Tag Archives: klimat

Neste ger full transparens för palmoljan

I dagarna har Neste publicerat uppdaterad information om alla företagets leverantörer av rå palmolja (CPO), på en ny hemsida. Uppgifterna täcker hela leverantörskedjan, det vill säga alla företag, fabriker och anläggningar som har försett Neste med rå palmolja 2016.

På webbplatsen nestepalmoildashboard.com finns information om leverantörer, certifieringar och certifieringsdokument. Webbplatsen ger även tillgång till en kartfunktion så att besökarna kan se var kvarnarna är lokaliserade på Google maps.

Snitt av Google maps som visar några produktionsställen för Neste

Förutom information om leverantörer ger webbplatsen de senaste uppgifterna om Nestes användning av rå palmolja på koncernnivå, liksom åtgärder och samarbetsprojekt som syftar till att ytterligare utveckla hållbarheten i företagets leveranskedja, och som stödjer utvecklingen inom hela palmoljeindustrin.

Snapshot för Nestes användning av palmolja

Förra året publicerade Neste för första gången en fullständig lista över alla företagets palmoljeleverantörer. Därmed blev Neste det första större palmoljeföretaget i världen som visade sådan öppenhet och transparens vad gäller råvaruförsörjning.

– Vår nya webbplats innebär ett viktigt steg framåt gällande öppenheten av vår leverantörskedja. Den är resultatet av ett kontinuerligt och fruktbart samarbete med våra leverantörer de senaste åren, som alla är fast beslutna att arbeta med hållbarhet. Våra kunder och andra intressenter sätter stort värde på det arbete vi har lagt ner tillsammans med våra leverantörer. Vårt mål är att fortsätta leda utvecklingen av transparens kring leverantörskedjan och ta den ännu längre, säger Simo Honkanen, Senior Vice President, Sustainability and Public Affairs på Neste.

Betydelsen av rå palmolja har minskat i Nestes raffinaderier
Betydelsen av rå palmolja i Nestes råvaruportfölj har minskat de senaste åren. Under 2016 stod avfall och restprodukter för nästan 80 procent av företagets förnybara råvaror, medan rå palmolja stod för mindre än 20 procent. All rå palmolja som Neste använt sedan 2007 har varit helt spårbar ner till plantagenivå. Sedan 2013 är den 100 procent certifierad.

Livsmedelsindustrin fortsätter att vara världens största konsument av palmolja, med över 71 procent av världens förbrukning. Biodrivmedelsbranschen står för cirka 16 procent och kemiindustrin för drygt 11 procent. (Källa: USDA.)

Neste använder ingen palmolja (CPO) för tillverkning av den HVO som säljs på den svenska marknaden.

Nestes webbplats leveranskedjan av rå palmolja
Neste om hållbart producerad och 100 procent spårbar palmolja

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-25

Klimatklivet – rapport från WSP får kritik

Det är Svebio som reagerat på en rapport från konsultbolaget WSP som har fått ett uppdrag av Naturvårdsverket att utvärdera Klimatklivet. Rapporten, skriver Svebio,  innehåller märkliga slutsatser om bioenergi. I rapporten arbetar man bland annat med att sätta färger på olika åtgärder för att visa på deras miljöeffekter. Rött betyder ”försämring”, och WSP har rödmarkerat det mesta som har med bioenergi att göra (!). För egen del tycker vi att hela WSP-rapporten bör rödmarkeras och helst läggas i papperskorgen.

Klimatklivet är ett stödsystem för investeringar som ger positiva klimateffekter. Det hanteras av Naturvårdsverket och fördelas genom länsstyrelserna. Mest pengar har gått till biogas men flest antal projekt är laddstolpar för elbilar. Även små fjärrvärmenät och konvertering av värmecentraler har fått stöd.  Konsultföretaget WSP har på uppdrag av Naturvårdsverket rapporterat de två första årens verksamhet inom klimatstödet vilket Novator.se redovisade den 3 april.

Rapporten innehåller dock en anmärkningsvärd tabell där investeringar innehållande biobränsle presenteras som att komma i konflikt med flera miljömål. Svebio, Svenska Bioenergiföreningen har uppmärksammat det hela och publicerat ett inlägg i sin blogg.

Svebio skriver:

” På sidan 56 i rapporten finns en tabell 15 där man försökt sammanfatta effekterna av åtgärderna, relaterat till elva av våra 16 miljökvalitetsmål. Man använder en tregradig skala: grönt för förbättring, grått för ingen förändring och rött för försämring. Nästan hela tabellen är grön eller grå.

De flesta åtgärderna ger alltså ingen eller positiv förändring också för andra miljöaspekter än klimatnytta (Miljömål 1 är ju ”Begränsad klimatpåverkan). Bara två åtgärder får röda markeringar. Bägge handlar om användning av bioenergi. För åtgärder ”Anläggning för energiproduktion” lyser i stort sett alla rutor i tabellen ilsket röda, och för ”Fjärrvärmenät” är en ruta röd. Inga andra åtgärder inom Klimatklivet har några röda plumpar i protokollet.

Vad handlar nu detta om? Så här skriver man:

Typåtgärden (alltså, ”Anläggning för energiproduktion”) innebär att förbränning av fossila bränslen ersätts med biobränslen i energiproduktionen. Enligt Naturvårdsverket ger förbränning av biobränslen generellt upphov till mer utsläpp av föroreningar än förbränning av olja. Detta påverkar miljömålen Ingen övergödning (genom utsläpp av kväveoxider och ammoniak), Frisk luft (genom utsläpp av partiklar och kolväten), Giftfri miljö (utsläpp av tungmetaller och dioxiner), samt Bara naturlig försurning (genom utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider) negativt.”

God bebyggd miljö påverkas negativt då transporter av biobränslet kräver en större mängd transporter vilket genererar mer buller. Slutligen påverkas miljömålet Ett skyddande ozonskikt då utsläppen av lustgas ökar.”

Därefter har man ett långt stycke kring negativa effekter av uttaget av biomassa från skogen, näringsförlust och uttag av död ved som många arter är beroende av, åtgärder som motverkar målet Levande skogar.

Alltså får alla rutorna röda plumpar.

Också typåtgärden ”Fjärrvärmenät” får samma röda plump för att man gynnar uttag av skogsbränsle, som motverkar målet Levande skogar.

Underlaget för analysen är dels en tolv år gammal och kortfattad rapport från Naturvårdsverket (Förbränningsanläggningar för energiproduktion inklusive rökgaskondensering, Branschfakta mars 2005), dels en enstaka, åtta år gammal, rapport från två forskare på SLU om effekter av grotuttag. Om den förra kan man säga att den inte visar några större skillnader mellan eldning med olja och biobränsle (tabell 4, sidan 17). Om den senare kan man tycka att det vore mer rimligt att hänvisa till de uttömmande sammanställningar av forskningsresultat som Energimyndigheten gjort efter att ha lagt ut omfattande forskningsuppdrag om uttag av biobränslen från skogen. Så här skriver Energimyndigheten i syntesrapporten ”Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle” 2012 (ER 2012:08):

”Resultatet visar att det finns en stor potential att öka skogsbränsleuttaget utan att det försvårar möjligheten att nå miljö- och produktionsmål. Från dagens ca 14 TWh finns det åtminstone utrymme att öka till drygt 24 TWh. Minst problematiskt är grot, medan det fortfarande finns en del frågetecken kring konsekvenserna av stubbuttag.”

Sedan dess har man forskat ännu mer på stubbar och insett att man också skulle kunna skörda en hel del stubbar utan några allvarliga miljökonsekvenser.

novator.se/2017-04-18/Lennart Ljungblom

Klimatklivet har investerat 1,1 miljarder i 628 projekt

Sedan Klimatklivet som pågår till 2020 och startade 2015, har 628 lokala åtgärder beviljats investeringsstöd på sammanlagt 1,1 miljarder kronor. Det utgör cirka 43 procent av åtgärdernas totala investeringskostnader.  Det framgår i den lägesbeskrivning framtagen av konsultföretaget WSP Sverige AB för Klimatklivet, som Naturvårdsverket redovisar till Regeringen den 30 mars.

Klimatklivet är en del av statsbudgeten för 2017. Enligt budgeten fördelas totalt 3,5 miljarder kronor ut under perioden 2015-2020. Hela Klimatklivet förväntas ge en årlig minskning av växthusgaser som motsvarar ca 1,4 miljoner ton koldioxid per år. Den förväntade utsläppsminskningen per år kvarstår under åtgärdens bedömda livslängd. Utifrån detta beräknas Klimatklivet totalt ge en förväntad minskning med 22 miljoner ton koldioxid.

Den nya klimatlagen skall som finanspolitken styra övergripande

Ny klimatlag ska leda till nollutsläpp 2045

I går presenterade statsminister Stefan Löfven (S) och klimatminister Isabella Lövin (MP) ett regeringsförslag om ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket innehåller Sveriges första klimatlag som ska styra regeringens arbete mot nollutsläpp av växthusgaser.

Det klimatpolitiska ramverket som nu föreslås jämförs av regeringen med det finanspolitiska ramverk som redan finns på plats. Ambitionen är att via en klimatlag, ett fastslaget klimatmål och ett klimatpolitiskt råd strukturera klimatarbetet.

– En klimatlag skulle innebära att kommande regeringar kan ställas till svars för ett bristande klimatarbete, säger  klimatminister Isabella Lövin (MP)
– Just detta är den  tunga delen i klimatlagen.
– Ramverket kommer få ett genomslag inom alla politikområden, eftersom alla departement måste titta på sin koldioxidbudget och hur de kan bidra till att minska utsläppen, det ska redovisas varje år i höstbudgeten.

Enligt det nya förslaget ska regeringen varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen och under varje mandatperiod ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som ska redovisa hur klimatmålen ska uppnås.

De mål som den nya lagen siktar mot gör gällande att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Den nya klimatlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

– Nu finns tydliga etappmål till 2030, 2040 och 2045 och ett mål för transportsektorn, det gör det tydligare för näringslivet vad som gäller och underlättar för att våga göra investeringar, avslutar Isabella Lövin.

novator.se/2017-02-03/Lennart Ljungblom

Naturvårdsverket stödjer Cortus i Höganäs – ersätter CO2 i industrin

Naturvårdsverket ger Cortus Energy stöd från Klimatklivet för WoodRoll i Höganäs

Cortus Energy har idag beviljats stöd från Klimatklivet med 36,3 MSEK för projektet i Höganäs som avser investering i en 6 MW modulär WoodRoll® vid Höganäs AB. Stödet från Klimatklivet innebär ett stort steg mot att etablera WoodRoll® i kommersiell skala.

“I och med stödet från Klimatklivet tar vi ett ordentligt kliv framåt kring etablering i kommersiell skala av vår första modulära WoodRoll®.  Vi arbetar nu hårt för att få de sista delarna av finansieringen på plats för att kunna ta ett positivt investeringsbeslut tidigt 2017.” säger Rolf Ljunggren, VD Cortus Energy.

Cortus Energy utvecklar och marknadsför  WoodRoll® tekniken vilken förgasar biomassa på ett nytt innovativt sätt. Cortus erbjuder  gröna energilösningar för kraft-, industri- och transporttillämpningar.

I samarbete med Höganäs AB har projekt Probiostål drivits sedan 2014. I projektgruppen ingår företag och leverantörer inom Järn- och stålindustrin (genom Jernkontoret). Projektets mål är att identifiera och verifiera tekniska lösningar som sänker stålindustrins utsläpp av främst koldioxid.

För att genomföra detta ska en modulär WoodRoll® på 6 MW uppföras 2017 och demonstrera dessa möjligheter 2018. Efter avslutad demonstration övergår anläggningen enligt avtal till kommersiell drift där Cortus Energy äger och driver anläggningen för leverans av grön (förnybar) energi till Höganäs AB.

Klimatklivet är en del av statsbudgeten. Naturvårdsverket ska i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna ge stöd till lokala klimatinvesteringar.De investerade medlen ska ge största möjliga klimatnytta och det huvudsakliga syftet är att minska växthusgasutsläppen. Spridning av teknik, marknadsintroduktion och påverkan på andra miljökvalitetsmål, hälsa och sysselsättning är andra önskade effekter av stödet.

About Cortus and WoodRoll

Cortus Energy has developed the WoodRoll® process, a breakthrough technology for thermal gasification of biomass. WoodRoll® is based upon industrially proven sub systems that are combined into a unique and patented process.

WoodRoll® has a number of distinct advantages such as:

  • Feedstock flexibility: A wide mix of feedstock (biomass based fuel) can be handled and the mix can change over time to optimize (minimize) the cost of fuel. No pretreatment of the feedstock is needed as drying is an integrated part of the WoodRoll®
  • Highest thermal yield: Heat from high temperature process stages is recovered at process steps with a lower temperature level resulting in the highest thermal yield. Typically 80% of the energy from the feedstock (biomass) is converted into the syngas. If heat is recovered (to e.g. a district heating net) the thermal yield can be raised up to 90%.
  • Clean syngas: The impurities are separated from the part that is gasified and the gasification is based on indirect heating and using steam as oxidizing agent, all this results in a clean syngas. Consequently there is no need to add costly downstream gas cleaning equipment. Impurities are measured on ppm level and the syngas can be used directly in gas engines / gas turbines.
  • Composition of syngas: The syngas has a typical composition of: hydrogen 55-60%, carbon monoxide 25-30%, methane 1-2% and rest is carbon dioxide. The unique hydrogen – carbon monoxide relation (2:1) enables a cost effective hydrogen- and bio-methane (SNG) production.

novator.se/2016-12-07/Lennart Ljungblom

Energimyndigheten skjuter på väsentlig elcertifikatökning

För att nå den nya ambitionen om ytterligare 18 TWh till 2030 föreslår Energimyndigheten att elcertifikatsystemet förlängs till 2045 och att kvoten höjs från 2022. Med hänsyn till elsystemet och elbehovet föreslås en kvotkurva som förväntas ge en högre utbyggnadstakt mot slutet av perioden.  Myndigheten föreslår vidare att småskalig solel produktion lyfts ur systemet. 

Målet med den gemensamma elcertifikatsmarknaden är att på ett kostnadseffektivt sätt öka den förnybara elproduktionen med totalt 28,4 TWh i Sverige och Norge från 2012 till 2020. Energimyndigheten har haft i uppdrag att utreda hur elcertifikatsystemet ska optimeras och förlängas för ytterligare 18 TWh förnybar el till 2030.

Energimyndigheten lämnar i sin slutrapport från kontrollstationen förslag på hur systemet ska utformas efter 2020 för ett nytt mål till 2030.

Elcertifikatsystemets nuvarande utformning har fungerat bra och har gett utbyggnad av förnybar elproduktion till en förhållandevis låg kostnad, skriver myndigheten.

– Vi anser därför att det ska fortsätta att vara ett teknikneutralt och marknadsbaserat system med långsiktiga villkor, säger Roger Östberg som är senior rådgivare på Energimyndigheten.

Förslag på förlängning och utformning av kvotkurva för 18 TWh till 2030

Sverige har idag ett elöverskott som förväntas öka ytterligare med en ökad ambition till 2030.

Myndigheten bedömer att befintliga anläggningar inte förväntas läggas ner förrän i slutet av 2020-talet, och att anpassningar av elsystemet för att möjliggöra mer variabel elproduktion kommer ta tid.

Ur marknad- och investerarperspektiv är det viktigt att utbyggnadstakten varken är för låg eller för hög, skriver myndigheten.

– De kvoter som vi föreslår ökar från 2022 och har sin tyngdpunkt mot slutet av 2020-talet.  På så vis skapar vi goda förutsättningar för utbyggnad av förnybar elproduktion efter 2020. Vi levererar en kvotkurva som tar hänsyn till elsystem och investeringstakt, det bådar gott inför framtiden, säger enhetschef Gustav Ebenå.

Energimyndigheten anser även fortsättningsvis att förnybar elproduktion ska tilldelas elcertifikat under 15 år vilket innebär att systemet förlängs till 2045.

Behov av stoppmekanism 2030

I myndighetens delredovisning i juni konstaterades att det fanns behov av en stoppmekanism 2020 för att minska osäkerheten om utbyggnad efter målåret. Energimyndigheten anser därför att en stoppmekanism ska finnas på plats i god tid innan nya kvoterna börjar gälla 2022. Utformningen av denna bör utredas snarast.

– För att skicka en tydlig signal till investerare bör det övervägas att redan nu införa ett stoppdatum med koppling till målår 2030, säger Roger Östberg.

Inga elcertifikat till ny mikroproduktion från sol efter 2020

Mikroproduktion från sol är, enligt myndigheten, idag gynnad på flera sätt utöver elcertifikatsystemet vilket gör att den inte konkurrerar på lika villkor med övriga förnybara kraftslag. Detta skapar en osäkerhet utöver marknadsrisken för aktörer på elcertifikatmarknaden.

Energimyndigheten föreslår i sin kontrollstationsrapport och solelstrategi att mikroproduktion med effekt upp till 68 kW inte ska erhålla elcertifikat efter 2020. I solelstrategin föreslår Energimyndigheten att mikroproduktionsproducenter istället ska kunna få ta del av annat stöd, vilket man inte närmare preciserar.

Om kontrollstation 2017

Enligt avtalet för den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden ska det med jämna mellanrum utföras så kallade kontrollstationer. I kontrollstationerna ska gemensamma utredningar utföras för att värdera behovet av ändringar i regelverket och justeringar av kvotkurvan för att uppnå målet. Kontrollstation 2017 genomförs så att eventuella lagändringar kan träda i kraft den 1 januari 2018.

Bakgrund

Hösten 2015 erhöll Energimyndigheten flera deluppdrag av regeringen gällande underlag till kontrollstation 2017.  Norska NVE erhöll motsvarande uppdrag från sitt departement. Flera uppdrag delredovisades i juni och den del som behandlar elcertifikatsystemets utformning vid ett nytt mål i Sverige efter 2020 ska rapporteras i oktober.

Den 1 september fick Energimyndigheten ytterligare ett uppdrag som ska rapporteras i oktober. Uppdraget innebär bland annat myndigheten ska föreslå kvoter för att förlänga och utöka elcertifikatsystemet med 18 TWh till 2030.

Här har Energimyndigheten samlat information om uppdraget inför kontrollstation 2017.

novator.se/2016-10-19/Lennart Ljungblom