Tag Archives: klimatklivet

Biogas: 32 miljoner till Vafab från Klimatklivet

VafabMiljö får 32 miljoner kronor som investeringsbidrag från Klimatklivet för att mer biogas ska kunna produceras med avfall från Kungsängens avloppsverk till länets bussar. Den satsningen beräknas kunna ersätta 58 miljoner liter diesel och minska utsläppen med 10 000 ton över 15 år. Bilden visar Biogasanläggningen på Gryta avfallsstation i Västerås.

– Investeringsstödet ger oss möjlighet att utveckla och uppgradera vår produktion av biogas, säger Pernilla Widén, avdelningschef för Process och underhåll på VafabMiljö.

De åtgärder som genomförs beräknas ge en betydande minskning av klimatbelastande utsläpp. Under den beräknade avskrivningstiden på 15 år kommer minskningen motsvara cirka 10 000 ton koldioxid per år.

Vid rötningen tas energi och näringsämnen i det organiska materialet tillvara genom produktion av biogas och biogödsel.  Biogödseln används av lokala lantbrukare som gödningsmedel vid livsmedelsproduktion. I dag är efterfrågan på biogas i regionen större än produktionen.

Tidigare under 2016 har VafabMiljö fått 2 730 000 kr för deponigasutveckling i Sala  och en publik tankstation för bifogas i Fagersta.  Sedan 2005 har företaget rötat matavfall från företag och hushåll tillsammans med vallgrödor från lokala lantbruk på Gryta avfallsanläggning i Västerås.

Kortfakta om biogas som fordonsbränsle:
Det finns i dag 160 tankställen för fordonsgas i Sverige. Inom VafabMiljös region, Västmanland samt Heby och Enköping, finns 5 tankställen. I juni öppnar ett sjätte i Fagersta. Förutom att minska koldioxidutsläppen har biogasproduktionen en viktig samhällsroll i att ta tillvara det lokala matavfallet och därmed främja kretsloppet mellan stad och landsbygd. På en matavfallspåse kan en personbil köra 2,5 – 3 km.

VafabMiljö arbetar med hållbar och miljöriktig avfallshantering.Kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun är medlemmar i VafabMiljö Kommunalförbund. Inom denna region bor ca 300.000 människor och här finns över 10.000 företag som ”producerar” avfall.

novator.se/2017-04-28/Lennart Ljungblom

Klimatklivet – rapport från WSP får kritik

Det är Svebio som reagerat på en rapport från konsultbolaget WSP som har fått ett uppdrag av Naturvårdsverket att utvärdera Klimatklivet. Rapporten, skriver Svebio,  innehåller märkliga slutsatser om bioenergi. I rapporten arbetar man bland annat med att sätta färger på olika åtgärder för att visa på deras miljöeffekter. Rött betyder ”försämring”, och WSP har rödmarkerat det mesta som har med bioenergi att göra (!). För egen del tycker vi att hela WSP-rapporten bör rödmarkeras och helst läggas i papperskorgen.

Klimatklivet är ett stödsystem för investeringar som ger positiva klimateffekter. Det hanteras av Naturvårdsverket och fördelas genom länsstyrelserna. Mest pengar har gått till biogas men flest antal projekt är laddstolpar för elbilar. Även små fjärrvärmenät och konvertering av värmecentraler har fått stöd.  Konsultföretaget WSP har på uppdrag av Naturvårdsverket rapporterat de två första årens verksamhet inom klimatstödet vilket Novator.se redovisade den 3 april.

Rapporten innehåller dock en anmärkningsvärd tabell där investeringar innehållande biobränsle presenteras som att komma i konflikt med flera miljömål. Svebio, Svenska Bioenergiföreningen har uppmärksammat det hela och publicerat ett inlägg i sin blogg.

Svebio skriver:

” På sidan 56 i rapporten finns en tabell 15 där man försökt sammanfatta effekterna av åtgärderna, relaterat till elva av våra 16 miljökvalitetsmål. Man använder en tregradig skala: grönt för förbättring, grått för ingen förändring och rött för försämring. Nästan hela tabellen är grön eller grå.

De flesta åtgärderna ger alltså ingen eller positiv förändring också för andra miljöaspekter än klimatnytta (Miljömål 1 är ju ”Begränsad klimatpåverkan). Bara två åtgärder får röda markeringar. Bägge handlar om användning av bioenergi. För åtgärder ”Anläggning för energiproduktion” lyser i stort sett alla rutor i tabellen ilsket röda, och för ”Fjärrvärmenät” är en ruta röd. Inga andra åtgärder inom Klimatklivet har några röda plumpar i protokollet.

Vad handlar nu detta om? Så här skriver man:

Typåtgärden (alltså, ”Anläggning för energiproduktion”) innebär att förbränning av fossila bränslen ersätts med biobränslen i energiproduktionen. Enligt Naturvårdsverket ger förbränning av biobränslen generellt upphov till mer utsläpp av föroreningar än förbränning av olja. Detta påverkar miljömålen Ingen övergödning (genom utsläpp av kväveoxider och ammoniak), Frisk luft (genom utsläpp av partiklar och kolväten), Giftfri miljö (utsläpp av tungmetaller och dioxiner), samt Bara naturlig försurning (genom utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider) negativt.”

God bebyggd miljö påverkas negativt då transporter av biobränslet kräver en större mängd transporter vilket genererar mer buller. Slutligen påverkas miljömålet Ett skyddande ozonskikt då utsläppen av lustgas ökar.”

Därefter har man ett långt stycke kring negativa effekter av uttaget av biomassa från skogen, näringsförlust och uttag av död ved som många arter är beroende av, åtgärder som motverkar målet Levande skogar.

Alltså får alla rutorna röda plumpar.

Också typåtgärden ”Fjärrvärmenät” får samma röda plump för att man gynnar uttag av skogsbränsle, som motverkar målet Levande skogar.

Underlaget för analysen är dels en tolv år gammal och kortfattad rapport från Naturvårdsverket (Förbränningsanläggningar för energiproduktion inklusive rökgaskondensering, Branschfakta mars 2005), dels en enstaka, åtta år gammal, rapport från två forskare på SLU om effekter av grotuttag. Om den förra kan man säga att den inte visar några större skillnader mellan eldning med olja och biobränsle (tabell 4, sidan 17). Om den senare kan man tycka att det vore mer rimligt att hänvisa till de uttömmande sammanställningar av forskningsresultat som Energimyndigheten gjort efter att ha lagt ut omfattande forskningsuppdrag om uttag av biobränslen från skogen. Så här skriver Energimyndigheten i syntesrapporten ”Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle” 2012 (ER 2012:08):

”Resultatet visar att det finns en stor potential att öka skogsbränsleuttaget utan att det försvårar möjligheten att nå miljö- och produktionsmål. Från dagens ca 14 TWh finns det åtminstone utrymme att öka till drygt 24 TWh. Minst problematiskt är grot, medan det fortfarande finns en del frågetecken kring konsekvenserna av stubbuttag.”

Sedan dess har man forskat ännu mer på stubbar och insett att man också skulle kunna skörda en hel del stubbar utan några allvarliga miljökonsekvenser.

novator.se/2017-04-18/Lennart Ljungblom

Nu får Svedala fjärrvärme med biobränsle

Bussme Energis dotterföretag bygger fjärrvärme i Svedala

Svedala Fjärrvärme ett dotterföretag till Bussme Energi har fått bidrag från Klimatklivet vilket möjliggör en utbyggnad av fjärrvärme också i Svedala. Investeringen blir på 45 miljoner varav Klimatklivet står för 7,5 miljoner kronor.  Bussme Energi bygger och driver fjärrvärme i egen regi och på uppdrag i mindre orter i Skåne.  Man tar nu dagarna också i drift en anläggning i Munka Ljungby.

Fjärrvärmenätet i Svedala planeras att byggas i två, alternativt tre, etapper. Spadtaget för etapp 1 togs i februari 2017. Dragningen är fortfarande preliminär och kan komma att ändras. Produktionsanläggningen är en 5 MW fastbränslepanna med en tillhörande reservpanna. Leverantör är Osby Parca.

I Svedala tätort finns en rad industrier som har ett överskott av värme från sin produktion, s.k. spillvärme. Svedala Fjärrvärme har som målsättning att kunna tillvarata detta i så stor utsträckning som möjligt.  I dagsläget görs en bedömning att potentialen av spillvärme i Svedala är ca. 4 000  MWh.

Klimatklivet 
Fjärrvärmeutbyggnaden i Svedala är ett av projekten som får bidrag inom ramarna för Naturvårdsverkets satsning Klimatklivet. Naturvårdsverket satsar på lokala investeringar för största möjliga klimatnytta. Det huvudsakliga syftet med satsningen Klimatklivet är att minska utsläppen som påverkar klimatet.

Om Bussme energy
Bussme Energy är ett familjeföretag som utöver verksamheten i Svedala även driver fjärrvärmeverksamhet i Glimåkra, Hästveda och Munka-Lungby, Kvidinge och Perstorp. Företaget sköter också driften av värmecentralerna i Vejbystrand och Hjärnarp i nordvästra Skåne på uppdrag av Öresundskraft.  Verksamhetsledaren Sven Persson, har en bakgrund från Rindi.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-04

Klimatklivet har investerat 1,1 miljarder i 628 projekt

Sedan Klimatklivet som pågår till 2020 och startade 2015, har 628 lokala åtgärder beviljats investeringsstöd på sammanlagt 1,1 miljarder kronor. Det utgör cirka 43 procent av åtgärdernas totala investeringskostnader.  Det framgår i den lägesbeskrivning framtagen av konsultföretaget WSP Sverige AB för Klimatklivet, som Naturvårdsverket redovisar till Regeringen den 30 mars.

Klimatklivet är en del av statsbudgeten för 2017. Enligt budgeten fördelas totalt 3,5 miljarder kronor ut under perioden 2015-2020. Hela Klimatklivet förväntas ge en årlig minskning av växthusgaser som motsvarar ca 1,4 miljoner ton koldioxid per år. Den förväntade utsläppsminskningen per år kvarstår under åtgärdens bedömda livslängd. Utifrån detta beräknas Klimatklivet totalt ge en förväntad minskning med 22 miljoner ton koldioxid.