Category Archives: El & kraft

Ungt svenskt solcellsföretag får stöd av Växtzon Accelerator

Solcellsföretaget Save by Solar har antagits till tillväxtprogrammet Växtzon Accelerator, som företagsinkubatorn Uppsala Innovation Center är med och driver tillsammans med åtta andra inkubatorer och science parks. Bolag i östra Mellansverige ska stöttas så att fler kommer upp i en omsättning på 100 miljoner kronor. 

Uppsalastudenterna Linus Werner och Hugo Larsson startade solcellsföretaget Save by Solar för tre år sedan. De har utvecklat en egen algoritm som optimerar en solcellsinvestering utifrån verksamhetens faktiska elförbrukning och fastighetens fysiska förutsättningar. Då kan solcellsanläggningen byggas för att producera den el som verkligen går åt, vilket gör investeringen maximalt lönsam. Utifrån dessa beräkningar garanteras ett visst antal egenproducerade kilowattimmar och detta koncept är unikt för Save by Solar.

I dag sysselsätter bolaget tretton heltidsanställda och elva deltidsanställda. Förutom huvudkontoret i Uppsala har de också kontor i Stockholm, och etablerar nu kontor i Lund.

– Vi vill växa och vårt fokus nu är att nå fler kunder och identifiera den bästa platsen för vår fortsatta etablering. Det nätverk och den kunskap som finns inom Växtzon är viktig för oss under vår uppskalningsfas, och ger oss de pusselbitar vi behöver för att utvecklas snabbt och hållbart, säger Linus Werner, vd på Save by Solar.

Kunderna är framför allt stora kommersiella fastigheter som konsumerar el på dagen när solen lyser. Till den växande skaran kunder finns ICA Fastigheter, Himla, Willab Garden och fastighetsföretaget Castellum.

– Allt baseras på kundernas verkliga behov. Vi börjar med att räkna på förbrukningen av el och utifrån den dimensionerar vi solcellsanläggningarna. Det är unikt för oss. Vi erbjuder en helhetslösning och fixar allt arbete runtomkring en solcellsinstallation och det är också något som uppskattas, säger Linus Werner.

Solceller på Täby Enskilda Gymnasium
Täby enskilda Gymnasium har, med hjälp av Save by Solar, under sommaren fått Stockholms läns största solcells anläggning installerad.

Täby Enskilda Gymnasium satsar på solceller

Under sommaren har  Save by Solar genomfört flera projekt, varav ett  är en stor installation på Täby Enskilda Gymnasium. Där har en anläggning på över 2000 kvadratmeter installerats med en toppeffekt på 207 kW.  Anläggningen som installeras är den största i Täby kommun med råge och en av de största i hela Stockholms Län.  Tanken är att anläggningen ska kunna bistå med en tredjedel av hela fastighetens elförbrukning under ett år.

– Vi diskuterar alltid hur vi som skola kan gå mot ett mer hållbart samhälle, och en sådan här anläggning bidrar verkligen till att spara på miljön, säger Fredrik Sörensen, vd på skolan.

Om Växtzon
Växtzon är ett samverkansprojekt där nio företagsinkubatorer och science parks i Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Strängnäs, Uppsala, Västerås och Örebro samverkar för att fler företag ska växa och nå en omsättning på 100 miljoner kronor. De företag som drar nytta av Växtzon ges tillgång till alla nio parters kunskap, kompetens och nätverk för att snabbare skala upp sina verksamheter. I projektet ingår Create Business Incubator, Inkubera, Munktell Science Park, Norrköping Science Park, Science Park Mjärdevi, Strängnäs Business Park, Uppsala Innovation Centre, Vreta Kluster och Västerås Science Park.

Artikeln är publicerad 2017-09-26 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

September rapport av priser för biobränsle och fjärrvärme

Energimyndigheten rapporterar i huvudsak stabila priser för trä och torvbränslen samt fjärrvärme med undantag för fallande priser för RT-flis och en prisspik för industrins biprodukter för kvartal 2. Priserna publiceras av Energimyndigheten med samlas in av SCB.

Uppgifterna för det senaste kvartalet är preliminära. Revideringar som kommer i nästa rapport är vanliga. Det markanta skuttet i trädbränslestatistiken för biprodukter för industrin som enligt preliminära uppgifter ökat från nivån 150 – 160 kr/MWh till 175 kr/MWh för kvartal 2 bör därför tas med försiktighet tills vidare.

priser fjärrvärme och biobränslen
Prisstatistik biobränslen och fjärrvärme från Energimyndigheten

Priset för returträ till värmeverk har successivt fallit från toppen 97 kr/MWh 2014 till det hittills lägsta på 78 kr/MWh.  Övriga redovisade priser ligger ganska konstanta. Förädlade biobränslen till värmeverk på 267 kr/MWh, skogsflis för värmeverk 188 respektive 183 för industrin samt biprodukter till värmeverk på 150 kr/MWh.

För torven är det stabila priser med en liten höjning för kvartal 2 2017 men inom det spann som gällt under de senaste tre åren. Stycketorven kostar 157 samt frästorven 148 kr/MWh flr värmeverken.

Fjärrvärmepriserna följer utetemperaturerna på det sättet att sommarpriserna är väsentligt lägre än vinterpriserna och tidigare årsgenomsnitt. I juni uppvisas låga 589 kr/Mwh och under det att januari hade 943 kr/MWh. Årsmedel för 2014 till 2016 har varit svagt stigande, från 734 till 755 kr/MWh.  Dessa priser inkluderar energiskatt och moms.

För den senaste perioden kvartal 2 påpekar myndigheten att priserna fortfarande är preliminära. För kvaratal 1 skedde fler revideringar jämfört med de första redovisade. Kvartal 2 är därför inte redovisade i diagrammet.

Bränslepriser redovisas utan skatter under det att fjärrvärmepriserna inkluderar såväl energiskatter som moms.

Fyra gånger per år ger Energimyndigheten ut uppgifter om priser för biobränsle och fjärrvärme som producerats av SCB, Statistiska Centralbyrån. De senaste uppgifterna publicerades den 4 september 2017. Nästa utgåva kommer den 12 december.  Uppgiftslämnare är 146 fjärrvärmeverk och 30 industrier.

Viktig observation

Observera att statistiken inte redovisar det marknadspris som gäller under kvartalet utan speglar den kostnad som förbrukaren haft för bränslet under kvartalet, efter principen först in först ut ur lager. Långa leveransavtal kan medföra att den aktuella prisnivån för nya avtal under den perioden signifikant kan skilja sig från uppgivna värden.

Artikeln är publicerad 2017-09-18 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

 

Miljödom klar för Mälarenergis nya biobränsleeldade kraftvärmeanläggning.

Mark- och miljödomstolen i Nacka har godkänt Mälarenergis ansökan om att få bygga och driva ett nytt 150 MW biobränsleeldat kraftvärmeblock i Västerås. 

Mälarenergi fasar med det kommande block 7 ut den sista mängden kol och olja och ersätter dessa med i första hand  returträ. Den nya anläggningen som ska byggas intill den befintliga kraftvärmeanläggningen nära hamnen i Västerås, är en investering på 1,7 miljarder kronor och beräknas tas i drift år 2020. Samtidigt  kommer de äldre delarna av kraftvärmeverket att fasas ut och framtida leveranserna av prisvärd fjärrvärme säkras.

Mark- och miljödomstolen i Nacka har nu beviljat Mälarenergi miljötillståndet som reglerar verksamhetens omfattning samt hur stora utsläpp av föroreningar till luft och vatten som får förekomma från Block 7.

–  Vi kan nu fortsätta vidareutveckla vår verksamhet för att leverera driftsäker och prisvärd el och fjärrvärme med minsta möjliga miljöpåverkan, säger Niklas Gunnar,  chef för affärsområde Värme på Mälarenergi.

Under projektets gång har Mälarenergi hållit en kontinuerlig dialog med närliggande verksamheter och berörda parter. Redan hösten 2015 bjöd Mälarenergi in samhället till en samrådsdialog för att berätta om sina framtida planer och informera allmänheten om den nya anläggningen.

Projekteringen av Block 7 har pågått sedan 2015 och i oktober 2016 tog Mälarenergis styrelse ett enhälligt beslut om att gå vidare med investeringsplanerna. I februari 2017 tog Västerås Kommunfullmäktige det slutgiltiga och verkställande beslutet om att gå vidare och uppföra den nya anläggningen. Sedan dess har planeringen inför bygget fortsatt med upphandling av anläggningens olika delar som; panna, rökgasrening, bränslehantering och turbin.

Block 7 kommer att eldas med återvunnet trä, och tillståndet från mark- och miljödomstolen innebär att Mälarenergi i panna 7 kan förbränna högst 300 000 ton återvunnet träbränsle per år, av detta får högst 30 000 ton vara farligt avfall . Bränsleeffekten i den nya anläggningen blir 150 MW varav 50 MW el och 100 MW värme.

Det här beslutet innebär det största steget mot ett hållbart samhälle som Mälarenergi någonsin tagit, säger Mälarenergis styrelseordförande Staffan Jansson. Samförbränningen i block 6 som startade hösten 2014 var ett viktigt steg i vår resa mot framtidens samhälle och med Block 7 går vi nu hela vägen mot att bli fria från bränslen som kol och olja.

Den högra delen av Kraftvärmeverkets ursprungliga byggnad rymmer Panna 4 som den 8 september 2017 stängdes  för gott. Panna 4 och dess tillhörande turbin togs i drift 1973.  Pannan konstruerades ursprungligen  för olja. Sedan  byggdes den  om vid flera tillfällen under åren. 1983 konverterades den till att  kol, 1998  till tallbecksolja och 2002 till  träpellets och torv. Totalt har pannan varit igång 176 801 timmar under dessa 44 år!

Det nya blocket ersätter de äldsta 50-åriga delarna av Kraftvärmeverket som varit i drift sedan 1963 och eldas med kol och olja. Block7 kommer att eldas med återvunnet trä som bränsle och därmed används endast återvunna och förnybara bränslen i kraftvärmeproduktionen. Västerås stad kommer att nå sina miljömål och fjärrvärmekunderna får en trygg, prisvärd och hållbar uppvärmningsform.

 

Om Mälarenergi

Mälarenergi är ett infraserviceföretag som består av ca 700 medarbetare. Vi finns nära kunderna i Mälardalen och levererar el, värme, vatten, kyla samt snabba kommunikationslösningar med tillhörande tjänster. Vi erbjuder energieffektiviseringstjänster till företagskunder i regionen och säljer dessutom el till privat- och företagskunder i hela Sverige. Koncernen ägs av Västerås stad och omsätter cirka 3 miljarder kronor.

Artikeln är publicerad 2017-09-13 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Dong Energy uppför världens största havsbaserade vindkraftpark

Dong Energy har blivit tilldelade ett kontrakt att få bygga världens största havsbaserade vindkraftpark Hornsea Project 2  till det lägsta priset någonsin. Anläggningen  ligger i Nordsjön  89 km utanför Yorkshires kust i norra England och beräknas bli klar 2022.

Genom kontraktet på 57,5 GBP/MWh  har priset för CfD- kontrakten (engelska stöd systemet Contract for Difference) sjunkit med 50 procent  jämfört med förra rundan för 10 år sedan  vilket visar på den snabba kostnadssänkningen i branschen.  CfD kontraktet räcker i 15 år sedan gäller marknadspriser.

Den enorma kapaciteten 1.386 MW, räcker till över 1,3 miljoner brittiska hushåll gör att Hornsea 2 blir världens  största  havsbsaserade vindkraftpark. Hornsea 1 som Dong bygger nu får kapaciteten 1200 MW.

Dongs ambition är att nå 11-12 GW havsvindkapacitet senast 2025.

Samuel Leupold,koncerndirektör och CEO för  Wind Power i DONG Energy, säger:

“Vi har alltid förespråkat storlek som en viktigt drivkraft för att pressa kostnader. Därför blir det naturligt att Hornsea 2 också ger ett rekordlågt pris. Dessutom hjälper det att utvecklarna också har ansvaret att etablera nätanslutningen till havs på det sätt som nu sker i Storbritannien.

Der fins ytterligare skäl till att kostnaderna kunnat pressas i Hornsea 2 projektet.  Bland anat att Dong Energy har flera projekt på gång vilket ger samverkansfördelar.  Genom den mångåriga erfarenheten från vindkraft  är numer också riskerna i de nya projektet  betydligt lägre.  Även tekniken har förbättras med ny installationsutrustning och kablar med större kapacitet.

Anläggningen kommer att drivas från Dong Energy’s nya driftcentral i Grimsby vilken också blir den största i sitt slag i Storbritannien.  I motsats till de senaste havsvind projekten i Tyskland, Danmark och Holland innehåller Hornsea Project 2 också transformatorstationer till havs och på land samt transmissionskabel som förbinder vindkraftverken med transformatorstationerna på land. Efter de blivit byggda kommer de att säljas till licensinnehavaren.

Fakta 
DONG Energy har investerat 6 milliarder brittiska pund i Storbritannien och kommer till 2020 nå en samlad investering på   12 milliarder. DONG Energy äger helt eller delvis  i Storbritannien 12 startade vindkraftparker.

• Barrow, 90 MW
• Burbo Bank, 90 MW
• Burbo Bank Extension 258 MW
• Gunfleet Sands Demo, 12 MW
• Gunfleet Sands, 108 MW
• Gunfleet Sand 2, 65 MW
• Lincs, 270 MW
• London Array, 630 MW
• Walney 1, 184 MW
• Walney 2, 184 MW
• Westermost Rough, 210 MW
• West of Duddon Sands, 389 MW

Om Dong Energy

Dong Energy (NASDAQOMX:DENERG) är en ledande energikoncern i Nordeuropa. Huvudkontoret ligger i Danmark. Bolaget som har 5000 medarbetare utvecklar, uppför och driver havsbaserade vindkraftverk, producerar el och värme från kraftvärmeverk samt avhandlar med energi. Koncernen omsatte 2016 61 miljarder danska kronor.

Artikeln är publicerad 2017-00-11 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom. Huvudsaklig källa är ett pressmeddelande från Dong Energy.  Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Gotland stoppar anslutning av ny elproduktion

Gotland Energi AB, GEAB, har fattat beslutet att inte tillåta anslutning av ny elproduktion innan en lösning är på plats som medger en stabil och robust elförsörjning på Gotland. Beslutet avser all elproduktion, även mikroproduktion. Enda undantagen är elproduktion som timma för timma alltid förbrukas av kund i kundens anläggning och därmed inte matas in på elnätet. Undantagen är även ny reservkraft. Tidpunkt för ikraftträdandet är 1/11 2017.

– Det är ett svårt beslut att ta men GEAB sätter driftssäkerheten, för våra befintliga kunder på Gotland,  före anslutning av produktion, så länge vi inte har en mer robust elförsörjning till Gotland, säger Jan Karlsson VD i GEAB.

-Vi vill inte orsaka strömavbrott för våra kunder, tex. lantbrukare som har mjölkmaskiner eller för industrier med känslig produktion. Alla gotlänningar är beroende av en stabil elleverans och vi på GEAB tar vårt ansvar för detta. Både genom de investeringar vi gör i vårt elnät samt med detta beslut gällande ny elproduktion, avslutar Jan Karlsson.

På Gotland  finns idag 185 MW förnybar installerad kraft och  el exporteras till fastlandet 13 procent av tiden.

Just nu pågår investeringar i fastlandskabeln i storleksordningen 200 Mkr som syftar till att säkerställa livslängden i ytterligare 20 år. den är dock  konstruerad för den situation som rådde när den byggdes 1983 och 1987, planen var då att importera den el som vi på Gotland behöver från fastlandet.

Under 2000-talet byggdes alltmera elproduktion (vindkraft) på Gotland och Gotlandskabeln anpassades så att den även kunde klara en situation med export av el till fastlandet. Denna driftsituation innebär dock en förhöjd risk för fel på fastlandskabeln. Vid dagens produktionsnivå är risken ungefär ett totalavbrott vartannat år.

– Vi har under senare år haft ett totalavbrott per år i snitt. Mellan 1991 och 2001 hade vi en tioårsperiod helt utan totalavbrott på ön.

– Vi ser att risken för fel på gotlandskabeln ökar med ökad elproduktion och vi ser inte en enkel, snabb och ekonomisk försvarbar lösning på hur vi ska kunna ansluta ny elproduktion utan att samtidigt försämra driftsäkerheten för Gotlands elförsörjning ytterligare.

Med denna bakgrund har Gotlands Elnäts styrelse fattat ett beslut om att inte tillåta anslutning av ny produktion till GEAB:s nät förrän en lösning är på plats som medger en stabil och robust elförsörjning på Gotland med ökad elproduktion.

De befintliga mikroproducenterna samt kunder som redan har föranmält och fått sitt installationsmedgivande för ny mikroproduktion berörs inte av beslutet.

För att minska konsekvenserna av GEABs beslut införs under en övergångsperiod dessa regler:

  1. Alla installationer som är föranmälda före 31/10 och som fått installationsmedgivande från GEAB får installeras inom två månader.
  2. Efter denna period kommer GEAB inte att tillåta någon ny anslutning av elproduktion i elnätet, innan en driftsäker och trygg lösning för elförsörjning av Gotland är på plats.
Artikeln är publicerad 2017-09-11 på mediaportalen novator.se och är baserad på ett pressmeddelande som redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Indien ökar takten, ny agenda sätter 100 GW förnybar el till 2019-20

Tankesmedjan Niti Aayog har lagt upp det ambitiösa målet för den indiska regeringen att nå 100 GW (100 000 MW) förnybar energi om bara 2 – 3 år. För att klara detta vill man inte bara ha kapacitetsmål utan också förbättringar för infrastrukturen. Målet 100 GW är bara ett delmål på väg mot 175 GW 2022.

Enligt julis månadsrapport från Central Electricity Authority har Indien nu 58,3 GW förnybar el varav vind står för 32,5 GW, solen för 13,1 och 4,3 GW är småskalig vattenkraft och 8,1 GW Biomassa.

En kritisk komponent som måste utvecklas påpekar tankesmedjan är lagringssystem  och föreslår därför att statliga Solar Energy Corporation  of India (SECI) utvecklar lösningar för att pressa priser såväl inom hushållssektorn liksom storskaliga nätlösningar för den distributionssektorn.

Coal India
Power, coal, mines and renewable energy minister Piyush Goyal har annonserat att Coal India skall satsa på solel för att minska sitt ekologiska fotavtryck.

Tankesmedjan föreslog i somras också att regeringen skulle dela upp statsägda jätteföretaget Coal India Ltd. i flera delar för att öka transparens och konkurrens – förslaget har dock hittills avvisats av regeringen.  Istället har “Power, coal, mines and renewable energy” ministern Piyush Goyal utfäst att  Coal India Ltd (CIL) skall bygga 1 GW ( 1,000 MW) solkraft för att minska sitt carbon footprint.  Goyal sa att konceptet  “En nation, ett nät och ett pris” med fördelaktiga marginalpriser skall stärkas ytterligare och att Indien skall bli nettoexportör av el 2017.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-06-22 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger bland annat på information  från magasinet EQ International. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

För att bättre förstå energiläget i Sverige och Norden är en ökad internationell kunskap bra. I en rankning publicerad av EQ Magasin hamnar Sverige på plats 20 avseende förnybar energi.  Novator.se kommer under kategorin internationellt fortsätta redovisa internationella nyheter även om vårt fokus är Sverige och norden. Våra systersajter www.business.conbio.info , www.conbio.info och www.inbio.biz har sitt fokus internationell. 

E.on skjuter startskott för kretslopp med kraftvärme och biogas

E.ON har beslutat att investera 2,5 miljarder kronor i en kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro kommun i nordvästra Stockholm. Investeringen omfattar kraftvärme och  ligger i anslutning till Ragn-Sells återvinningsanläggning.  En lång transitledning kommer att binda samman tre existerande fjärrvärmenät. Den 11 april sprängde byggentreprenören NCC startsalvan.

Beslutet att investera 2,5 miljarder kronor för att bygga en ny kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro togs i januari av energibolaget E.ONs högsta ledning.

– Jordens resurser är hårt ansträngda, inledde Karsten Wildberger, vd för Eon customer solutions och tillika representant från den tyska koncernledningen sitt tal.

– För att de ska räcka till planetens växande befolkning, behöver vi tänka hållbart. Allt som produceras måste användas flera gånger och helst ska inget gå till spillo. Cirkulär ekonomi – det är vad kretsloppsanläggningen i Högbytorp handlar om.

– Vi integrerar materialåtervinning och energiåtervinning på en och samma geografiska plats. De material som ännu inte går att återanvända eller återvinna blir biogas, el och värme. Biogasproduktionen genererar i sin tur biogödsel för jordbruket samtidigt som askan från förbränningen går tillbaka till materialåtervinningen. Vi bygger ett kretslopp där den enes rest blir den andres resurs, fullföljde Stefan Håkansson, vd för Eon värme Sverige resonemanget.

I samband med att den nya kraftvärmeanläggningen byggs kopplas  E.ONs fjärrvärmenät i Upplands-Bro och Järfälla kommuner samman och ett antal befintliga äldre anläggningar tas ur bruk.

Biogas igång redan 2018

Biogasanläggningen beräknas att tas i drift 2018 och kraftvärmeanläggningen  2019.  Den 23 kilometer långa transitledningen byggs av Svevia i fyra etapper och tas drift successivt. Den står helt klar i juni 2019 och  investeringen är på cirka 203 miljoner kronor. De stora mark- och byggarbetena på anläggningen i Högbytorp görs av NCC med ett ordervärde på omkring 750 miljoner kronor.

Partnerskapsiden mellan E.on och Ragnsells föddes redan för 10 år sedan. 2013 gjorde företagen en markaffär som möjliggjorde satsningen och 2016 följde man upp med en avsiktsförklaring för att fortsätta utveckla kretsloppsaffären kring Högbytorp. Samma år skrev E.on också ett klimatavtal med Järfälla kommun, den kommun som bygger mest i norra Europa.

Genom att vi så tidigt kommer in i samhällsbyggnadsprocessen blir det möjligt att göra stora miljövinster säger E.on värmes vd Stefan Håkansson och tillägger

– Här dimensionerar vi t ex värmesystemen för olika värmekvaliteter som gör att returvärmen användas fler gånger. Den slutliga användningen blir som markvärme t ex framför köpcentrum, äldreboenden och på gångvägar.

100 MW bränsleeffekt och biogas för 4 000 bilar

Det nya kraftvärmeverket har 100 MW bränsleeffekt och kommer att leverera ungefär lika mycket värme på grund av den stora rökgaskondenseringen. Bränslet är sorterat avfall samt biobränsle. Elproduktionen blir 30 MW. Leverantör av förbränningsdelen är Steinmüller Babcock Environment med Kone Cranes som underleverantör. Turbin och generator levereras av Siemens. Rökgasreningen och kondenseringsanläggningen levereras av GE Power i Växjö. Det torra asksystemet i anläggningen är unikt och gör det också möjligt att återvinna metaller i ett kretslopp.

Det var inte självklart att också satsa på elproduktion säger E.on vd Stefan Håkansson.

  • I nuläget är elpriserna rekordlåga och likaså elcertifikaten. Dessutom är det hård konkurrens om investeringsmedel inom koncernen.

För biogasproduktionen levererar Hitachi Zosen Inova en komplett Kompogas anläggning bestående av tre separata rötaggregat av stål för produktion av 6,8 miljoner kubikmeter biometan från 115 000 ton organiskt avfall per år. Det är matrester, slakteri, trädgårdsavfall m.m. från hushåll och företag. En biprodukt blir avvattnad biogödsel. Tankstationerna för E.on’s fordonsgas är sametablerade med OKQ8. Byggnationen startar i september 2017 och skall bli klar i till sommaren 2018. Naturvårdsverkets Klimatklivet ger 75 miljoner kronor som riktat stöd för biogasanläggningen vilket utgör 40 procent av den totala investeringen.

  • En vanlig brun påse som man sorterar komposterbart avfall kan driva en biogas bil 2,5 kilometer
  • 4 500 bilar kommer att kunna drivas av vår fordonsgas efter 2018 när anläggningen står klar
Kretsloppet hos E.on och Ragn-Sells i Högbytorp

När man rötat resprodukterna får man två rester, den första levereras som gödsel och jordförbättring den andra torra går till energianvändningsanläggningen. Samordningen ger dessutom ytterligare en fördel.

– Familjen i Järfälla får ett lägre energipris när den returnerar kretsloppsmaterial, berättar Ragn-Sells vd Helena Karlsson.

Högbytorp ligger i Stockholmsläns västligaste kommun Upplandsbro, som idag har 25 000 personer och växer snabbt. Österut mot Stockholm följer Järfälla med idag 73 000 invånare där man nu på det gamla flygfältet bygger Barkarbystaden med 18 000 bostäder och 10 000 arbetsplatser. E.on Värme Sverige AB är en del av den tyska energikoncernen E.on som är noterat på börsen i Frankfurt. Ragn-Sells är ett familjeägd avfalls-, återvinnings- och miljöföretag med basen i Sverige och verksamhet i sex länder.

– Med investeringen vid Högbytorp kan vi möta behovet av hållbart producerad energi från en växande Stockholmsregion, säger Stefan Håkansson.

Om E.on

E.ON Sverige ingår i den internationella E.ON-koncernen, som är ett av världens största investerarägda energiföretag. Som energibolag bidrar man till att bygga det hållbara samhället. E.ON investerar i svensk energidistribution och förnybar produktion, i utvecklingsprojekt inom hållbara städer, transporter och kundlösningar.

Om Ragn-Sells

Rag-Sells är ett privat familjeägd bolag med verksamhet i sex nordiska och baltiska länder och som arbetar med återvinning, miljö- och avfallshantering.  Företaget har 2500 anställda. Vd är Helena Karlsson. Grundarfamiljen representeras genom Erik Sellberg.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-23

Ceremoni vid första sprängsalvan för E.ons och Ragn-Sells kretsloppsprojekt i Högbytorp.

 

 

Vattenfall bygger stort fossileldat gaskraftvärmeverk i Berlin

Vattenfall ägt av svenska staten har beslutat investera motsvarande cirka 3 miljarder kr i ett kraftvärmeverk eldat med naturgas i östra Berlin i stadsdelen Marzahn – Hellersdorf. Huvudentreprenör är Siemens som levererar turbinen. Effekten blir 230 MW fjärrvärme och 260 MW elektricitet.  Verkningsgraden räknat på bränslet uppges till 90 procent. Kontraktet med Siemens tecknades i december 2015 skriver Vattenfall i sitt tyska pressmeddelande.

Vattenfall har i Östra Berlin också investerat närmare 1 miljard i det gamla brunkolsverket Klingelberg som utrustats med en gasturbin. Brunkolseldningen som pågått sedan 1927 kommer att upphöra den 24 maj 2017.  Den nya gasturbinen kommer att gå som baslast men successivt ersättas av produktionen från den nya anläggningen i Marzahn.

@novator.se/2017-02-09/Lennart Ljungblom

 

 

E,on investerar 2,5 miljarder i kraftvärme i Stockholm

E.ON investerar i kretsloppsanläggning med kraftvärme i Stockholm

E.ON har tagit beslut om att investera 2,5 miljarder kronor i en kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro kommun i nordvästra Stockholm. Investeringen omfattar en biogasanläggning samt en kraftvärmeanläggning i anslutning till Ragn-Sells återvinningsanläggning. Tillsammans skapar det förutsättningar för framtidens kretsloppsanläggning. 

Beslutet att investera 2,5 miljarder kronor för att bygga en ny kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro togs av energibolaget E.ONs högsta ledning.

– Vi integrerar materialåtervinning och energiåtervinning på en och samma geografiska plats. De material som ännu inte går att återanvända eller återvinna blir biogas, el och värme. Biogasproduktionen genererar i sin tur biogödsel för jordbruket samtidigt som askan från förbränningen går tillbaka till materialåtervinningen. Vi bygger ett kretslopp där den enes rest blir den andres resurs, säger Stefan Håkansson, tf vd Customer Solutions och Sverigechef.

Investeringen är ett steg i att utveckla Högbytorp till framtidens kretsloppsanläggning.

– E.ON i Sverige har som mål att all vår energi ska komma från återvunna eller förnybara källor, säger Stefan Håkansson. Etableringen på Högbytorp är ett viktigt steg mot det målet.

I samband med att den nya kraftvärmeanläggningen byggs kommer E.ONs fjärrvärmenät i Upplands-Bro och Järfälla kommuner att kopplas samman och ett antal befintliga äldre anläggningar tas ur bruk för att frigöra mark för andra ändamål.

– Med investeringen vid Högbytorp kan vi möta behovet av hållbart producerad energi från en växande Stockholmsregion och bidra till att utveckla Upplands-Bro kommun, säger Stefan Håkansson.

Biogasanläggningen beräknas att tas i drift 2018 och kraftvärmeanläggningen beräknas att tas i drift 2019. Tre befintliga värmeanläggningar i Kungsängen och Bro tas då ur drift.

 

No Coal No More – Dong Energy eldar nu pellets i kraftvärmeverket Studstrup i Århus.

No Coal No More – Dong Energy har börjat elda pellets i det konverterade kraftvärmeverket Studstrup i Århus.

Ett av de största biomassa eldade kraftvärmeverken i världen är numer lokaliserat i Århus, Danmarks andra största stad. Den 10 oktober började Studstrup kraftvärmeverk elda träpellets i stället för kol och producera grön fjärrvärme och el till kommunens invånare och industrier. Samtidigt reduceras koldioxidutsläppen med 1 ton per invånare. 

Ombyggnationen har kostat omkring 1,3 miljarder danska kronor. 106 000 invånare kommer nu att få fjärrvärme producerad av biomassa samt el som räcker till 230 000 danska hem. Parallellt byggs nu också ett nytt fristående kraftvämeverk  av bolaget Aarhus Avfald Vaerme som kommer att elda halm och träflis.

Den utförliga artikeln är  skriven på engelska och publicerad på vår syster sajt inbio.biz som har ambitionen att föra läsaren bakom rubrikerna och ge bakgrunder och fakta.

Länk till fullständig artikel

novator.se/2016-10-18/Lennart Ljungblom

Online sedan 1995