Category Archives: Miljö

EU parlamentet mildrar förslaget att begränsa skogsbruket

Viktig EU-framgång för skogen

Hotet om ett abrupt avverkningstak för skogsbruk röstades ned i EU-parlamentet. Under en längre tid har diskussionen pågått kring på vilket sätt som man eventuellt skall räkna in skogens klimateffekter (LULUCF) som en del av hur EU skall kunna nå FN:s klimatmål för 2030 (Paris avtalet) . EU kommissionen har lagt ett lagförslag som innebär att avverkningar över den nivå som gällde 1990-2009 skulle räknas som en belastning vad gäller miljön. Det skulle med andra ord sätta ett tak på tillåtna avverkningar något som EU:s skogsländer häftigt vände sig emot, eftersom såväl skogsbruket förändras och skogarna tillväxer i Europa.  Den 13 september röstade EU parlamentet i frågan och även om man inte avvisade  kommisionens förslag så gjorde man ett antal väsentliga förändringar. Nu skall rådet (länderna) ta ställning och sedan blir det en förhandlingsprocess innan slutligt beslut kommer kanske någon gång nästa år. 

– Vi är väldigt glada över insatsen ifrån våra svenska EU-parlamentariker som arbetat hårt vilket vi ser resultat av idag. Skogen är en viktig tillgång i klimatarbetet. Det finns risk att andra intressen i Bryssel vill stoppa oss från att använda skogsråvaran i den utsträckning som behövs för att vi ska klara våra klimatmål i linje med Parisavtalet, säger Palle Borgström, förbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund.

– Det är nu viktigt att den svenska regeringen agerar kraftfullt inom ministerrådet för att säkerställa möjligheten till fortsatt skogsbruk för att vi framförallt ska klara klimatutmaningen, men även säkerställa de viktiga jobben, produktionen och svenska exportinkomster.

Sven Erik Hammar, ordförande för LRF Skogsägarna, säger att förslaget om tak för avverkningar vittnar om stor brist på kunskap om skogsbruket och skogsbruket klimatnytta.

– Parlamentets förslag är en klar förbättring i synen på hur skogen kan bidra till att mildra klimatförändringen säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna. Helst hade vi sett att regelverket helt och hållet riktat in sig på framtida potentialer. Nu finns det fortfarande med en skrivning om att beräkningarna om avverkningsnivåer ska utgå från hur skogen brukades mellan åren 2000-2012. Kunskaperna flyttas hela tiden fram och med en referensperiod bakåt i tiden kan vi inte tillgodogöra oss detta i beräkningarna.

– Forskning visar tydligt att ett aktivt skogsbruk är den bästa strategin för hur skogen kan mildra klimatutmaningarna. När skogen växer tar den upp enorma mängder koldioxid och hållbara skogsprodukter kan ersätta produkter och energi från fossila källor.

– EU-kommissionen bortser helt från substitutionseffekten, att vi undviker utsläpp om förnybara produkter ersätter fossilkrävande. Om skogen få stå för länge ökar också risken för skador genom stormar och bränder, säger Mårten Larsson.

Lagförslaget är en del av det omfattande klimatpaket som kommissionen lämnade i juli 2016. Det föreslår att integrera växthusgas-emmissioner och förändringar i land användning i 2030 års klimat och energi ramverk.

Parlamentet anser att det 2030 skall det finnas en balans mellan emissioner och absorption av CO2 i skogen och att därefter absorptionen ytterligare skall öka. För att följa detta vill man införa ett robust kontrollsystem. Ett riktvärde skall baseras på en dokumenterad nivå för perioden 2000 och 2012 en mer närliggande period än vad kommissionen föreslog som ville ha 1990-2009.

Rapportör är tysken Norbert Lins som representerar EPP (kristdemokrater). Skuggrapportör från norden är finländaren Nils Torvald som representerar ALDE (liberalerna).

Artikeln är publicerad 2017-09-19 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

 

Höstbudgeten: Rekordstora klimatsatsningar av regeringen

I budgetpropositionen för 2018 presenterar regeringen den största satsningen på klimat och miljö någonsin. Redan 2018 vill regeringen satsa ytterligare 5 miljarder kronor på miljö- och klimatarbetet i Sverige och internationellt för att minska utsläppen och skapa jobb och utveckling i Sverige. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Vi fokuserar på fem områden

  • 1,4 mdr för investeringar för omställning i hela Sverige
  • 1,2 mdr för ett fossilfritt Sverige
  • 0,6 mdr kronor för levande städer
  • 1,1 mdr kronor för rent hav och miljö
  • 0,8 mdr kronor för internationellt ledarskap
Regeringens nya investeringar2017201820192020
Omställn. i hela Sverige3139720423127
Ett fossilfritt Sverige203119322433143
Levande täder56010051155
Rent hav och miljö106912961457
Internationellt ledarskap812832832
Summa206503174189714

– Klimatklivet är en av de största satsningar vi gjort. Nu tar vi ytterligare steg. Hela Sverige skall vara med ingen skall lämnas efter.  Såväl stora reformer som hushållsnära skall genomföras.

– Det skall vara enkelt billig och roligt att vara med säger Isabella Levin.

Regeringen föreslår historiskt stora investeringar på klimat- och miljöområdet. För 2018 innebär det en höjning med 109% inom utgiftsområde 20 (allmän miljö- och naturvård) jämfört med 2014.

Per Bodlund säger:

– Vi har därmed mer än fördubblat satsningarna.  Dessa satsningar visar att vi nu gör ett paradigmskifte i svensk politik,

Totalt i budgeten läggs 5 miljarder kronor på miljö- och klimat under 2018.  Av detta är 2 167 miljoner presenterat sedan tidigare i satsningar på hav, solceller Industrikliv, internationellt utvecklingssamarbete

“Det är nya pengar sedan löper dessutom gamla satsningar vidare. Nya satsningar kommer 2019 och 2020. ”

“Ungefär 20 miljarder kommer totalt att investeras i klimatomställningen kommande år om man räknar ihop bidragen från regeringen, kommunerna och det privata näringslivet. ”

På eftermiddag kommer Isabella Levin  att träffa företrädare för processindustrin  i ett rundabordssamtal rörande satsningarna i industriklivet.

Insatsområde 1 innefattar

Insatsområden201820192020
Klimatklivet80013002300
Industrikliv300300300
Energi- och klimat
rådgivning, omställning
190250335
Klimatanpassning97182182
Övrigt101010
Summa139720423127

Klimatklivet

Genom  investeringsstödet Klimatklivet kan kommuner, företag, organisationer m.fl. ansöka om investeringsstöd för åtgärder som minskar klimatpåverkan. Hittills har stöd om totalt 2 miljarder kronor tilldelats till över 1000 olika satsningar. För att möjliggöra fler satsningar och bättre kunna stötta även projekt med längre investeringshorisont förstärks programmet med ytterligare 800 miljoner kronor år 2018 så det totalt omfattar 1,5 miljarder 2018.

Industriklivet

Utsläpp från industrins förbränning och processer utgör idag omkring en tredjedel av de samlade utsläppen i Sverige. Genom Industriklivet satsar regeringen 300 miljoner kronor om året på stöd till genomgripande åtgärder för att minska utsläpp i industrin, stärka företagens långsiktiga konkurrenskraft och säkra svenska jobb. Industriklivet är en långsiktig reform som påbörjas 2018 och är planerad att fortsätta till 2040. Satsningen består både av stöd till förstudier, bl.a. detaljerade projekteringsstudier, och stöd till investeringar. Målgruppen för stödet är industrier med s.k. processrelaterade utsläpp men även universitet/forskningsinstitut.

Energi- och klimatrådgivning

Den kommunala energi- och klimatrådgivningen har gett hushåll och företag bättre möjligheter att bidra till energi- och klimatomställningen. Insatsen bidrar till att förstärka effekterna av ekonomiska styrmedel. Regeringen föreslår att det statliga stödet till rådgivningen förlängs och förstärks.

Klimatanpassning

Regeringen ska ta fram en nationell strategi för klimatanpassning under 2018.

Temaområde Ett fossilfritt Sverige

Sverige har för första gången tydliga långsiktiga mål för övergången till förnybar energi. Sverige ska ha 100 % förnybar el 2040 och utsläppen i transportsektorn, som idag är mycket beroende av fossil energi, ska minska med 70 % till 2030.

Insatsområden2017201820192020
Ökat stöd till solceller203550575965
Fossilfria transportlösningar300180200250
Ladda hemma och borta150150150
Övrigt31313181778
Summa203119322433193

Ökat stöd till solceller

Regeringen vill gynna utbyggnaden av solenergi och ökar därför solinvesteringsstödet kraftigt. Det stora intresset i kombination med begränsade resurser har gjort att det byggts upp en kö för tillgång till stödet. Regeringen vill fylla på detta investeringsstöd redan under 2017 med 200 miljoner kronor, för att beta kön samt föreslår en förstärkning av stödet med 525 miljoner under 2018. Regeringens bedömning är att stödnivån bör höjas till 30 procent för alla stödmottagare, från dagens 20 procent för hushåll.

Satsning på utveckling av fossilfria transportlösningar

Inrikes transporter står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser och insatser är nödvändiga för att uppnå målet om en fossilfri fordonsflotta. Genom satsningen stödjer regeringen omställningen till en elektrifierad transportsektor samt genomför satsningar på utvecklingen inom bland annat biogas. Insatserna stärker konkurrenskraften för svensk fordonsindustri och bidrar till att globalt miljönyttiga produkter kan utvecklas och exporteras.

Elcyklar får bidrag i regeringens klimatsatsning

Levande städer

En mer levande stad behöver prioriteras. I städer har fler möjlighet att klara sin vardag utan egen bil. God samhällsplanering ökar möjligheten till transporteffektiva städer som samtidigt kan underlätta för resenärer att välja kapacitetsstark kollektivtrafik, gång och cykel istället för personbil.

För att öka städernas möjligheter att lösa många av dagens miljö- och klimatutmaningar har regeringen inrättat flera verktyg, bl.a. Stadsmiljöavtalen och Klimatklivet. Dessa stöd kompletteras nu med det nya stödet för gröna städer samt en elfordonpremie för att fler ska välja cykel för sina dagliga resor. Stödet för levande städer fördubblas 2019 och 2020.

I städerna finns många olika möjligheter att ersätta bilresor med andra färdmedel. För att på ett kraftfullt sätt förbättra förutsättningarna att pendla och transportera sig klimatvänligt avsätter regeringen 350 miljoner kronor 2018 till en elfordonpremie för köp av elcykel eller elmoped. På så sätt kommer stora grupper av tänkbara cykelpendlare att kunna få tillgång till eldrivna fordon och ha lättare att välja bort bilresor.

Utgångspunkten är en 25%-ig premie för de vanligaste elfordonen som t ex elcyklar, men max 10 000 kr premie per fordon.

Tema 4. Rent hav och miljö

Skydd av värdefulla skogar och marina områden är viktiga för att säkerställa och bevara den biologiska mångfalden i skogar, kust- och havsområden. I budgetpropositionen för 2018 satsar därför regeringen 1 069 miljoner kronor bland annat på att öka skyddet för biologisk mångfald och naturskogar, samt på hav. Satsningar görs också på hållbar produktion och konsumtion.

Skydd av värdefulla skogar

Regeringen stärker anslagen till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen med 150 respektive 100 miljoner kronor per år till och med 2027.

Miljöhänsynen ska öka i den brukade skogen och det behöver genomföras ytterligare åtgärder som främjar ett variationsrikt och hållbart brukande av skogslandskapet för att nå miljökvalitetsmålen och friluftslivsmålen. Regeringen anser att arealen med hyggesfritt skogsbruk bör öka och regeringen stärker därför stödet till hyggesfritt skogsbruk med 6 miljoner kronor per år.

Artikeln är publicerad 2017-09-04 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Skogs- och metallindustrin i ökat forskningssamarbete

I två projekt som båda leds av Swerea MEFOS  skall möjligheten och villkoren för att använda  restslam från massaindustrin respektive biokol från skogen undersökas.  Ett positivt resultat leder till såväl minskad klimatpåverkan som en bättre avsättning från de norrländska skogarna.

Bio4Metals – Kan grönt kol ersätta svart

Tillsammans med  sju partner från Norr- och Västerbotten skall Swerea Mefos undersöka om biomassa kan ersätta fossilt kol vid metallframställning. När metaller framställs används idag fossilt kol och det innebär en stor klimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp. Industrin har länge arbetat för att effektivisera och minska mängden fossilt kol.

I projektet ”Bio4Metals” , Bioreduktionsmedel för metallurgiska processer undersöks hur biomassa skulle kunna användas vid metallframställning. Biomassa är koldioxidneutralt och genom att använda den skulle utsläppen av koldioxid kunna minskas. I dagsläget används dock inte processad biomassa, biokol, i basindustrin eftersom det saknas kunskap om vilken effekt det har på processerna. I det treåriga projektet ska biokol utifrån tre olika metoder tillverkas i olika testanläggningar (pilot och demo) och sedan testas och utvärderas utifrån kostnad och effektivitet. Allt kommer i dialog med LKAB, SSAB och Boliden.

”Vi kommer att kartlägga vilka biomaterial som passar bäst i respektive process och ta fram en kravspecifikation för biokol för metallurgiska processer. Utifrån kravspecifikationen kan man sedan försöka designa olika biokol för specifika metallurgiska processer med hjälp av de olika förbehandlingstekniker som också utvecklas i projektet”, säger Lena Sundqvist Ökvist, Swerea MEFOS, och adjungerad professor i processmetallurgi vid LTU.

Projektets övergripande mål är att öka lönsamheten på Norr- och Västerbottens stora tillgång på biomassa genom att stärka möjligheterna till lokal förädling av biomassa till biokol som sedan kan användas som ersättningsmedel för fossilt kol i metallframställningen. Detta innebär också minskad klimatpåverkan och ett bra bidrag till att främja både Sveriges och EU:s miljömål.

Partner i projektet är Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Future Eco North Sweden AB, Bioendev AB, Processometri AB, BioFuel Region AB och Swerea MEFOS. Swerea MEFOS koordinerar projektet som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Länsstyrelsen i Norrbotten, Region Västerbotten och egna insatser från samverkanspartner. Den totala budgeten är på drygt 10 miljoner kronor, varav EU, via Energimyndigheten  står för hälften.

Hur kan massaindustrins restslam användas i metallindustrin

Målet är att ta fram nya innovativa metoder för att uppgradera slam och ta tillvara värdefullt innehåll (främst kol och kalk) från massa- och pappersindustrin. De produkterna kan i sin tur utnyttjas som råvaror i metallurgiska processer.

− Vi vill skapa ekonomiskt lönsamma lösningar på industrins utmaningar, säger professor Chuan Wang, projektledare. Om det här faller väl ut kan svensk industri undvika deponi av 350 kton slam årligen, samt minska användandet av kalksten och fossila råvaror som koks och kol. Det i sin tur innebär en minskning av koldioxidutsläppen med 270 kton per år.

Utvecklingsarbetet kommer att bedrivas både i industriell skala och pilotskala inom olika industrisegment, metall- och massaindustrin, för att utvärdera metoderna.

Projektet koordineras och leds av Swerea MEFOS, och övriga partner är KTH, Outokumpu Stainless, SCA Obbola, SP Processum, SSAB Special Steel, SSAB Merox, Stora Enso, Sveriges Lantbruksuniversitet, Swerea IVF och Volvo Powertrain. Finansiering kommer från Vinnova som beviljat projektet stöd med 10 miljoner kronor.

Om Swerea och RI.SE

Swerea står för Swedish Research och är en forskningskoncern med fem dotterbolag som till 57,2 procent är ägt av 5 näringslivsföreningar och till 42,8 procent av statens forskningsinstitut RI.SE “Research Institutes of Sweden” som i sin tur är sammanslaget från de tidigare instituten SP, Inventa och Swedish ICT .  Swerea MEFOS forskar kring metallurgi och metallers bearbetning och är lokaliserat i Luleå.

Artikeln är publicerad 2017-08-24 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

1,2 miljarder att söka från Klimatklivet före 11 september

Nya pengar att söka från Klimatklivet

Nu har Naturvårdsverket på nytt öppnat för ansökan till Klimatklivet. Det finns 1,2 miljarder kronor som företag, kommuner, landsting, ideella föreningar och andra organisationer kan söka till lokala klimatåtgärder.

Malin Leander skall leda Arla mot 100 procent fossilfria transporter

Arla är på väg mot hundra procent fosslfria transporter och den som skall leda det arbetet blir Malin Leander med 11 års erfarenhet från supply chain och logistik. Hon har bland annat varit ansvarig för logistik och supply chain på P&G i Norden. Malin har en Civilingenjörsexamen från Lunds Universitet.

– Jag gillar utmaningar och ser fram emot att ansvara för och utveckla en av Sveriges största logistikorganisationer. Arla har en oerhört spännande logistikkedja som sträcker sig från mjölkupphämtningen hos ägarna, mjölkbönderna, ända till leverens av slutprodukt till kunderna, säger Malin Leander.

Som logistikdirektör kommer Malin Leander att sitta såväl i den svenska ledningsgruppen för Arla som i den globala ledningsgruppen för logistik.

– Malin Leander ska leda och slutföra omställningen av Arla Sveriges fordonsflotta till 100 procent fossilfritt. Med målet att vara fossilfria år 2020 ligger vi redan nu bland de främsta i Sverige. Med Malin som logistikdirektör kommer vi att ta ytterligare steg för att våra transporter ska bli säkrare och mer miljövänliga, säger Patrik Hansson VD Arla Sverige.

Arla Foods är ett internationellt mejeriföretag och en kooperativ förening som ägs av 12 650 mjölkbönder från Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Belgien, Luxemburg och Nederländerna. Arla Foods är en av de starkaste aktörerna i den internationella mejerivärlden med ett brett sortiment av mejeriprodukter av högsta kvalitet. Arla är också världens största producent av ekologiska mejeriprodukter.

Artikeln är publicerad 2017-08-17 på mediaportalen novator.se och är baserad på ett pressmeddelande redigerat av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Ny EU lagstiftning driver Skogsindustrierna att förstärka inom näringspolitik

En intensiv förhandling pågår nu i EU  om hur skogsbruk ska integreras i klimat- och energipolitiken.  Skogsindustrierna förstärker nu med Magnus Berg från Södra som blir ny chef för den näringspolitiska avdelningen.  Den tidigare chefen Mårten Larsson  går som vice vd  in i en ny roll med fokus på internationella skogsfrågor och på att skapa förutsättningar för en hållbar bioekonomi.

– Jag kommer att intensifiera arbetet med att öka insikten hos EU:s lagstiftare om hur skogsnäringen kan bidra till att mildra klimatförändringarna. Ju mer förnybart material från skogen som ersätter ändliga, fossila råvaror desto snabbare kommer vi att nå våra klimatmål, säger Mårten Larsson.

Magnus Berg kommer senast från Södra där han har varit medlemschef i 15 års tid. Dessförinnan arbetade han som sakkunnig på Näringsdepartementet och innan dess med skogsfrågor på Skogsindustrierna.

Intresset för skogen och skogsnäringen är just nu stort inom både europeisk och svensk politik, inte minst kopplat till klimat- och energifrågor.

Artikeln är publicerad 2017-08-17 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Toyota Prius vinner överlägset i hybridbil-test

Det är stor skillnad mellan  laddhybrider när det kommer till miljöprestanda i verklig trafik. Den tyska bilist­organisationen ADAC har genomfört en jämförtest mellan fem modeller. Endast Toyota Prius ansågs ge tillfreds­ställande resultat.

ADAC test av hybridbilar

BilmodellEffektViktPris (Tyskland)
BMW
225 xe
224 PS
385 NM
1750 kgfr. 39150 €
Kia Optima
GDI Plugin
205 PS
375 NM
1750 kgfr. 40490 €
Toyota
Prius plugin
122 PS
>200 NM
1540 kgfr. 37550 €
Volvo
XC90 T8
407 PS
640 Nm
2340 kgfr. 74650 €
VW Passat
Variant GTE
218 PS
400 Nm
1740 kgfr. 45250 €
Den tyska bilist­organisationen ADAC har genomfört en test av fem populära laddhybrider

ADACs EcoTest bedömde både bilarnas elförbrukning och bensinförbrukning under realistiska förhållanden.

Elföbrukningen per hundra km enligt test av hybridbilar av tyska bilist organisationen ADAC

Toyota Prius Plug-in Hybrid var den enda laddhybriden som fick fem av fem möjliga stjärnor. Den sammanlagda poäng­summan var 97 av 100 poäng. Näst bästa bil i testet fick tre stjärnor och 67 poäng.

Resultat ADAC jämför test hybridbilar

Bilmärkeelförbrukning
kWh/100 km
bensin förbrukning
l/100 km
CO2 balans el
g/km
CO2 balans bensin
g/km
Ecotest
stjärnor
BMW 225xe26,47,61532082
KIA Optima
GDI plugin
20,66,31191733
Toyota
Prius Plug-in
12,44,2721155
Volvo
XC90 T8
26,38,31522281
VW Passat
variant GTE
21,96,11271673
Toyota Prius Plug in blev överlägsen segrare i testen.

 

Den nuvarande Prius Plug-in Hybrid är andra generationen laddhybridmodell från Toyota. Förutom goda miljöprestanda har bilen bl.a en värmepump som gör att kupén kan värmas och kylas utan att förbränningsmotorn behöver startas. Bilen kan också fås med ett solpaneltak som laddar hybridbatteriet och på så sätt kan förlänga räckvidden på ren el med upp till 5 km per dag.

Artikeln är publicerad 2017-08-17 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Perstorp får livsmedels ok för bioplaster i USA

Godkänt för kontakt med livsmedel i USA

Perstorp AB har fått klartecken av FDA. De två bioplastkvaliteterna Capa 6500D och 6800D är nu godkända för användning i kontakt med livsmedel.

Bioplaster är ett fokusområde för Perstorp. Beskedet är därför mycket glädjande för företaget. På bioplastmarknaden används företagets linjära polyestrar, härledda från kaprolaktonmonometer (Capa) för applikationer som påsar och filmer, papperskoppar och förpackningar.

Den nya bioplastkvaliteten Capa 6800D, utökar dessutom företaget sortiment av produkter för biologiskt nedbrytbara livsmedelstillämpningar.

-Vi har redan ett godkännande för matkontakt i Europa (EFSA) sedan några år, säger Jesper Fahlén, global produktchef Capa. Detta godkännandet för vår Capa 6500D samt för den nya Capa 6800D verifierar att Capa är säkert för livsmedelsapplikationer, vilket möjliggör bioplastförpackningar för en mer hållbar framtid.

Artikeln är publicerad 2017-08-09 på mediaportalen novator.se och är utifrån ett pressmeddelande  redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Debatt Elbilar: Klimatutsläpp från batterier Power Circle svarar på IVL studie

Batterier till elbilar – Power Circle kommenterar IVL rapport

” Det har de senaste veckorna pågått en intensiv rapportering i svenska media om utsläppen av koldioxid i samband med tillverkning av litium-batterier för användning i laddbara bilar. En av orsakerna till att ämnet aktualiserats är en rapport framtagen av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Energimyndigheten. Power Circle välkomnar rapporten, som inte presenterar någon ny forskning i sig utan är en sammanställning baserad på en litteraturgenomgång av flera internationella rapporter. Det finns ingen anledning att ifrågasätta problembeskrivningen i IVLs rapport. Tvärt om belyser den en viktig utmaning för batteritillverkarna, och har lett till en nödvändig debatt om batteriers hållbarhet. För att säkerställa att diskussionen om batteriers och elbilars hållbarhet blir konstruktiv är det dock viktigt att den baseras på fakta.

Olle Johansson

Olle Johansson, vd powercircle

Det finns därför några frågor som är viktiga att belysa för en fortsatt saklig debatt:

1) IVL har sammanställt resultat från ett 10-tal internationella forskningsrapporter under perioden 2010 till 2016. Resultaten från de studerade rapporterna spänner mellan 50 och 250 kg CO2 per kWh, där majoriteten av rapporterna ligger lägre än det intervall på 150-200 kg CO2 per kWh som IVL presenterar som ett genomsnitt. Forskarna konstaterar själva att det behövs bättre dataunderlag samt att utsläppen varierar beroende på batteridesign.

2) Beräkningarna vilar på antagandet att den el som använts i batteriproduktionen är fossil till 50-70 procent. IVL slår dock fast att det finns en potential att reducera CO2-utsläppen med 60 procent om batterierna tillverkas i ett land med en elmix som den svenska, och potentialen är större än så om helt förnybar el används.

3) Den snabba teknikutvecklingen på batteriområdet bör också lyftas fram, som förutom snabbt sjunkande kostnader och ökande energitäthet också är goda nyheter för utsläppen vid batteritillverkning. Det senaste året har flera biltillverkare uppgraderat sina batterier med nästa generations battericeller. Detta innebär 25-50 procent högre energiinnehåll på samma vikt och volym jämfört med de battericeller som använts under den studerade tidsperioden. Indikativt innebär detta att från de resultat IVL presenterar har utsläppen redan minskat i samma storleksordning. Det mest extrema exemplet är Renault som använder battericeller från LG Chem, där man ökat batteriets kapacitet med 80 % (från 23 kWh till 41 kWh). Batteriets vikt har endast ökat med 5 %. Med IVLs antaganden bör utsläppet av CO2 vid tillverkning av den nya batterigenerationen ha minskat från 150-200 kg CO2/kg till 88-117 CO2/kg.

Även om Power Circle välkomnar den forskningsrapport som tagits fram av IVL, finns det fog för viss kritik av de beräkningar som gjorts separat avseende jämförelser mellan elbilar och dieselbilar. Enligt vissa uttalanden som gjorts i media skulle man kunna köra en diesel ”4000-5000 mil” med de utsläpp som batteritillverkningen orsakar. I en annan artikel visar IVLs beräkningar att det skulle ta mellan 2,7-8,2 år för en elbil att ”köra in” utsläppen från batteritillverkningen. Eftersom dessa beräkningar ej ingår i forskningsrapporten har de inte kvalitetssäkrats och granskats såsom forskning normalt gör. Beräkningarna, som fått stor spridning, bygger dessvärre på flera felaktiga antaganden:

  • För den dieselbil som jämförs mot elbilsbatteriets utsläpp antas CO2-emissioner enligt den europeiska körcykeln. Dessa certifierade värden är kända för att vara orealistiskt låga. I verkligheten är utsläppen uppemot 40 procent högre (länk) vid verklig körning.
  • Vidare bortses helt från utsläppen vid framställning och transport av bränslet. Dessa uppgår till ca 18 % av utsläppen (länk) vid användning av bränslet. Sammantaget innebär detta att jämförelsen mellan batteriets utsläpp i produktion och en snåldiesels utsläpp vid drift haltar avsevärt eftersom dieselbilens faktiska utsläpp av koldioxid har underskattats med 65 procent.

Förutom dessa direkt felaktiga antaganden finns ytterligare tveksamheter vid jämförelsen som lyfts fram i media. Utsläppen från batterierna antas vara 150 – 200 kg CO2 per kWh batteri, vilket är bland de högsta siffror som hittats i någon studie som rapporten har granskat. De studier som presenterat de högsta sifforna är dessutom från 2011-2013, vilket innebär att data som ligger till grund för dem troligen är ytterligare några år äldre. Inom ett område som genomgår en så snabb teknikutveckling kan det knappast anses rättvist att basera sina antaganden på snart 10 år gamla data. Om man i stället använder sig av siffror från nyare studier, i andra änden av skalan, så hamnar man på 50 kg CO2 per kWh. Detta skulle innebära att en elbil med en räckvidd på ca 20-30 mils verklig körning (40 kWh batteri) släpper ut 2 ton CO2 extra vid tillverkningen jämfört med en fossilbil. Det innebär att en elbil som drivs av 100 % förnybart har ”kört in” de extra utsläppen från batteritillverkningen efter ca 1100 mil jämfört med vad en fossilbil[1] släpper ut, vilket är mindre än ett års körning vid normalt bruk[2]. För en riktigt snål diesel skulle motsvarande sträcka bli 1690 mil, eller 1,4 års körning.[3]

Naturligtvis anser Power Circle att det är viktigt att beakta livscykelperspektivet för att få en komplett bild av hur elektrifiering kan bidra till att reducera koldioxidutsläppen i transportsektorn. Det är dock viktigt att skilja på historiska data och framtida potential om elbilarnas bidrag till transportsektorns mål om 70 procents minskning av koldioxidutsläppen till år 2030 ska värderas. Elbilar har möjlighet att nå mycket låga koldioxidutsläpp, även ur livscykelperspektiv, om förnybar el används i både produktionen och driftsfasen. Parallellt med fortsatta insatser för att minska utsläppen vid batteritillverkning bör metodiken för att beräkna utsläppen därför utvecklas och nya studier genomföras som tar hänsyn till potentialen i nyare produktionsmetoder, samt också tittar på inverkan från återanvändning och återvinning. Det är i debatten också viktigt att minnas att elbilarna även har många andra fördelar, som exempelvis ökad energieffektivitet, minskat underhållsbehov, minskade lokala utsläpp av partiklar och kväveoxider, minskade ljudföroreningar och förbättrade köregenskaper.

[1] En medelbil släpper ut ca 120 g CO2/km ur avgasröret enligt NEDC-körcykeln, detta innebär att de verkliga utsläppen är ca 180 g CO2/km, snällt räknat, med minst 30% högre förbrukning än angivet plus minst 15% ökade utsläpp i produktion och transport av bränslet.

[2] 12 240 km är medelkörsträcka per år enligt Trafikanalys http://www.trafa.se/vagtrafik/korstrackor/

[3] En riktigt snål diesel kan komma ner i utsläpp på 79 g CO2/km ur avgasröret enligt NEDC-körcykeln, vilket i verklig förbrukning (minst 30% högre) innebär ca 102 g/km, eller 118 gram med 15% ökade utsläpp från transport och produktion av bränsle.

Power Circle samlar den nya energibranschen kring viktiga framtidsfrågor. Tillsammans med de cirka 60 partnerföretagen verkar Power Circle för hållbar utveckling genom elektrifiering. Bland partnerföretagen finns energiföretag, teknikleverantörer, tjänsteföretag, lärosäten och andra organisationer. Verksamheten inriktas på nätverk, kunskapsspridning, demonstration och påverkan inom framtidsfrågor såsom framtidens elnät och energilager, elektrifiering av transporter samt förnybar energi.”

Artikeln är publicerad 2017-07-05 på mediaportalen novator.se och är återgiven utan redigering. Rubrik och bild är producerad av redaktionen . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Preem lanserar bensin med högre andel förnybar biobränsle

De förnybara drivmedlen utvecklas kontinuerligt. Svenska Preem lanserar nu en bensin med 16 procent förnybart biobränsle  baserad på skogsråvara.

Nu tar företaget ännu ett steg i sin utveckling mot förnybara drivmedel genom att öka andelen biobränsle i Preem Evolution Bensin från 10 procent till 16 procent. De förnybara råvarorna i Preem Evolution Bensin är 5 procent etanol, 10 procent grön nafta och 1 procent ETBE (etyl-tertbutyleter).

Under 2016 minskade Preem Evolution Bensin koldioxidutsläppen med 12 200 ton, vilket motsvarar utsläppen från ca 8 100 bilar.

– Det här visar att utvecklingen av förnybara drivmedel går åt rätt håll. Vår vision är att leda omställningen mot ett hållbart samhälle, detta är ett bevis att vi är på rätt väg, säger Susanne Håkans, chef för produktledning på Preem.

Preem Evolution Bensin kan tankas i alla bensinfordon och har samma effekt som vanlig bensin. Produkten uppfyller svensk och europeisk standard (EN 228).

Den nya bensinen finns tillgänglig runt Östergötland, stora delar av Södermanland och Närke. Från och med den 1 juli utökar företaget området ytterligare till att även omfatta Blekinge och södra delarna av Småland.

Preem är Sveriges största drivmedelsbolag. Visionen är att leda omvandlingen mot ett hållbart samhälle. De två raffinaderierna räknas enligt företaget till de mest moderna och miljöanpassade i Europa med en raffineringskapacitet på över 18 miljoner kubikmeter råolja per år. Verksamheten omfattar produktion, försäljning, distribution samt trading och varuförsörjning. Preem förädlar och säljer bensin, diesel, eldningsoljor och förnybara drivmedel till företag och privatpersoner i Sverige och Norge. Drygt 2/3 av produktionen exporteras. Det finns ett rikstäckande servicenät med 570 tankställen för privat- och yrkestrafik. Preem AB har drygt 1 400 anställda varav 950 arbetar vid raffinaderierna. För helåret 2016 var Preems omsättning 56 miljarder SEK.

Artikeln är publicerad 2017-07-05 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den är baserad på ett pressmeddelande från företaget. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Online sedan 1995