Tag Archives: kraft

Miljödom klar för Mälarenergis nya biobränsleeldade kraftvärmeanläggning.

Mark- och miljödomstolen i Nacka har godkänt Mälarenergis ansökan om att få bygga och driva ett nytt 150 MW biobränsleeldat kraftvärmeblock i Västerås. 

Mälarenergi fasar med det kommande block 7 ut den sista mängden kol och olja och ersätter dessa med i första hand  returträ. Den nya anläggningen som ska byggas intill den befintliga kraftvärmeanläggningen nära hamnen i Västerås, är en investering på 1,7 miljarder kronor och beräknas tas i drift år 2020. Samtidigt  kommer de äldre delarna av kraftvärmeverket att fasas ut och framtida leveranserna av prisvärd fjärrvärme säkras.

Mark- och miljödomstolen i Nacka har nu beviljat Mälarenergi miljötillståndet som reglerar verksamhetens omfattning samt hur stora utsläpp av föroreningar till luft och vatten som får förekomma från Block 7.

–  Vi kan nu fortsätta vidareutveckla vår verksamhet för att leverera driftsäker och prisvärd el och fjärrvärme med minsta möjliga miljöpåverkan, säger Niklas Gunnar,  chef för affärsområde Värme på Mälarenergi.

Under projektets gång har Mälarenergi hållit en kontinuerlig dialog med närliggande verksamheter och berörda parter. Redan hösten 2015 bjöd Mälarenergi in samhället till en samrådsdialog för att berätta om sina framtida planer och informera allmänheten om den nya anläggningen.

Projekteringen av Block 7 har pågått sedan 2015 och i oktober 2016 tog Mälarenergis styrelse ett enhälligt beslut om att gå vidare med investeringsplanerna. I februari 2017 tog Västerås Kommunfullmäktige det slutgiltiga och verkställande beslutet om att gå vidare och uppföra den nya anläggningen. Sedan dess har planeringen inför bygget fortsatt med upphandling av anläggningens olika delar som; panna, rökgasrening, bränslehantering och turbin.

Block 7 kommer att eldas med återvunnet trä, och tillståndet från mark- och miljödomstolen innebär att Mälarenergi i panna 7 kan förbränna högst 300 000 ton återvunnet träbränsle per år, av detta får högst 30 000 ton vara farligt avfall . Bränsleeffekten i den nya anläggningen blir 150 MW varav 50 MW el och 100 MW värme.

Det här beslutet innebär det största steget mot ett hållbart samhälle som Mälarenergi någonsin tagit, säger Mälarenergis styrelseordförande Staffan Jansson. Samförbränningen i block 6 som startade hösten 2014 var ett viktigt steg i vår resa mot framtidens samhälle och med Block 7 går vi nu hela vägen mot att bli fria från bränslen som kol och olja.

Den högra delen av Kraftvärmeverkets ursprungliga byggnad rymmer Panna 4 som den 8 september 2017 stängdes  för gott. Panna 4 och dess tillhörande turbin togs i drift 1973.  Pannan konstruerades ursprungligen  för olja. Sedan  byggdes den  om vid flera tillfällen under åren. 1983 konverterades den till att  kol, 1998  till tallbecksolja och 2002 till  träpellets och torv. Totalt har pannan varit igång 176 801 timmar under dessa 44 år!

Det nya blocket ersätter de äldsta 50-åriga delarna av Kraftvärmeverket som varit i drift sedan 1963 och eldas med kol och olja. Block7 kommer att eldas med återvunnet trä som bränsle och därmed används endast återvunna och förnybara bränslen i kraftvärmeproduktionen. Västerås stad kommer att nå sina miljömål och fjärrvärmekunderna får en trygg, prisvärd och hållbar uppvärmningsform.

 

Om Mälarenergi

Mälarenergi är ett infraserviceföretag som består av ca 700 medarbetare. Vi finns nära kunderna i Mälardalen och levererar el, värme, vatten, kyla samt snabba kommunikationslösningar med tillhörande tjänster. Vi erbjuder energieffektiviseringstjänster till företagskunder i regionen och säljer dessutom el till privat- och företagskunder i hela Sverige. Koncernen ägs av Västerås stad och omsätter cirka 3 miljarder kronor.

Artikeln är publicerad 2017-09-13 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Jämtkraft Elnät avtalar om 300 MW ny vindkraft i Hammerdal

Jämtkraft Elnät har tecknat det största enskilda avtalet för nätanslutning i bolagets 127-åriga historia. Det är den stora vindkraftparken i Skälen Hammerdal, Jämtland  som nu ska byggas av Vasa Vind. Huvudägare är den holländska pensionsstiftelsen APG. Danska Vestas har kontrakt för drift och underhåll under 20 år.

 Projektet omfattar 80 vindkraftverk på totalt 288 MW och kommer att tillföra nära 1 terawattimme förnybar el per år. Den totala investeringen är värd cirka tre miljarder kronor.

− Vindkraftsparken i Åskälen kommer bli en av de mest effektiva i Europa tack vare projektets storskalighet och områdets starka och jämna vindar. Parken blir ett viktigt bidrag till Sveriges omställning till ett förnybart elsystem, säger Annette Eriksson, vd för Vasa Vind.

Vindkraftsparken, som ska stå klar 2020, omfattar 80 vindturbiner från Vestas med en effekt 3,6 MW vardera. Med en total effekt på 288 MW beräknas parken leverera nära 1 terawattimme förnybar el per år och blir därmed troligen Sveriges största vindkraftspark. Kostnaden för att bygga vindkraftsparker i Sverige är bland de lägsta i Europa, något som attraherar internationella investerare till den svenska marknaden.

Vasa Vind står för utbyggnaden av parken medan APG, som förvaltar holländska pensionsfonder, blir ägare till vindkraftsparken. Danska Vestas har ett 20-årskontrakt för drift och underhåll av parken.

− Vi är mycket glada över att ha APG och Vestas som starka och långsiktiga partner när vi nu bygger en vindkraftspark av den här storleken. Efter många års planering och utveckling av projektet för att göra det så konkurrenskraftigt som möjligt sätter vi nu äntligen spaden i marken, säger Annette Eriksson.

Nyligen fattade riksdagen beslut om att förlänga det så kallade elcertifikatsystemet och ett nytt mål om ytterligare 18 terawattimmar förnybar el till år 2030 slogs fast. Vasa Vind är en av de första aktörerna som bygger en ny vindkraftspark efter beslutet.

– Nätanslutningen möjliggör investeringar på cirka tre miljarder kronor i vindkraftparker i området, det är mycket pengar till regionen. Det känns roligt att vi är med och bygger upp infrastruktur av den här digniteten för förnybar energi, säger Pär Nordström, projektledare Jämtkraft.

Jämtkraft Elnät jobbar just nu med planering, projektering och upphandlingar för att under augusti kunna börja avverka skog i den planerade ledningsträckningen. Under vårvinter 2018 påbörjas byggnation av ledningen. Samtidigt har Svenska Kraftnät påbörjat arbeten med förnyelsen av stamnätstationen i Midskog.

Vindparken kommer att anslutas till elnätet under senare delen av 2019.

Långsiktig affär

Totalt handlar det om nyanslutningar upp till 300 MW. Vindkraftparkerna beräknas förse i storleksordningen 40 000 villor med energi.

– Det är stora mängder energi som kommer in på elnätet. Jämtkraft tjänar pengar på att bygga ledningar, anläggningar och genom att förmedla den här kraften till stamnätet. Vad det ger i pengar beror på elnätspriser, marknad, efterfrågan och så vidare. Affären sträcker sig runt 25 år så det handlar om ansenliga summor, säger Pär Nordström.

Fakta om Vindkraftparken Åskälen (egentligen Åskälen-Österåsen)

  • Status: Tillståndsgivet sedan 2012
  • Planerad kapacitet: ca 200 MW
  • Antal vindkraftverk: 105
  • Lokalisering: Strömsund & Östersund, Jämtland (kartlänk)
  • Beräknad driftstart:  2019
  • Beräknad årlig produktion: ca 860 GWh

Ligger sydväst om Hammerdal på gränsen mellan Strömsunds och Östersunds kommuner i Jämtland.

Miljötillstånd för max 105 verk med en totalhöjd om max 180 m erhölls 2012.

Projektet utvecklades av de lokala entreprenörerna Björn Daehlie och Hans Olofsson och förvärvades av Vasa Vind i början av 2014. I samband med förvärvet ändrades projektets bolagsnamn till Trekilen Vind AB.

Detaljprojektering pågår och projektet planeras att byggas mellan 2017 och 2020. I detaljprojekteringen så har antalet verk minskats och i dagsläget planeras uppförande av 80 vindkraftverk med en planerad kapacitet på cirka 276 MW.

Vindkraftprojektet ska anslutas till Svenska Kraftnäts stamnätsstation i Midskog via en 220 kV kraftledning, för vilken Jämtkraft Elnät AB innehar koncession sedan 2012. För överföringen från vindkraftverken till Jämtkraft Elnäts luftledning krävs byggnation av 33 kV kraftledning mellan vindkraftprojektets sex olika delområden till en ny fördelningsstation. Det är för dessa 33 kV ledningar som Trekilen Vind AB nu avser söka koncession.

Vindkraftparken ligger i nära anslutning till Vasa Vinds övriga projekt i området; Munkflohögen och Raftsjöhöjden, vilket innebär flera samordningsvinster under såväl byggnation som drift. Tillsammans kommer dessa parker att bestå av ca 130 vindkraftverk och producera över 1 TWh förnybar elektricitet per år.

Vasa vind driver projekt på flera håll i Sverigeoch är en av de större aktörerna.

Om Vasa Vind

Vasa Vind är ett vindkraftsbolag som utvecklar, bygger och driver landbaserade vindkraftsparker i Sverige. Vasa Vind driver projekt som omfattar totalt 200 MW och har projekt i olika planeringsfaser motsvarande 700 MW, av vilket det nu aktuella projektet i Åskälen utgör 288 MW. Vasa Vind är helägt av pensionsfonder som förvaltas av Londonbaserade HgCapital. Huvudkontoret ligger i Stockholm och ett regionalt kontor finns i Umeå.

Artikeln är publicerad 2017-07-03 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Fortum köper svenska VG Power Turbo:s generator verksamhet

Fortum förvärvar svenska VG Power Turbo AB:s generatorverksamhet

Genom ett avtal undertecknat måndagen den 15 maj förvärvar Fortum Sverige AB, svenska VG Power Turbo AB:s generatorverksamhet inklusive VG Power Tools AB. Nyförvärvet ska integreras i Turbine and Generator Solutions (TGS) inom Fortum Power Solutions.  Genom köpet övergår sammanlagt 18 kraft- och generatorexperter på VG Power Turbo till anställning på Fortum. Bolagen  siktar på tillväxt i större skala.

VG Power Turbo AB:s rötter finns i svenska Västerås, där också generatorverksamheten finns. Företaget specialiserar sig inom turbogeneratorer på service och retrofit oavsett varumärke. I Västerås finns två balanseringsanläggningar för högvarvsbalansering av rotorer med vikt från 0-30 ton och 30-110 ton. Tjänsten är unik i Norden och kan utföras på alla rotorer oavsett generatortillverkare.

”Vårt mål är att tillsammans erbjuda våra kunder ett bredare serviceutbud. För att vi ska uppnå detta inleder vi integreringsarbetet omedelbart”, säger Heikki Andersson från Power Solutions och Mats Sjögren från VG Power Turbo.

“VG Power Turbo AB:s verksamhet utgör ett utmärkt komplement till TGS och stärker tjänsterna för modernisering och balansering av rotorer. ”

Affärsverksamheten i VG Power Turbo och VG Power Tools AB kommer att integreras i Fortum. Integreringsprocessen leds av Timo Vuorinen, landsdirektör för TGS Sweden, och Mats Sjögren, vd för VG Power Turbo.

Mer information om Fortums Turbine and Generator Solutions på Power Solutions / TGS.

Artikeln är publicerad 2017-05-16 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

För mycket vindkraft i stormen skapade elavbrott på Öland

Elöverskott låg bakom elavbrottet på Öland i fredags.

Det blåste hårt, som mest 19,8 meter per sekund i byarna, vilket gjorde att vindkraftverken producerade för fullt.  Problemet var att överskottet gick inte att skicka till fastlandet eftersom en sjökabel var ur funktion.  Resultatet blev ett omfattande elavbrott.

En olycka kommer sällan ensam

Ytterligare komplikation kom genom att det mätinstrument som ska slå larm vid överbelastning också var ur funktion. När strömmen skulle kopplas på igen blev det problem, eftersom en av elbolaget Eons medarbetare inte gick att nå via mobiltelefon – den hade slutat att fungera på grund av strömavbrottet.

– Eftersom han skulle kunna ha varit inne i elstationen kunde vi naturligtvis inte koppla in elen igen. Det betydde att en annan medarbetare åkte dit och sökte upp honom, bara för att garantera att han var i säkerhet, förklarar Johan Aspegren, kommunikationschef vid Eon Elnät för SVT Nyheter Småland.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-25

Energimyndigheten skjuter på väsentlig elcertifikatökning

För att nå den nya ambitionen om ytterligare 18 TWh till 2030 föreslår Energimyndigheten att elcertifikatsystemet förlängs till 2045 och att kvoten höjs från 2022. Med hänsyn till elsystemet och elbehovet föreslås en kvotkurva som förväntas ge en högre utbyggnadstakt mot slutet av perioden.  Myndigheten föreslår vidare att småskalig solel produktion lyfts ur systemet. 

Målet med den gemensamma elcertifikatsmarknaden är att på ett kostnadseffektivt sätt öka den förnybara elproduktionen med totalt 28,4 TWh i Sverige och Norge från 2012 till 2020. Energimyndigheten har haft i uppdrag att utreda hur elcertifikatsystemet ska optimeras och förlängas för ytterligare 18 TWh förnybar el till 2030.

Energimyndigheten lämnar i sin slutrapport från kontrollstationen förslag på hur systemet ska utformas efter 2020 för ett nytt mål till 2030.

Elcertifikatsystemets nuvarande utformning har fungerat bra och har gett utbyggnad av förnybar elproduktion till en förhållandevis låg kostnad, skriver myndigheten.

– Vi anser därför att det ska fortsätta att vara ett teknikneutralt och marknadsbaserat system med långsiktiga villkor, säger Roger Östberg som är senior rådgivare på Energimyndigheten.

Förslag på förlängning och utformning av kvotkurva för 18 TWh till 2030

Sverige har idag ett elöverskott som förväntas öka ytterligare med en ökad ambition till 2030.

Myndigheten bedömer att befintliga anläggningar inte förväntas läggas ner förrän i slutet av 2020-talet, och att anpassningar av elsystemet för att möjliggöra mer variabel elproduktion kommer ta tid.

Ur marknad- och investerarperspektiv är det viktigt att utbyggnadstakten varken är för låg eller för hög, skriver myndigheten.

– De kvoter som vi föreslår ökar från 2022 och har sin tyngdpunkt mot slutet av 2020-talet.  På så vis skapar vi goda förutsättningar för utbyggnad av förnybar elproduktion efter 2020. Vi levererar en kvotkurva som tar hänsyn till elsystem och investeringstakt, det bådar gott inför framtiden, säger enhetschef Gustav Ebenå.

Energimyndigheten anser även fortsättningsvis att förnybar elproduktion ska tilldelas elcertifikat under 15 år vilket innebär att systemet förlängs till 2045.

Behov av stoppmekanism 2030

I myndighetens delredovisning i juni konstaterades att det fanns behov av en stoppmekanism 2020 för att minska osäkerheten om utbyggnad efter målåret. Energimyndigheten anser därför att en stoppmekanism ska finnas på plats i god tid innan nya kvoterna börjar gälla 2022. Utformningen av denna bör utredas snarast.

– För att skicka en tydlig signal till investerare bör det övervägas att redan nu införa ett stoppdatum med koppling till målår 2030, säger Roger Östberg.

Inga elcertifikat till ny mikroproduktion från sol efter 2020

Mikroproduktion från sol är, enligt myndigheten, idag gynnad på flera sätt utöver elcertifikatsystemet vilket gör att den inte konkurrerar på lika villkor med övriga förnybara kraftslag. Detta skapar en osäkerhet utöver marknadsrisken för aktörer på elcertifikatmarknaden.

Energimyndigheten föreslår i sin kontrollstationsrapport och solelstrategi att mikroproduktion med effekt upp till 68 kW inte ska erhålla elcertifikat efter 2020. I solelstrategin föreslår Energimyndigheten att mikroproduktionsproducenter istället ska kunna få ta del av annat stöd, vilket man inte närmare preciserar.

Om kontrollstation 2017

Enligt avtalet för den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden ska det med jämna mellanrum utföras så kallade kontrollstationer. I kontrollstationerna ska gemensamma utredningar utföras för att värdera behovet av ändringar i regelverket och justeringar av kvotkurvan för att uppnå målet. Kontrollstation 2017 genomförs så att eventuella lagändringar kan träda i kraft den 1 januari 2018.

Bakgrund

Hösten 2015 erhöll Energimyndigheten flera deluppdrag av regeringen gällande underlag till kontrollstation 2017.  Norska NVE erhöll motsvarande uppdrag från sitt departement. Flera uppdrag delredovisades i juni och den del som behandlar elcertifikatsystemets utformning vid ett nytt mål i Sverige efter 2020 ska rapporteras i oktober.

Den 1 september fick Energimyndigheten ytterligare ett uppdrag som ska rapporteras i oktober. Uppdraget innebär bland annat myndigheten ska föreslå kvoter för att förlänga och utöka elcertifikatsystemet med 18 TWh till 2030.

Här har Energimyndigheten samlat information om uppdraget inför kontrollstation 2017.

novator.se/2016-10-19/Lennart Ljungblom

 

EU ger England klartecken för att konvertera ännu ett kolkraftverk till pellets

Ytterligare ett gammalt engelskt kolkraftverk, denna gång RWE ägda Lynemouth har fått klartecken för att byggas om till pelletseldning.  EU har nu godkänt det engelska statsstödet för anläggningen.

Lynemouth måste upphöra med koledlningen vid utgången av 2015 och skulle om man inte erhållit accept för statsstödet avvecklats. Det 420 MW stora kraftverket beräknas nu istället att på årlig basis komma att förbruka 1,5 miljoner ton träpellets., kanske ända fram till 2027.

RWE meddlear att företaget kommer att ta slutligt ställning till investeringen under 2016, men betonar att planeringen med prioritet fortsätter för att förbereda för konverteringen,  det gäller såväl investeringar i bränselterlminal och hanteringssystem som upphandling av bränsle.

Även andra anläggningar påverkas

Den stora pelletseldaren i världen är engelska Drax som nu bygger om den tredje pannan och även överväger även en fjärde konvertering. Även där hyser man en förhoppning om att bli delaktig av det förmånliga statsstödet för ombyggnaden. Ett annat stort kolkraftverk, E.on ägda Ironbridge (370 MW) har däremot inte fått godkännande och stängdes därför nyligen ner.  Samma öde drabbade också RWE ägda Tilbury i augusti 2013,  som stängdes ned i förtid efter att man under en begränsad period eldad stora mängder träpellets innan den till slut skulle falla för åldersstrecket. Stängningen påskyndades av att man fick omfattande  skador av en brand i anläggningen.

Engelska regeringen har sagt att all koleldning skal vara avvecklat till 2025.

En mer utvecklad artikel på engelska finns på vår systersajt business.conbio.info

@www.novator.se/art 3583/ Lennart Ljungblom

Kontakta artikelförfattaren

Online sedan 1995