Tag Archives: Naturvårdsverket

Klimatklivet – rapport från WSP får kritik

Det är Svebio som reagerat på en rapport från konsultbolaget WSP som har fått ett uppdrag av Naturvårdsverket att utvärdera Klimatklivet. Rapporten, skriver Svebio,  innehåller märkliga slutsatser om bioenergi. I rapporten arbetar man bland annat med att sätta färger på olika åtgärder för att visa på deras miljöeffekter. Rött betyder ”försämring”, och WSP har rödmarkerat det mesta som har med bioenergi att göra (!). För egen del tycker vi att hela WSP-rapporten bör rödmarkeras och helst läggas i papperskorgen.

Klimatklivet är ett stödsystem för investeringar som ger positiva klimateffekter. Det hanteras av Naturvårdsverket och fördelas genom länsstyrelserna. Mest pengar har gått till biogas men flest antal projekt är laddstolpar för elbilar. Även små fjärrvärmenät och konvertering av värmecentraler har fått stöd.  Konsultföretaget WSP har på uppdrag av Naturvårdsverket rapporterat de två första årens verksamhet inom klimatstödet vilket Novator.se redovisade den 3 april.

Rapporten innehåller dock en anmärkningsvärd tabell där investeringar innehållande biobränsle presenteras som att komma i konflikt med flera miljömål. Svebio, Svenska Bioenergiföreningen har uppmärksammat det hela och publicerat ett inlägg i sin blogg.

Svebio skriver:

” På sidan 56 i rapporten finns en tabell 15 där man försökt sammanfatta effekterna av åtgärderna, relaterat till elva av våra 16 miljökvalitetsmål. Man använder en tregradig skala: grönt för förbättring, grått för ingen förändring och rött för försämring. Nästan hela tabellen är grön eller grå.

De flesta åtgärderna ger alltså ingen eller positiv förändring också för andra miljöaspekter än klimatnytta (Miljömål 1 är ju ”Begränsad klimatpåverkan). Bara två åtgärder får röda markeringar. Bägge handlar om användning av bioenergi. För åtgärder ”Anläggning för energiproduktion” lyser i stort sett alla rutor i tabellen ilsket röda, och för ”Fjärrvärmenät” är en ruta röd. Inga andra åtgärder inom Klimatklivet har några röda plumpar i protokollet.

Vad handlar nu detta om? Så här skriver man:

Typåtgärden (alltså, ”Anläggning för energiproduktion”) innebär att förbränning av fossila bränslen ersätts med biobränslen i energiproduktionen. Enligt Naturvårdsverket ger förbränning av biobränslen generellt upphov till mer utsläpp av föroreningar än förbränning av olja. Detta påverkar miljömålen Ingen övergödning (genom utsläpp av kväveoxider och ammoniak), Frisk luft (genom utsläpp av partiklar och kolväten), Giftfri miljö (utsläpp av tungmetaller och dioxiner), samt Bara naturlig försurning (genom utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider) negativt.”

God bebyggd miljö påverkas negativt då transporter av biobränslet kräver en större mängd transporter vilket genererar mer buller. Slutligen påverkas miljömålet Ett skyddande ozonskikt då utsläppen av lustgas ökar.”

Därefter har man ett långt stycke kring negativa effekter av uttaget av biomassa från skogen, näringsförlust och uttag av död ved som många arter är beroende av, åtgärder som motverkar målet Levande skogar.

Alltså får alla rutorna röda plumpar.

Också typåtgärden ”Fjärrvärmenät” får samma röda plump för att man gynnar uttag av skogsbränsle, som motverkar målet Levande skogar.

Underlaget för analysen är dels en tolv år gammal och kortfattad rapport från Naturvårdsverket (Förbränningsanläggningar för energiproduktion inklusive rökgaskondensering, Branschfakta mars 2005), dels en enstaka, åtta år gammal, rapport från två forskare på SLU om effekter av grotuttag. Om den förra kan man säga att den inte visar några större skillnader mellan eldning med olja och biobränsle (tabell 4, sidan 17). Om den senare kan man tycka att det vore mer rimligt att hänvisa till de uttömmande sammanställningar av forskningsresultat som Energimyndigheten gjort efter att ha lagt ut omfattande forskningsuppdrag om uttag av biobränslen från skogen. Så här skriver Energimyndigheten i syntesrapporten ”Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle” 2012 (ER 2012:08):

”Resultatet visar att det finns en stor potential att öka skogsbränsleuttaget utan att det försvårar möjligheten att nå miljö- och produktionsmål. Från dagens ca 14 TWh finns det åtminstone utrymme att öka till drygt 24 TWh. Minst problematiskt är grot, medan det fortfarande finns en del frågetecken kring konsekvenserna av stubbuttag.”

Sedan dess har man forskat ännu mer på stubbar och insett att man också skulle kunna skörda en hel del stubbar utan några allvarliga miljökonsekvenser.

novator.se/2017-04-18/Lennart Ljungblom

Klimatklivet har investerat 1,1 miljarder i 628 projekt

Sedan Klimatklivet som pågår till 2020 och startade 2015, har 628 lokala åtgärder beviljats investeringsstöd på sammanlagt 1,1 miljarder kronor. Det utgör cirka 43 procent av åtgärdernas totala investeringskostnader.  Det framgår i den lägesbeskrivning framtagen av konsultföretaget WSP Sverige AB för Klimatklivet, som Naturvårdsverket redovisar till Regeringen den 30 mars.

Klimatklivet är en del av statsbudgeten för 2017. Enligt budgeten fördelas totalt 3,5 miljarder kronor ut under perioden 2015-2020. Hela Klimatklivet förväntas ge en årlig minskning av växthusgaser som motsvarar ca 1,4 miljoner ton koldioxid per år. Den förväntade utsläppsminskningen per år kvarstår under åtgärdens bedömda livslängd. Utifrån detta beräknas Klimatklivet totalt ge en förväntad minskning med 22 miljoner ton koldioxid.

Naturvårdsverket stödjer Cortus i Höganäs – ersätter CO2 i industrin

Naturvårdsverket ger Cortus Energy stöd från Klimatklivet för WoodRoll i Höganäs

Cortus Energy har idag beviljats stöd från Klimatklivet med 36,3 MSEK för projektet i Höganäs som avser investering i en 6 MW modulär WoodRoll® vid Höganäs AB. Stödet från Klimatklivet innebär ett stort steg mot att etablera WoodRoll® i kommersiell skala.

“I och med stödet från Klimatklivet tar vi ett ordentligt kliv framåt kring etablering i kommersiell skala av vår första modulära WoodRoll®.  Vi arbetar nu hårt för att få de sista delarna av finansieringen på plats för att kunna ta ett positivt investeringsbeslut tidigt 2017.” säger Rolf Ljunggren, VD Cortus Energy.

Cortus Energy utvecklar och marknadsför  WoodRoll® tekniken vilken förgasar biomassa på ett nytt innovativt sätt. Cortus erbjuder  gröna energilösningar för kraft-, industri- och transporttillämpningar.

I samarbete med Höganäs AB har projekt Probiostål drivits sedan 2014. I projektgruppen ingår företag och leverantörer inom Järn- och stålindustrin (genom Jernkontoret). Projektets mål är att identifiera och verifiera tekniska lösningar som sänker stålindustrins utsläpp av främst koldioxid.

För att genomföra detta ska en modulär WoodRoll® på 6 MW uppföras 2017 och demonstrera dessa möjligheter 2018. Efter avslutad demonstration övergår anläggningen enligt avtal till kommersiell drift där Cortus Energy äger och driver anläggningen för leverans av grön (förnybar) energi till Höganäs AB.

Klimatklivet är en del av statsbudgeten. Naturvårdsverket ska i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna ge stöd till lokala klimatinvesteringar.De investerade medlen ska ge största möjliga klimatnytta och det huvudsakliga syftet är att minska växthusgasutsläppen. Spridning av teknik, marknadsintroduktion och påverkan på andra miljökvalitetsmål, hälsa och sysselsättning är andra önskade effekter av stödet.

About Cortus and WoodRoll

Cortus Energy has developed the WoodRoll® process, a breakthrough technology for thermal gasification of biomass. WoodRoll® is based upon industrially proven sub systems that are combined into a unique and patented process.

WoodRoll® has a number of distinct advantages such as:

  • Feedstock flexibility: A wide mix of feedstock (biomass based fuel) can be handled and the mix can change over time to optimize (minimize) the cost of fuel. No pretreatment of the feedstock is needed as drying is an integrated part of the WoodRoll®
  • Highest thermal yield: Heat from high temperature process stages is recovered at process steps with a lower temperature level resulting in the highest thermal yield. Typically 80% of the energy from the feedstock (biomass) is converted into the syngas. If heat is recovered (to e.g. a district heating net) the thermal yield can be raised up to 90%.
  • Clean syngas: The impurities are separated from the part that is gasified and the gasification is based on indirect heating and using steam as oxidizing agent, all this results in a clean syngas. Consequently there is no need to add costly downstream gas cleaning equipment. Impurities are measured on ppm level and the syngas can be used directly in gas engines / gas turbines.
  • Composition of syngas: The syngas has a typical composition of: hydrogen 55-60%, carbon monoxide 25-30%, methane 1-2% and rest is carbon dioxide. The unique hydrogen – carbon monoxide relation (2:1) enables a cost effective hydrogen- and bio-methane (SNG) production.

novator.se/2016-12-07/Lennart Ljungblom

Tankstationer för Biogas byggs ut med statligt stöd i Kalmar län

Svensk Biogas får 19,3 miljoner kronor i stöd från Klimatklivet.

Naturvårdsverket har inom sitt program Klimatklivet beviljat Svensk Biogas stöd upp till 19,3 miljoner kronor för en omfattande utbyggnad av infrastrukturen för biogas i Kalmar län.

Svensk Biogas har ansökt om klimatinvesteringsstöd för uppförande av tankstationer för biogasdriven kollektivtrafik. Utifrån Naturvårdsverkets beräkningar uppfyller projektet de åtgärder som uppvisar störst varaktig minskning av växthusgasutsläpp per investeringskrona, och i övrigt uppfyller de krav som anges i klimatklivsförordningen.

-Stödet har givetvis en stor ekonomisk betydelse för vårt arbete med att ersätta bensin och diesel med lokalproducerad förnybar biogas som dessutom sluter kretsloppet. Nu kan vi leverera världens renaste fordonsbränsle på affärsmässiga villkor, säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Biogas.

Klimatklivet är fokuserat på lokala investeringar för största möjliga klimatnytta och administreras av Naturvårdsverket i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna. Det huvudsakliga syftet med satsningen Klimatklivet är att minska utsläppen som påverkar klimatet.

Svensk Biogas är ett helägt dotterbolag till Tekniska verken i Linköping AB (publ.).

Om Klimatklivet
Satsningen Klimatklivet är en del av den statsbudget som riksdagen beslutat om för 2016. Naturvårdsverket ska i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna ge stöd till lokala klimatinvesteringar. Under 2015 uppgick stödet till 125 miljoner kronor. Ytterligare 600 miljoner kronor per år kommer att delas ut för klimatinvesteringar för 2016, 2017 och 2018.