Sydost

Skogsbränslet Grot, kortnamn för Grenar och Toppar, kan användas i betydligt större omfattning än vad som sker idag. Tekniken finns och kostnaderna är rimliga. Filmen visar hur det går till att producera Grot i skogsbruket

GROT flisas och används i kraftvärmeverk för att producera grön el och värme, så ett ökat uttag ger inte bara mer förtjänst för skogsägaren utan bidrar också till en ökad andel förnybar energi i Sverige.

Filmen är gjord av Energikontor Sydost och Linnéuniversitetet med hjälp av Filmfabriken 2017.

Socker från trä – Valchem börjar producera i demoanläggningen i Ö-vik

Nu börjar ValChem-projektet leverera socker

De första större mängderna cellulosasocker har nu levererats från projektet ValChem, där kemi- och teknologiföretaget SEKAB deltar som en av fyra aktörer. I projektet utvecklas och demonstreras hur gröna kemiprodukter kan framställas med råvara från skogen.

ValChem-projektet har nu börjat ge resultat i form av leveranser av cellulosasocker från bioraffinaderi demonstrationsanläggningen i Örnsköldsvik. Under hösten 2016 har SEKAB producerat och levererat över tjugo ton cellulosasocker.

I nästa skede av processen omvandlas cellulosasockret till monopropylenglykol (MPG), en baskemikalie för många kemiprodukter, så som färger, hartser, lacker och hygienartiklar. I processen utvinns även lignin, som kan användas för att producera exempelvis lim och bioplast.

– Med de här teknikerna kan skogsbaserad råvara ersätta fossila råvaror, och det är naturligtvis en jättevinst för både miljön och klimatet. Vi på SEKAB är mycket stolta över att ha blivit utvalda att delta i det här viktiga projektet, säger Marlene Mörtsell, teknikansvarig för CelluAPP®, SEKAB E-Technology.

SEKAB:s roll i projektet är att demonstrera sin teknologi CelluAPP®, som kan användas för att utvinna cellulosasocker och lignin från trä, halm och annan biomassa. CelluAPP®-teknologin valdes ut till projektet för sin verifierade prestanda och kapacitet. SEKAB:s erfarenhet och kunnande inom omvandling av biomassa var också en bidragande faktor.

– SEKAB vill bidra till ett mera hållbart samhälle genom att tillverka och utveckla förnybara kemiprodukter. Alla kemikalier som i dag tillverkas av fossil olja skulle istället kunna tillverkas av förnybar biomassa, som till exempel restprodukter från skogsindustrin, säger Marlene Mörtsell.

Projektet ValChem startades 2015 av det finska bio- och skogsindustriföretaget UPM. Utöver UPM och SEKAB deltar även företaget METabolic EXplorer och Technische Universität Darmstadt, som båda verkar inom skogs-, kemi- och bioteknikbranscherna.

ValChem lägger en grund för fullskalig produktion av biobaserade kemiprodukter och är till stor del finansierat av Bio Based Industries Joint Undertaking inom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, grant agreement No 669065. All träråvara som används inom ValChem är hållbart producerad.

Om SEKAB CelluAPP®

Har utvecklats i Domsjö, där cellulosaforskning har 100-åriga anor. I bioraffinaderiklustret utanför Örnsköldsvik har vi med ett intensivt forskningsarbete och kontinuerliga testkörningar av vår pilotanläggning förfinat en teknik för att ta tillvara värdet i restprodukter från skogs- och jordbruk. Målet: kemikalier och drivmedel som varken kräver fossila resurser eller åkermark och som lever upp till framtidens krav på miljönytta och hållbarhet.

CelluAPP® teknologin är utvecklad och verifierad i en industriell testmiljö genom omfattande kontinuerliga driftskörningar i en demonstrationsanläggning. Demonstrationsanläggningen som i april 2013 döptes om till Biorefinery Demo Plant, ligger i nära anslutning till SEKAB produktionsanläggning i Örnsköldsvik och har varit i drift sedan 2004. Utvecklingen av CelluAPP® teknologin har omfattat allt från råvaror, kemiska och biologiska processer, styr- och reglerteknik till integration med annan produktion.

novator.se/2017-02-14/Lennart Ljungblom

Miljökrav försenar utbyggnaden av sågen i Gällö

Miljökrav försenar Gällö timbers projekt att bygga ut sågen för 80 miljoner kronor.

2017-01-14/Novator.se/ Nu ålägger länsstyrelsen i Jämtland företaget att inkomma med en ansökan om miljöprövning eftersom den nya pannan som skall ersätta två äldre är av ny teknik och betydligt större.

–  Nu följer vi deras åläggande och ansöker om ett ändringstillstånd. En konsekvens är att det senarelägger projektet, på grund av handläggningstiden hos miljöprövningsdelegationen i Västernorrland. Det handlar om upp till ett år, beroende på handläggningstid”, säger Urban Wiklund vd på Gällö Timber  till Dagens Industri.

Bolaget hävdade å sin sida att det borde räcka med en anmälan till länsstyrelsen om en förändring inom det nuvarande tillståndet.

Det var i somras som Gällö  Timber som är samägt av SCA och Person Invest meddelade sitt investeringsbeslut i ökad torkkapacitet och i en ny panna. Investeringen skulle också innebära en produktionsökning vid sågverket som ligger i Bräcke kommun i Jämtland. Genom investeringen upphör transporterna av virke till Stugun för torkning.

– Genom satsningen ökar vi nu från en årsproduktion på drygt 300 000 kubikmeter till 350 000. Det här innebär att vi ökar vår konkurrenskraft och att våra ägare tror på oss och på vår fortsatta utveckling kommenterade Urban Wiklund vid tillfället.

Investeringen omfattar en ny panna, som kommer att ta hand om sågverkets restprodukter och producera den energi som behövs för sågverkets verksamhet, och en TC-tork av samma slag som redan finns på SCAs sågverk i Bollsta och Tunadal. Med den nya torken kan hela sågverkets produktion torkas på plats. Torken och resten av sågverket har kapacitet för en betydande produktionsökning.

Idag fraktas cirka 50 000 kubikmeter sågat virke från Gällö Timber till Stugun för torkning. En betydande del av detta virke vidareförädlas i Stugun genom bland annat hyvling och målning.

– Förändringen i Stugun berör ett par medarbetare, men några uppsägningar är inte aktuella i dagsläget, berättade då Urban Wiklund. SCAs verksamhet för vidareförädling i Stugun har växt och är idag Jämtlands största anläggning för träförädling. Vi är största leverantör och förädlingen i Stugun tillhör Gällö Timbers största kunder. Tillsammans sysselsätter vi mer än 170 anställda i produktionen och långt fler i virkesanskaffning och skogsbruk.

Beslutet om investeringen fattades av Gällö Timbers ägare, SCA och Persson Invest.

– Vi är också mycket nöjda med utvecklingen i Gällö, säger Björn Rentzhog, vd i Persson Invest. Vi har successivt genomfört investeringar som bäddar för en fortsatt positiv utveckling.

2017-01-14/Novator.se/Lennart Ljungblom