Tag Archives: etanol

Etanol från cellulosa – global projektgenomgång

Som presenterats i den första artikeln har etanol från cellulosa tekniken nått dödsdalen. Artikeln nedan har endast funnits tillgänglig för läsare med inloggningskod. Nu har vi öppnat den för alla.

Den tid då uppskalningen av projekten möter flera svåra samtida hinder. Behovet av finansiella resurser ökar starkt, tekniken möter nya problem och själva råvara och produkt logistiken ställer till hinder och inte minst viktigt, man möter också en skeptisk marknad och utsätts för attacker från konkurrenter.

Under 10 år har stora etanol projekt utvecklats och 2014  var året då flera nya projekt invigdes. Nu tre år senare har flera stora problem, pengarna är slut och man kämpar med tekniska svårigheter.  Nu är det dock inte så det är pga projekten pengarna är slut utan att moderföretagen också haft andra projekt som slukar resurser och då tvingas sälja det som går – som intressanta etanolanläggningar.

DowDuPont etanol från cellulosa anläggning i staden Nevada. Ohio

DowDuPont säljer teknologi och projekt

Den 2 november annonserade DuPont Industrial Bisciences, en enhet av det sammanslagna kemiföretaget DowDuPont (DWDP.NY), att deras stora 100 000 kubikmeter etanol per år projekt i staden Nevada,  Iowa, som fortfarande är under uppstart, skall säljas. Investeringen låg på $225 millioner. Företagen har beslutat att hålla fabriken “varm” men i övrigt begränsa aktiviteterna. 90 personer är anställda på anläggningen.  Ännu har man inte investerat i destillationssteget utan fokuserat på själva processen som är tänkt att omvandla  375 000 torra ton majskolvar (corn stovers) per år.

I ett uttalande sa DowDuPont, som  fortfarande är under en pågående fussioneringsprocess av Dow och DuPont att man beslutat göra en strategisk förändring i sin verksamhet i avsikt att också spara pengar.  Den sammanslagna företagsgruppen är nu under ombildning till tre fristående börsnoterade företag.  DowDuPont söker nu en köpare av hela cellulosa till etanol teknologin inklusive produktionsanläggningen, IA biorefinery in Nevada. Den komplexa råvarukedjan har framhållits som ett problem av företaget.

” Dessutom är vår ambition att arbeta mer med högre produkter i värdekedjan, bränslen hör inte dit”, säger William Feehery, chef för Industriella Biotekniker.

I mars 2017 meddelade företaget att man nu med egen teknik, löst de mekaniska problemen i råvaruinmatningen till anläggningen som orsakat stora driftstörningar och att man nu skulle fokusera mer på den efterföljande processen.

Halm transporteras in till etanolprocesanläggningen i Hugoton som utvecklats av Abengoa men sålts till Synata i december 2016.

Spanska Abengoa har sålt till Synata

Spanska Abengoas amerikanska  95 000 m3/år cellulosa till etanol anläggning i Hugoton, Kansas såldes i december 2016 på auktion för 48,5 miljoner US dollar till Synata Bio.   Alla  Abengoas konventionella etanolfabriker i USA är sålda och även några i Europa, men fortfarande återstår de brasilianska anläggningarna och ett antal i Europa att sälja.  Abengoa behövde snarast möjligt likvidera det man kunde för att samla in pengar till moderföretaget som hotades av konkurs på grund av  dess stora förluster i solenergi och engineering.  Abengoa drev 11 konventionella etanolfabriker,  en cellulosa baserad anläggning och en biodiesel anläggning på tre kontinenter.  Statusen för den sålda cellulosa anläggningen i Hugoton är något oklar. Synata bio som i bolaget också har patenten från Coskata som med förgasningsteknik skulle producera etanol från cellulosa. Synata köpte den byggda anläggningen inklusive en kraftvärmeproduktion, inte teknologi och licensavtal. Coscata med stöd av investeraren Vinod Kosla fick stora garantilån för utveckling av sin teknik vilken dock aldrig nådde kommersiell produktion.

Etanol från cellulosa
Bränslestation för Beta Renewables som tillvekar etanol som drivmedel av cellulosa material i norra Italien

Beta Reneawables diskuterar med investerare

I norra Italien i Crescantino finns en anläggning på 40 000 ton etanol per år som sedan 2011 drivs av Beta Renewables. Den har nu stoppats då ägarföretaget Grupo M&G  den 27 oktober begärde skydd för ekonomisk rekonstruktion på grund av sin  stora skuldbörda, som accentuerats av förseningar i ett stort PET kemiprojekt i Corpus Christi, USA.  Man måste senast den 26 december uppvisa en plan för överlevnad för Beta Renewables.  121 anställda i produktionsanläggningen berörs, liksom hundratalet anställda inom F&U.  Diskussioner om övertagande pågår enligt uppgift med investerare.

etanol från cellulosa i Brasilien
GranBio etanol från energisockerrörens bagasse och halm  i Brasilien

GranBio med Beta renewables teknologi producerar cellulosa etanol i Brasilien

I Brasilien startade 2014 företaget GranBio en 190 millioner US dollar anläggning kallad Bioflex 1 med teknologi från Beta Renewables i staden São Miguel dos Campos, Alagoas state.  Projektet, med en kapacitet av 82 000 m3 etanol per år, har haft tekniska problem och gjorde en återstart 2016  men har åter stoppats och fokuserar tillfälligt istället på elproduktion som på grund av rådande höga elpriser ger bättre lönsamhet. Under första halvåret 2017 har företaget producerat 5 000 kubikmeter istället för planerade 30 000 kubikmeter.  Man skriver också att Bernardo Gradin, vd och president i Granbio och representant  för det av familjen majoritetsägda ägarbolaget GranInvestimento,  uppger att företagets utvecklingsprognos för cellulosa etanol och nya anläggningar senareläggs, men att den inte bortfaller. Verksamheten har dock länge gått med förlust och företaget är, enligt andra uppgifter intresserade att sälja. 15 procent av aktierna ägs av BNDESPar en del av Brazilian Development Bank.

Projektet har flera innovationer. Dels använder man energisockerrör (Cana-Vertix) som höjer fiberhalten och biomassa produktionen per yta samtidigt som man också kan använda dåliga betesmarker som inte konkurrerar med matproduktion.  Totalt finns 32 miljoner hektar sådan mark i Brasilien. Skörden kan ske året runt. Man gör inte bara etanol utan också lignin som används som bränsle för elproduktion samt koncentrerad vinasse som används som näringsmedel (kväve, kalium och natrium).

Quad county ethanol processors i Iowa har till sin 130 000 m3/år majsbaerae anläggning installerat en Ad-on som producerar ytterligare 7 000 m3 cellulosa baserad etanol från majsfiber.

Ad on tekniken ger extra cellulosa etanol i befintlig anläggning

Quad County Corn Processors har förbättrat sin 130 000 m3/år majsbaserade etanolanläggning i Galva, Iowa med en ny  produktionsenhet som integrerats med den övriga processen.  Den kallas ACE Added Cellulosic Ethanol.  Där omvandlas cellulosan i majsfiber till ytterligare 7 miljoner kubikmeter etanol per år. “Dessutom, inte att förglömma” säger bolagets vd Monte Shaw att “produktionen av foder DDG förbättras och blir med likartad det glutenfoder som produceras direkt från majs .” Tekniken finns också i företagets anläggning i Shell Rock.

Edeniq Inc. som är en processutvecklare har för licensiering en teknik som man säger kräver “zero capital investment” och som enkelt kan integreras i befintliga anläggningar och som nu är installerad  i fem anläggningar som blivit godkända för cellulosa etanolproducktion av EPA, den amerikanska miljömyndigheten. Dessa är Pacific Ethanol’s  anläggning i Stockton, CA,  Flint Hills Resources i Iowa Falls och Shell Rock, IA, Little Sioux Corn Processors i  Marcus, IA; och Siouxland Energy Cooperative’s plant i Sioux Center, IA.  Tekniken, består av två steg. Dels en Cellunator,   en malningsteknik som mer effektivt sönderdelar råvaran och dels  frigör mer stärkelse för den vanliga processen och dess enzym och också ger finmalda cellulosa fiber som med hjälp av ett extra enzym som tillhandahålls av Edeniq bryts ned  till socker som kan jäsas till alkohol. Totalt kan utbytet öka med 7 procent  varav 2,5 procent är cellulosa etanol och som ger RIN så ger den produkten ett värde för att uppfylla det amerikanska RVO, Renewable Volume Obligation.

Poet etanol från cellulosa anläggning i Alexandria USA

“Project Liberty” utvecklas vidare

Poet-DSM som är ett samarbete mellan en mycket stor amerikansk etanol tillverkare POET och det holländska kemiföretaget DSM har annonserat att man bytt leverantör och löst ett allvarligt problem rörande beredningen av råvara  till sin etanol fabrik “Project Liberty” och inte har några andra planer än att fortsätta. För att pressa kostnaderna kompletterar nu anläggningen med en “in house” enzymproduktion.  Fabriken invigdes 2014 men har fortfarande inte kommit upp i stabil produktion.  Årligen skall upp till 94 000 kubikmeter etanol produceras.  Biprodukterna används som bränsle.

Ineos Bio Florida baserade etanol från avfallsanläggning är såldes 2017 till Alliance Bio Products.

Stoppad anläggning i Florida får nytt liv

Alliance Bio-products inc.,  ett dotterbolag till Alliance BioEnergy fick i juli klartecken att ta över den nedlagda Ineos Bio´s anläggning kallad “The Indian River Bioenergy Center” i Vero Beach, Florida.  Ineos Bio öppnade sin avfallsbaserade anläggning 2013.  Innan nedläggningen producerade projektet, som var ett samarbete mellan Florida baserade New Planet Energy och det engelsk/scweiziska mycket stora privatägda kemiföretaget  Ineos Group,  etanol med Ineos  förgasningsteknik, som byggde på produktion av syntesgas i en tvåstegsreaktor.  Men mötte dock flera tekniska svårigheter och fick bland annat problem med föroreningar i råvarugasen som störde efterföljande processteg,  Företaget investerade i en scrubber men beslöt av olika skäl ändå  avveckla verksamheten. Tekniken är är såld till kinesiska intressen vilka dock ej var intresserade av den fysiska anläggningen i Florida.

Alliance Bio  avser att byta ut Ineos förgasningsteknik mot en egen cellulosa till socker teknik . Processen som kallas CTS (Cellulose To Sugar) har successivt skalats upp och funktionen i en fullstor reaktor har enligt företaget demonstrerats. Processen är utvecklad och ägd av University of Florida, Alliance Bio har de globala rättigheterna till tekniken.

Befintlig materialhantering och destillationssteg kommer att användas av Alliance Bio och planen är att produktionen skall stå klar 2018. Företaget uppges ha råvaruavtal klart avser producera  producera 30 000 m3 sunder första året som sedan skall ökas till 128 000 m3 etanol 2021.    Nyligen  berättade företaget att man sålt en licens till Earth Renewable Energy LLC i Newport Beach, Kalifornien som skall omvandla restprodukter från fruktodlingarna till C5/C6 socker och kemikalie produktion.

American Process inc levererade första cellulosa etanolen i USA

American Process Inc. (API), verksam som teknikkonsult för skogsindustrin,  levererade i april 2014 från Alpena Biorefinery i Michigan den första amerikanska cellulosa baserade etanolen med godkännande enligt RIN systemet med råvaran från avfall från den närliggande skivfabriken. Råvaran hydrolyseras, jäses och destilleras till etanol av drivmedelskvalitet. Projektet stöddes som ett demoprojekt av Department of Energy (DOE) med $22miljoner.  Nominell kapacitet var 3000 m3/år. Anläggningen hade också en viktig funktion som avfallsreningsanläggning för plattfabriken som vilken den drevs utan etanolproduktion från 2015.  2017 har verksamheten återupptagits och man producerar bindemedel för plattfabriken, dock ingen etanol.  Teknologin går under namnet GreenPower+ och marknadsförs som att kunna kopplas till en befintlig industri, t ex en massafabrik eller sockerrörsindustri,

En annan API teknologi marknadsförs under namnet AVAP och avser tillämpning i en fristående anläggning. Där   produceras socker från såväl cellulosa som hemicellulosa vilka sedan   kan konverteras till etanol eller andra kemikalier.  En demoanläggning finns uppförd under namnet  Thomaston Biorefinery.  I oktober 2017 meddelade DOE att man gett ett bidrag på $3,7 miljoner för fas 1 av byggandet av en demoanläggning för  dropinbränsle för flyg,  bensin och diesel samt nanocellulosa på Thomastons anläggning med användandet av AVAPs biorefinery teknik tillsammans med teknik från Petron för konvertering av etanol till etylen.

Brasilianska GranBio gick 2013 in som  25 procent delägare av API för att kunna tillgodogöra sig företagets teknologi. Under 2017 avslutades en rättslig  process mellan  företagen om vilka licensfria teknologi rättigheter som ingick.

Raizen ethanol from Cellulose production plant in Piraciaba, Brazil

Raizen i Brasilen avser expandera

I Brasilien har den stora etanolaktören Raizen, ett joint venture som  ägs av Shell och Cosan och driver 24 konventionella etanolanläggningar,  meddelat att man kraftigt kommer utvidga sin cellulosa etanol satsning. Idag har man en anläggning i gång i Piraciaba i delstaten Sao Paolo.  (Också benämnd Costa Pinto projektet) 2016 producerade företaget 7 000 kubikmeter cellulosa baserad etanol och 2017 räknar man med det dubbla, och till 2018, 40 000 kubikmeter, enligt ett uttalande av João Alberto Fernández de Abreu, vd för Raízen Energia.    Anläggningen använder teknik utvecklad av Kanadensiska Iogen corp. vilken har visats och utvecklats i en demoanläggning i Ottawa. Raizen har ambitionen att etablera flera anläggningar intill andra av företagets  befintliga första generationens produktionsställen.

Clariant teknik i nya anläggningar i Rumänien och Slovakien

Tyska Clariant har nyligen kommunicerat ett styrelse beslut att företaget kommer att investera i en 50 000 ton/år cellulosa till etanol fabrik i Rumänien. Clariant hemmahörande i sydtyska Straubing har utvecklat en process som marknadsförs under namnet Sun liquid.  Från 1 januari 2018 har Clariant en ny affärslinje i företaget som kommer arbeta under namnet “Business Line Biofuels & Derivates.  Tidigare i år tecknade Clariant ett licensavtal med den Slovakiska etanol-producenten Enviral som avser bygga en fullstor anläggning i Leopoldov i Slovakien vilken kommer att integreras med företagets befintliga etanolanläggning.  Första spadtaget skall tas i slutet av 2017.

Etanol från cellulosa
Finska St1 etanol från cellulosa fabrik i Kajaani, Finland

I Finland producerar St1 etanol från sågspån

St1 producerar på flera ställen drivmedels etanol från matrester. Nu har St1 Biofuels OY också byggt en fabrik med kapaciteten 10 000 ton per år som med sågspån som råvara producerar etanol med den egna processen Cellilonix i finska Kajaani, där man etablerat sig på det lokala sågverkets område, som också levererar merparten av råvaran. Biprodukten lignin använd som bränsle i det lokala kraftvärmeverket. Unikt i anläggningen är tekniken med “steam explosion” som används i förbehandlingen för att öppna cellulosa celler. Tekniken används av andra företag t ex för vattentåliga pellets. Driften av anläggningen är överlåten till systerföretaget North European Oil Trade OY. Investeringen kommer från NEB North European Biotech OY som är huvudägare av St1.  Investeringen var på 40 miljoner Euro, 30 procent erhölls som investeringsbidrag.

Förra året tecknade man också en avsiktsförklaring med UPM och Alholmens kraft att uppföra en betydligt större anläggning i Pietersaari (Jakobstad) i finska Österbotten. Planerad kapacitet är 50 000 kubikmeter.  Parallellt överväger man också en ny lika stor fabrik invid den första anläggningen i Kajaani. ett möjligt projekt finns också i Norge i Follum i Hönnefors, där man gjort en avsiktsförklaring med Viken Skog och Treklyngen.  Diskussioner pågår också för projekt i Sverige.

St1 är en ledande drivmedelsleverantör i Finland, Sverige och Norge med marknadsandelar mellan 19 och 29 procent för bensin och diesel.  Man arbetar också under varumärket Shell.

Bioraffinaeri i Domsjö kan bli verklighet
Domsjöfabriker kan bli platsen för en av Sveriges största industrisatsningar någonsin ett bioraffinaderi.

Bioraffinaderiklustret i Domsjö

Bioraffinaderiet Domsjö Fabriker som ägs av indiska Aditya Birla tillverkar pappersmassa med sulfitprocessen då får man också socker som biprodukt från vilket man ända sedan 1939 också producerat etanol och lignin. På senare år förädlas ligninet till  ligninpulver. Nyligen invigdes en 30 miljoners investering i en ny säcknings-maskin för lignin-pulver. Fabrikens två lignin torkar har en kapacitet av 120 000 ton ligninpulver per år.  Etanolen levereras till intilliggande Sekab som tillverkar olika kemiska produkter och levererar etanoldiesel ED 95 till marknaden

Nyligen har en stor utredning, Flaggskepp Bioraffinaderi  presenterats. Ett beslut om ett helt nytt storskaligt bioraffinaderi för 1,7 miljarder kronor är under diskussion.

Sekab har också utvecklat en egen process för framställning av etanol, biogas och lignin. En processanläggning  finns byggd i demoskala och som idag under namnet Biorefinery Demo Plant används för projektkörningar på uppdrag. och drivs  av Processum, en del av RiSE.

Borregards anläggningi Sarpsborg producerar sulfotmassa och kemikalier inklusive etanol.

Borregaard har bioraffinaderi i Sarpsborg

Børregaard Bali Bioraffinaderi i Sarpsborg sulfit fabrik har en verksamhet likartad den i Domsjö med 100 anställda i sin utvecklingsavdelning.   Sarpsborg sulfit fabrik producerar årligen 160 000 ton cellulosa, 20 000 ton bioetanol och 1500ton vanillin och 168 000 ton lignin.  Som en del i anläggningen har man byggt demoanläggningen Bali där man bedriver försöks och utvecklingsverksamhet.

Pray industries har byggt en demoanläggning för etanol från cellulosa

Indien är på väg framåt

Indiska storföretaget Praj har öppnat en demoanläggning i Pune, Maharashtra i maj 2017. Kapaciteten är 1000 m3 etanol per år från olika cellulosa råvaror.  Man har tillsammans med Indian Oil Corporation och Bharat Petroleum Corp. Ltd en plan för att etablera 10 – 12 anläggningar runt om i Indien med vardera en kapacitet på omkring 30 000 kubikmeter per år.  De tre första skall vara klara i mitten av 2019. Två baserade på rishalm och en på soja rester. HindustanSom nämnts ovan äger också indiska koncernen Aditya Bila Domsjö Fabriker.  India Glycols Ltd öppnade i mars 2016 en demoanläggning i Uttrakhand som kan processa 10 ton biomassa per dag i en kontinuerlig process.

Danska Inbicom var tidigt ute – har anläggning i Malaysia

Danska Inbicom som ägs av Ørsted (namnändrat från Dong Energy)  som utvecklat och sedan 2009 visat sin teknik i en demoanläggning i Kalundborg arbetar för att etablera en fullstor anläggning i Maabjerg. Projektet har fått EU NER stöd men lagts på is på grund av bristande politiskt stöd. En pilotanläggning är i drift i Tawau, Malaysia med EFB, Empty Fruit Bunches från oljepalmer som råvara.  Det är ett samarbete med Mitsui och Teck Guan. Man arbetar nu med stöd från Malaysias regering för att etablera en kommersiell anläggning. Företaget är också etablerade i Kina. Danska Novosymes har också ett innovations center i Jinan i Shandong provinsen.

Kina storsatsar nu på bioetanol

I 11 regioner och 40 städer  har Kina sedan länge krav på inblandning av etanol i bensin.  Kina är också världens tredje största producent av etanol efter USA och Brasilien, men dock väsentligt mindre. Tidigare år har man också importerat  mycket råvara och färdig etanol men importen avstannade efter det att Kina infört en importskatt för att stimulera en inhemsk produktion. Det gör man genom att införa en nationell E10 inblandning. Planen för etanolproduktion 2017 är 3,5 miljoner m3 etanol varav 350 000 från cellulosa råvara. För 2020 är planeras 10 miljoner ton varav cirka 3,5 miljoner ton från cellulosa och andra icke sädesbaserade grödor. År 2025 avser Kina vara ledande på cellulosa baserad etanol.  Planen på en etanolsatsning lanserades av National Development and Reform Kommission, National Energy administration och 15 regionen i början av september 2017.

2008 då priserna på majs och annan säd var höga avbröt Kina stödet för nya anläggningar för produktion av etanol från säd och stimulerade istället produktion från Cassava, sweet sorghum och molasse. Situationen idag är den motsatta och Kina har mycket stora lager av majs (över 230 millioner ton vilket motsvarar över en årsproduktion)  och vill därför nu åter stimulera  etanolproduktion från majs. Man avser också att åter reducera åkerarealen för majs. Amerikanska etanolföretag ger nu i november uttryck för att på kort sikt åter få exportera stora mängder etanol till Kina då man inte tror att den kinesiska produktionen kan möta E10 mandatet till 2020.

Utvecklade inom universiteten har flera pilotanläggningar etablerats och sedan 2015 har ett samarbete inletts med privata internationella företag för kommersiella anläggningar. Sju anläggningar är under olika nivåer av utveckling enligt US Gain USDA report.

  • Guangdong Zhongneng Alcohol Co. 30 000 t/a, in Guangdo
  • Henan Tianguan Group Tianjin Biofuel Co., 20 000 t/a, in Tianjin
  • Henan Tianguan Group Hubei Biofuel Co. 15 000 t/a, in HUbei
  • China Datang New Energy 10 000 t/a in Jilin
  • Zhejiang Zhoushan Fuel Ethanol Co in Zhejiang
  • Hainan Yedao Group in Hainan
  • Shangdong Long Live 50 000 t/a in Shandong togs i drift 2012.

China National Cereals, Oils and Foodstuffs Corporation (COFCO) är ett pionjär företag i Kina och den i särklass ledande producenten.  COFCO hade mot slutet av 2013 en egen etanolproduktion på nästan 1 million ton varav 200 000 från cassava. En annan ledande producent är Shandong Longlive Bio-Technology Co.

I början av november skrevs ett avtal under av China State Development & Investment Corporation (SDIC) att bygga en 600 000 ton/a majs baserad etanol anläggning i Heilongjian provinsen i staden Fujin nära ryska gränsen. Investeringen är på $542 milioner. 1,85 miljoner ton majs corn kommer att användas per  år som råvara.

Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-11-06 på mediaportalen novator.se och är författad och redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Etanol från cellulosa på väg genom dödsdalen, vilka överlever?

I en serie av artiklar kommer Novator.se gå igenom läget för de stora drivmedelsprojekten. Vi börjar med sockerplattformen, Sex stora fabriker har startats men flera har problem och är till salu, vi förklarar varför. Det är inte tekniken som är det största problemet utan förklaringarna kan vara helt andra.

Länk till artikeln som presenterar +25 olika storskaliga projekt för framställning av drivmedlet etanol från cellulosa via framställning av socker som får jäsa till etanol.

Från 27 februari 2018  är artikeln fri för läsning utan kod.

Projekt i flera världsdelar

Sex nya stora etanol fabriker som bygger på nedbrytning av cellulosa till socker har startats. Tekniken har kommit så långt att de nu passerar “the valley of death – dödsdalen”. Den period då uppskalningen samtidigt ger nya tekniska problem, kräver stora finansiella resurser och då man på allvar möter marknaden och utsätts för attacker från de som känner sig hotade.

Tre av de stora nya projekten finns i USA, två i Brasilien och ett i Europa.  Två projektägare, Abengoa och  Gropo M&G har så så grava ekonomiska problem att de nu rekonstrueras under  konkursskydd.  Också i två  andra projekt, GranBio och DowDuPont har ägarna flaggat upp att man av egna strategiska skäl vill minska sina ägarintressen.

Erfarenheterna upprepas alltså också för det här teknikområdet, alla projekt måste igenom dödsdalen.   Danska Novozymes visade bilden nedan på konferensen Biofuture 2017 i oktober.

TeknikutvecklingCykler presenterad av Novosymes på konferensen Biofuture 2017 i oktober i Brasilien. Biofuture Platform initierades av 20 länder på COP 22 i Marrakech 2016 och kommer genomföra fem event under 2017-18. Nästa kommer på COP 23 i Bonn i november 2017.

Den pågående krisen beror på såväl tekniska problem  som underskattade logistiska råvarufrågor,  men accentuerats av att   moderföretagen förlorat stora pengar i andra verksamheter. Abengoa gjorde förluster inom solenergi och engineering och Gropo  M&G genom ett stort försenat amerikanskt kemifabrikprojekt.  DowDuPont hänvisar till strategiska förändringar på grund av pågående sammanslagning mellan företagen Dow och DuPont. Också i Brasilien har ägarna till GranBio flaggat för en vilja att dra sig ur av finansiella skäl. Situationen försvåras av den svajiga politiska situationen och den lika svajiga energimarknaden.

Oroligt också för andra drivmedelstekniker

Också teknikvägen till etanol via förgasning är lika orolig. Stora förgasningsprojekt har lagts ner under det att andra har tillkommit.  Bio till diesel  har också sina stöningar, framföra allt FAME esterifierings linjen där främst raps omvandlas till biodiesel, men de attackerna är främst politiska och attackeras av argument rörande mat och bränsle.  HVO teknologin som använder vätgas raffinering  har på ett helt annat sätt  integrerats i befintlig industri och har volymmässigt utvecklats kraftigt.  Attackerna på den tekniken utgår främst på användningen av palmolja.  Biogas som drivmedel utvecklas också men bromsas av marknad, teknik och råvarutillgång.  Det finns förhållandevis få gasbilar och råvarutillgången begränsar rötningstekniken. Förgasningstekniken hålls tillbaka av finansieringfrågor  och uppskalning.  Till exempel vill Göteborg Energi sälja den stora Gobigas anläggningen som är i drift och som gör drivmedelsgas från skogsråvara.  Den är i formatet stor demonstration och en kommersiell anläggning finns planerad men är inte aktuell för genomförande.  Metanol är ett annat alternativ som nu byggs av t ex Södra i Mönsterås. Metanol är också stort i Kina.

Råvaror och marknad styr

Det bransch, myndigheter och investerare nu också handfast fått lära sig  är att bioenergi inte bara kan beställas och trollas fram genom beslut och eleganta kemiska processer, istället måste hela system utvecklas och  fungera. Därför får i slutändan etablerade industrigrenar som skog och petroleum fördelar.  Skogsindustrin kontrollerar mycket råvara och petroleum branschen kontrollerar marknaden. Men också skogen är utsatt för attacker som går ut på att energin utarmar skogen.

Men spännande små projekt utvecklas också

Men det är inte bara nya stora projekt. Också mindre anläggningar som komplement till den etablerade sockerrörs-, majs- och vetebaserade etanol-anläggningarna  utvecklas. Genom en “ad on” som processar cellulosa från halmen har etanolproduktionen ökats med 5 – 10 procent i flera anläggningar.

Nya projekt tar över lämnade anläggningar

Men  utvecklingen fortsätter  och nya projekt tillkommer som ersätter eller tar över gamla. Byggda anläggningar får nya liv med nya ägare eller ny teknik som kan jobba med en mindre betungande investeringsbörda. Abengoas anläggning är uppköpt av teknikinnehavare av en fögasningsteknik och i Florida har Ineos – Planet Energy anläggningen som byggts för förgasning  sålts till ett företag som istället skall köra en process baserad på cellulosa till socker.

Sockervägen till etanol från cellulosa  – novators projektgenomgång

I artikel två som har länken nedan har vi gått igenom projektläget för de olika anläggningarna för sockerplattformen, alltså omvandling av cellulosa till socker som sedan får jäsa till etanol.

Vi kommer följa upp våra projekt inte bara på sockerplattformen utan också göra motsvarande genomgångar för de andra teknikerna.

Trevlig läsning.

Lennart Ljungblom

Länk till artikeln som presenterar +25 olika storskaliga projekt för framställning av drivmedlet etanol från cellulosa via framställning av socker som får jäsa till etanol.

Skicka mig inloggningskoden till novators globala projektgenomgång av etanol från cellulosa via sockerplattformen och det utan kostnad

Artikeln är publicerad 2017-11-23 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

 

 

Drivmedlens klimatpåverkan – Gröna Bilister manar till handling

I rapporten Drivmedel 2016 sammanställer Energimyndigheten de uppgifter om klimatpåverkan, ursprung och försäljningsvolymer som drivmedelsbolagen redovisar. Alla biodrivmedel minskar klimatpåverkan med mer än hälften jämfört med det fossila alternativet. Andelen förnybara drivmedel ökar, men försäljningen av etanol störtdyker. Om vi ska nå transportsektorns klimatmål för år 2030 måste etanolen räddas skriver organisationen Gröna bilister

I april varje år rapporterar de svenska drivmedelsbolagen uppgifter om sina drivmedel till Energimyndigheten i enlighet med drivmedelslagen och hållbarhetslagen. Årets rapportering ligger till grund för rapporten Drivmedel 2016, som innehåller intressant information om våra drivmedels hållbarhetsegenskaper.

Det är glädjande att andelen förnybara drivmedel i vägtrafiken ökar snabbt och närmar sig 20 procent. Men ökningen beror nästan uteslutande på den snabba expansionen av HVO-diesel. Försäljningen av biogas ökar i blygsam takt medan den sammanlagda marknaden för fordonsgas börjat krympa. Samtidigt störtdyker användningen av etanol.

– Eftersom alla äpplen ligger i HVO-korgen är risken stor att utvecklingen mot fossilfria drivmedel avstannar, säger Per Östborn, drivmedelsansvarig på Gröna Bilister. Det är nämligen redan brist på hållbar råvara till HVO. Ska den expandera ytterligare i nuläget måste vi ta till mer palmolja eller PFAD, vilket vore olyckligt. Trots att de klassas som hållbara kan de bidra till skogsskövling i Sydostasien genom indirekta effekter.

Elbilarna och laddhybriderna är på snabb frammarsch, men än så länge står elen endast för cirka en promille av drivmedelsenergin i vägtrafiken.

Etanolen måste resa sig ur askan

– Trafiken kommer att elektrifieras allt mer, men personligen tror jag inte att elen kommer att hinna bidra på ett avgörande sätt till att nå 2030-målet, säger Per Östborn. Därför måste vi ge biogasen en skjuts framåt och få etanolen att resa sig ur askan som Fågel Fenix.

– Det är enorma volymer fossila drivmedel ska ersättas eller sparas in på kort tid. Vi måste bejaka alla goda alternativ, förtydligar Per Östborn. Det råder ingen brist på fossila marknadsandelar att erövra, tvärtom, så det vore idiotiskt att ställa el mot biodrivmedel. Båda typerna av drivmedel minskar klimatpåverkan markant.

Enligt Energimyndigheten minskar den etanol som såldes i Sverige år 2016 klimatpåverkan med 63 procent jämfört med fossil bensin. För biogasen är minskningen 78 procent. HVO och FAME (rapsoljediesel) minskar klimatpåverkan jämfört med fossil diesel med 84 respektive 59 procent.

Elens klimatpåverkan beror på hur den produceras. För miljömärkt el kan klimatpåverkan sättas till noll. Gör vi inga aktiva val när vi köper el använder vi så kallad nordisk residualmix enligt Energimarknadsinspektionens synsätt. Då minskar klimatpåverkan med nästan 80 procent jämfört med om vi kör en motsvarande bensinbil.

Drivmedel klimatpåverkan
Klimatpåverkan från drivmedel på svenska marknaden år 2016. Alla uppgifter är hämtade från Energimyndighetens rapport Drivmedel 2016, utom elens klimatpåverkan som hämtas från Energimarknadsinspektionen. Siffrorna för bensin MK1 och diesel MK1 avser bränsle med Sverigemedelvärdet av andelen inblandad etanol respektive förnybar diesel. Siffrorna för fordonsgas avser gas med Sverigemedelvärdet av andelen biogas.

 

Regeringens förslag på bränslebyte och bonus-malus kommer att gynna förnybara drivmedel och fossiloberoende bilar. Gröna Bilister menar dock att styrmedlen måste skärpas ytterligareför att på allvar sparka igång omställningsprocessen.

– Bilföretagen måste också lägga manken till, säger Johanna Grant, ordförande i Gröna Bilister. Vi gladdes åt Volvos löfte i somras att bara utveckla bilar med elmotor, om än bara en liten hjälpmotor. Men samtidigt lägger de ned produktionen av biogasbilar. Och deras laddhybrider är beroende av fossil bensin eller diesel. Det duger inte.

– Vi väntar istället otåligt på löftet från Volvo och alla andra bilföretag att bara sälja fossiloberoende bilar, fortsätter Johanna Grant. De rena elbilarna är redan hemma, och alla bilar med bensinmotor kan tillverkarna enkelt anpassa så att de kan köras på etanol E85 – inklusive laddhybriderna. Alla nya bilar med dieselmotor kan typgodkännas för HVO-diesel. Det har Citroën och Peugeot redan låtit göra.

– Tiden för grön bilism är mogen. Det finns inget att vänta på, avslutar Johanna Grant.

Mer information:

Energimyndighetens rapport Drivmedel 2016

De nationella 2030-indikatorer som rör drivmedel 2030.miljobarometern.se/nationella-indikatorer/branslet/

Gröna Bilister är Sveriges enda miljödrivna motororganisation, utser Miljöbästa Bil, granskar landets kommuner ur miljöbilsperspektiv och påverkar politiker. Gröna Bilister är en ideell förening och grundades 1994 med stöd av Naturskyddsföreningen och WWF. Gröna Bilister vill ha en miljöanpassad utveckling av biltrafiken som gör det möjligt  för kommande generationer att ha glädje av bilen.

Artikeln är publicerad 2017-08-24 på mediaportalen novator.se och är baserad på ett pressmeddelande som redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

EU-projekt för halm och drivmedel

Stort EU-projekt ska utvinna drivmedel ur halm och samverka med etanolproduktionen och ligninutvinning

novator.se/2016-11-03 / SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har fått 13 miljoner kronor från EU för att genom en bioekonomiprocess öka värdet på halm. I samverkansprojektet AGROinLog ska SP Processum och SP stötta Lantmännens produktion av etanol i en uthållig och lönsam process.

För att kunna använda halm som komplement till spannmål vid etanoltillverkning måste ligninet i halmen först separeras bort, och den hanteringen minskar lönsamheten i etanoltillverkningen. I det här treåriga projektet vill man lösa lönsamhetsproblemet genom att försöka hitta en lönsam användning av ligninet. På så sätt skulle man kunna stärka hela värdekedjan för halm – en restprodukt från jordbruket som det finns gott om i Europa.

– Lantmännen Agroetanol ser fram mot detta projekt. Vi ser det här som en väldigt viktig pusselbit i att öka förädlingsvärdet av lignocellulosabaserad råvara, exempelvis från halm, för att inte bara tillverka etanol utan också högvärda produkter från det lignin som finns i råvaran, säger Paula Segura vid Lantmännen Agroetanol.

Hos SP Processum i Örnsköldsvik ska man använda olika förbehandlingsmetoder för att utvinna ligninet, följt av processen HTL, hydrotermisk förvätskning, för att ta fram ligninbaserad bio-olja för t.ex. biodrivmedelsproduktion.

– Vi bygger en pilotanläggning för att vid mycket höga tryck och temperaturer kunna ta fram bio-olja, berättar Tomas Gustafsson, SP Processum. Bio-oljan kan sedan uppgraderas till exempelvis biodrivmedel och kemikalier. Eftersom vi normalt arbetar med skogsråvara och restströmmar från skogsindustrin ska det bli spännande att tillämpa våra processer även på lignin från halm.

I projektet ska man också se på logistiken kring halmhanteringen.
– Vi ska fokusera på systemet och affärsmodellen för skörd, lagring och tillförsel av halm samt inventera tillgången av halm kring etanolfabriken, säger Carina Gunnarsson, vid SPs enhet för jordbruk och livsmedel.

Projektet ingår i EU:s H2020-program och koordineras av det spanska energiforskningscentret CIRCE.
Horizon 2020

Mer information finns också på www.business.conbio.info

novator.se/2016-11-03/Lennart Ljungblom

Krafttag för Etanolbränslet: Lantmännen och Scania i samarbete

www.novator.se / 2016-03-24 / Lennart Ljungblom

LANTMÄNNEN OCH SCANIA I SAMARBETE FÖR HÅLLBARA TUNGA TRANSPORTER

TVÅ TONGIVANDE AKTÖRER GÅR SAMMAN FÖR ATT BANA VÄG NÄR DET GÄLLER ATT UPPNÅ EN FOSSILOBEROENDE FORDONSFLOTTA I SVERIGE ÅR 2030. TILLSAMMANS SKAPAS ETT SAMARBETE UNDER NAMNET ETHA

Bakgrunden till initiativet är det beslut som riksdagen tagit och som fastslår målet om en fossiloberoende fordonsflotta i Sverige år 2030. Företagen vill visa att kommersiella aktörer kan leda vägen och syftet med Etha är att skapa en systemlösning som inkluderar hela kedjan från drivmedel till faktisk transport.

Etanol är världens största förnybara drivmedel och etanolbränslet ED95 kan minska CO2-utsläppen med upp till 90 procent jämfört med fossila drivmedel. Både drivmedel och motorteknik finns tillgängligt redan idag vilket Scania och Lantmännen Agroetanol tagit fasta på när de nu samarbetar för ett konkurrenskraftigt alternativ till fossila bränslen under det gemensamma namnet Etha.

– Med vårt etanoldrivmedel Agro Cleanpower 95, kan vi minska CO2 utsläppen med upp till 90 procent. Initiativet Etha tror vi är en attraktiv möjlighet för företag och kunder som ser hållbara transporter som en del av sin kommersiella affär, säger Bengt Olof Johansson, VD på Lantmännen Agroetanol.

– Vi har en certifierad motor och kunskapen som kan reducera utsläppen redan idag. I praktiken kan Scania tillhandahålla fordon för alla typer av alternativa bränslen. Etanol (ED95) är ett av de bästa både vad det gäller tillgång och reducerad påverkan på miljön, säger Robert Sobocki, VD på Scania-Bilar Sverige.

Samarbetet innebär att kunden erbjuds ett komplett system med fordon, drivmedel och infrastruktur i form av kundanpassade tanklösningar. Resultatet innebär en stor enkelhet för kunden som får en helhetslösning för att reducera sin klimatpåverkan markant.

Arla satsar på etanolfordon

En transportör som länge satsat målmedvetet på att minimera sin miljöpåverkan är Arla, som också investerat i etanolfordon. Inom kort levererar Scania 17 lastbilar klara för etanoldrift och Lantmännen har etablerat en tankanläggning vid Arlas mejeri i Kallhäll utanför Stockholm.

-Vi tycker att Etha är ett utmärkt initiativ som passar väl in i vår miljöstrategi på Arla. Genom att vara en del av Etha blir man också en del av lösningen för att nå de nationella målen. Styrkan i Etha ökar med varje företag och organisation som ansluter sig, ett slags Svanen-märkning för transporter, säger Berne Carlson, Fleetmanager på Arla.

Om motorn/fordonet:
Scanias erbjuder en lastbil med en 280hk Euro 6 motor för etanoldrift. Det är fjärde generationens etanolmotor så det handlar om beprövad teknik. Tack vare att motorn använder dieselprincip i förbränningen, så har den samma effektivitet som dieselmotorerna. Lastbilen lämpar sig bra för lokal och regional distribution, men det finns även lämpliga applikationer inom anläggning och på flygplatser. Räckvidden är, beroende på last och körning, cirka 700km med en tank och 1400km med dubbla tankar.

Tankstation för etanolbränsle
Tankstation för etanolbränsle

Om drivmedlet:
Agro Cleanpower 95, Etanoldrivmedel för dieselprincip (ED95), 90% CO2-reduktion, 95% bioetanol, 100% svenskt, tillverkas av Lantmännen Agroetanol i Norrköping.

Läs mer hos Etha.

www.novator.se / 2016-03-24 / Lennart Ljungblom

 

Svebio: Staten slaktar etanolbränslet E85 med felaktig skatt

Staten slaktar E85 med felaktig skatt

En aktuell rapport från Energimyndigheten visar att skatten på etanol bygger på felaktig grund.

– Skatten på etanol E85 måste tas bort så snabbt det går. Skatten slår ut ett miljövänligt bränsle. Marknaden för E85 har kollapsat sedan årsskiftet. Det ökar helt i onödan de klimatskadliga utsläppen av koldioxid från transportsektorn. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen.

– Vi har en liknande situation för rapsdiesel RME, som också belagts med skatt. Försäljningen av denna typ av biodiesel har minskat kraftigt, och de företag som arbetar med detta miljöbränsle har hamnat i en prekär situation. Politikerna kan inte stillatigande se på när en viktig del av klimatpolitiken undermineras av ett felaktigt regelverk, och när miljöteknikföretag drabbas oförskyllt, säger Gustav Melin.

Beskattningen av biobränslen är ett resultat av EU:s statsstödsregler och den tolkning av reglerna som görs av EU-kommissionen och den svenska regeringen. Syftet med regelverket är att biodrivmedel inte ska ”överkompenseras”. Det innebär att de inte får vara billigare än sina fossila motsvarigheter, efter att de fått statligt stöd. I praktiken skyddar regelverket de fossila drivmedlen från priskonkurrens från klimatvänliga biobränslen.

Energimyndigheten har lämnat in en rapport till regeringen för 2015 som visar att det inte fanns någon överkompensation under 2015 för etanolen och för den rena rapsbiodieseln. De obeskattade biobränslena var inte alls billigare än sina fossila motsvarigheter. Den skatt som beslutades av riksdagen i höstas efter regeringens förslag var alltså inte motiverad.

Skälet till att det inte rådde överkompensation för etanol och RME under 2015 var det stora oljeprisfallet, som inträffade under senhösten 2014. Detta var väl känt både av EU-kommissionen, av den svenska regeringen, av riksdagen och av Energimyndigheten. Ändå infördes straffbeskattningen av biodrivmedel.

Etanol är det ledande biodrivmedlet på global nivå, och kan produceras till låg kostnad jämfört med många andra biodrivmedel. Den svenska etanolsatsningen har bland annat lett till att det finns 200 000 flexifuelbilar som kan köras på E85, och ett väl utbyggt distributionsnät med cirka 1 800 pumpar. Etanolen på den svenska marknaden ger en utsläppsminskning på 55 – 95 procent, beroende på produktionsteknik och råvara, jämfört med bensin.

Rapporten från Energimyndigheten heter Övervakningsrapport avseende skattebefrielse för flytande biodrivmedel under året 2015.

Etanolbränsle: Regeringen skatteförvirrar vidare

Förlängda statsstödsgodkännanden för skattebefrielse av biodrivmedel eller…

Idag kom pressemeddelande med rubriken “Förlängda statsstödsgodkännanden för skattebefrielse av biodrivmedel” från regeringen.  Ett pressmeddelande som indikerar att EU kommissionen godkänt fortsatta skattebefrielser för biodrivmedel.  Något som förefaller märkligt när rapporterna, bl a i SVT Rapport,  de senaste dagarna i stora inslag berättat om de kraftigt höjda etanolpriserna, som gör etanolbränsle till det dyraste bränslet på marknaden.

Magdalena Anderssons pressekreterare Fredrik Kornebäck säger att pressmeddelandet är korrekt och att det är två olika ärenden.

“Etanolpriserna höjs av annan orsak och skulle bli ännu högre om inte en till viss del fortsatt skattebefrielse kan ske”. Han hänvisade vidare till den opolitiskt sakkunnige Anna Wallentin som förklarar:

“Eu kommissionen anser att Sverige tidigare överkompenserat etanoldrivmedel. Istället för att begära tillbaka överkompensationen så gick EU kommissionen med på att släppa det kravet, om Sverige höjde skatten på etanol i år,vilket man alltså redan gjort.”

På min fråga om inga EU länder har mer stöd än Sverige på drivmedel, säger Anna Vallentin att de flertalet länder istället har kvotsystem, alltså ett tvång att blanda in en viss mängd förnybart. Få länder har koldioxidskatt.

“Det finns dock inget hinder att ha både kvotsystem och koldioxidskatt”, säger Anna Vallentin.

Etanolpriserna i Europa har ökat kraftigt under hösten och det är i praktiken nu ett underutbud. Flera stora europeiska fabriker står stilla på grund av den rådande politiken som begränsar marknaden. Samtidigt noterar USA rekordproduktion och samtidigt en mycket liten etanolexport till Europa.

Ändring i februari?

“Om höga priser på etanol består så kan regeringen välja att se över frågan igen och det kan göras redan i februari” , säger Anna Vallentin.

Regeringens pressmeddelande

Regeringen skriver i sitt pressmeddelande idag den 16 december följande:

“Hållbara biodrivmedel ges viss befrielse från energiskatt och hel befrielse från koldioxidskatt. Regeringen ansökte om förlängt statsstödsgodkännande för skattebefrielsen i februari 2015.

Europeiska kommissionen har nu godkänt den svenska skattebefrielsen av biogas som drivmedel t.o.m. utgången av 2020. Skattebefrielse eller skattelättnad av andra hållbara biodrivmedel än biogas har godkänts t.o.m. utgången av 2018.

– Det är ett mycket välkommet besked och jag är glad att den intensiva dialog som regeringen har fört med EU-kommissionen har gett resultat. Nu vet biodrivmedelsföretagen vad som gäller de kommande åren och regeringen kan lägga all kraft på att arbeta fram långsiktigt hållbara regler till senast 2018, säger finansminister Magdalena Andersson.

Kommission anser att skattebefrielsen i sin helhet är ett driftsstöd enligt unionsrättens regler om statsstöd. Statsstödet måste godkännas av kommissionen för att få tillämpas.

Regeringens målsättning är att så snabbt som möjligt under mandatperioden ha regler på plats som ger långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel.”

Samtidigt skriver etanolbränsleföretaget SEKAB, följande i ett eget pressmeddelande:

“Sverige har sedan 2006 haft tidsbegränsade undantag för att kunna behålla sänkta skatter för biodrivmedel. EU-kommissionens beslut den 14 december innebär att undantaget för flytande biobränslen som ED95 gäller ytterligare tre år, till och med 31 december 2018. För biogas har undantaget förlängts till och med år 2020.”

“Numer arbetar vi inte med E85 som sköts av oljebolagen direkt. Vi fokuserar på ED 95 och är förstås mycket glada för det klargörande vi fått nu för kommande år”,  säger SEKABs Lena Nordgren i en kommentar.

“Samtidigt vill jag lyfta fram den mycket olyckliga situation som nu gäller för E85, där försäljningen rasat och infrastrukturen riskerar att helt förfalla.  Idag är E85 snarare överbeskattat än översubventionerad”, avslutar Lena Nordgren.

Slutsatsen blir att det finns alla skäl för regeringen att på nytt se över frågan om beskattning av etanolen, ett första tillfälle  kan  kan komma redan i feburari.

Lennart Ljungblom, bioenergiskribent
http://www.novator.se

 

Fores: Dyr begravning för E85

Fores: Dyr begravning för E85

Idag 1 december höjs skatten på E85 som vid pump blir en dryg krona dyrare per liter. De flesta kommer att byta från E85 till bensin, tvärtemot regeringens och Alliansens ambitioner.

E85 är till drygt 70 % förnybart och halverar enligt Energimyndigheten klimatpåverkan jämfört med bensin. E85 finns på ungefär varannan av landets mackar och är därmed det vanligast förekommande biodrivmedlet. Etanol är också det största biodrivmedlet på global nivå.

– Biogas och eldrift är bättre drivmedel än dagens etanol, men återgången från E85 till bensin är tragisk och att inte utnyttja investeringarna som gjorts i kring 2000 E85- pumpar är inget annat än en dyr begravning, säger Mattias Goldmann, 2030- sekretariatet hos Fores.

Efterfrågan på E85 har halverats hittills i år och med prisökningen lär den i det närmaste upphöra helt.

– Det går inte att driva en klimatpolitik utan uthållighet, och det går inte att enbart satsa hela omställningen på en enda lösning – många nya bilar bör gå på el, men för befintliga bilar är det inte ett alternativ. Utan etanolen är 2030-målet svårt att nå, säger Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatet.

Etanol har varit mycket omdiskuterat. Efter en period med positiva artiklar kom en lång rad felaktiga artiklar som fick stort genomslag. Vem minns inte ”årets bild” 2006 som sades visa en kolkrafteldad etanolanläggning i Brasilien. Bilden var bluff, men fick stort genomslag; symptomatisk för en sned mediedebatt.

– FN:s livsmedelsorgan FAO slår i sin nya rapport med rubrik ”Food AND Fuel” fast att produktion av biodrivmedel utmärkt kan kombineras med ökad livsmedelsproduktion. Det är synd att detta tänkesätt inte slagit rot hos media, som torgfört att produktionen av etanol, och rimligen även till exempel kaffe och socker, skulle hota tillgången på mat. Därtill kommer endast en mycket liten del av etanolen i Sverige från utvecklingsländer, och inget alls från Afrika, säger Mattias Goldmann.

2030-sekretariatet slår fast att det ska ställas hårda krav på produktion av alla drivmedel. Klimatkrav, energieffektivitetskrav men även krav på arbetsförhållanden.

– Är då etanolen då så mycket sämre producerat än råolja från Ryssland eller Nigeria? Naturligtvis inte, kraven på biobränslena är mycket högre än på deras förfäder fossilerna. Etanolens produktion granskas av oberoende granskare, ingen följer oljan väg till de europeiska raffinaderierna. Återgången från E85 till fossilbensin är tragisk, avslutar Jakob Lagercrantz.

 

Kraftig höjning av vetelager

Kraftig höjning av vetelager

FAO-AMIS höjer världens produktion av vete 2015-2016 i novemberrapporten med en miljon ton till 736 miljoner ton, rapporterar ATL.  Högre estimat för EU överväger sänkningar för Australien och USA.

Det blev även en ytterligare höjning av utgående lager 2016 med en miljon ton till 207 miljoner ton. Det är den högsta lagernoteringen på 14 år.

Uppenbart har den ökade produktionen av etanol för drivmedel  inte minskat tillgången av vete. Vete är en väsentlig råvara för etanolproduktion speciellt i Europa. Majs är den stora råvaran i USA och sockerrör i Brasilien. 

 

Sådden av höstvete pågår fortfarande på många håll på norra halvklotet och förhållandena är generellt gynnsamma, enligt FAO-AMIS, med undantag för Ryssland och Ukraina där det är torrt. På södra halvklotet varierar bilden med försämrade förhållanden i Australien på grund av torka och generellt goda i Brasilien. 

Analysorganet AMIS (Agricultural market information system) etablerades på uppdrag av G20-ländernas jordbruksministrar 2011. AMIS finns på FN:s FAO-kontor i Rom.

Forskningsgenombrott – trä kan lätt spjälkas, t ex för etanoltillverkning

Vetenskapligt genombrott: Jonisk vätska högintressant för att utvinna molekyler ur trä

Umeå universitet – 2015-10-26 08:05 CET

Tack vare sina unika egenskaper är joniska vätskor i ropet bland annat som lösningsmedel i ”gröna”, hållbara kemiska processer. Nu har två forskarlag vid Umeå universitet upptäckt att enzymer kan utföra sitt katalytiska arbete i en reversibel jonisk vätska. Upptäckten banar väg för enzymatisk förädling av till exempel cellulosa till värdefulla molekyler och industriella produkter. Resultaten presenteras i den ansedda tidskriften ChemSusChem.

Från vänster Magnus Wolf-Watz, Per Rogne och Jyri-Pekka Mikkola
Från vänster Magnus Wolf-Watz, Per Rogne och Jyri-Pekka Mikkola

Joniska vätskor är salter som är flytande vid rumstemperatur – jämfört med vanligt koksalt som smälter vid 800 grader Celsius. Denna egenskap gör att joniska vätskor har unika egenskaper som gör dem till viktiga lösningsmedel för ”grön” och hållbar kemi.

I en tidigare studie har kemiprofessor Jyri-Pekka Mikkolas forskargrupp upptäckt att hemicellulosa, cellulosa och lignin kan separeras och lösas upp selektivt med en ny typ av så kallad reversibel jonisk vätska. Nu har ett team bestående av Magnus Wolf-Watz och Jyri-Pekka Mikkolas forskarlag upptäckt att enzymer kan arbeta i just denna joniska vätska. Detta är i långt ifrån någon självklarhet eftersom enzymer har evolverat till att arbeta i vattenlösningar.

– Vår upptäckt är ett vetenskapligt genombrott! Manegen är nu krattad för att spjälka värdefulla små molekyler direkt från trä. Det finns många applikationer bland annat framställning av etanol som drivmedel men också mycket annat, säger Magnus Wolf-Watz, universitetslektor vid kemiska institutionen.

Den huvudsakliga experimentella tekniken som använts är NMR, kärnmagnetisk resonans-spektroskopi. En viktig komponent i arbetet har varit utveckling av en helt ny metod för att bestämma enzymatisk aktivitet. Metoden bygger på en realtidsmätning av den kemiska reaktionenmed31P NMR-spektroskopi. NMR-infrastrukturen vid Umeå universitet håller internationell toppklass och finansieras av Kempe- och Wallenbergstiftelserna.

– Denna utveckling kommer att få stor betydelse för mätning av enzymatisk katalys i komplexa lösningsmedel och blandningar, och metoden används redan i nya projekt, säger Jyri-Pekka Mikkola, professor vid kemiska institutionen.

Forskarteamet representeras av forskare från både biokemi och teknisk kemi.Jyri-Pekka Mikkolas forskargrupp är en del av Bio4Energys forskningsmiljö som ämnar lyfta bioraffinaderiforskningen i Sverige till nya höjder. Jyri-PekkaMikkolasforskargrupp tillhör även nätverket Wallenberg Wood Science Center.

Huvudförfattare till arbetet är forskningsingenjör Per Rogne. Kempestiftelserna har finansierat Per Rognes arbete i två års tid.

Om Bio4Energy

Bio4Energy är en stark forskningsmiljö inom bioenergi- och bioraffinaderi. Miljön inbegriper Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Luleå tekniska universitet, forskningsinstitut och ett omfattande industrinätverk.

http://www.bio4energy.se/

Om NMR for Life – en svensk infrastruktur

Infrastrukturen är ett samarbete mellan Umeå universitet och Göteborgs universitet

http://www.nmrforlife.se/

Originalartikel:

Artikel i ChemSusChem

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.