Category Archives: Miljö

Power to Gas – Blir Gotland först i Sverige att omvandla vindkraft till gas?

Vindel kan bli gas för drivmedel i projekt på Gotland

Konsultföretaget Sweco säger i en rapport att Gotland har goda förutsättningar att producera förnybar gas av överskott från vindkraftsel.  Runtom i Europa byggs Power to gas-anläggningar och Gotland kan bli först ut i Sverige. Gasen kan användas för  drivmedel  och energilagring.

Det råder ingen brist på förnybar energi – tillgången är i princip oändlig. Utmaningen är att göra den tillgänglig där den behövs, när den behövs och till konkurrenskraftiga priser. Vindkraft, och andra så kallade intermittenta energikällor som sol- och vågkraft, kan varken styras, regleras eller lagras. Energin måste användas samtidigt som den produceras.

”  Till skillnad från mer konventionella energilager, där huvudsyftet är att lagra el från ett tillfälle till ett annat, kan Power to Gas både lagra energi och framställa drivmedel”, säger Johan Zettergren, VD i Swedegas, och en av intressenterna bakom studien.

Vindkraften står idag för över 10 procent av den producerade elen och andelen kommer att öka. I kombination med utfasningsplanerna för kärnkraften innebär det att elproduktionskartan ritas om – från central och planerbar till mer decentraliserad och väderberoende kraftproduktion. Detta skapar stora utmaningar för att upprätthålla balans och stabilitet i det svenska elsystemet. Energilager förväntas spela en stor roll i omställningen.

Vind utbyggnad på Gotland begränsas av överföringskapacitet

På Gotland finns högt satta mål för vindkraft, men expansionsplanerna begränsas av bristande överföringskapaciteten till fastlandet. Idag är kapaciteten fulltecknad vilket innebär att Gotland inte kan bygga ut mer vindkraft (eller större solanläggningar). En ny växelströmskabel mellan fastlandet och Gotland planeras, men denna process är kostsam och tidskrävande. Energilager, kombinerat med lösningar inom smarta elnät är därför ett intressant komplement till fastlandsanslutningen.

Andra faktorer som gör Gotland lämpligt för Power to gas är att där finns efterfrågan på gas som drivmedel för både landbaserade transporter och sjöfart, och även viss infrastruktur för gas.  På ön finns också företag som släpper ut koldioxid – som istället för miljöutsläpp skulle bli en tillgång i Power to gas-processen.

Branschgemensamt projekt

Konsultföretaget Sweco presenterar rapporten som beskriver förutsättningarna för en etablering av en anläggning på Gotlandpå seminarier i Stockholm och Visby den 3 respektive 11 maj 2017.

Projektet drivs av Swedegas, E.ON, Svenska Kraftnät, Region Gotland, Gotlands Energi AB, Cementa och Hydrogenics.

I en första studie 2013 undersöktes potentialen för Power to gas i Sverige. Den andra studien (2015) undersökte möjligheter och förutsättningar för att bygga en anläggning i olika delar av landet, en studie som Energimyndigheten beviljade medel till. Den tredje studien fokuserar på förutsättningarna för en etablering av en anläggning på Gotland.

Artikeln är publicerad av mediaportalen novator.se/2017-05-10 och  redigerad av Lennart Ljungblom. Den är baserad på en pressrelease från Sweco.  Novator.se är ledande på Energi och Miljö med fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

Biogas: 32 miljoner till Vafab från Klimatklivet

VafabMiljö får 32 miljoner kronor som investeringsbidrag från Klimatklivet för att mer biogas ska kunna produceras med avfall från Kungsängens avloppsverk till länets bussar. Den satsningen beräknas kunna ersätta 58 miljoner liter diesel och minska utsläppen med 10 000 ton över 15 år. Bilden visar Biogasanläggningen på Gryta avfallsstation i Västerås.

– Investeringsstödet ger oss möjlighet att utveckla och uppgradera vår produktion av biogas, säger Pernilla Widén, avdelningschef för Process och underhåll på VafabMiljö.

De åtgärder som genomförs beräknas ge en betydande minskning av klimatbelastande utsläpp. Under den beräknade avskrivningstiden på 15 år kommer minskningen motsvara cirka 10 000 ton koldioxid per år.

Vid rötningen tas energi och näringsämnen i det organiska materialet tillvara genom produktion av biogas och biogödsel.  Biogödseln används av lokala lantbrukare som gödningsmedel vid livsmedelsproduktion. I dag är efterfrågan på biogas i regionen större än produktionen.

Tidigare under 2016 har VafabMiljö fått 2 730 000 kr för deponigasutveckling i Sala  och en publik tankstation för bifogas i Fagersta.  Sedan 2005 har företaget rötat matavfall från företag och hushåll tillsammans med vallgrödor från lokala lantbruk på Gryta avfallsanläggning i Västerås.

Kortfakta om biogas som fordonsbränsle:
Det finns i dag 160 tankställen för fordonsgas i Sverige. Inom VafabMiljös region, Västmanland samt Heby och Enköping, finns 5 tankställen. I juni öppnar ett sjätte i Fagersta. Förutom att minska koldioxidutsläppen har biogasproduktionen en viktig samhällsroll i att ta tillvara det lokala matavfallet och därmed främja kretsloppet mellan stad och landsbygd. På en matavfallspåse kan en personbil köra 2,5 – 3 km.

VafabMiljö arbetar med hållbar och miljöriktig avfallshantering.Kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun är medlemmar i VafabMiljö Kommunalförbund. Inom denna region bor ca 300.000 människor och här finns över 10.000 företag som ”producerar” avfall.

novator.se/2017-04-28/Lennart Ljungblom

MCP direktivet Emissioner från rökgaser: Naturvårdsverket förslag lämnat till regeringen

MCP direktivet:  Naturvårdsverket har nu lämnat sitt förslag rapport 6765 till regeringen till svenskt genomförande av EU direktivet 2015/2193/EU om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar.  Den nationella förordningen skall nu behandlas och förväntas för nya anläggningar träda i kraft den 19 december 2018 och för befintliga anläggningar större än 5 MW gäller idrifttagande 2025 och för dem mellan 1 och 5 MW gäller 2030. Det som regleras är NOx, SOx och partiklar. 

I en kommentar säger Maria Ullerstam som varit projektledare att svenska anläggningar ligger bra till avseende kväve- och svaveldioxidutsläppen men att stoftutsläppen behöver sänkas.  Naturvårdsverket anser också att  flertalet möjliga lättnader från direktivets tidsmässiga genomförande ej skall gälla i Sverige.  Kommissionen har t ex medgivit senare genomförande för fjärrvärmeanläggningar och anläggningar för fasta biobränslen. Verket föreslår också vissa skärpningar utöver direktivets anvisning.

Kommission anger också att ett pannregister skall upprättas och att efterlevnaden skall kontrolleras. Redan i beredningen har Naturvårdsverket samlat in uppgifter om 1638 anläggningar, merparten för fjärrvärme. 7 procent var skogsindustriella anläggningar och 23 procent blandat övrigt.

De medelstora förbränningsanläggningar som omfattas av direktivet är enskilda pannor, motorer och gasturbiner, i vilka det inte förbränns avfallsklassat bränsle, och som har en tillförd installerad effekt från 1 megawatt (MW) upp till 50 MW

Förslaget följer, där det är lämpligt, samma upplägg som förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar eftersom det finns stora likheter mellan bakomliggande direktiv.

Följande skärpning av kommissionens direktiv föreslås

Begränsningsvärdet för utsläpp av NOx från befintlig medelstor förbränningsanläggning vid förbränning av fast biomassa och övriga fasta bränslen bör skärpas från 650 mg/Nm3 till 300 mg/Nm3. För anläggningar som förbränner flytande biobränsle sätts begränsningsvärdet till 450 mg/Nm3. Samtliga begränsningsvärden gäller vid 6 % O2.

– Skälet till att biooljor föreslås få ett högre begränsningsvärde för NOx är tekniskt/praktiskt då det är svårare att nå, berättar Maria Ullerstam.

Datum då lagstiftningen börjar gälla.

Huvudprincipen är
• för nya anläggningar ska begränsningsvärden gälla från och med den 20 december 2018.
• För befintliga anläggningar, större än 5 MW, ska begränsningvärden gälla från och med den 1 januari 2025 och
• för anläggningar som är mindre än 5 MW gäller begränsningsvärdena från och med den 1 januari 2030.

Värden i relevanta tabeller återges nedan. Observera att rapporten rapport 6765  är omfattande och innehåller mängder av preciseringar och det är absolut nödvändigt för den som är berörd att noga granska den.

Del 1 Tabell 1 tar upp anläggningar som är idrifttagna senast 19 december 2018. Tabell 1 avser anläggningar mindre än 5 MW Tabell 2 anläggningar som är mellan 5 och 30 MW.

MCP Befintlig anläggning högst 5 MW
MCP Befintlig anläggning högst 5 MW
MCP Befintlig anläggning större än 5 MW
MCP Befintlig anläggning större än 5 MW

 

 

Del 2 Tabell 1 tar upp anläggningar som är idrifttagna efter 19 dec 2019. Tabell 1 avser anläggningar mindre än 5 MW Tabell 2 anläggningar som är mellan 5 och 30 MW.

MCP Ny anläggning
MCP Ny anläggning

 

@novator/Lennart Ljungblom/2017-04-26