Category Archives: Miljö

1,2 miljarder att söka från Klimatklivet före 11 september

Nya pengar att söka från Klimatklivet

Nu har Naturvårdsverket på nytt öppnat för ansökan till Klimatklivet. Det finns 1,2 miljarder kronor som företag, kommuner, landsting, ideella föreningar och andra organisationer kan söka till lokala klimatåtgärder.

Malin Leander skall leda Arla mot 100 procent fossilfria transporter

Arla är på väg mot hundra procent fosslfria transporter och den som skall leda det arbetet blir Malin Leander med 11 års erfarenhet från supply chain och logistik. Hon har bland annat varit ansvarig för logistik och supply chain på P&G i Norden. Malin har en Civilingenjörsexamen från Lunds Universitet.

– Jag gillar utmaningar och ser fram emot att ansvara för och utveckla en av Sveriges största logistikorganisationer. Arla har en oerhört spännande logistikkedja som sträcker sig från mjölkupphämtningen hos ägarna, mjölkbönderna, ända till leverens av slutprodukt till kunderna, säger Malin Leander.

Som logistikdirektör kommer Malin Leander att sitta såväl i den svenska ledningsgruppen för Arla som i den globala ledningsgruppen för logistik.

– Malin Leander ska leda och slutföra omställningen av Arla Sveriges fordonsflotta till 100 procent fossilfritt. Med målet att vara fossilfria år 2020 ligger vi redan nu bland de främsta i Sverige. Med Malin som logistikdirektör kommer vi att ta ytterligare steg för att våra transporter ska bli säkrare och mer miljövänliga, säger Patrik Hansson VD Arla Sverige.

Arla Foods är ett internationellt mejeriföretag och en kooperativ förening som ägs av 12 650 mjölkbönder från Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Belgien, Luxemburg och Nederländerna. Arla Foods är en av de starkaste aktörerna i den internationella mejerivärlden med ett brett sortiment av mejeriprodukter av högsta kvalitet. Arla är också världens största producent av ekologiska mejeriprodukter.

Artikeln är publicerad 2017-08-17 på mediaportalen novator.se och är baserad på ett pressmeddelande redigerat av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Ny EU lagstiftning driver Skogsindustrierna att förstärka inom näringspolitik

En intensiv förhandling pågår nu i EU  om hur skogsbruk ska integreras i klimat- och energipolitiken.  Skogsindustrierna förstärker nu med Magnus Berg från Södra som blir ny chef för den näringspolitiska avdelningen.  Den tidigare chefen Mårten Larsson  går som vice vd  in i en ny roll med fokus på internationella skogsfrågor och på att skapa förutsättningar för en hållbar bioekonomi.

– Jag kommer att intensifiera arbetet med att öka insikten hos EU:s lagstiftare om hur skogsnäringen kan bidra till att mildra klimatförändringarna. Ju mer förnybart material från skogen som ersätter ändliga, fossila råvaror desto snabbare kommer vi att nå våra klimatmål, säger Mårten Larsson.

Magnus Berg kommer senast från Södra där han har varit medlemschef i 15 års tid. Dessförinnan arbetade han som sakkunnig på Näringsdepartementet och innan dess med skogsfrågor på Skogsindustrierna.

Intresset för skogen och skogsnäringen är just nu stort inom både europeisk och svensk politik, inte minst kopplat till klimat- och energifrågor.

Artikeln är publicerad 2017-08-17 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Toyota Prius vinner överlägset i hybridbil-test

Det är stor skillnad mellan  laddhybrider när det kommer till miljöprestanda i verklig trafik. Den tyska bilist­organisationen ADAC har genomfört en jämförtest mellan fem modeller. Endast Toyota Prius ansågs ge tillfreds­ställande resultat.

ADAC test av hybridbilar

BilmodellEffektViktPris (Tyskland)
BMW
225 xe
224 PS
385 NM
1750 kgfr. 39150 €
Kia Optima
GDI Plugin
205 PS
375 NM
1750 kgfr. 40490 €
Toyota
Prius plugin
122 PS
>200 NM
1540 kgfr. 37550 €
Volvo
XC90 T8
407 PS
640 Nm
2340 kgfr. 74650 €
VW Passat
Variant GTE
218 PS
400 Nm
1740 kgfr. 45250 €
Den tyska bilist­organisationen ADAC har genomfört en test av fem populära laddhybrider

ADACs EcoTest bedömde både bilarnas elförbrukning och bensinförbrukning under realistiska förhållanden.

Elföbrukningen per hundra km enligt test av hybridbilar av tyska bilist organisationen ADAC

Toyota Prius Plug-in Hybrid var den enda laddhybriden som fick fem av fem möjliga stjärnor. Den sammanlagda poäng­summan var 97 av 100 poäng. Näst bästa bil i testet fick tre stjärnor och 67 poäng.

Resultat ADAC jämför test hybridbilar

Bilmärkeelförbrukning
kWh/100 km
bensin förbrukning
l/100 km
CO2 balans el
g/km
CO2 balans bensin
g/km
Ecotest
stjärnor
BMW 225xe26,47,61532082
KIA Optima
GDI plugin
20,66,31191733
Toyota
Prius Plug-in
12,44,2721155
Volvo
XC90 T8
26,38,31522281
VW Passat
variant GTE
21,96,11271673
Toyota Prius Plug in blev överlägsen segrare i testen.

 

Den nuvarande Prius Plug-in Hybrid är andra generationen laddhybridmodell från Toyota. Förutom goda miljöprestanda har bilen bl.a en värmepump som gör att kupén kan värmas och kylas utan att förbränningsmotorn behöver startas. Bilen kan också fås med ett solpaneltak som laddar hybridbatteriet och på så sätt kan förlänga räckvidden på ren el med upp till 5 km per dag.

Artikeln är publicerad 2017-08-17 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Perstorp får livsmedels ok för bioplaster i USA

Godkänt för kontakt med livsmedel i USA

Perstorp AB har fått klartecken av FDA. De två bioplastkvaliteterna Capa 6500D och 6800D är nu godkända för användning i kontakt med livsmedel.

Bioplaster är ett fokusområde för Perstorp. Beskedet är därför mycket glädjande för företaget. På bioplastmarknaden används företagets linjära polyestrar, härledda från kaprolaktonmonometer (Capa) för applikationer som påsar och filmer, papperskoppar och förpackningar.

Den nya bioplastkvaliteten Capa 6800D, utökar dessutom företaget sortiment av produkter för biologiskt nedbrytbara livsmedelstillämpningar.

-Vi har redan ett godkännande för matkontakt i Europa (EFSA) sedan några år, säger Jesper Fahlén, global produktchef Capa. Detta godkännandet för vår Capa 6500D samt för den nya Capa 6800D verifierar att Capa är säkert för livsmedelsapplikationer, vilket möjliggör bioplastförpackningar för en mer hållbar framtid.

Artikeln är publicerad 2017-08-09 på mediaportalen novator.se och är utifrån ett pressmeddelande  redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Debatt Elbilar: Klimatutsläpp från batterier Power Circle svarar på IVL studie

Batterier till elbilar – Power Circle kommenterar IVL rapport

” Det har de senaste veckorna pågått en intensiv rapportering i svenska media om utsläppen av koldioxid i samband med tillverkning av litium-batterier för användning i laddbara bilar. En av orsakerna till att ämnet aktualiserats är en rapport framtagen av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Energimyndigheten. Power Circle välkomnar rapporten, som inte presenterar någon ny forskning i sig utan är en sammanställning baserad på en litteraturgenomgång av flera internationella rapporter. Det finns ingen anledning att ifrågasätta problembeskrivningen i IVLs rapport. Tvärt om belyser den en viktig utmaning för batteritillverkarna, och har lett till en nödvändig debatt om batteriers hållbarhet. För att säkerställa att diskussionen om batteriers och elbilars hållbarhet blir konstruktiv är det dock viktigt att den baseras på fakta.

Olle Johansson

Olle Johansson, vd powercircle

Det finns därför några frågor som är viktiga att belysa för en fortsatt saklig debatt:

1) IVL har sammanställt resultat från ett 10-tal internationella forskningsrapporter under perioden 2010 till 2016. Resultaten från de studerade rapporterna spänner mellan 50 och 250 kg CO2 per kWh, där majoriteten av rapporterna ligger lägre än det intervall på 150-200 kg CO2 per kWh som IVL presenterar som ett genomsnitt. Forskarna konstaterar själva att det behövs bättre dataunderlag samt att utsläppen varierar beroende på batteridesign.

2) Beräkningarna vilar på antagandet att den el som använts i batteriproduktionen är fossil till 50-70 procent. IVL slår dock fast att det finns en potential att reducera CO2-utsläppen med 60 procent om batterierna tillverkas i ett land med en elmix som den svenska, och potentialen är större än så om helt förnybar el används.

3) Den snabba teknikutvecklingen på batteriområdet bör också lyftas fram, som förutom snabbt sjunkande kostnader och ökande energitäthet också är goda nyheter för utsläppen vid batteritillverkning. Det senaste året har flera biltillverkare uppgraderat sina batterier med nästa generations battericeller. Detta innebär 25-50 procent högre energiinnehåll på samma vikt och volym jämfört med de battericeller som använts under den studerade tidsperioden. Indikativt innebär detta att från de resultat IVL presenterar har utsläppen redan minskat i samma storleksordning. Det mest extrema exemplet är Renault som använder battericeller från LG Chem, där man ökat batteriets kapacitet med 80 % (från 23 kWh till 41 kWh). Batteriets vikt har endast ökat med 5 %. Med IVLs antaganden bör utsläppet av CO2 vid tillverkning av den nya batterigenerationen ha minskat från 150-200 kg CO2/kg till 88-117 CO2/kg.

Även om Power Circle välkomnar den forskningsrapport som tagits fram av IVL, finns det fog för viss kritik av de beräkningar som gjorts separat avseende jämförelser mellan elbilar och dieselbilar. Enligt vissa uttalanden som gjorts i media skulle man kunna köra en diesel ”4000-5000 mil” med de utsläpp som batteritillverkningen orsakar. I en annan artikel visar IVLs beräkningar att det skulle ta mellan 2,7-8,2 år för en elbil att ”köra in” utsläppen från batteritillverkningen. Eftersom dessa beräkningar ej ingår i forskningsrapporten har de inte kvalitetssäkrats och granskats såsom forskning normalt gör. Beräkningarna, som fått stor spridning, bygger dessvärre på flera felaktiga antaganden:

  • För den dieselbil som jämförs mot elbilsbatteriets utsläpp antas CO2-emissioner enligt den europeiska körcykeln. Dessa certifierade värden är kända för att vara orealistiskt låga. I verkligheten är utsläppen uppemot 40 procent högre (länk) vid verklig körning.
  • Vidare bortses helt från utsläppen vid framställning och transport av bränslet. Dessa uppgår till ca 18 % av utsläppen (länk) vid användning av bränslet. Sammantaget innebär detta att jämförelsen mellan batteriets utsläpp i produktion och en snåldiesels utsläpp vid drift haltar avsevärt eftersom dieselbilens faktiska utsläpp av koldioxid har underskattats med 65 procent.

Förutom dessa direkt felaktiga antaganden finns ytterligare tveksamheter vid jämförelsen som lyfts fram i media. Utsläppen från batterierna antas vara 150 – 200 kg CO2 per kWh batteri, vilket är bland de högsta siffror som hittats i någon studie som rapporten har granskat. De studier som presenterat de högsta sifforna är dessutom från 2011-2013, vilket innebär att data som ligger till grund för dem troligen är ytterligare några år äldre. Inom ett område som genomgår en så snabb teknikutveckling kan det knappast anses rättvist att basera sina antaganden på snart 10 år gamla data. Om man i stället använder sig av siffror från nyare studier, i andra änden av skalan, så hamnar man på 50 kg CO2 per kWh. Detta skulle innebära att en elbil med en räckvidd på ca 20-30 mils verklig körning (40 kWh batteri) släpper ut 2 ton CO2 extra vid tillverkningen jämfört med en fossilbil. Det innebär att en elbil som drivs av 100 % förnybart har ”kört in” de extra utsläppen från batteritillverkningen efter ca 1100 mil jämfört med vad en fossilbil[1] släpper ut, vilket är mindre än ett års körning vid normalt bruk[2]. För en riktigt snål diesel skulle motsvarande sträcka bli 1690 mil, eller 1,4 års körning.[3]

Naturligtvis anser Power Circle att det är viktigt att beakta livscykelperspektivet för att få en komplett bild av hur elektrifiering kan bidra till att reducera koldioxidutsläppen i transportsektorn. Det är dock viktigt att skilja på historiska data och framtida potential om elbilarnas bidrag till transportsektorns mål om 70 procents minskning av koldioxidutsläppen till år 2030 ska värderas. Elbilar har möjlighet att nå mycket låga koldioxidutsläpp, även ur livscykelperspektiv, om förnybar el används i både produktionen och driftsfasen. Parallellt med fortsatta insatser för att minska utsläppen vid batteritillverkning bör metodiken för att beräkna utsläppen därför utvecklas och nya studier genomföras som tar hänsyn till potentialen i nyare produktionsmetoder, samt också tittar på inverkan från återanvändning och återvinning. Det är i debatten också viktigt att minnas att elbilarna även har många andra fördelar, som exempelvis ökad energieffektivitet, minskat underhållsbehov, minskade lokala utsläpp av partiklar och kväveoxider, minskade ljudföroreningar och förbättrade köregenskaper.

[1] En medelbil släpper ut ca 120 g CO2/km ur avgasröret enligt NEDC-körcykeln, detta innebär att de verkliga utsläppen är ca 180 g CO2/km, snällt räknat, med minst 30% högre förbrukning än angivet plus minst 15% ökade utsläpp i produktion och transport av bränslet.

[2] 12 240 km är medelkörsträcka per år enligt Trafikanalys http://www.trafa.se/vagtrafik/korstrackor/

[3] En riktigt snål diesel kan komma ner i utsläpp på 79 g CO2/km ur avgasröret enligt NEDC-körcykeln, vilket i verklig förbrukning (minst 30% högre) innebär ca 102 g/km, eller 118 gram med 15% ökade utsläpp från transport och produktion av bränsle.

Power Circle samlar den nya energibranschen kring viktiga framtidsfrågor. Tillsammans med de cirka 60 partnerföretagen verkar Power Circle för hållbar utveckling genom elektrifiering. Bland partnerföretagen finns energiföretag, teknikleverantörer, tjänsteföretag, lärosäten och andra organisationer. Verksamheten inriktas på nätverk, kunskapsspridning, demonstration och påverkan inom framtidsfrågor såsom framtidens elnät och energilager, elektrifiering av transporter samt förnybar energi.”

Artikeln är publicerad 2017-07-05 på mediaportalen novator.se och är återgiven utan redigering. Rubrik och bild är producerad av redaktionen . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Preem lanserar bensin med högre andel förnybar biobränsle

De förnybara drivmedlen utvecklas kontinuerligt. Svenska Preem lanserar nu en bensin med 16 procent förnybart biobränsle  baserad på skogsråvara.

Nu tar företaget ännu ett steg i sin utveckling mot förnybara drivmedel genom att öka andelen biobränsle i Preem Evolution Bensin från 10 procent till 16 procent. De förnybara råvarorna i Preem Evolution Bensin är 5 procent etanol, 10 procent grön nafta och 1 procent ETBE (etyl-tertbutyleter).

Under 2016 minskade Preem Evolution Bensin koldioxidutsläppen med 12 200 ton, vilket motsvarar utsläppen från ca 8 100 bilar.

– Det här visar att utvecklingen av förnybara drivmedel går åt rätt håll. Vår vision är att leda omställningen mot ett hållbart samhälle, detta är ett bevis att vi är på rätt väg, säger Susanne Håkans, chef för produktledning på Preem.

Preem Evolution Bensin kan tankas i alla bensinfordon och har samma effekt som vanlig bensin. Produkten uppfyller svensk och europeisk standard (EN 228).

Den nya bensinen finns tillgänglig runt Östergötland, stora delar av Södermanland och Närke. Från och med den 1 juli utökar företaget området ytterligare till att även omfatta Blekinge och södra delarna av Småland.

Preem är Sveriges största drivmedelsbolag. Visionen är att leda omvandlingen mot ett hållbart samhälle. De två raffinaderierna räknas enligt företaget till de mest moderna och miljöanpassade i Europa med en raffineringskapacitet på över 18 miljoner kubikmeter råolja per år. Verksamheten omfattar produktion, försäljning, distribution samt trading och varuförsörjning. Preem förädlar och säljer bensin, diesel, eldningsoljor och förnybara drivmedel till företag och privatpersoner i Sverige och Norge. Drygt 2/3 av produktionen exporteras. Det finns ett rikstäckande servicenät med 570 tankställen för privat- och yrkestrafik. Preem AB har drygt 1 400 anställda varav 950 arbetar vid raffinaderierna. För helåret 2016 var Preems omsättning 56 miljarder SEK.

Artikeln är publicerad 2017-07-05 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den är baserad på ett pressmeddelande från företaget. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Power to Gas – Blir Gotland först i Sverige att omvandla vindkraft till gas?

Vindel kan bli gas för drivmedel i projekt på Gotland

Konsultföretaget Sweco säger i en rapport att Gotland har goda förutsättningar att producera förnybar gas av överskott från vindkraftsel.  Runtom i Europa byggs Power to gas-anläggningar och Gotland kan bli först ut i Sverige. Gasen kan användas för  drivmedel  och energilagring.

Det råder ingen brist på förnybar energi – tillgången är i princip oändlig. Utmaningen är att göra den tillgänglig där den behövs, när den behövs och till konkurrenskraftiga priser. Vindkraft, och andra så kallade intermittenta energikällor som sol- och vågkraft, kan varken styras, regleras eller lagras. Energin måste användas samtidigt som den produceras.

”  Till skillnad från mer konventionella energilager, där huvudsyftet är att lagra el från ett tillfälle till ett annat, kan Power to Gas både lagra energi och framställa drivmedel”, säger Johan Zettergren, VD i Swedegas, och en av intressenterna bakom studien.

Vindkraften står idag för över 10 procent av den producerade elen och andelen kommer att öka. I kombination med utfasningsplanerna för kärnkraften innebär det att elproduktionskartan ritas om – från central och planerbar till mer decentraliserad och väderberoende kraftproduktion. Detta skapar stora utmaningar för att upprätthålla balans och stabilitet i det svenska elsystemet. Energilager förväntas spela en stor roll i omställningen.

Vind utbyggnad på Gotland begränsas av överföringskapacitet

På Gotland finns högt satta mål för vindkraft, men expansionsplanerna begränsas av bristande överföringskapaciteten till fastlandet. Idag är kapaciteten fulltecknad vilket innebär att Gotland inte kan bygga ut mer vindkraft (eller större solanläggningar). En ny växelströmskabel mellan fastlandet och Gotland planeras, men denna process är kostsam och tidskrävande. Energilager, kombinerat med lösningar inom smarta elnät är därför ett intressant komplement till fastlandsanslutningen.

Andra faktorer som gör Gotland lämpligt för Power to gas är att där finns efterfrågan på gas som drivmedel för både landbaserade transporter och sjöfart, och även viss infrastruktur för gas.  På ön finns också företag som släpper ut koldioxid – som istället för miljöutsläpp skulle bli en tillgång i Power to gas-processen.

Branschgemensamt projekt

Konsultföretaget Sweco presenterar rapporten som beskriver förutsättningarna för en etablering av en anläggning på Gotlandpå seminarier i Stockholm och Visby den 3 respektive 11 maj 2017.

Projektet drivs av Swedegas, E.ON, Svenska Kraftnät, Region Gotland, Gotlands Energi AB, Cementa och Hydrogenics.

I en första studie 2013 undersöktes potentialen för Power to gas i Sverige. Den andra studien (2015) undersökte möjligheter och förutsättningar för att bygga en anläggning i olika delar av landet, en studie som Energimyndigheten beviljade medel till. Den tredje studien fokuserar på förutsättningarna för en etablering av en anläggning på Gotland.

Artikeln är publicerad av mediaportalen novator.se/2017-05-10 och  redigerad av Lennart Ljungblom. Den är baserad på en pressrelease från Sweco.  Novator.se är ledande på Energi och Miljö med fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

Biogas: 32 miljoner till Vafab från Klimatklivet

VafabMiljö får 32 miljoner kronor som investeringsbidrag från Klimatklivet för att mer biogas ska kunna produceras med avfall från Kungsängens avloppsverk till länets bussar. Den satsningen beräknas kunna ersätta 58 miljoner liter diesel och minska utsläppen med 10 000 ton över 15 år. Bilden visar Biogasanläggningen på Gryta avfallsstation i Västerås.

– Investeringsstödet ger oss möjlighet att utveckla och uppgradera vår produktion av biogas, säger Pernilla Widén, avdelningschef för Process och underhåll på VafabMiljö.

De åtgärder som genomförs beräknas ge en betydande minskning av klimatbelastande utsläpp. Under den beräknade avskrivningstiden på 15 år kommer minskningen motsvara cirka 10 000 ton koldioxid per år.

Vid rötningen tas energi och näringsämnen i det organiska materialet tillvara genom produktion av biogas och biogödsel.  Biogödseln används av lokala lantbrukare som gödningsmedel vid livsmedelsproduktion. I dag är efterfrågan på biogas i regionen större än produktionen.

Tidigare under 2016 har VafabMiljö fått 2 730 000 kr för deponigasutveckling i Sala  och en publik tankstation för bifogas i Fagersta.  Sedan 2005 har företaget rötat matavfall från företag och hushåll tillsammans med vallgrödor från lokala lantbruk på Gryta avfallsanläggning i Västerås.

Kortfakta om biogas som fordonsbränsle:
Det finns i dag 160 tankställen för fordonsgas i Sverige. Inom VafabMiljös region, Västmanland samt Heby och Enköping, finns 5 tankställen. I juni öppnar ett sjätte i Fagersta. Förutom att minska koldioxidutsläppen har biogasproduktionen en viktig samhällsroll i att ta tillvara det lokala matavfallet och därmed främja kretsloppet mellan stad och landsbygd. På en matavfallspåse kan en personbil köra 2,5 – 3 km.

VafabMiljö arbetar med hållbar och miljöriktig avfallshantering.Kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun är medlemmar i VafabMiljö Kommunalförbund. Inom denna region bor ca 300.000 människor och här finns över 10.000 företag som ”producerar” avfall.

novator.se/2017-04-28/Lennart Ljungblom

MCP direktivet Emissioner från rökgaser: Naturvårdsverket förslag lämnat till regeringen

MCP direktivet:  Naturvårdsverket har nu lämnat sitt förslag rapport 6765 till regeringen till svenskt genomförande av EU direktivet 2015/2193/EU om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar.  Den nationella förordningen skall nu behandlas och förväntas för nya anläggningar träda i kraft den 19 december 2018 och för befintliga anläggningar större än 5 MW gäller idrifttagande 2025 och för dem mellan 1 och 5 MW gäller 2030. Det som regleras är NOx, SOx och partiklar. 

I en kommentar säger Maria Ullerstam som varit projektledare att svenska anläggningar ligger bra till avseende kväve- och svaveldioxidutsläppen men att stoftutsläppen behöver sänkas.  Naturvårdsverket anser också att  flertalet möjliga lättnader från direktivets tidsmässiga genomförande ej skall gälla i Sverige.  Kommissionen har t ex medgivit senare genomförande för fjärrvärmeanläggningar och anläggningar för fasta biobränslen. Verket föreslår också vissa skärpningar utöver direktivets anvisning.

Kommission anger också att ett pannregister skall upprättas och att efterlevnaden skall kontrolleras. Redan i beredningen har Naturvårdsverket samlat in uppgifter om 1638 anläggningar, merparten för fjärrvärme. 7 procent var skogsindustriella anläggningar och 23 procent blandat övrigt.

De medelstora förbränningsanläggningar som omfattas av direktivet är enskilda pannor, motorer och gasturbiner, i vilka det inte förbränns avfallsklassat bränsle, och som har en tillförd installerad effekt från 1 megawatt (MW) upp till 50 MW

Förslaget följer, där det är lämpligt, samma upplägg som förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar eftersom det finns stora likheter mellan bakomliggande direktiv.

Följande skärpning av kommissionens direktiv föreslås

Begränsningsvärdet för utsläpp av NOx från befintlig medelstor förbränningsanläggning vid förbränning av fast biomassa och övriga fasta bränslen bör skärpas från 650 mg/Nm3 till 300 mg/Nm3. För anläggningar som förbränner flytande biobränsle sätts begränsningsvärdet till 450 mg/Nm3. Samtliga begränsningsvärden gäller vid 6 % O2.

– Skälet till att biooljor föreslås få ett högre begränsningsvärde för NOx är tekniskt/praktiskt då det är svårare att nå, berättar Maria Ullerstam.

Datum då lagstiftningen börjar gälla.

Huvudprincipen är
• för nya anläggningar ska begränsningsvärden gälla från och med den 20 december 2018.
• För befintliga anläggningar, större än 5 MW, ska begränsningvärden gälla från och med den 1 januari 2025 och
• för anläggningar som är mindre än 5 MW gäller begränsningsvärdena från och med den 1 januari 2030.

Värden i relevanta tabeller återges nedan. Observera att rapporten rapport 6765  är omfattande och innehåller mängder av preciseringar och det är absolut nödvändigt för den som är berörd att noga granska den.

Del 1 Tabell 1 tar upp anläggningar som är idrifttagna senast 19 december 2018. Tabell 1 avser anläggningar mindre än 5 MW Tabell 2 anläggningar som är mellan 5 och 30 MW.

MCP Befintlig anläggning högst 5 MW
MCP Befintlig anläggning högst 5 MW
MCP Befintlig anläggning större än 5 MW
MCP Befintlig anläggning större än 5 MW

 

 

Del 2 Tabell 1 tar upp anläggningar som är idrifttagna efter 19 dec 2019. Tabell 1 avser anläggningar mindre än 5 MW Tabell 2 anläggningar som är mellan 5 och 30 MW.

MCP Ny anläggning
MCP Ny anläggning

 

@novator/Lennart Ljungblom/2017-04-26