Tag Archives: biobränsle

Nytt kraftvärmeverk i Lövsta på väg att ersätta Hässelby

Stockholm Exergi förbereder sig nu för att bygga ett nytt biobränsleeldat kraftvämeverk i Lövsta som skall ersätta  det pelletseldade Hässelbyverket  där man senare istället kan frigöra mark för bostäder.

– Fullt utbyggd kommer en ny anläggning i Lövsta kunna försörja över 200 000 lägenheter med värme och generera el till över 125 000 elbilars behov, säger Anders Egelrud, vd för Stockholm Exergi nyligen namnändrat från Fortum Värme samägt med Stockholm Stad.

I december erhöll företaget Pingvinpriset för sin tidigare lagda satsning att helt fasa ut kolet i sin energiproduktion. Slutdatum blir nu 2022 istället för 2030.

– Flera olika satsningar behövs för att möjliggöra utfasningen, bland annat ökad värmeåtervinning från datahallar, effektstyrning av bostäder, effektivisering av befintlig värmeproduktion och ersättning av det 60 år gamla Hässelbyverket med ett nytt, effektivt kraftvärmeverk.

Ett spännande inslag är värmeåtervinning från nya stora datahallar som när det är färdigbyggt kan ge så mycket som 10 procent av stadens uppvärmningsbehov.  Arbetsnamnet är Stockholm Data Parks som vill locka internationella IT jättar till Stockholm.

– De senaste sex åren har vi investerat över 7 miljarder kronor i hållbar energiförsörjning, berättar Anders Egelrud.

– Det senaste exemplet är vår stora bioenergianläggning i Värtan som producerar el som räcker till 200.000 elbilar och värme för 190.000 lägenheter. Förnybar och återvunnen energi står idag för nästan 90 procent av all vår energi. Dessutom kommer mer än en tredjedel av värmen i din lägenhet från din egen soppåse och ditt avloppsvatten.

Anders Egelrud menar att för att klara av upploppet mot 100 procent förnybar energi krävs stora beslut, smarta digitala lösningar, konstruktiv dialog och ett gott samarbete.

Artikeln är publicerad 2018-01-30 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger på pressinformation från Stockholm stad och Stockholm Exergi. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.

 

Fliseldning i Trollhättan minskar med ny transitledning – koksbaserd spillvärme ersätter

Den 15 december invigdes sammankopplingen av fjärrvärmenäten i Trollhättan och Vänersborg. Investeringen för den sju kilometer långa ledningen inklusive ackumulatorer är på 115 miljoner kronor, vilket Vattenfall och Trollhättan Energi delar på. Som ett resultat minskar biobränsleanvändningen i Trollhättan och ersätts med koksbaserad spillvärme från det stålverket Vargön Alloy som är en del av turkiska Yyldrim Group. Värmen gick tidigare ut i älven.

I över 20 år har en sammankoppling diskuterats. Nu har steget tagits för att ta tillvara på all den spillvärme som alstras i form av hetvatten från Vargön Alloys smältverk. Tidigare har en stor del av det uppvärmda vattnet från företagets kylanläggningar gått rakt ut i Göta Älv, när Vänersborgsnätet inte haft värmebehovet.

Från och med 1 januari 2018 så tas värmeenergin tillvara näst intill fullt ut, tack vare den nya ledningen till Trollhättan med tillhörande ackumulatortank och stationer för pumpning och värmeväxling.
Investeringen gör att Trollhättan Energi minskar fliseldningen vid värmeverket på Stallbacka med 20 procent.

– Vattenfall har sedan 1984 ett framgångsrikt samarbete med Vargön Alloys med att ta tillvara spillvärmen. Nu när även Trollhättan Energi inkluderas i samverkan kan vi skapa ännu mer nytta tillsammas genom att använda mer spillvärme och ta del av varandras produktionsanläggningar på ett effektivt sätt, säger Jenny Larsson, Chef Vattenfall Värme Sverige.

På samma sätt som värme från Alloys nu även kan värma Trollhätteborna så kan värmen från eldning av skogsflis och bioolja från värmeverket på Stallbacka användas för att värma Vänersborgarna.

Under sommaren beräknas spillvärmen från Alloys kunna täcka hela Trollhättans fjärrvärmebehov.

Anders Ericsson, energichef hos Trollhättan Energi, är mer än nöjd:
– Viljan har funnits länge, men det är först nu alla parter ser att man kan räkna hem investeringen även på kortare sikt. Eftersom städerna ligger så nära varandra är detta klokt för både miljö och ekonomi, säger han.

VD:n för Vargöns Alloys, Johan Svensson, är glad över att företagets spillvärme nu tas tillvara till nästan 100 procent. Den 2 400 kubikmeter stora ackumulatortanken i anslutning till Alloys får en central roll.
– Både miljön och alla parter i projektet får positiva effekter av den här satsningen, säger Johan Svensson.

 

Trollhättan Energi AB är ett företag med 100-åriga anor. Idag är vi omkring 170 anställda och har en omsättning på omkring 550 miljoner kronor. Vi ansvarar för elnät, fjärrvärmenät, renhållning, vatten- och avloppsnät samt stadsnät. Dessutom producerar och säljer vi el, biogas samt fjärrvärme; producerar dricksvatten och renar avloppsvatten.

Ett hållbart och enkelt vardagsliv är vår vision och ledstjärna. Trollhättans ambition är att växa och bli 70 000 Trollhättebor år 2030 vilket omfattar oss på Trollhättan Energi i allra högsta grad. Utvecklingstakten är nu hög, både i Trollhättan och i våra verksamheter.

Vi vill att vårt arbete gör skillnad för Trollhätteborna och världen runt omkring oss. För att nå bästa resultat samarbetar vi gärna med andra. Omtanken om kunderna och varandra är genuin. Vi känner ansvar för att göra vardagslivet enklare och roligare – och skapa nya möjligheter för människor och företag i Trollhättan.

Artikeln är publicerad 2017-12-15 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.

No coal no more 2 – Tekniska verken Linköping bygger om kraftvärmeverket

Tekniska verkens styrelse har beslutat att uppskjuta flytten av det centralt placerade kraftvärmeverket och istället investera 200 miljoner kronor för ombyggnad. Inför eldningssäsongen år 2021 skall man inte längre använda kol och fossil olja i sin kraftvärmeproduktion. På sikt kvarstår beslutet att ersätta det med en annan anläggning och bygga bostäder på området vilket i sin tur påverkas av planerade tåginvesteringar kommenterar bolaget.  Kraftvärmeverket ligger granne med Resecentrum i Linköping och anläggningen har tre olika pannor. En för biobränsle, en för kol och en för olja.

Beslutet gäller ett klimatmässigt normalt år, och under normal drift, och innebär att fjärrvärme, fjärrkyla och el som produceras i kraftvärmeverket i centrala Linköping enbart skall eldas med återvunna och/eller förnyelsebara bränslen. Det i sin tur innebär att de pannor som idag eldas med kol och fossil olja behöver konverteras, en investering som beräknas uppgå till 200 miljoner kronor.

Avvecklingen av kol och fossil olja i kraftvärmeverket kommer att göras stegvis i takt med vad nödvändiga tillståndsprocesser tillåter, och beräknas vara klart inför eldningssäsongen år 2021. Beslutet kommer inte att påverka planen att på sikt flytta kraftvärmeverket från nuvarande plats, men avvecklingen kommer att ske vid senare tidpunkt än planerat, och samordnas med planerade järnvägsinvesteringar.

Ombyggnad i tre steg

  1. Första steget är att bygga om kolpannan på Kraftvärmeverket för att kunna ersätta kolet med förnybara biobränslen, som exempelvis restavfall från skogsindustrin, vilket kommer att påbörjas under våren 2018.
  2. Andra steget handlar om att bygga ut ackumulatorkapaciteten. En ackumulator kan liknas vid en stor termos som gör det möjligt att lagra energi effektivare över dygnen.
  3. Tredje steget innebär att oljepannorna ska anpassas till förnybar bioolja som bränsle.

– Vi är glada att styrelsen fattat det här beslutet. Det här är ett stort och viktigt steg som Tekniska verken nu tar, mot ett resurseffektivt och hållbart samhälle med minsta möjliga klimatpåverkan. I början av 1980-talet kom nästan all el och fjärrvärme från olja och kol. Nu fyrtio år senare kan vi äntligen sätta punkt för denna period och få ett energisystem där vi använder förnyelsebara eller återvunna bränslen, säger Anders Jonsson, koncernchef för Tekniska verken i Linköping.

Minskningen av olje- och koleldningen har pågått de senaste decennierna. Kol- och oljepannorna vid kraftvärmeverket har i huvudsak använts kortare perioder när det varit riktigt kallt, och vid behov av reservkapacitet några enstaka dagar per år.

Tekniska verken har genom åren successivt minskat andelen kol och fossil olja, inte minst genom den stora investeringen i den avfallseldade Lejonpannan. Även om olje-och kolförbrukningen varit låg är klimatpåverkan stor, och en övergång till andra bränslen kommer att ge stor klimat- och miljönytta som betyder mycket när det gäller att nå målet att Linköping ska kunna vara koldioxidneutralt år 2025.

– Det här beslutet kommer innebära minskade utsläpp med 35 000 ton CO2 per år. Det är lika mycket som 30 000 Linköpingsbors årliga bilåkande. Ett mycket viktigt steg för att kommunen ska nå sina ambitiösa klimatmål, säger Rebecka Hovenberg, styrelseordförande för Tekniska verken.

Fakta om kraftvärmeverket 

Kraftvärmeverket ligger granne med Resecentrum i Linköping och anläggningen har tre olika pannor. En för biobränsle, en för kol och en för olja.

  • Kapaciteten är ca 250 GWh värmeproduktion och 75 GWh elproduktion.
  • De tre pannornas totala effekt är 280 MW.
  • Värmeproduktionen motsvarar normalårsbehovet för 12 500 villor.
  • Pannorna eldas med biobränsle, kol och återvunna bildäck samt olja. Främst eldas biobränslen men kalla vinterdagar behövs kol- och oljepannorna för att producera tillräckligt mycket värme till våra kunder.
  • Kraftvärmeverket togs i drift 1964.
  • Vid kraftvärmeverket finns också en produktionsanläggning för fjärrkyla med en effekt på 16 MW, två hetvattenpannor på vardera 45 MW samt en fjärrvärmeackumulator som innehåller 20 000 m3 vatten.
Artikeln är publicerad 2017-12-16 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger på ett pressmeddelande från Tekniska Verken. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
_______________________________________
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
___________________________________________

Tåg lastat med skogsbränsle ger värme och el i Stockholm

Nu levererar tågtransportföretaget Green Cargo  i samarbete med Stora Enso Bioenergi och Trätåg  biobränsle från Sveg samt Hällefors till världens största biokraftvärmeverk i stadsmiljö – Fortum Värmes anläggning i Värtan, Stockholm.

Den 11-12 november genomfördes den första testleveransen av ett heltåg med biobränsle från Hällefors till Värtan. Testen gick helt enligt planerna med lastning, transport och lossning. Leveranserna av biobränslet kommer från skogarna i Bergslagen till Stockholms invånare. Green Cargo samordnar leveranserna från flera olika orter och tillgodoser kundens behov av vagnar och containers.

– Vi är glada att vårt samarbete med Stora Enso Bioenergi och Trätåg fortsätter att utvecklas under 2018. Att genomföra transporter med heltåg för de kunder som regelbundet transporterar stora volymer ger prisvärda och miljövänliga lösningar, säger Bengt-Åke Johansson, strategisk säljare Green Cargo.

Tåg med biobränsle i Värtan
Tåg med biobränsle har anlänt till Fortum Värmes terminal i Värtan Stockholm

Stora Enso Bioenergi är Sveriges största leverantör av trädbränsle och verkar i södra och mellersta Sverige där de förser sina kunder med förnybart bränsle som ger värme och energi till hem och industrier. Green Cargo kommer nu leverera biobränsle åt Stora Enso Bioenergi till Fortum Värmes biokraftvärmeverk i Värtan med 20 heltåg det kommande året.

Artikeln är publicerad 2017-11-14 på web-tidningen novator.se . Den bygger på ett pressmeddelande som redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

September rapport av priser för biobränsle och fjärrvärme

Energimyndigheten rapporterar i huvudsak stabila priser för trä och torvbränslen samt fjärrvärme med undantag för fallande priser för RT-flis och en prisspik för industrins biprodukter för kvartal 2. Priserna publiceras av Energimyndigheten med samlas in av SCB.

Uppgifterna för det senaste kvartalet är preliminära. Revideringar som kommer i nästa rapport är vanliga. Det markanta skuttet i trädbränslestatistiken för biprodukter för industrin som enligt preliminära uppgifter ökat från nivån 150 – 160 kr/MWh till 175 kr/MWh för kvartal 2 bör därför tas med försiktighet tills vidare.

priser fjärrvärme och biobränslen
Prisstatistik biobränslen och fjärrvärme från Energimyndigheten

Priset för returträ till värmeverk har successivt fallit från toppen 97 kr/MWh 2014 till det hittills lägsta på 78 kr/MWh.  Övriga redovisade priser ligger ganska konstanta. Förädlade biobränslen till värmeverk på 267 kr/MWh, skogsflis för värmeverk 188 respektive 183 för industrin samt biprodukter till värmeverk på 150 kr/MWh.

För torven är det stabila priser med en liten höjning för kvartal 2 2017 men inom det spann som gällt under de senaste tre åren. Stycketorven kostar 157 samt frästorven 148 kr/MWh flr värmeverken.

Fjärrvärmepriserna följer utetemperaturerna på det sättet att sommarpriserna är väsentligt lägre än vinterpriserna och tidigare årsgenomsnitt. I juni uppvisas låga 589 kr/Mwh och under det att januari hade 943 kr/MWh. Årsmedel för 2014 till 2016 har varit svagt stigande, från 734 till 755 kr/MWh.  Dessa priser inkluderar energiskatt och moms.

För den senaste perioden kvartal 2 påpekar myndigheten att priserna fortfarande är preliminära. För kvaratal 1 skedde fler revideringar jämfört med de första redovisade. Kvartal 2 är därför inte redovisade i diagrammet.

Bränslepriser redovisas utan skatter under det att fjärrvärmepriserna inkluderar såväl energiskatter som moms.

Fyra gånger per år ger Energimyndigheten ut uppgifter om priser för biobränsle och fjärrvärme som producerats av SCB, Statistiska Centralbyrån. De senaste uppgifterna publicerades den 4 september 2017. Nästa utgåva kommer den 12 december.  Uppgiftslämnare är 146 fjärrvärmeverk och 30 industrier.

Viktig observation

Observera att statistiken inte redovisar det marknadspris som gäller under kvartalet utan speglar den kostnad som förbrukaren haft för bränslet under kvartalet, efter principen först in först ut ur lager. Långa leveransavtal kan medföra att den aktuella prisnivån för nya avtal under den perioden signifikant kan skilja sig från uppgivna värden.

Artikeln är publicerad 2017-09-18 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

 

Flyget tankas snart med Biobränsle på Kalmar flygplats

Under Kalmarsundsveckan har Kalmar Öland Airport  fyllt sin tankanläggning med bioflygbränsle. Huvudsyftet är att minska de fossila koldioxidutsläppen, under en vanlig dags flygningar mellan Kalmar och Stockholm. Man vill också skapa en regional Fly Green Fund för att skapa en hållbar  finansiering för fortsatt användning av  biodrivmedel på flygplatsen.

Biobränslesatsningen på Kalmar Öland Airport sker i samarbete med flygbolagen SAS och BRA, bränsleleverantören Air BP, SkyNRG och Fly Green Fund.

Hållbarhetsfrågan har en central roll i flygplatsens arbete och därför har man valt att göra den här satsningen under Kalmarsundsveckan, regionens egen hållbarhetsvecka. Den 30-31 augusti kommer det finnas bioflygbränsle motsvarande den totala bränsleförbrukningen för nio flygresor mellan Kalmar och Stockholm, i flygplatsens tankanläggning. Volymen motsvarar en ganska normal dags flygningar till huvudstaden.

”Förutom en ren miljövinst så ser vi detta som ett bra tillfälle att öka allmänhetens och resenärernas känndedom om bioflygbränsle och de möjligheter som finns att vara med och påverka”, kommenterar Ronny Lindberg, VD och Flygplatschef, Kalmar Öland Airport.

Med bioflygbränsle i tanken så minskar flygtrafikens miljöpåverkan. Men bioflygbränsle är fortfarande 4-5 gånger så dyrt som fossilt jetbränsle och volymen måste upp för att priset ska gå ned.

Lokalt engagemang är avgörande för globala effekter på flygtrafikens miljöpåverkan och nästa steg i arbetet i Kalmar handlar om att hitta förutsättningar för regional finansiering av bioflygbränsle i form av en regional Fly Green Fund, där medel från regionens företag och privatkunder går till inköp av bränsle som hamnar i tanken på Kalmar Öland Airport.

”Flygbranschens aktörer och resenärerna kan hjälpas åt att kickstarta marknaden för bioflygbränsle genom att dela på kostnaderna”, menar Maria Fiskerud, projektledare RISE, tidigare VD för Fly Green Fund.

Det är redan i dag möjligt att agera i frågan och Kalmar Öland Airport köper bioflygbränsle motsvarande sitt eget tjänsteresande sedan två år tillbaka. Nu har även flygplatsens ägare, Kalmar Kommunbolag och Kalmar kommun, utrett förutsättningarna för att de offentliga verksamheterna i regionen kan gå ihop och handla upp bioflygbränsle för 2018, motsvarande sitt tjänsteresande.

”Glädjande nog har utvecklingen av grönt flygbränsle startat. Vi kommer därför att klimatkompensera för våra egna flygresor genom att se till att flygen som lyfter från Kalmar Öland Airport får en portion grönt bränsle i tanken,” säger Bertil Dahl(V), Kommunalråd och kommunstyrelsens 2:a vice ordförande.

Om Fly Green Fund

Fly Green Fund är en ekonomisk förening utan vinstintresse, med syfte att ge resenärer möjlighet att minska sitt klimatavtryck när man flyger. Tillsammans med företagskunder och privatresenärer vill de kickstarta den nordiska marknaden för bioflygbränsle. Läs mer på kalmarolandairport.se/miljoe/fly-green-fund/ och på  flygreenfund.se 

Om Kalmar Öland Airport

Kalmar Öland Airport verkar för att i nära samarbete med näringslivet, regionen och ägaren Kalmar Kommun, utveckla flygtrafiken till och från Kalmarregionen, såväl nationellt som internationellt.  Kalmar Öland Airport är med sina ca 238 000 passagerare 2016, Smålands ledande flygplats med reguljär trafik till Stockholm Arlanda och Stockholm Bromma samt en omfattande chartertrafik till Grekland, Kroatien, Spanien och Italien.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-08-29 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom. Den bygger på ett pressmeddelande från flygplatsen. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Preem lanserar bensin med högre andel förnybar biobränsle

De förnybara drivmedlen utvecklas kontinuerligt. Svenska Preem lanserar nu en bensin med 16 procent förnybart biobränsle  baserad på skogsråvara.

Nu tar företaget ännu ett steg i sin utveckling mot förnybara drivmedel genom att öka andelen biobränsle i Preem Evolution Bensin från 10 procent till 16 procent. De förnybara råvarorna i Preem Evolution Bensin är 5 procent etanol, 10 procent grön nafta och 1 procent ETBE (etyl-tertbutyleter).

Under 2016 minskade Preem Evolution Bensin koldioxidutsläppen med 12 200 ton, vilket motsvarar utsläppen från ca 8 100 bilar.

– Det här visar att utvecklingen av förnybara drivmedel går åt rätt håll. Vår vision är att leda omställningen mot ett hållbart samhälle, detta är ett bevis att vi är på rätt väg, säger Susanne Håkans, chef för produktledning på Preem.

Preem Evolution Bensin kan tankas i alla bensinfordon och har samma effekt som vanlig bensin. Produkten uppfyller svensk och europeisk standard (EN 228).

Den nya bensinen finns tillgänglig runt Östergötland, stora delar av Södermanland och Närke. Från och med den 1 juli utökar företaget området ytterligare till att även omfatta Blekinge och södra delarna av Småland.

Preem är Sveriges största drivmedelsbolag. Visionen är att leda omvandlingen mot ett hållbart samhälle. De två raffinaderierna räknas enligt företaget till de mest moderna och miljöanpassade i Europa med en raffineringskapacitet på över 18 miljoner kubikmeter råolja per år. Verksamheten omfattar produktion, försäljning, distribution samt trading och varuförsörjning. Preem förädlar och säljer bensin, diesel, eldningsoljor och förnybara drivmedel till företag och privatpersoner i Sverige och Norge. Drygt 2/3 av produktionen exporteras. Det finns ett rikstäckande servicenät med 570 tankställen för privat- och yrkestrafik. Preem AB har drygt 1 400 anställda varav 950 arbetar vid raffinaderierna. För helåret 2016 var Preems omsättning 56 miljarder SEK.

Artikeln är publicerad 2017-07-05 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den är baserad på ett pressmeddelande från företaget. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Fjärrvärme till Anderstorp – Gislaved energi upphandlar 7 MW av Jernforsen

Jernforsen Energisystem AB ska under 2017 leverera en nyckelfärdig bioenergi anläggning till Gislaved Energi. Leveransen innefattar allt mellan betongplatta till skorstenstopp. Uppstart blir i början av 2018. Trädbränsle pannan som byggs intill den befintliga på Mossarp skall ge energi  för anslutning av Anderstorp till fjärrvärmenätet.

Jernforsens leverans omfattar en komplett biobränslelinje med bränslehantering, ugn, panna på 7 MW, elektrofilter och rökgaskondensering. Dessutom en oljepanna för spets- och reservlast. Komplett rörsystem med nya distribution till två nät och ihopkoppling av bef. central.  Därtill ett pannhus med tillhörande kontor- och personaldel.

Gislaved Energi har för närvarande en fliseldad panna på 5 MW vilken levererades av Hotabguppen 2013.  Men expansionen av fjärrvärme är stark i kommunen och nu när också Anderstorp ansluts  till fjärrvärmenätet behövs mer effekt.

Projektets bruttokostnad beräknas till 95 mnkr. För detta projekt har kommunen sökt och beviljats statsbidrag inom Klimatklivet med 45 procent, eller 41 miljoner, d.v.s. att nettoinvesteringen för kommunen under perioden 2016 – 2018 beräknas till 54 mnkr. Projektet omfattar investeringar i ny fastbränslepanna, ny reservpanna samt ackumulatortank m.m. vid pannanläggningen i Mossarp, transitledning till Anderstorp samt huvudkulvert och servisledningar i Anderstorp.

novator.se/2017-02-16/Lennart Ljungblom

Bra film om skogsbränslet Grot från energikontor Sydost

Skogsbränslet Grot, kortnamn för Grenar och Toppar, kan användas i betydligt större omfattning än vad som sker idag. Tekniken finns och kostnaderna är rimliga. Filmen visar hur det går till att producera Grot i skogsbruket

GROT flisas och används i kraftvärmeverk för att producera grön el och värme, så ett ökat uttag ger inte bara mer förtjänst för skogsägaren utan bidrar också till en ökad andel förnybar energi i Sverige.

Filmen är gjord av Energikontor Sydost och Linnéuniversitetet med hjälp av Filmfabriken 2017.

Fjärde rekordmånaden i rad för HVO-biodiesel

​Fjärde rekordmånaden i rad för HVO-biodiesel

November 2016 blev fjärde rekordmånaden i rad för HVO-biodiesel, skriver Svebio som sammanställt aktuell statistik.  Försäljningen ökade för HVO både som inblandning i fossil diesel och såld som ren 100-procentig (HV100) biodiesel. Aldrig tidigare har det sålts så mycket HVO under en enskild månad i Sverige. Jämfört med föregående månad är ökningen 15 procent för HVO100. För första gången säljs det nu mer HVO100 än all rapsdiesel tillsammans.

Etanol som E85 och ED95 uppvisar en stark nedgång jämfört med föregående månad med minus 26 procent där troligen E85 står för större delen av tillbakagången. De andra biodrivmedlen FAME (rapsdiesel) och biogas visar inga signifikanta skillnader. Det visar Svebios analys av SCB:s statistik över drivmedelsanvändningen för fordonsdrift för november.

Trenden under 2016 är att HVO blir ett alltmer dominerande biodrivmedel och att höginblandad etanol är på fortsatt låga historiska nivåer.

– Det är tydligt att skattebefrielsen kraftigt gynnar HVO medan skatt på både rapsdiesel och etanol orsakar fortsatta problem Vi är glada för utvecklingen inom HVO men samtidigt är det angeläget att så snart som möjligt komma till en situation där alla biodrivmedel beskattas lika. Att biodrivmedel från grödor missgynnas leder till onödigt hög användning av fossil bensin och diesel och utsläpp av fossil koldioxid, säger Gustav Melin.

HVO är ett hydrerat biobränsle med en kemisk sammansättning lika med traditionell diesel som gör det lätt att blanda eller ersätta. HVO produceras av olika fetter och oljor till exempel restprodukter från skogs- och fiskindustrin.  Stora leverantörer är Preem och Neste.

novator.se/2016-01-19/Lennart Ljungblom