Category Archives: El & kraft

Elbilsboom – I Norge varnas för el-obalanser

  1. – Vi kan inte tänka bort utmaningen med elbilar och effektbrist i elnätet, säger utvecklingsdirektör Øyvind Leistad i norska Enova i en artikel på second opinion.   Nedan en förkortad version.

Lösningen är mer styrningsteknik och aggregering av elkundernas förbrukning. Håll ett öga på norska elbilsboomen!

I elbilslandet Norge har diskussionerna blivit allt mer pragmatiska efterhand som laddeffekten ökat. Enligt Enova påverkas elnäten idag mycket konkret av elbilarnas framfart.

– Vi vill på inget sätt skruva upp paniken, men det är ett faktum att elsystemet står inför stora utmaningar. Fler elbilar innebär att mer effekt måste tas ur elnätet. Långsiktigt kan det utmana leveranssäkerheten, säger utvecklingsdirektör Øyvind Leistad i Enova.

Sedan 2001 är Enova ett norskt energipolitiskt statsföretag ägd av Olje- og energidepartementet.

Även om man hittills inte har haft akuta kapacitetsproblem i det norska elsystemet ger norska medier allt oftare exempel på labila situationer. Teknisk Ukeblad beskriver hur ”ljusen blinkar och säkringar ryker när grannen laddar sin Tesla”. Energibranschens organisation Energi Norge påpekar att enstaka linjers problem inte ger en rättvis bild av läget för hela systemet.

Skillnaden är  stor mellan norsk och svensk elbilsanvändning. Norge har nu 125 000 rena elbilar på vägarna medan Sverige har kommit upp i 10 000.

Enovas slutsats är att elnäten måste göras mer flexibla så kundernas förbrukning kan bli en konkret resurs.

Det har man sagt länge, påpekar Øyvind Leistad, men nu har tekniken, inklusive energilagring, hunnit i fatt de teoretiska modellerna.
– Det sker nu en mycket snabb innovation runt digitalisering, automation och styrningstekniker. Det handlar delvis om en helt ny it-generation som framöver kan fulldigitalisera elnäten på helt nya sätt, säger Øyvind Leistad.

Elnätens Spotify
– Tekniken öppnar också för en ny generation aggregatorer som kan samla ihop och styra elkundens småkonsumtion i hushållningar och småföretag. Med bättre elmätare, fler sensorer och en mätinfrastruktur som kan hantera stora datamängder uppstår helt nya möjligheter till att ta vara på små värden. Musikbranschen har gått från att sälja hela album till enstaka låtar, och någonstans ditåt är även energimarknaden på väg, säger Øyvind Leistad.

läsa mera

Enovas marknadsutvecklingsrapport för 2017 finns här: https://www.enova.no/om-enova/om-organisasjonen/publikasjoner/rapport-markedsutviklingen-2017/

”Nettet overbelastes, lamper blinker og sikringer ryker: Elbilen pekes ut som syndebukk.” Artikel i Teknisk Ukeblad:
https://www.tu.no/artikler/nettet-overbelastes-lamper-blinker-og-sikringer-ryker-elbilen-pekes-ut-som-syndebukk/408789

No coal no more 2 – Tekniska verken Linköping bygger om kraftvärmeverket

Tekniska verkens styrelse har beslutat att uppskjuta flytten av det centralt placerade kraftvärmeverket och istället investera 200 miljoner kronor för ombyggnad. Inför eldningssäsongen år 2021 skall man inte längre använda kol och fossil olja i sin kraftvärmeproduktion. På sikt kvarstår beslutet att ersätta det med en annan anläggning och bygga bostäder på området vilket i sin tur påverkas av planerade tåginvesteringar kommenterar bolaget.  Kraftvärmeverket ligger granne med Resecentrum i Linköping och anläggningen har tre olika pannor. En för biobränsle, en för kol och en för olja.

Beslutet gäller ett klimatmässigt normalt år, och under normal drift, och innebär att fjärrvärme, fjärrkyla och el som produceras i kraftvärmeverket i centrala Linköping enbart skall eldas med återvunna och/eller förnyelsebara bränslen. Det i sin tur innebär att de pannor som idag eldas med kol och fossil olja behöver konverteras, en investering som beräknas uppgå till 200 miljoner kronor.

Avvecklingen av kol och fossil olja i kraftvärmeverket kommer att göras stegvis i takt med vad nödvändiga tillståndsprocesser tillåter, och beräknas vara klart inför eldningssäsongen år 2021. Beslutet kommer inte att påverka planen att på sikt flytta kraftvärmeverket från nuvarande plats, men avvecklingen kommer att ske vid senare tidpunkt än planerat, och samordnas med planerade järnvägsinvesteringar.

Ombyggnad i tre steg

  1. Första steget är att bygga om kolpannan på Kraftvärmeverket för att kunna ersätta kolet med förnybara biobränslen, som exempelvis restavfall från skogsindustrin, vilket kommer att påbörjas under våren 2018.
  2. Andra steget handlar om att bygga ut ackumulatorkapaciteten. En ackumulator kan liknas vid en stor termos som gör det möjligt att lagra energi effektivare över dygnen.
  3. Tredje steget innebär att oljepannorna ska anpassas till förnybar bioolja som bränsle.

– Vi är glada att styrelsen fattat det här beslutet. Det här är ett stort och viktigt steg som Tekniska verken nu tar, mot ett resurseffektivt och hållbart samhälle med minsta möjliga klimatpåverkan. I början av 1980-talet kom nästan all el och fjärrvärme från olja och kol. Nu fyrtio år senare kan vi äntligen sätta punkt för denna period och få ett energisystem där vi använder förnyelsebara eller återvunna bränslen, säger Anders Jonsson, koncernchef för Tekniska verken i Linköping.

Minskningen av olje- och koleldningen har pågått de senaste decennierna. Kol- och oljepannorna vid kraftvärmeverket har i huvudsak använts kortare perioder när det varit riktigt kallt, och vid behov av reservkapacitet några enstaka dagar per år.

Tekniska verken har genom åren successivt minskat andelen kol och fossil olja, inte minst genom den stora investeringen i den avfallseldade Lejonpannan. Även om olje-och kolförbrukningen varit låg är klimatpåverkan stor, och en övergång till andra bränslen kommer att ge stor klimat- och miljönytta som betyder mycket när det gäller att nå målet att Linköping ska kunna vara koldioxidneutralt år 2025.

– Det här beslutet kommer innebära minskade utsläpp med 35 000 ton CO2 per år. Det är lika mycket som 30 000 Linköpingsbors årliga bilåkande. Ett mycket viktigt steg för att kommunen ska nå sina ambitiösa klimatmål, säger Rebecka Hovenberg, styrelseordförande för Tekniska verken.

Fakta om kraftvärmeverket 

Kraftvärmeverket ligger granne med Resecentrum i Linköping och anläggningen har tre olika pannor. En för biobränsle, en för kol och en för olja.

  • Kapaciteten är ca 250 GWh värmeproduktion och 75 GWh elproduktion.
  • De tre pannornas totala effekt är 280 MW.
  • Värmeproduktionen motsvarar normalårsbehovet för 12 500 villor.
  • Pannorna eldas med biobränsle, kol och återvunna bildäck samt olja. Främst eldas biobränslen men kalla vinterdagar behövs kol- och oljepannorna för att producera tillräckligt mycket värme till våra kunder.
  • Kraftvärmeverket togs i drift 1964.
  • Vid kraftvärmeverket finns också en produktionsanläggning för fjärrkyla med en effekt på 16 MW, två hetvattenpannor på vardera 45 MW samt en fjärrvärmeackumulator som innehåller 20 000 m3 vatten.
Artikeln är publicerad 2017-12-16 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger på ett pressmeddelande från Tekniska Verken. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
_______________________________________
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
___________________________________________

Energimyndigheten satsar på biokraft med med nytt forskningsprogram

Energimyndigheten satsar 87 miljoner kronor på ett nytt forsknings- och innovationsprogram Biokraft – termisk omvandling av biobränslen och avfall till el och värme. Första utlysningen öppnar inom kort.

Programmet ska bidra till omställningen till ett långsiktigt hållbart energisystem genom att utveckla processer för resurseffektiv omvandling av biobränsle och avfall till el och värme.

Programmet omfattar forskning och innovation för exempelvis ökad bränsleflexibilitet, driftflexibilitet och minimal miljöpåverkan, men även studier om hur kraftvärmen kan bidra till ett helt förnybart elsystem. Inom programmet ingår även koncept för kombinerade processer, där el- och värme produceras tillsammans med biodrivmedel eller andra biobaserade produkter.

– Genom att studera biokraftens roll i energisystemet, samverkan mellan komponenter i en anläggning samt samspelet mellan en anläggning och dess omgivning hoppas vi kunna öka förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart energisystem, säger Åsa Forsum, tf. enhetschef.

Kommande utlysning i december

Forskningsprogrammet omfattar 87 miljoner kronor som kommer att fördelas under perioden 2017-2021.

Precis som för Energimyndighetens andra forsknings- och innovationsprogram kommer en stor del av programmedlen delas ut till projekt genom utlysningar. Den första utlysningen planeras att öppna inom kort.

Kontaktpersoner är Benny Fillman, Sofia Andersson och Mattias Andersson. Kan nås via email på förnamn.efternam@energimyndigheten.se

 

Energimyndigheten arbetar för ett hållbart energisystem, som förenar ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet.

Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt intresse av Nordisk Bioenergi.
—————————
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
—————————

Internationellt kapital säkrar 650 MW vindkraft i Markbygden ETT i Piteå

Vindprojektet Markbygden ETT med 179 vindkraftverk och effekten 650 MW är en del av ett mycket stort industriprojekt i Piteå kommun vilket siktar på att bli en av de största vindkraftparkerna on shore i Europa med över 4000 MW eleffekt och 1200 vindturbiner. Projektet är utvecklat av det privatägda bolaget bolaget Swevind med Wolfgang Kropp som huvudägare.

Markbygden ETT är det tredje delprojektet av markbygden Etapp 1. Det är en sammanhängande vindkraftpark som är elektriskt uppdelad i tre vindkraftparker: Kilberget, Gråberget och Snöbergen vilka kommer  anslutas via transformatorstationen Råbäcken (1200MW) till Svenska Kraftnäts stamnät (400kV).

I början av november såldes Markbygden ETT till ett internationellt konsortium bestående av GE Energy Financial Services och Green Investment Group limited som är en del av Macquire Groiup. Med sina nya ägare har bolagen säkrat finansieringen på 800 miljoner Euro, bl a med ett lån av Europeiska investerings banken EIB. Teknikleverantör blir nu GE Renewable Energy. Den tidigare partnern tyska Enercom utvecklar istället andra delar av det väldiga Markbygden projektet.

Imorgon onsdag den 22 november besöker näringsminister Mikael Damberg med närvaro av landshövding Sven Erik Österberg, kommunalråden Anders Lundkvist och Helena Stenberg samt representanter från Markbygden Ett, Swevind och markägarna SCA samt Svea Skog området.

Bakgrund

2008 ansökte bolaget Markbygden Vind AB, ett dotterbolag till Swevind, om tillstånd att bygga och driva en mycket stora vindkraftanläggning i Markbygden. Potentialen är 1100 vindkraftverk. På grund av projektets storlek ansökte bolaget om tillåtlighetsprövning vilken godkändes av regeringen 2010.

Markbygden ETT är en del i en vindkraft exploatering som kan bli Europas störas on shore

Området har mycket goda vindförhållanden, är glest befolkat och har få motstående intressen. Dessutom korsas området av tre stora kraftledningar som kan användas för överföring av el.

Projektet har uppdelats i delprojekt. I det första pilotprojektet Dragaliden och Stor-Blåliden  uppfördes 20 turbiner med en effekt på 42 MW och en beräknad årlig produktion på 170 GWh el. Etapp 1 påbörjades hösten 2012. 314 turbiner med 917 MW effekt och 3,0 TWh i årlig produktion. Etappen är uppdelad i delprojekten Ertaträsk, Skogberget och Markbygden Ett. Erstaträsk och Skogberget har övertogs i februari 2016 av den tidigare partnern tyska vindkrafttillverkaren Enercon. Under det att Markbygden Ett stannar kvar hos Swevind.

Etapp 2, det västligaste projektet fick tillstånd 2015 och har också övertagits av Enercon. Där installeras 440 turbiner med 1300 MW effekt och en årsproduktion på 3,5 TWh.

Den tredje etappen är fortfarande under utredning och tillståndsprojcessen är i full gång. Ett överklagande ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen. Totalt planeras 442 turbiner med effekten 1800 MW och en årlig produktion av 5,5 TWh.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-11-21 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi, Bioekonomi och Miljö. 

Rekord hög solel installation i Indien men pris oro bromsar utvecklingen

Solel i Indien fortsätter sin extremt snabba utbyggnad vilken dock bedöms avta något 2018. Prisnivån får solel i de senaste auktionerna är ner på låga 32 öre per kWh (2,5rupier). För kvartal 3 rapporterar nyhetsbrevet Mercomindia att ytterligare 2,2 GW (2200 MW) sol el installerats vilket gör att Indien mot slutet av 2017 beräknas ha nästan 25 000 GW solel installerat. Över 90 procent är stora elbolagsinstallationer. Andelen privata takinstallationer ökar men utgör ändå fortsatt inte mer än 10 procent av totalen.

Mercom India varnar dock för en avstannade utveckling eftersom det fortsatta prisfallet på solceller har upphört och bytts mot en mindre prisökning. Det gör investerare oroliga och det blir riskablare att ge konkurrenskraftiga bud på auktionerna, projekt förhalas. Kinesiska tillverkare dominerar i leverantörsledet av utrustning.  En annan orsak till uppbromsningen är att godkännade processen för nya färdigbyggda anläggningar för att kopplas in på elnätet tenderar att bli allt mer utdragen samt oklara skatteregler.

Men många projekt finns fortsatt i den indiska pipelinen. 11,5 GW elbolagsprojekt är under utveckling och därutöver väntar 5,6 GW tenders är annonserade inväntar kommande auktioner.

Regionen med flest solpaneler installerade är Telangana följt av Andhra Pradesh och Rajastan.

Artikeln är publicerad 2017-11-21 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi, Bioekonomi och Miljö

 

Heliatek elproducerande solfilm installerat på skoltak – störst i världen

Den 15 november invigde franska Engie och tyska Heliatek  tillsammans med Department of Charentes-Maritimes världens största BIOPV (Building integrated Organic PhotoVoltaic)  installation på ett tak. I hamnstaden La Rochelle finns nu 500 kvadratmeter Heliatek solfilm HeliaSol installerat på taket av Pierre Mendes France gymnasieskola.  Med 3 olika längder  2, 4 och 5,7 meter applicerades sex personer under en dag nära 400 filmer.

HeliaSol färdig att använda solfilm med självhäftande baksida samt inkluderande ledningar så installerade 6 personer på 8 timmat 500 kvadratmeter solfilm.  Den installerade kapaciteten är 22,5 kWp vilket ger omkring 23,8 MWh av el på årsbasis.  Elmängden motsvarar cirka 5 hushålls behov eller 15 procent av skolans årliga elbehov.

HeliaSol är avsett för att installeras på befintliga äldre tak också på på tak som ej tål tung belastning.

– Tack vare vår investerare och partner ENGIE så fick vi möjlighet att på rekordtid realisera detta projekt,  säger Thibaud Le Séguillon. vd för Heliatek.

– Byggnaders energibehov är stora och tack vare denna nya produkt kan byggnader som tidigare ej kunde konverteras för egen elproduktion nu komma igång med egen lokalproducerad el, säger Isabelle Kocher, vd för ENGIE.

ENGIE är ett stort globalt verkande börsnoterat energiföretag med verksamhet i 70 länder och med 150 000 anställda. Huvudkontoret ligger i Frankrike. Heliatek har sin produktion i Dresden och Ulm i Tyskland. Företaget med 110 anställda utvecklar, producerar och distribuerar Organic PV solar film.

Artikeln är publicerad 2017-11-15 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

100 procent förnybart blir dyrt – Sweco lämnar rapport

Konsultföretaget Sweco har på uppdrag av Skellefteå kraft tagit fram en rapport med två scenarior för den framtida elproduktionen baserade på beslutet om 100 procent förnybart 2040.  Fem politiska partier ställde sig sommaren 2016 bakom energiöverenskommelsen, där målet är en 100 procent förnybar elproduktion år 2040.  Enligt Sweco blir omställningen dyr. I båda fallen på kostar den 1 500 miljarder kronor.  Hälften av summan rör investeringar i ny produktion. Den andra hälften består av investeringar i elnät, energilager och system för att anpassa efterfrågan till tillgången på el.

Storsatsning på vind och sol analysen inkluderar ej ökad biokraft

Swecos analys innebär en storsatsning på vind och sol. En ökad användning av bio har inte inkluderats. En slutsats av rapporten är att vattenkraften får stor uppgift att balansera de intermittenta energislagen sol och vind. I sammanfattningen öppnar man därför upp för effekthöjningar och utbyggnad av vattenkraft.  Man skriver också att marknads- och affärsmodeller behöver utvecklas för att framförallt få igång utveckling av produktion, energilager och efterfrågeflexibilitet.

Swecos analys bygger på två scenarier, där båda utgår ifrån att kärnkraften är avvecklad. I det första scenariot, som Sweco bedömer som mest sannolikt, har den landbaserade vindkraften i norra Sverige byggts ut, vattenkraften har fått en effekthöjning och solkraften har byggts ut så att den kan leverera 10 TWh per år.

I det andra scenariot har både land- och havsbaserad vindkraft byggts ut i södra Sverige, medan vattenkraften ligger kvar på dagens effektnivå och solkraften har byggts ut till 20 TWh per år.

Oavsett scenario väntas den största utbyggnaden ske inom vindkraft. Från dagens drygt 17 TWh per år måste vindkraften leverera mellan 65 och 75 TWh 2040, i båda Swecos alternativ.

Länk till rapporten som finns tillgänglig hos Skellefteå kraft. 

Artikeln är publicerad 2017-10-30 på web-tidningen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

Ungt svenskt solcellsföretag får stöd av Växtzon Accelerator

Solcellsföretaget Save by Solar har antagits till tillväxtprogrammet Växtzon Accelerator, som företagsinkubatorn Uppsala Innovation Center är med och driver tillsammans med åtta andra inkubatorer och science parks. Bolag i östra Mellansverige ska stöttas så att fler kommer upp i en omsättning på 100 miljoner kronor. 

Uppsalastudenterna Linus Werner och Hugo Larsson startade solcellsföretaget Save by Solar för tre år sedan. De har utvecklat en egen algoritm som optimerar en solcellsinvestering utifrån verksamhetens faktiska elförbrukning och fastighetens fysiska förutsättningar. Då kan solcellsanläggningen byggas för att producera den el som verkligen går åt, vilket gör investeringen maximalt lönsam. Utifrån dessa beräkningar garanteras ett visst antal egenproducerade kilowattimmar och detta koncept är unikt för Save by Solar.

I dag sysselsätter bolaget tretton heltidsanställda och elva deltidsanställda. Förutom huvudkontoret i Uppsala har de också kontor i Stockholm, och etablerar nu kontor i Lund.

– Vi vill växa och vårt fokus nu är att nå fler kunder och identifiera den bästa platsen för vår fortsatta etablering. Det nätverk och den kunskap som finns inom Växtzon är viktig för oss under vår uppskalningsfas, och ger oss de pusselbitar vi behöver för att utvecklas snabbt och hållbart, säger Linus Werner, vd på Save by Solar.

Kunderna är framför allt stora kommersiella fastigheter som konsumerar el på dagen när solen lyser. Till den växande skaran kunder finns ICA Fastigheter, Himla, Willab Garden och fastighetsföretaget Castellum.

– Allt baseras på kundernas verkliga behov. Vi börjar med att räkna på förbrukningen av el och utifrån den dimensionerar vi solcellsanläggningarna. Det är unikt för oss. Vi erbjuder en helhetslösning och fixar allt arbete runtomkring en solcellsinstallation och det är också något som uppskattas, säger Linus Werner.

Solceller på Täby Enskilda Gymnasium
Täby enskilda Gymnasium har, med hjälp av Save by Solar, under sommaren fått Stockholms läns största solcells anläggning installerad.

Täby Enskilda Gymnasium satsar på solceller

Under sommaren har  Save by Solar genomfört flera projekt, varav ett  är en stor installation på Täby Enskilda Gymnasium. Där har en anläggning på över 2000 kvadratmeter installerats med en toppeffekt på 207 kW.  Anläggningen som installeras är den största i Täby kommun med råge och en av de största i hela Stockholms Län.  Tanken är att anläggningen ska kunna bistå med en tredjedel av hela fastighetens elförbrukning under ett år.

– Vi diskuterar alltid hur vi som skola kan gå mot ett mer hållbart samhälle, och en sådan här anläggning bidrar verkligen till att spara på miljön, säger Fredrik Sörensen, vd på skolan.

Om Växtzon
Växtzon är ett samverkansprojekt där nio företagsinkubatorer och science parks i Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Strängnäs, Uppsala, Västerås och Örebro samverkar för att fler företag ska växa och nå en omsättning på 100 miljoner kronor. De företag som drar nytta av Växtzon ges tillgång till alla nio parters kunskap, kompetens och nätverk för att snabbare skala upp sina verksamheter. I projektet ingår Create Business Incubator, Inkubera, Munktell Science Park, Norrköping Science Park, Science Park Mjärdevi, Strängnäs Business Park, Uppsala Innovation Centre, Vreta Kluster och Västerås Science Park.

Artikeln är publicerad 2017-09-26 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

September rapport av priser för biobränsle och fjärrvärme

Energimyndigheten rapporterar i huvudsak stabila priser för trä och torvbränslen samt fjärrvärme med undantag för fallande priser för RT-flis och en prisspik för industrins biprodukter för kvartal 2. Priserna publiceras av Energimyndigheten med samlas in av SCB.

Uppgifterna för det senaste kvartalet är preliminära. Revideringar som kommer i nästa rapport är vanliga. Det markanta skuttet i trädbränslestatistiken för biprodukter för industrin som enligt preliminära uppgifter ökat från nivån 150 – 160 kr/MWh till 175 kr/MWh för kvartal 2 bör därför tas med försiktighet tills vidare.

priser fjärrvärme och biobränslen
Prisstatistik biobränslen och fjärrvärme från Energimyndigheten

Priset för returträ till värmeverk har successivt fallit från toppen 97 kr/MWh 2014 till det hittills lägsta på 78 kr/MWh.  Övriga redovisade priser ligger ganska konstanta. Förädlade biobränslen till värmeverk på 267 kr/MWh, skogsflis för värmeverk 188 respektive 183 för industrin samt biprodukter till värmeverk på 150 kr/MWh.

För torven är det stabila priser med en liten höjning för kvartal 2 2017 men inom det spann som gällt under de senaste tre åren. Stycketorven kostar 157 samt frästorven 148 kr/MWh flr värmeverken.

Fjärrvärmepriserna följer utetemperaturerna på det sättet att sommarpriserna är väsentligt lägre än vinterpriserna och tidigare årsgenomsnitt. I juni uppvisas låga 589 kr/Mwh och under det att januari hade 943 kr/MWh. Årsmedel för 2014 till 2016 har varit svagt stigande, från 734 till 755 kr/MWh.  Dessa priser inkluderar energiskatt och moms.

För den senaste perioden kvartal 2 påpekar myndigheten att priserna fortfarande är preliminära. För kvaratal 1 skedde fler revideringar jämfört med de första redovisade. Kvartal 2 är därför inte redovisade i diagrammet.

Bränslepriser redovisas utan skatter under det att fjärrvärmepriserna inkluderar såväl energiskatter som moms.

Fyra gånger per år ger Energimyndigheten ut uppgifter om priser för biobränsle och fjärrvärme som producerats av SCB, Statistiska Centralbyrån. De senaste uppgifterna publicerades den 4 september 2017. Nästa utgåva kommer den 12 december.  Uppgiftslämnare är 146 fjärrvärmeverk och 30 industrier.

Viktig observation

Observera att statistiken inte redovisar det marknadspris som gäller under kvartalet utan speglar den kostnad som förbrukaren haft för bränslet under kvartalet, efter principen först in först ut ur lager. Långa leveransavtal kan medföra att den aktuella prisnivån för nya avtal under den perioden signifikant kan skilja sig från uppgivna värden.

Artikeln är publicerad 2017-09-18 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

 

Miljödom klar för Mälarenergis nya biobränsleeldade kraftvärmeanläggning.

Mark- och miljödomstolen i Nacka har godkänt Mälarenergis ansökan om att få bygga och driva ett nytt 150 MW biobränsleeldat kraftvärmeblock i Västerås. 

Mälarenergi fasar med det kommande block 7 ut den sista mängden kol och olja och ersätter dessa med i första hand  returträ. Den nya anläggningen som ska byggas intill den befintliga kraftvärmeanläggningen nära hamnen i Västerås, är en investering på 1,7 miljarder kronor och beräknas tas i drift år 2020. Samtidigt  kommer de äldre delarna av kraftvärmeverket att fasas ut och framtida leveranserna av prisvärd fjärrvärme säkras.

Mark- och miljödomstolen i Nacka har nu beviljat Mälarenergi miljötillståndet som reglerar verksamhetens omfattning samt hur stora utsläpp av föroreningar till luft och vatten som får förekomma från Block 7.

–  Vi kan nu fortsätta vidareutveckla vår verksamhet för att leverera driftsäker och prisvärd el och fjärrvärme med minsta möjliga miljöpåverkan, säger Niklas Gunnar,  chef för affärsområde Värme på Mälarenergi.

Under projektets gång har Mälarenergi hållit en kontinuerlig dialog med närliggande verksamheter och berörda parter. Redan hösten 2015 bjöd Mälarenergi in samhället till en samrådsdialog för att berätta om sina framtida planer och informera allmänheten om den nya anläggningen.

Projekteringen av Block 7 har pågått sedan 2015 och i oktober 2016 tog Mälarenergis styrelse ett enhälligt beslut om att gå vidare med investeringsplanerna. I februari 2017 tog Västerås Kommunfullmäktige det slutgiltiga och verkställande beslutet om att gå vidare och uppföra den nya anläggningen. Sedan dess har planeringen inför bygget fortsatt med upphandling av anläggningens olika delar som; panna, rökgasrening, bränslehantering och turbin.

Block 7 kommer att eldas med återvunnet trä, och tillståndet från mark- och miljödomstolen innebär att Mälarenergi i panna 7 kan förbränna högst 300 000 ton återvunnet träbränsle per år, av detta får högst 30 000 ton vara farligt avfall . Bränsleeffekten i den nya anläggningen blir 150 MW varav 50 MW el och 100 MW värme.

Det här beslutet innebär det största steget mot ett hållbart samhälle som Mälarenergi någonsin tagit, säger Mälarenergis styrelseordförande Staffan Jansson. Samförbränningen i block 6 som startade hösten 2014 var ett viktigt steg i vår resa mot framtidens samhälle och med Block 7 går vi nu hela vägen mot att bli fria från bränslen som kol och olja.

Den högra delen av Kraftvärmeverkets ursprungliga byggnad rymmer Panna 4 som den 8 september 2017 stängdes  för gott. Panna 4 och dess tillhörande turbin togs i drift 1973.  Pannan konstruerades ursprungligen  för olja. Sedan  byggdes den  om vid flera tillfällen under åren. 1983 konverterades den till att  kol, 1998  till tallbecksolja och 2002 till  träpellets och torv. Totalt har pannan varit igång 176 801 timmar under dessa 44 år!

Det nya blocket ersätter de äldsta 50-åriga delarna av Kraftvärmeverket som varit i drift sedan 1963 och eldas med kol och olja. Block7 kommer att eldas med återvunnet trä som bränsle och därmed används endast återvunna och förnybara bränslen i kraftvärmeproduktionen. Västerås stad kommer att nå sina miljömål och fjärrvärmekunderna får en trygg, prisvärd och hållbar uppvärmningsform.

 

Om Mälarenergi

Mälarenergi är ett infraserviceföretag som består av ca 700 medarbetare. Vi finns nära kunderna i Mälardalen och levererar el, värme, vatten, kyla samt snabba kommunikationslösningar med tillhörande tjänster. Vi erbjuder energieffektiviseringstjänster till företagskunder i regionen och säljer dessutom el till privat- och företagskunder i hela Sverige. Koncernen ägs av Västerås stad och omsätter cirka 3 miljarder kronor.

Artikeln är publicerad 2017-09-13 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Online sedan 1995