Category Archives: Bilar/Drivmedel

Konferensen Biobase kommer till Piteå i november

Näringsminister Mikael Damberg är en av de medverkande under konferensen BIOBASE som hålls i Piteå den 22-23 november. Konferensen är del av regeringens samverkansprogram kring cirkulär och biobaserad ekonomi och lockar beslutsfattare och företagsledare från hela Europa.

Det är ingen slump att konferensen Biobase hålls i Piteå. Där finns hela värdekedjan samlad i form av stora industriaktörer, forskning i världsklass och Europas kanske största tillgång på råvara. Det ger goda förutsättningar för att synliggöra Sveriges position och ambition inom cirkulär och biobaserad ekonomi.

– Vi är otroligt glada och stolta över att kunna samla all denna kompetens och beslutskraft i en konferens i Piteå som i decennier har arbetat med flera av de områden inom den cirkulära ekonomin som nu aktualiserats genom regeringens samverkansprogram, säger Helena Karlberg, vd på Piteå Science Park som arrangerar konferensen tillsammans med Näringsdepartementet och en rad olika lokala, regionala och nationella aktörer.

Sverige har antagit ett ambitiöst program för att ställa om landet från en linjär och fossilbaserad ekonomi till cirkulär och biobaserad ekonomi i linje med de internationella klimatmålen och målen i Agenda 2030. Regeringens samverkansprogram har som syfte att stödja omställningen genom att engagera alla delar i värdekedjorna. Ett viktigt syfte med programmet är att hitta lösningar för att fossilbaserade produkter ska ersättas med biobaserade.

Arbetet i flera av de undergrupper som regeringen satt samman kommer att beröras under konferensen. Det gäller exempelvis industriellt träbyggande, innovativa bioråvaror, biodrivmedel, nya material samt uppskalning och kommersialisering.

Konferensen löper över två dagar med en första dag för särskilt inbjudna och en andra dag öppen för alla.

Bland konferensens talare återfinns, förutom Mikael Damberg även Lauri Hetemäki, från European Forest Institute, Pia Sandvik från RISE, Resarch institute of Sweden och Tony Smurfit, vd på Smurfit Kappa Group.

Talar gör även europaparlamentariker Christofer Fjellner, Carina Håkansson, vd på Skogsindustrierna och Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, som också är den som håller ihop regeringens samverkansprogram.

Smurfit Kappa är en skogsindustri som driver på den hållbara utvecklingen i Piteå

Under konferensen tas ämnen upp som hållbart skogsbruk och andra generationens avancerade biobränsleproduktion. Dessutom får deltagarna veta mer om den toppmoderna fabrik för industriell produktion av träbaserade lägenhetsbyggnader som nu byggs i Piteå. Avancerad forskning och innovation för framtida biobaserade material och produkter kommer också att diskuteras.

PITEÅ SCIENCE PARK är ett utvecklingsbolag för kulturella och kreativa näringar och cleantech. Vår ambition är att vara en respekterad och uppskattad partner som fungerar som en drivande motor för innovationer och företagande. Konferensen hålls i Piteå Science Parks stora konsertsal, Studio Acusticum, en konserthall helt byggd av trä med Skandinaviens största orgel.

Artikeln är publicerad 2017-10-16 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom .  Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Rottneros levererar lignin till Renfuels drivmedelsprojekt i Bäckhammar

Rottneros och RenFuel har ingått i ett avtal om leverans av skogsprodukten lignin för produktion av Lignol, RenFuels patenterade ligninolja som kan raffineras till förnybar bensin och diesel. Under 2018 kommer Rottneros att påbörja leveranser av lignin från sitt massabruk i Vallvik utanför Söderhamn till RenFuels test- och pilotanläggning placerad vid Rottneros bruk i Bäckhammar.

RenFuel har utvecklat och patenterat en metod för att förädla lignin från massaindustrins förnybara restprodukt svartlut till ligninolja med produktnamnet Lignol. Lignol kan ersätta fossil olja genom att användas som råvara i tillverkningen av förnybar bensin och diesel. Tillvaratagandet av svartluten leder inte bara till att Lignol kan framställas i större skala, utan också till att produktionskapaciteten och därmed lönsamheten i pappers- och massaindustrin kan öka.

– Det är ett viktigt steg för oss inom Rottneros till att ytterligare stärka Sveriges bioekonomi, där massaindustrin redan idag utgör en viktig del. Förutom att stödja klimatarbetet genom att bidra till transportsektorns omställning ger avyttringen av lignin oss också möjlighet att öka vår massaproduktion. På det sättet gynnar avtalet alla parter, säger Lennart Eberleh, VD på Rottneros.

Renfuel pilotanläggning i Bäckhammar

Pilotanläggningen är igång

RenFuel har under våren 2017 påbörjat framställning av Lignol i pilotanläggningen i Bäckhammar, Värmland. Pilotanläggningen finansieras genom ett anslag om 71 miljoner kronor från Energimyndigheten. Anslaget finansierar utveckling av och tester i pilotanläggningen för att omvandla lignin från massabrukslutar till en ligninolja, men också utvecklingen av RenFuels metod för membranfiltrering. Samarbetet med Rottneros innebär säker lignintillgång för ökad framställning av bioolja, för att möta en växande efterfrågan på miljövänliga drivmedel.

– Vår produkt Lignol är en nyckel till att nå målet om en fossilfri fordonsflotta till 2030. Att samarbeta med ett företag som Rottneros, som har en lång tradition av och kunskap om skog och massaproduktion är ett viktigt steg framåt för RenFuel. Användningen av membranfiltrering av svartlut, en energisnål process, stärker också ytterligare Lignolens potential som klimateffektivt drivmedel, även i produktionsledet, säger Sven Löchen, VD för RenFuel.

Om RenFuel

RenFuel är ett svenskt företag inom bioenergi som har tagit patent på en katalytisk process som energisnålt omvandlar lignin från biprodukter i skogsindustrin till den förnybara ligninoljan Lignol®. RenFuel består av forskare, medarbetare och ägare med industriell erfarenhet som med gedigen kunskap om skogsindustri och grön kemi arbetar med att ersätta ändliga fossila drivmedel med hållbar bensin och diesel.

Om Rottneros

Rottneros är en fristående producent av avsalumassa. Koncernen består av moderbolaget Rottneros AB, börsnoterat på NASDAQ Stockholm, med dotterbolagen Rottneros Bruk AB och Vallviks Bruk AB, verksamma inom produktion och försäljning av avsalumassa. I koncernen ingår även Rottneros Packaging AB som tillverkar fibertråg och råvaruanskaffningsbolaget SIA Rottneros Baltic i Lettland. Koncernen har drygt 280 anställda och omsatte cirka 1,7 miljarder kronor under verksamhetsåret 2016.

Artikeln är publicerad 2017-10-09 på mediaportalen novator.se. Den bygger på ett pressmeddelande som redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Biodrivmedel: Södra ska producera metanol i Mönsterås

Målet är att producera 5000 ton biometanol per år genom den nya anläggningen, som kommer att ligga vid Södras massabruk i Mönsterås. Det långsiktiga målet är att öka produktionen ytterligare till såväl personbilstransporter och lastbilstransporter som sjöfart. Om försöket slår väl ut kan även Mörrum och Värö få liknande anläggningar.

– Allt fler inser vikten av övergången mot fossilfria alternativ, men produkterna måste fram också. Vi har tillgång till den bästa och mest förnybara råvara som finns; skogen. Vi har också det industriella kunnandet som behövs för den här typen av komplexa, innovativa produkter, säger Catrin Gustavsson, Innovationsdirektör, Södra.

Biometanolen kommer att framställas av den råmetanol som uppstår vid tillverkningsprocessen i Södras massabruk. Den blir alltså en del i den cirkulära process som redan finns vid Södras bruk, där grunden är skogsråvara som används i dess alla delar och för bästa möjliga effekt. Under våren 2019 kommer den första leveransen att nå marknaden.

– Ska Sverige kunna nå klimatmålen om fossilfrihet krävs bra alternativ till de fossila produkter som finns idag. Det här blir en viktig milstolpe i den utvecklingen. Det ligger också i linje med Södras egen strategi att vara helt fossilfria till år 2030, säger Henrik Brodin, affärsutvecklare drivmedel, Södra.

Metanol används idag som låginblandning, 11 procent, i rapsmetylester, RME. I den formen kan drivmedlet användas i lastbilar.

– Då får man in en grön metanol i drivmedlet och därmed högre klimatnytta. Det ligger i linje med Södras egen strategi att vara helt fossilfria till år 2030, säger Henrik Brodin, affärsutvecklare drivmedel på Södra.

Södra samarbetar också med Statkraft i Norge där man i det gemensamt ägda utvecklingsbolaget Silva Green Fuel i Tofte avser att tillverka bidrivmedel i storskala.  Statkraft tog över aktierna i norska Södra Cell Tofte när Södra gjorde sig av med verksamheten.

Fakta
Södras biometanol är framtagen helt och hållet av skogsråvara och utsläppet av fossil koldioxid vid förbränning är därför noll. Tillverkningsprocessen bidrar dock i dagsläget med ett marginellt tillskott av fossilt koldioxid. Klimatmässigt innebär det att om man kör med Södras biometanol istället för med fossilt drivmedel minskar man koldioxidutsläppet med omkring 99 procent – den högsta andelen på marknaden idag.

 

BMW laddar för fler elbilar på marknaden

– I framtiden måste hållbarhet och sportighet gå hand i hand, vi kan inte tillverka premiumbilar utan att ta hänsyn till miljön, menar Carl Lindwall, Regionchef för BMW i, i Sverige.

Att bli utsedd till den mest hållbara biltillverkaren i världen tolv gånger (Dow Jones Sustainability Index) har sina fördelar. Många miljömedvetna bilköpare har fått upp ögonen för BMW som tidigare ansetts vara en renodlad premium- och sportbil. Men vägen dit har varit lång för företaget som utsåg sin första miljöchef redan 1973. Trots sitt långvariga arbete med hållbarhet är det först nu omvärldens bild av BMW börjar ändras.

– Vi har kanske inte slagit på stora trumman när det gäller vårt miljöarbete, men i takt med att elbilarna blir bättre och bättre är köparna nu mer öppna för att kombinera sportighet med miljövänlighet. Nya dörrar har öppnats för bilindustrin och tar man inte steget in blir man nog inte kvar i toppen särskilt länge, säger Carl Lindwall.

BMW i-bilarna kör i kapp konkurrenten

Försäljningsmässigt ligger de laddbara bilarna i BMW-flottan i topp och intresset för elbilar växer, både i Sverige och resten av världen. Lindwall berättar att målet för 2025 är att 15 – 25% av BMWs totala bilförsäljning ska bestå av laddbara bilar. Inte helt omöjligt med tanke på att man under 2017 planerar att sälja ca 100 000 laddbara bilar.

BMW i3 och BMW i8 är modellerna som fått mycket uppmärksamhet tack vare den helt elektriska drivlinan BMW eDrive som de själva har utvecklat. De är dessutom bilhistoriens mest prisbelönta bilmodeller inom kategorin elbilar. Att inte behöva tumma på acceleration och sportighet har varit viktigt för företaget i utvecklingsprocessen eftersom man vet vad kunderna förväntar sig av en BMW.

Första bilen för ren eldrift

BMW i3 presenterades på marknaden som den första bilen tillverkad för ren eldrift, vilket också innebär att BMW har skapat ett elbilskoncept som står för konsekvent hållbar utveckling. Vad innebär detta i praktiken frågar vi Carl Lindwall på BMW Sverige?

– När du ska köra iväg räcker det med ett tryck på gaspedalen för att bilen ska accelerera med full kraft och fullt vridmoment. Med pedalen kan du dessutom bromsa, man märker en omedelbar bromsverkan när man släpper gasen. Förklaringen till detta är att BMW i3 återvinner den rörelseenergi som genererats och omedelbart sparar den i batteriet. Det kallas one-pedal-feeling och ger en mer direkt körupplevelse och längre räckvidd, säger Lindwall.

Den elektriska drivlinan har en effekt på 125 kW (170 hk) och ett maximalt vridmoment på 250 Nm vilket ger bilen sin dynamiska start. Det innebär en acceleration från 0 till 100 km/h på 7,3 sekunder, en kraft som till och med motorstarka bilar har svårt att uppnå.

Bränslesnålt med plugin-hybrider

BMW har sju olika laddbara bilmodeller med ett alternativ i nästan alla segment av produktportföljen. Från helelektriska BMW i3 till X5 plug-in hybrid. Företaget har med sina plug-in hybrider hittat ett kreativt sätt att köra bränslesnålt i längre sträckor genom att låta elmotorn och bensinmotorn samarbeta med navigationssystemet. Då bestämmer bilen själv när det lämpar sig bäst för mer eller mindre eldrift.

Att man har tänkt grönt hela vägen visar sig även i bilarnas klädsel; hela 95% av materialet i en BMWi3 kan återvinnas. Tyget i bilsätena är tillverkat av 100% återvunnet material där 34% kommer från PET, vilket i praktiken innebär 53 återvunna PET-flaskor. Den gröna insidan är dock väl inbäddad i en typisk BMW-blå design vilket är viktigt för premiumkänslan, menar Carl Lindwall på BMW Sverige.

Våra kunder må ha fått upp ögonen för miljövänligheten i våra bilar men de vill fortfarande ha den paketerad i en välskräddad kostym med eleganta detaljer, säger han.

Hitta en elbil som passar dig här

av Brand Arena

Artikeln är publicerad 2017-08-25 på mediaportalen novator.se och är en sponsor artikel . För innehållet svarar Brand Arena . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Drivmedlens klimatpåverkan – Gröna Bilister manar till handling

I rapporten Drivmedel 2016 sammanställer Energimyndigheten de uppgifter om klimatpåverkan, ursprung och försäljningsvolymer som drivmedelsbolagen redovisar. Alla biodrivmedel minskar klimatpåverkan med mer än hälften jämfört med det fossila alternativet. Andelen förnybara drivmedel ökar, men försäljningen av etanol störtdyker. Om vi ska nå transportsektorns klimatmål för år 2030 måste etanolen räddas skriver organisationen Gröna bilister

I april varje år rapporterar de svenska drivmedelsbolagen uppgifter om sina drivmedel till Energimyndigheten i enlighet med drivmedelslagen och hållbarhetslagen. Årets rapportering ligger till grund för rapporten Drivmedel 2016, som innehåller intressant information om våra drivmedels hållbarhetsegenskaper.

Det är glädjande att andelen förnybara drivmedel i vägtrafiken ökar snabbt och närmar sig 20 procent. Men ökningen beror nästan uteslutande på den snabba expansionen av HVO-diesel. Försäljningen av biogas ökar i blygsam takt medan den sammanlagda marknaden för fordonsgas börjat krympa. Samtidigt störtdyker användningen av etanol.

– Eftersom alla äpplen ligger i HVO-korgen är risken stor att utvecklingen mot fossilfria drivmedel avstannar, säger Per Östborn, drivmedelsansvarig på Gröna Bilister. Det är nämligen redan brist på hållbar råvara till HVO. Ska den expandera ytterligare i nuläget måste vi ta till mer palmolja eller PFAD, vilket vore olyckligt. Trots att de klassas som hållbara kan de bidra till skogsskövling i Sydostasien genom indirekta effekter.

Elbilarna och laddhybriderna är på snabb frammarsch, men än så länge står elen endast för cirka en promille av drivmedelsenergin i vägtrafiken.

Etanolen måste resa sig ur askan

– Trafiken kommer att elektrifieras allt mer, men personligen tror jag inte att elen kommer att hinna bidra på ett avgörande sätt till att nå 2030-målet, säger Per Östborn. Därför måste vi ge biogasen en skjuts framåt och få etanolen att resa sig ur askan som Fågel Fenix.

– Det är enorma volymer fossila drivmedel ska ersättas eller sparas in på kort tid. Vi måste bejaka alla goda alternativ, förtydligar Per Östborn. Det råder ingen brist på fossila marknadsandelar att erövra, tvärtom, så det vore idiotiskt att ställa el mot biodrivmedel. Båda typerna av drivmedel minskar klimatpåverkan markant.

Enligt Energimyndigheten minskar den etanol som såldes i Sverige år 2016 klimatpåverkan med 63 procent jämfört med fossil bensin. För biogasen är minskningen 78 procent. HVO och FAME (rapsoljediesel) minskar klimatpåverkan jämfört med fossil diesel med 84 respektive 59 procent.

Elens klimatpåverkan beror på hur den produceras. För miljömärkt el kan klimatpåverkan sättas till noll. Gör vi inga aktiva val när vi köper el använder vi så kallad nordisk residualmix enligt Energimarknadsinspektionens synsätt. Då minskar klimatpåverkan med nästan 80 procent jämfört med om vi kör en motsvarande bensinbil.

Drivmedel klimatpåverkan
Klimatpåverkan från drivmedel på svenska marknaden år 2016. Alla uppgifter är hämtade från Energimyndighetens rapport Drivmedel 2016, utom elens klimatpåverkan som hämtas från Energimarknadsinspektionen. Siffrorna för bensin MK1 och diesel MK1 avser bränsle med Sverigemedelvärdet av andelen inblandad etanol respektive förnybar diesel. Siffrorna för fordonsgas avser gas med Sverigemedelvärdet av andelen biogas.

 

Regeringens förslag på bränslebyte och bonus-malus kommer att gynna förnybara drivmedel och fossiloberoende bilar. Gröna Bilister menar dock att styrmedlen måste skärpas ytterligareför att på allvar sparka igång omställningsprocessen.

– Bilföretagen måste också lägga manken till, säger Johanna Grant, ordförande i Gröna Bilister. Vi gladdes åt Volvos löfte i somras att bara utveckla bilar med elmotor, om än bara en liten hjälpmotor. Men samtidigt lägger de ned produktionen av biogasbilar. Och deras laddhybrider är beroende av fossil bensin eller diesel. Det duger inte.

– Vi väntar istället otåligt på löftet från Volvo och alla andra bilföretag att bara sälja fossiloberoende bilar, fortsätter Johanna Grant. De rena elbilarna är redan hemma, och alla bilar med bensinmotor kan tillverkarna enkelt anpassa så att de kan köras på etanol E85 – inklusive laddhybriderna. Alla nya bilar med dieselmotor kan typgodkännas för HVO-diesel. Det har Citroën och Peugeot redan låtit göra.

– Tiden för grön bilism är mogen. Det finns inget att vänta på, avslutar Johanna Grant.

Mer information:

Energimyndighetens rapport Drivmedel 2016

De nationella 2030-indikatorer som rör drivmedel 2030.miljobarometern.se/nationella-indikatorer/branslet/

Gröna Bilister är Sveriges enda miljödrivna motororganisation, utser Miljöbästa Bil, granskar landets kommuner ur miljöbilsperspektiv och påverkar politiker. Gröna Bilister är en ideell förening och grundades 1994 med stöd av Naturskyddsföreningen och WWF. Gröna Bilister vill ha en miljöanpassad utveckling av biltrafiken som gör det möjligt  för kommande generationer att ha glädje av bilen.

Artikeln är publicerad 2017-08-24 på mediaportalen novator.se och är baserad på ett pressmeddelande som redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Mer än 20 procent biodrivmedel första halvåret 2017

Mer än 20 procent biodrivmedel första halvåret 2017

Mer än var femte liter drivmedel som de svenska bilisterna och åkarna tankade första halvåret 2017 var biodrivmedel. Det visar färsk statistik från SCB som Svebio (Svenska Bioenergiföreningen) bearbetat. Särskilt stor var ökningen för biodiesel HVO. Men också användningen av biogas ökade kraftigt. Användningen av etanol och rapsdiesel var stabil jämfört med 2016.

De totala leveranserna av drivmedel ökade från 45 TWh till 45,7 TWh. Användningen av fossil bensin minskade med 5 procent medan användningen av fossil diesel ökade. Användningen av biodrivmedel ökade från 8,3 TWh första halvåret 2016 till 9,2 TWh första halvåret 2017. Andelen biodrivmedel av de totala drivmedelsleveranserna ökade från 18,4 procent till 20,2 procent.

Ökningen var störst för HVO-biodiesel, där särskilt försäljningen av ren HVO mer än fördubblades mellan 2016 och 2017. Hela 29,2 procent av all diesel var biodiesel under första halvåret.

Försäljningen av etanol låg stabilt, liksom försäljningen av RME, rapsdiesel.

Leveranserna av biogas ökade med 13 procent, medan försäljningen av fossil gas som drivmedel minskade kraftigt. Andelen biogas av den totala volymen fordonsgas var 85 procent.

Om Svebio

Svebio – Svenska Bioenergiföreningen – är branschorganisation för företag som arbetar med att framställa, hantera och använda olika typer av biobränslen. Svebios ändamål är att öka användningen av bioenergi på ett miljömässigt och ekonomiskt optimalt sätt. Svebio grundades 1980 och har cirka 300 företag som medlemmar.

Artikeln är publicerad 2017-08-19 på mediaportalen novator.se utifrån ett pressmeddelande som har redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Toyota Prius vinner överlägset i hybridbil-test

Det är stor skillnad mellan  laddhybrider när det kommer till miljöprestanda i verklig trafik. Den tyska bilist­organisationen ADAC har genomfört en jämförtest mellan fem modeller. Endast Toyota Prius ansågs ge tillfreds­ställande resultat.

ADAC test av hybridbilar

BilmodellEffektViktPris (Tyskland)
BMW
225 xe
224 PS
385 NM
1750 kgfr. 39150 €
Kia Optima
GDI Plugin
205 PS
375 NM
1750 kgfr. 40490 €
Toyota
Prius plugin
122 PS
>200 NM
1540 kgfr. 37550 €
Volvo
XC90 T8
407 PS
640 Nm
2340 kgfr. 74650 €
VW Passat
Variant GTE
218 PS
400 Nm
1740 kgfr. 45250 €
Den tyska bilist­organisationen ADAC har genomfört en test av fem populära laddhybrider

ADACs EcoTest bedömde både bilarnas elförbrukning och bensinförbrukning under realistiska förhållanden.

Elföbrukningen per hundra km enligt test av hybridbilar av tyska bilist organisationen ADAC

Toyota Prius Plug-in Hybrid var den enda laddhybriden som fick fem av fem möjliga stjärnor. Den sammanlagda poäng­summan var 97 av 100 poäng. Näst bästa bil i testet fick tre stjärnor och 67 poäng.

Resultat ADAC jämför test hybridbilar

Bilmärkeelförbrukning
kWh/100 km
bensin förbrukning
l/100 km
CO2 balans el
g/km
CO2 balans bensin
g/km
Ecotest
stjärnor
BMW 225xe26,47,61532082
KIA Optima
GDI plugin
20,66,31191733
Toyota
Prius Plug-in
12,44,2721155
Volvo
XC90 T8
26,38,31522281
VW Passat
variant GTE
21,96,11271673
Toyota Prius Plug in blev överlägsen segrare i testen.

 

Den nuvarande Prius Plug-in Hybrid är andra generationen laddhybridmodell från Toyota. Förutom goda miljöprestanda har bilen bl.a en värmepump som gör att kupén kan värmas och kylas utan att förbränningsmotorn behöver startas. Bilen kan också fås med ett solpaneltak som laddar hybridbatteriet och på så sätt kan förlänga räckvidden på ren el med upp till 5 km per dag.

Artikeln är publicerad 2017-08-17 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Green Cargos nya Softronic lok ger effektivare transporter

Green Cargos nya sexaxliga lok ger effektivare transporter

Green Cargo har signerat ett avtal med Softronic angående köp av sexaxliga Transmontana lok med en dragkraft upp till 3000 ton motsvarande dubbelt så mycket som ett konventionellt RC-lok.

– I vår fordonstrategi har vi beslutat att utvärdera ett antal lok och vagnar. Först ut är två sexaxliga Transmontana lok som ger möjligheter att skapa ännu effektivare logistiklösningar, särskilt i tyngre transportupplägg, säger Green Cargos VD Jan Kilström.

Green Cargo har en fordonsstrategi som inte bara ger ökad kapacitet och säkerhet, utan sänker transportkostnaden för företagets kunder.

– Loken är förutom sin överlägsna dragkraft moderna och utrustade med automatisk och optimerad elbromsning. Med hjälp av uppgifter om topografi och körsträckor kommer loken att optimeras för att köra så energisnålt som möjligt, säger Markus Gardbring, Fordonsdirektör på Green Cargo.

Loken levereras i slutet av sommaren 2018.

Green Cargo kör 400 godståg varje dygn i Sverige och ersätter därmed 10 000 lastbilstransporter på vägnätet. I vårt nätverk trafikerar vi 270 platser i Sverige och Norge och med partners når vi hela Europa. Kunderna erbjuds möjligheten att märka sina transporter med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Green Cargo ägs av svenska staten. Koncernen har 2 000 anställda och en årsomsättning på 4,2 miljarder SEK (2016). Läs mer på www.greencargo.com

Artikeln är publicerad 2017-07-06 på mediaportalen novator.se och är baserad på ett pressmeddelande som redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

 

Debatt Elbilar: Klimatutsläpp från batterier Power Circle svarar på IVL studie

Batterier till elbilar – Power Circle kommenterar IVL rapport

” Det har de senaste veckorna pågått en intensiv rapportering i svenska media om utsläppen av koldioxid i samband med tillverkning av litium-batterier för användning i laddbara bilar. En av orsakerna till att ämnet aktualiserats är en rapport framtagen av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Energimyndigheten. Power Circle välkomnar rapporten, som inte presenterar någon ny forskning i sig utan är en sammanställning baserad på en litteraturgenomgång av flera internationella rapporter. Det finns ingen anledning att ifrågasätta problembeskrivningen i IVLs rapport. Tvärt om belyser den en viktig utmaning för batteritillverkarna, och har lett till en nödvändig debatt om batteriers hållbarhet. För att säkerställa att diskussionen om batteriers och elbilars hållbarhet blir konstruktiv är det dock viktigt att den baseras på fakta.

Olle Johansson

Olle Johansson, vd powercircle

Det finns därför några frågor som är viktiga att belysa för en fortsatt saklig debatt:

1) IVL har sammanställt resultat från ett 10-tal internationella forskningsrapporter under perioden 2010 till 2016. Resultaten från de studerade rapporterna spänner mellan 50 och 250 kg CO2 per kWh, där majoriteten av rapporterna ligger lägre än det intervall på 150-200 kg CO2 per kWh som IVL presenterar som ett genomsnitt. Forskarna konstaterar själva att det behövs bättre dataunderlag samt att utsläppen varierar beroende på batteridesign.

2) Beräkningarna vilar på antagandet att den el som använts i batteriproduktionen är fossil till 50-70 procent. IVL slår dock fast att det finns en potential att reducera CO2-utsläppen med 60 procent om batterierna tillverkas i ett land med en elmix som den svenska, och potentialen är större än så om helt förnybar el används.

3) Den snabba teknikutvecklingen på batteriområdet bör också lyftas fram, som förutom snabbt sjunkande kostnader och ökande energitäthet också är goda nyheter för utsläppen vid batteritillverkning. Det senaste året har flera biltillverkare uppgraderat sina batterier med nästa generations battericeller. Detta innebär 25-50 procent högre energiinnehåll på samma vikt och volym jämfört med de battericeller som använts under den studerade tidsperioden. Indikativt innebär detta att från de resultat IVL presenterar har utsläppen redan minskat i samma storleksordning. Det mest extrema exemplet är Renault som använder battericeller från LG Chem, där man ökat batteriets kapacitet med 80 % (från 23 kWh till 41 kWh). Batteriets vikt har endast ökat med 5 %. Med IVLs antaganden bör utsläppet av CO2 vid tillverkning av den nya batterigenerationen ha minskat från 150-200 kg CO2/kg till 88-117 CO2/kg.

Även om Power Circle välkomnar den forskningsrapport som tagits fram av IVL, finns det fog för viss kritik av de beräkningar som gjorts separat avseende jämförelser mellan elbilar och dieselbilar. Enligt vissa uttalanden som gjorts i media skulle man kunna köra en diesel ”4000-5000 mil” med de utsläpp som batteritillverkningen orsakar. I en annan artikel visar IVLs beräkningar att det skulle ta mellan 2,7-8,2 år för en elbil att ”köra in” utsläppen från batteritillverkningen. Eftersom dessa beräkningar ej ingår i forskningsrapporten har de inte kvalitetssäkrats och granskats såsom forskning normalt gör. Beräkningarna, som fått stor spridning, bygger dessvärre på flera felaktiga antaganden:

  • För den dieselbil som jämförs mot elbilsbatteriets utsläpp antas CO2-emissioner enligt den europeiska körcykeln. Dessa certifierade värden är kända för att vara orealistiskt låga. I verkligheten är utsläppen uppemot 40 procent högre (länk) vid verklig körning.
  • Vidare bortses helt från utsläppen vid framställning och transport av bränslet. Dessa uppgår till ca 18 % av utsläppen (länk) vid användning av bränslet. Sammantaget innebär detta att jämförelsen mellan batteriets utsläpp i produktion och en snåldiesels utsläpp vid drift haltar avsevärt eftersom dieselbilens faktiska utsläpp av koldioxid har underskattats med 65 procent.

Förutom dessa direkt felaktiga antaganden finns ytterligare tveksamheter vid jämförelsen som lyfts fram i media. Utsläppen från batterierna antas vara 150 – 200 kg CO2 per kWh batteri, vilket är bland de högsta siffror som hittats i någon studie som rapporten har granskat. De studier som presenterat de högsta sifforna är dessutom från 2011-2013, vilket innebär att data som ligger till grund för dem troligen är ytterligare några år äldre. Inom ett område som genomgår en så snabb teknikutveckling kan det knappast anses rättvist att basera sina antaganden på snart 10 år gamla data. Om man i stället använder sig av siffror från nyare studier, i andra änden av skalan, så hamnar man på 50 kg CO2 per kWh. Detta skulle innebära att en elbil med en räckvidd på ca 20-30 mils verklig körning (40 kWh batteri) släpper ut 2 ton CO2 extra vid tillverkningen jämfört med en fossilbil. Det innebär att en elbil som drivs av 100 % förnybart har ”kört in” de extra utsläppen från batteritillverkningen efter ca 1100 mil jämfört med vad en fossilbil[1] släpper ut, vilket är mindre än ett års körning vid normalt bruk[2]. För en riktigt snål diesel skulle motsvarande sträcka bli 1690 mil, eller 1,4 års körning.[3]

Naturligtvis anser Power Circle att det är viktigt att beakta livscykelperspektivet för att få en komplett bild av hur elektrifiering kan bidra till att reducera koldioxidutsläppen i transportsektorn. Det är dock viktigt att skilja på historiska data och framtida potential om elbilarnas bidrag till transportsektorns mål om 70 procents minskning av koldioxidutsläppen till år 2030 ska värderas. Elbilar har möjlighet att nå mycket låga koldioxidutsläpp, även ur livscykelperspektiv, om förnybar el används i både produktionen och driftsfasen. Parallellt med fortsatta insatser för att minska utsläppen vid batteritillverkning bör metodiken för att beräkna utsläppen därför utvecklas och nya studier genomföras som tar hänsyn till potentialen i nyare produktionsmetoder, samt också tittar på inverkan från återanvändning och återvinning. Det är i debatten också viktigt att minnas att elbilarna även har många andra fördelar, som exempelvis ökad energieffektivitet, minskat underhållsbehov, minskade lokala utsläpp av partiklar och kväveoxider, minskade ljudföroreningar och förbättrade köregenskaper.

[1] En medelbil släpper ut ca 120 g CO2/km ur avgasröret enligt NEDC-körcykeln, detta innebär att de verkliga utsläppen är ca 180 g CO2/km, snällt räknat, med minst 30% högre förbrukning än angivet plus minst 15% ökade utsläpp i produktion och transport av bränslet.

[2] 12 240 km är medelkörsträcka per år enligt Trafikanalys http://www.trafa.se/vagtrafik/korstrackor/

[3] En riktigt snål diesel kan komma ner i utsläpp på 79 g CO2/km ur avgasröret enligt NEDC-körcykeln, vilket i verklig förbrukning (minst 30% högre) innebär ca 102 g/km, eller 118 gram med 15% ökade utsläpp från transport och produktion av bränsle.

Power Circle samlar den nya energibranschen kring viktiga framtidsfrågor. Tillsammans med de cirka 60 partnerföretagen verkar Power Circle för hållbar utveckling genom elektrifiering. Bland partnerföretagen finns energiföretag, teknikleverantörer, tjänsteföretag, lärosäten och andra organisationer. Verksamheten inriktas på nätverk, kunskapsspridning, demonstration och påverkan inom framtidsfrågor såsom framtidens elnät och energilager, elektrifiering av transporter samt förnybar energi.”

Artikeln är publicerad 2017-07-05 på mediaportalen novator.se och är återgiven utan redigering. Rubrik och bild är producerad av redaktionen . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Preem lanserar bensin med högre andel förnybar biobränsle

De förnybara drivmedlen utvecklas kontinuerligt. Svenska Preem lanserar nu en bensin med 16 procent förnybart biobränsle  baserad på skogsråvara.

Nu tar företaget ännu ett steg i sin utveckling mot förnybara drivmedel genom att öka andelen biobränsle i Preem Evolution Bensin från 10 procent till 16 procent. De förnybara råvarorna i Preem Evolution Bensin är 5 procent etanol, 10 procent grön nafta och 1 procent ETBE (etyl-tertbutyleter).

Under 2016 minskade Preem Evolution Bensin koldioxidutsläppen med 12 200 ton, vilket motsvarar utsläppen från ca 8 100 bilar.

– Det här visar att utvecklingen av förnybara drivmedel går åt rätt håll. Vår vision är att leda omställningen mot ett hållbart samhälle, detta är ett bevis att vi är på rätt väg, säger Susanne Håkans, chef för produktledning på Preem.

Preem Evolution Bensin kan tankas i alla bensinfordon och har samma effekt som vanlig bensin. Produkten uppfyller svensk och europeisk standard (EN 228).

Den nya bensinen finns tillgänglig runt Östergötland, stora delar av Södermanland och Närke. Från och med den 1 juli utökar företaget området ytterligare till att även omfatta Blekinge och södra delarna av Småland.

Preem är Sveriges största drivmedelsbolag. Visionen är att leda omvandlingen mot ett hållbart samhälle. De två raffinaderierna räknas enligt företaget till de mest moderna och miljöanpassade i Europa med en raffineringskapacitet på över 18 miljoner kubikmeter råolja per år. Verksamheten omfattar produktion, försäljning, distribution samt trading och varuförsörjning. Preem förädlar och säljer bensin, diesel, eldningsoljor och förnybara drivmedel till företag och privatpersoner i Sverige och Norge. Drygt 2/3 av produktionen exporteras. Det finns ett rikstäckande servicenät med 570 tankställen för privat- och yrkestrafik. Preem AB har drygt 1 400 anställda varav 950 arbetar vid raffinaderierna. För helåret 2016 var Preems omsättning 56 miljarder SEK.

Artikeln är publicerad 2017-07-05 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den är baserad på ett pressmeddelande från företaget. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Online sedan 1995