Category Archives: Bilar/Drivmedel

Etanol från cellulosa – global projektgenomgång

Som presenterats i den första artikeln har etanol från cellulosa tekniken nått dödsdalen. Artikeln nedan har endast funnits tillgänglig för läsare med inloggningskod. Nu har vi öppnat den för alla.

Den tid då uppskalningen av projekten möter flera svåra samtida hinder. Behovet av finansiella resurser ökar starkt, tekniken möter nya problem och själva råvara och produkt logistiken ställer till hinder och inte minst viktigt, man möter också en skeptisk marknad och utsätts för attacker från konkurrenter.

Under 10 år har stora etanol projekt utvecklats och 2014  var året då flera nya projekt invigdes. Nu tre år senare har flera stora problem, pengarna är slut och man kämpar med tekniska svårigheter.  Nu är det dock inte så det är pga projekten pengarna är slut utan att moderföretagen också haft andra projekt som slukar resurser och då tvingas sälja det som går – som intressanta etanolanläggningar.

DowDuPont etanol från cellulosa anläggning i staden Nevada. Ohio

DowDuPont säljer teknologi och projekt

Den 2 november annonserade DuPont Industrial Bisciences, en enhet av det sammanslagna kemiföretaget DowDuPont (DWDP.NY), att deras stora 100 000 kubikmeter etanol per år projekt i staden Nevada,  Iowa, som fortfarande är under uppstart, skall säljas. Investeringen låg på $225 millioner. Företagen har beslutat att hålla fabriken “varm” men i övrigt begränsa aktiviteterna. 90 personer är anställda på anläggningen.  Ännu har man inte investerat i destillationssteget utan fokuserat på själva processen som är tänkt att omvandla  375 000 torra ton majskolvar (corn stovers) per år.

I ett uttalande sa DowDuPont, som  fortfarande är under en pågående fussioneringsprocess av Dow och DuPont att man beslutat göra en strategisk förändring i sin verksamhet i avsikt att också spara pengar.  Den sammanslagna företagsgruppen är nu under ombildning till tre fristående börsnoterade företag.  DowDuPont söker nu en köpare av hela cellulosa till etanol teknologin inklusive produktionsanläggningen, IA biorefinery in Nevada. Den komplexa råvarukedjan har framhållits som ett problem av företaget.

” Dessutom är vår ambition att arbeta mer med högre produkter i värdekedjan, bränslen hör inte dit”, säger William Feehery, chef för Industriella Biotekniker.

I mars 2017 meddelade företaget att man nu med egen teknik, löst de mekaniska problemen i råvaruinmatningen till anläggningen som orsakat stora driftstörningar och att man nu skulle fokusera mer på den efterföljande processen.

Halm transporteras in till etanolprocesanläggningen i Hugoton som utvecklats av Abengoa men sålts till Synata i december 2016.

Spanska Abengoa har sålt till Synata

Spanska Abengoas amerikanska  95 000 m3/år cellulosa till etanol anläggning i Hugoton, Kansas såldes i december 2016 på auktion för 48,5 miljoner US dollar till Synata Bio.   Alla  Abengoas konventionella etanolfabriker i USA är sålda och även några i Europa, men fortfarande återstår de brasilianska anläggningarna och ett antal i Europa att sälja.  Abengoa behövde snarast möjligt likvidera det man kunde för att samla in pengar till moderföretaget som hotades av konkurs på grund av  dess stora förluster i solenergi och engineering.  Abengoa drev 11 konventionella etanolfabriker,  en cellulosa baserad anläggning och en biodiesel anläggning på tre kontinenter.  Statusen för den sålda cellulosa anläggningen i Hugoton är något oklar. Synata bio som i bolaget också har patenten från Coskata som med förgasningsteknik skulle producera etanol från cellulosa. Synata köpte den byggda anläggningen inklusive en kraftvärmeproduktion, inte teknologi och licensavtal. Coscata med stöd av investeraren Vinod Kosla fick stora garantilån för utveckling av sin teknik vilken dock aldrig nådde kommersiell produktion.

Etanol från cellulosa
Bränslestation för Beta Renewables som tillvekar etanol som drivmedel av cellulosa material i norra Italien

Beta Reneawables diskuterar med investerare

I norra Italien i Crescantino finns en anläggning på 40 000 ton etanol per år som sedan 2011 drivs av Beta Renewables. Den har nu stoppats då ägarföretaget Grupo M&G  den 27 oktober begärde skydd för ekonomisk rekonstruktion på grund av sin  stora skuldbörda, som accentuerats av förseningar i ett stort PET kemiprojekt i Corpus Christi, USA.  Man måste senast den 26 december uppvisa en plan för överlevnad för Beta Renewables.  121 anställda i produktionsanläggningen berörs, liksom hundratalet anställda inom F&U.  Diskussioner om övertagande pågår enligt uppgift med investerare.

etanol från cellulosa i Brasilien
GranBio etanol från energisockerrörens bagasse och halm  i Brasilien

GranBio med Beta renewables teknologi producerar cellulosa etanol i Brasilien

I Brasilien startade 2014 företaget GranBio en 190 millioner US dollar anläggning kallad Bioflex 1 med teknologi från Beta Renewables i staden São Miguel dos Campos, Alagoas state.  Projektet, med en kapacitet av 82 000 m3 etanol per år, har haft tekniska problem och gjorde en återstart 2016  men har åter stoppats och fokuserar tillfälligt istället på elproduktion som på grund av rådande höga elpriser ger bättre lönsamhet. Under första halvåret 2017 har företaget producerat 5 000 kubikmeter istället för planerade 30 000 kubikmeter.  Man skriver också att Bernardo Gradin, vd och president i Granbio och representant  för det av familjen majoritetsägda ägarbolaget GranInvestimento,  uppger att företagets utvecklingsprognos för cellulosa etanol och nya anläggningar senareläggs, men att den inte bortfaller. Verksamheten har dock länge gått med förlust och företaget är, enligt andra uppgifter intresserade att sälja. 15 procent av aktierna ägs av BNDESPar en del av Brazilian Development Bank.

Projektet har flera innovationer. Dels använder man energisockerrör (Cana-Vertix) som höjer fiberhalten och biomassa produktionen per yta samtidigt som man också kan använda dåliga betesmarker som inte konkurrerar med matproduktion.  Totalt finns 32 miljoner hektar sådan mark i Brasilien. Skörden kan ske året runt. Man gör inte bara etanol utan också lignin som används som bränsle för elproduktion samt koncentrerad vinasse som används som näringsmedel (kväve, kalium och natrium).

Quad county ethanol processors i Iowa har till sin 130 000 m3/år majsbaerae anläggning installerat en Ad-on som producerar ytterligare 7 000 m3 cellulosa baserad etanol från majsfiber.

Ad on tekniken ger extra cellulosa etanol i befintlig anläggning

Quad County Corn Processors har förbättrat sin 130 000 m3/år majsbaserade etanolanläggning i Galva, Iowa med en ny  produktionsenhet som integrerats med den övriga processen.  Den kallas ACE Added Cellulosic Ethanol.  Där omvandlas cellulosan i majsfiber till ytterligare 7 miljoner kubikmeter etanol per år. “Dessutom, inte att förglömma” säger bolagets vd Monte Shaw att “produktionen av foder DDG förbättras och blir med likartad det glutenfoder som produceras direkt från majs .” Tekniken finns också i företagets anläggning i Shell Rock.

Edeniq Inc. som är en processutvecklare har för licensiering en teknik som man säger kräver “zero capital investment” och som enkelt kan integreras i befintliga anläggningar och som nu är installerad  i fem anläggningar som blivit godkända för cellulosa etanolproducktion av EPA, den amerikanska miljömyndigheten. Dessa är Pacific Ethanol’s  anläggning i Stockton, CA,  Flint Hills Resources i Iowa Falls och Shell Rock, IA, Little Sioux Corn Processors i  Marcus, IA; och Siouxland Energy Cooperative’s plant i Sioux Center, IA.  Tekniken, består av två steg. Dels en Cellunator,   en malningsteknik som mer effektivt sönderdelar råvaran och dels  frigör mer stärkelse för den vanliga processen och dess enzym och också ger finmalda cellulosa fiber som med hjälp av ett extra enzym som tillhandahålls av Edeniq bryts ned  till socker som kan jäsas till alkohol. Totalt kan utbytet öka med 7 procent  varav 2,5 procent är cellulosa etanol och som ger RIN så ger den produkten ett värde för att uppfylla det amerikanska RVO, Renewable Volume Obligation.

Poet etanol från cellulosa anläggning i Alexandria USA

“Project Liberty” utvecklas vidare

Poet-DSM som är ett samarbete mellan en mycket stor amerikansk etanol tillverkare POET och det holländska kemiföretaget DSM har annonserat att man bytt leverantör och löst ett allvarligt problem rörande beredningen av råvara  till sin etanol fabrik “Project Liberty” och inte har några andra planer än att fortsätta. För att pressa kostnaderna kompletterar nu anläggningen med en “in house” enzymproduktion.  Fabriken invigdes 2014 men har fortfarande inte kommit upp i stabil produktion.  Årligen skall upp till 94 000 kubikmeter etanol produceras.  Biprodukterna används som bränsle.

Ineos Bio Florida baserade etanol från avfallsanläggning är såldes 2017 till Alliance Bio Products.

Stoppad anläggning i Florida får nytt liv

Alliance Bio-products inc.,  ett dotterbolag till Alliance BioEnergy fick i juli klartecken att ta över den nedlagda Ineos Bio´s anläggning kallad “The Indian River Bioenergy Center” i Vero Beach, Florida.  Ineos Bio öppnade sin avfallsbaserade anläggning 2013.  Innan nedläggningen producerade projektet, som var ett samarbete mellan Florida baserade New Planet Energy och det engelsk/scweiziska mycket stora privatägda kemiföretaget  Ineos Group,  etanol med Ineos  förgasningsteknik, som byggde på produktion av syntesgas i en tvåstegsreaktor.  Men mötte dock flera tekniska svårigheter och fick bland annat problem med föroreningar i råvarugasen som störde efterföljande processteg,  Företaget investerade i en scrubber men beslöt av olika skäl ändå  avveckla verksamheten. Tekniken är är såld till kinesiska intressen vilka dock ej var intresserade av den fysiska anläggningen i Florida.

Alliance Bio  avser att byta ut Ineos förgasningsteknik mot en egen cellulosa till socker teknik . Processen som kallas CTS (Cellulose To Sugar) har successivt skalats upp och funktionen i en fullstor reaktor har enligt företaget demonstrerats. Processen är utvecklad och ägd av University of Florida, Alliance Bio har de globala rättigheterna till tekniken.

Befintlig materialhantering och destillationssteg kommer att användas av Alliance Bio och planen är att produktionen skall stå klar 2018. Företaget uppges ha råvaruavtal klart avser producera  producera 30 000 m3 sunder första året som sedan skall ökas till 128 000 m3 etanol 2021.    Nyligen  berättade företaget att man sålt en licens till Earth Renewable Energy LLC i Newport Beach, Kalifornien som skall omvandla restprodukter från fruktodlingarna till C5/C6 socker och kemikalie produktion.

American Process inc levererade första cellulosa etanolen i USA

American Process Inc. (API), verksam som teknikkonsult för skogsindustrin,  levererade i april 2014 från Alpena Biorefinery i Michigan den första amerikanska cellulosa baserade etanolen med godkännande enligt RIN systemet med råvaran från avfall från den närliggande skivfabriken. Råvaran hydrolyseras, jäses och destilleras till etanol av drivmedelskvalitet. Projektet stöddes som ett demoprojekt av Department of Energy (DOE) med $22miljoner.  Nominell kapacitet var 3000 m3/år. Anläggningen hade också en viktig funktion som avfallsreningsanläggning för plattfabriken som vilken den drevs utan etanolproduktion från 2015.  2017 har verksamheten återupptagits och man producerar bindemedel för plattfabriken, dock ingen etanol.  Teknologin går under namnet GreenPower+ och marknadsförs som att kunna kopplas till en befintlig industri, t ex en massafabrik eller sockerrörsindustri,

En annan API teknologi marknadsförs under namnet AVAP och avser tillämpning i en fristående anläggning. Där   produceras socker från såväl cellulosa som hemicellulosa vilka sedan   kan konverteras till etanol eller andra kemikalier.  En demoanläggning finns uppförd under namnet  Thomaston Biorefinery.  I oktober 2017 meddelade DOE att man gett ett bidrag på $3,7 miljoner för fas 1 av byggandet av en demoanläggning för  dropinbränsle för flyg,  bensin och diesel samt nanocellulosa på Thomastons anläggning med användandet av AVAPs biorefinery teknik tillsammans med teknik från Petron för konvertering av etanol till etylen.

Brasilianska GranBio gick 2013 in som  25 procent delägare av API för att kunna tillgodogöra sig företagets teknologi. Under 2017 avslutades en rättslig  process mellan  företagen om vilka licensfria teknologi rättigheter som ingick.

Raizen ethanol from Cellulose production plant in Piraciaba, Brazil

Raizen i Brasilen avser expandera

I Brasilien har den stora etanolaktören Raizen, ett joint venture som  ägs av Shell och Cosan och driver 24 konventionella etanolanläggningar,  meddelat att man kraftigt kommer utvidga sin cellulosa etanol satsning. Idag har man en anläggning i gång i Piraciaba i delstaten Sao Paolo.  (Också benämnd Costa Pinto projektet) 2016 producerade företaget 7 000 kubikmeter cellulosa baserad etanol och 2017 räknar man med det dubbla, och till 2018, 40 000 kubikmeter, enligt ett uttalande av João Alberto Fernández de Abreu, vd för Raízen Energia.    Anläggningen använder teknik utvecklad av Kanadensiska Iogen corp. vilken har visats och utvecklats i en demoanläggning i Ottawa. Raizen har ambitionen att etablera flera anläggningar intill andra av företagets  befintliga första generationens produktionsställen.

Clariant teknik i nya anläggningar i Rumänien och Slovakien

Tyska Clariant har nyligen kommunicerat ett styrelse beslut att företaget kommer att investera i en 50 000 ton/år cellulosa till etanol fabrik i Rumänien. Clariant hemmahörande i sydtyska Straubing har utvecklat en process som marknadsförs under namnet Sun liquid.  Från 1 januari 2018 har Clariant en ny affärslinje i företaget som kommer arbeta under namnet “Business Line Biofuels & Derivates.  Tidigare i år tecknade Clariant ett licensavtal med den Slovakiska etanol-producenten Enviral som avser bygga en fullstor anläggning i Leopoldov i Slovakien vilken kommer att integreras med företagets befintliga etanolanläggning.  Första spadtaget skall tas i slutet av 2017.

Etanol från cellulosa
Finska St1 etanol från cellulosa fabrik i Kajaani, Finland

I Finland producerar St1 etanol från sågspån

St1 producerar på flera ställen drivmedels etanol från matrester. Nu har St1 Biofuels OY också byggt en fabrik med kapaciteten 10 000 ton per år som med sågspån som råvara producerar etanol med den egna processen Cellilonix i finska Kajaani, där man etablerat sig på det lokala sågverkets område, som också levererar merparten av råvaran. Biprodukten lignin använd som bränsle i det lokala kraftvärmeverket. Unikt i anläggningen är tekniken med “steam explosion” som används i förbehandlingen för att öppna cellulosa celler. Tekniken används av andra företag t ex för vattentåliga pellets. Driften av anläggningen är överlåten till systerföretaget North European Oil Trade OY. Investeringen kommer från NEB North European Biotech OY som är huvudägare av St1.  Investeringen var på 40 miljoner Euro, 30 procent erhölls som investeringsbidrag.

Förra året tecknade man också en avsiktsförklaring med UPM och Alholmens kraft att uppföra en betydligt större anläggning i Pietersaari (Jakobstad) i finska Österbotten. Planerad kapacitet är 50 000 kubikmeter.  Parallellt överväger man också en ny lika stor fabrik invid den första anläggningen i Kajaani. ett möjligt projekt finns också i Norge i Follum i Hönnefors, där man gjort en avsiktsförklaring med Viken Skog och Treklyngen.  Diskussioner pågår också för projekt i Sverige.

St1 är en ledande drivmedelsleverantör i Finland, Sverige och Norge med marknadsandelar mellan 19 och 29 procent för bensin och diesel.  Man arbetar också under varumärket Shell.

Bioraffinaeri i Domsjö kan bli verklighet
Domsjöfabriker kan bli platsen för en av Sveriges största industrisatsningar någonsin ett bioraffinaderi.

Bioraffinaderiklustret i Domsjö

Bioraffinaderiet Domsjö Fabriker som ägs av indiska Aditya Birla tillverkar pappersmassa med sulfitprocessen då får man också socker som biprodukt från vilket man ända sedan 1939 också producerat etanol och lignin. På senare år förädlas ligninet till  ligninpulver. Nyligen invigdes en 30 miljoners investering i en ny säcknings-maskin för lignin-pulver. Fabrikens två lignin torkar har en kapacitet av 120 000 ton ligninpulver per år.  Etanolen levereras till intilliggande Sekab som tillverkar olika kemiska produkter och levererar etanoldiesel ED 95 till marknaden

Nyligen har en stor utredning, Flaggskepp Bioraffinaderi  presenterats. Ett beslut om ett helt nytt storskaligt bioraffinaderi för 1,7 miljarder kronor är under diskussion.

Sekab har också utvecklat en egen process för framställning av etanol, biogas och lignin. En processanläggning  finns byggd i demoskala och som idag under namnet Biorefinery Demo Plant används för projektkörningar på uppdrag. och drivs  av Processum, en del av RiSE.

Borregards anläggningi Sarpsborg producerar sulfotmassa och kemikalier inklusive etanol.

Borregaard har bioraffinaderi i Sarpsborg

Børregaard Bali Bioraffinaderi i Sarpsborg sulfit fabrik har en verksamhet likartad den i Domsjö med 100 anställda i sin utvecklingsavdelning.   Sarpsborg sulfit fabrik producerar årligen 160 000 ton cellulosa, 20 000 ton bioetanol och 1500ton vanillin och 168 000 ton lignin.  Som en del i anläggningen har man byggt demoanläggningen Bali där man bedriver försöks och utvecklingsverksamhet.

Pray industries har byggt en demoanläggning för etanol från cellulosa

Indien är på väg framåt

Indiska storföretaget Praj har öppnat en demoanläggning i Pune, Maharashtra i maj 2017. Kapaciteten är 1000 m3 etanol per år från olika cellulosa råvaror.  Man har tillsammans med Indian Oil Corporation och Bharat Petroleum Corp. Ltd en plan för att etablera 10 – 12 anläggningar runt om i Indien med vardera en kapacitet på omkring 30 000 kubikmeter per år.  De tre första skall vara klara i mitten av 2019. Två baserade på rishalm och en på soja rester. HindustanSom nämnts ovan äger också indiska koncernen Aditya Bila Domsjö Fabriker.  India Glycols Ltd öppnade i mars 2016 en demoanläggning i Uttrakhand som kan processa 10 ton biomassa per dag i en kontinuerlig process.

Danska Inbicom var tidigt ute – har anläggning i Malaysia

Danska Inbicom som ägs av Ørsted (namnändrat från Dong Energy)  som utvecklat och sedan 2009 visat sin teknik i en demoanläggning i Kalundborg arbetar för att etablera en fullstor anläggning i Maabjerg. Projektet har fått EU NER stöd men lagts på is på grund av bristande politiskt stöd. En pilotanläggning är i drift i Tawau, Malaysia med EFB, Empty Fruit Bunches från oljepalmer som råvara.  Det är ett samarbete med Mitsui och Teck Guan. Man arbetar nu med stöd från Malaysias regering för att etablera en kommersiell anläggning. Företaget är också etablerade i Kina. Danska Novosymes har också ett innovations center i Jinan i Shandong provinsen.

Kina storsatsar nu på bioetanol

I 11 regioner och 40 städer  har Kina sedan länge krav på inblandning av etanol i bensin.  Kina är också världens tredje största producent av etanol efter USA och Brasilien, men dock väsentligt mindre. Tidigare år har man också importerat  mycket råvara och färdig etanol men importen avstannade efter det att Kina infört en importskatt för att stimulera en inhemsk produktion. Det gör man genom att införa en nationell E10 inblandning. Planen för etanolproduktion 2017 är 3,5 miljoner m3 etanol varav 350 000 från cellulosa råvara. För 2020 är planeras 10 miljoner ton varav cirka 3,5 miljoner ton från cellulosa och andra icke sädesbaserade grödor. År 2025 avser Kina vara ledande på cellulosa baserad etanol.  Planen på en etanolsatsning lanserades av National Development and Reform Kommission, National Energy administration och 15 regionen i början av september 2017.

2008 då priserna på majs och annan säd var höga avbröt Kina stödet för nya anläggningar för produktion av etanol från säd och stimulerade istället produktion från Cassava, sweet sorghum och molasse. Situationen idag är den motsatta och Kina har mycket stora lager av majs (över 230 millioner ton vilket motsvarar över en årsproduktion)  och vill därför nu åter stimulera  etanolproduktion från majs. Man avser också att åter reducera åkerarealen för majs. Amerikanska etanolföretag ger nu i november uttryck för att på kort sikt åter få exportera stora mängder etanol till Kina då man inte tror att den kinesiska produktionen kan möta E10 mandatet till 2020.

Utvecklade inom universiteten har flera pilotanläggningar etablerats och sedan 2015 har ett samarbete inletts med privata internationella företag för kommersiella anläggningar. Sju anläggningar är under olika nivåer av utveckling enligt US Gain USDA report.

  • Guangdong Zhongneng Alcohol Co. 30 000 t/a, in Guangdo
  • Henan Tianguan Group Tianjin Biofuel Co., 20 000 t/a, in Tianjin
  • Henan Tianguan Group Hubei Biofuel Co. 15 000 t/a, in HUbei
  • China Datang New Energy 10 000 t/a in Jilin
  • Zhejiang Zhoushan Fuel Ethanol Co in Zhejiang
  • Hainan Yedao Group in Hainan
  • Shangdong Long Live 50 000 t/a in Shandong togs i drift 2012.

China National Cereals, Oils and Foodstuffs Corporation (COFCO) är ett pionjär företag i Kina och den i särklass ledande producenten.  COFCO hade mot slutet av 2013 en egen etanolproduktion på nästan 1 million ton varav 200 000 från cassava. En annan ledande producent är Shandong Longlive Bio-Technology Co.

I början av november skrevs ett avtal under av China State Development & Investment Corporation (SDIC) att bygga en 600 000 ton/a majs baserad etanol anläggning i Heilongjian provinsen i staden Fujin nära ryska gränsen. Investeringen är på $542 milioner. 1,85 miljoner ton majs corn kommer att användas per  år som råvara.

Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-11-06 på mediaportalen novator.se och är författad och redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Södra och Statkraft investerar 500 Mkr i ny anläggning för biodrivmedel

Södra och Statkraft investerar i ny anläggning för biodrivmedel i Tofte, Norge

Södra och Statkraft har fattat beslut om att satsa på en ny demoanläggning för fossilfria biodrivmedel. Satsningen görs genom det gemensamma bolaget Silva Green Fuel AS, tillsammans med teknikleverantören Steeper Energy Aps och norska finansieringspartnern Enova. Totalt uppgår investeringen till cirka 500 miljoner kronor. Biodrivmedlet kommer att vara baserat på skoglig råvara och demoanläggningen beräknas vara i bruk våren 2019.

Demoanläggningen byggs i Tofte, Norge, och och projekteringen inleds under vintern. Den beräknas bli klar våren 2019 med en kapacitet på omkring 4000 liter per dag. Råvaran består av restprodukter från skogsindustrin.

– Det här är ett viktigt beslut. Skogens potential är enorm när det gäller att hitta nya, hållbara lösningar för produkter som tidigare varit begränsade till fossil råvara. Södra är experter på skog och industriella processer för att utvinna bra produkter ur skogsråvaran, och Statkraft är specialiserade på energi. Det är en stark kombination, säger Catrin Gustavsson, innovationschef på Södra.

Tofte bioenergi hub
Biobränsleterminalen i Tofte som nu blir platsen för Statkraft cvh södras demoanläggning för avancerade biodrivmedel

Demoanläggningen är ett första steg mot en fullskalig anläggning. Den kommer att användas för att utveckla såväl processen som tekniken för att ta fram det nya biodrivmedlet. Planen är att i ett nästa skede kunna gå in i en fullskalig anläggning, med produktion av biodrivmedel för olika typer av transporter såsom lastbil och flyg.

– Med en framtida kommersiell anläggning kan vi möjliggöra stora volymer av biodrivmedel. Samtidigt är det viktigt att kommande beslut om  Förnybartdirektivet inom EU, om hur man ska främja förnybar energi, stödjer denna typ av satsningar i framtagande av fossilfria biodrivmedel. Södra har flera spår för utveckling av just biodrivmedel, och med det här tar vi ytterligare steg mot en fossilfri framtid, säger Christen Grönvold, projektchef för demoanläggningen, Södra.

Fakta:
Södra och Statkraft bildade tillsammans bolaget Silva Green Fuel AS 2015 med målet att etablera en framtida produktion av biodrivmedel baserat på skogsråvara. Bolaget ägs till 51 procent av Statkraft och 49 procent av Södra.

 

Om Södra

Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Vi driver ett modernt och ansvarstagande skogsbruk och industrier där vi förädlar råvaran. Genom värdeskapande relationer och långsiktigt agerande visar Södra vägen för nästa generations skogsbruk. 

Om Statkraft

Statkraft är ett ledande företag inom vattenkraft internationellt, Europas största leverantör av förnybar energi och Sveriges fjärde största elproducent. Koncernen producerar vattenkraft, vindkraft, solkraft, gaskraft och levererar fjärrvärme. Statkraft är ett globalt företag inom energihandel. Statkraft har 3800 anställda i 16 länder.

EU förslag hotar Sveriges hållbara bioenergi

Europaparlamentets miljöutskott vill kraftigt reducera antalet biodrivmedel som får klassas som hållbara. Det är ett dråpslag mot alla de svenska företag som planerar stora investeringar på området för biobränslen. Förslaget är också ett hårt slag mot Sveriges ambition att bli fossiloberoende till år 2030. Det meddelar organisationen North Sweden Cleantech i ett uttalande.

Miljöutskottets vällovliga syfte  är att förhindra skövling av Europas skogar. Förslaget slår dock helt fel i ett land som Sverige där vi bedriver ett hållbart skogsbruk och därför har ett skogsbestånd som ständigt växer. Under åren har bioenergi kommit att bli Sveriges största energikälla där 85 procent av den totala bioenergin kommer från skogen.

– Går beslutet igenom i parlamentet kommer en stor del av de biobränslen vi idag framställer och använder att klassas som icke hållbara av EU, säger Susanne W Lindström på North Sweden Cleantech.

– Något som givetvis är ett kraftigt hot mot marknaden där företag inom grön och hållbar energi verkar.

Framtidspotentialen för biobränslen har under åren skapat många entreprenörer och vitala företag som bidragit till att Sverige som land kunnat sätta ribban högt i arbetet för ett fossilfritt samhälle.

– Om miljöutskottets beslut röstas igenom i parlamentet 2018 kommer många av dem att få se såväl sina genomförda som planerade investeringar gå om intet. Det är inte bara ett slag mot våra högt satta klimatmål utan också ett slag mot en hel industri som fram tills idag utvecklats i högsta välmåga och gjort stor skillnad i arbetet för ett hållbart samhälle.

Sverige har som mål att vara fossiloberoende till år 2030. För att nå målet måste transportsektorn reducera sina koldioxidutsläpp med 70 procent, en omställning som är helt beroende av förnybara bränslen.

– Om beslutet röstas fram blir det svårt, för att inte säga omöjligt, för Sverige att nå målet.

Sveriges gröna industrinäringar spelar en viktig roll i vårt nationella och internationella näringsliv. De spelar en stor roll för målet om ett fossilfritt Sverige och utgör framtiden för den svenska industrin. Därför behöver samtliga svenska EU-parlamentariker göra allt de kan för att hitta en kompromiss som inte sätter de föreslagna käpparna i hjulet för utvecklingen av hållbara drivmedel.

av  Susanne Wiklund Lindström, Tek. Dr. och Projektledare North Sweden Cleantech

North Sweden Cleantech är en plattform för grön teknik och ren energi i norra Sverige. Vi arbetar för hållbar tillväxt i bred samverkan med företag, akademi och andra organisationer. Vi gör det för att vi är övertygade om att grön teknik och ren energi från norra Sverige kan utveckla världsmarknaden för hållbar tillväxt. För att nå dit behövs växande företag och framtidsinriktade och jämställda arbetstillfällen.

Artikeln är publicerad 2017-10-30 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
——————————-
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
———————-

Dubbel vinst – Lignin till drivmedel ökar skogsindustrins massaproduktion. 

Renfuel process för lignin till drivmedel kan öka kapaciteten i massabruket utan stora investeringar

Sedan april 2017 har Lignol testproducerats i större skala i Nordic Papers massabruk i värmländska Bäckhammar. Under 2018 kommer Rottneros levera lignin till den fortsatta utvecklingen. Det görs  i avsikt att möjliggöra en snar expansion av massabruket i Vallvik.

– I en jämförelse med våra konkurrenter har vi har en unik process, säger Sven Löchen, vd och delägare i Renfuel.

– Vi producerar lignol utan dyrbara tillsatser och komplicerade tryck- och temperaturförhållanden. Nyckeln är vår biologiska katalysator.  Av det lignin som vi stoppar in i processen omvandlas nästan allt till lignololja. Vi behöver bara skilja bort eventuella föroreningar i det efterföljande reningssteget.

Lignin, i form av pulver eller slurry, är en är en väsentlig del av trädet vilket blir kvar i svartluten i massabruket när cellulosan utvunnits för för fortsatt förädling till papper och kartong.  Idag används den mest för produktion av ånga till el och värme.  Om man kan avskilja en väsentlig del av ligninet så kan kapaciteten i den dimensionerande sodapannan ökas utan en dyr investering.

– Vi ligger långt framme i processutvecklingen jämfört med våra kollegor och producerar redan nu lignin i vår pilotanläggning.  En ytterligare plusfaktor är att Rottneros som nu kommer leverera lignin till oss från Vallvik gör detta för att de avser att bygga ut massabruket i Vallvik.  Med vår process kommer kan det bli möjligt att gör väsentligt mycket billigare än med andra alternativ.  En utbyggnad kan blir klar redan 2020.

2015 fick projektet  71 miljoner kronor i stöd från Energimyndigheten.

RenFuel har utvecklat och patenterat en metod för att förädla lignin från massaindustrins förnybara restprodukt svartlut till ligninolja, Lignol, som kan ersätta fossil olja och användas som råvara i tillverkningen av förnybar bensin och diesel.

Grunden till oljan utgörs av lignin­molekylen som är otroligt stark och bidrar med stabilitet i trädet. men den är också väldigt komplex. Den första utmaningen blev därför att försöka omvandla fast lignin till ligninolja, eller som RenFuel kallar oljan: lignol.

Pilotanläggningen, som uppförts inne vid Nordic Papers massafabrik i Bäckhammar, togs i bruk under 2017.  RenFuel och Rottneros  ingick senare under 2017 ett avtal om leverans av  lignin. Under 2018 kommer Rottneros att påbörja leveranser av lignin från massabruket i Vallvik utanför Söderhamn.

Faller pilotprojektet väl ut väntar Lignolproduktion i stor skala för att möta efterfrågan på den snabbt växande marknaden för biodrivmedel. Närmast står utbyggnaden av Rottneros anläggning i Vallvik.

– Vårt mål är att det skall finnas en lignolanläggning i varje massabruk, stora som små säger Sven Löchen och fortsätter

– Eftersom kostnaden är så låg för vår teknik och inte  kräver omfattande investeringar så kan även mindre massabruk börja leverera lignol till raffinaderierna för fortsatt förädling till drivmedel.

– Vi har testat och funnit att lignolet kan raffineras till fullgott bränsle för såväl diesel som bensin och även för flyget.

En viktig länk i kedjan är att det finns raffinaderier som har möjlighet att producera diesel och bensin från Lignol. Preem har sedan 2010 gradvis ställt om sin tillverkning mot förnybara drivmedel genom att byta ut fossil olja mot förnybara råvaror som tallolja.

– Preem välkomnar RenFuel och Nordic Papers initiativ. En stor utmaning i Sveriges omställning mot ett fossiloberoende är tillgången på hållbara råvaror. Restprodukter från svensk skogsindustri, som lignin, uppfyller mer än väl våra krav på råvarans hållbarhet och lignin finns dessutom tillgängligt i stora volymer, sa Petter Holland, VD för Preem när projektet lanserades i våras.

I massabruket fångas ligninet upp som en delström och frigör kapacitet i sodapannan

Ligninet eldas idag vanligtvis upp i fabrikens sodapanna och ger ånga och el. Med dagens fallande elpriser minskar lönsamheten för detta. Sodapannan är också ofta en flask­hals i produktionen på ett massabruk.

RenFuel har genomfört tester som visar att om man sparar 20-30 procent av ligninet för framställning av lignol istället för att elda upp det i sodapannan får man ändå ut tillräckligt med energi till förbränningen. Därigenom kan produktionen ökas  i bruket i genom  att kapacitet i sodapannan frigörs.

För att massabruken inte ska behöva bygga om sina anläggningar för stora summor använder RenFuel en egen reaktor som är fristående från massabruket. För att ytterligare dra ner på kostnaderna för framställningen har man kommit på en lösning där lignol kan tas fram utan speciella trycktankar.

Katalytisk process

Den patenterade katalytiska processen bryter ned ligninet utan tryck, under kokpunkten, i en mycket energisnål produktion och utan giftiga utsläpp eller farliga restprodukter. Resultatet blir en flytande kolvätebaserad katalytisk ligninolja – CLO (Catalytic Lignin Oil) kallad lignol. Lignin omvandlas till hållbar lignol på timmar – ett ton lignin blir en kubik lignol.

Lignin i flaska
För att göra om svensk tall till biodrivmedel krävs flera steg. Först används ligninet, ett brunfärgat pulver, som är en restprodukt vid massabruken. Genom att använda biologiska katalysatorer omvandlas pulvret till en mörkbrun ligninolja, kallad lignol. I det sista steget processas oljan i ett raffinaderi och blir då genomskinlig. Därefter är den färdig att tillsättas i bensin eller diesel.

Om lignin

Växtfiber, vedämne eller dess riktiga namn – Lignin – är en aromatisk förening som ingår i alla växters cellväggar. Mellan 10-40 procent av all växtlighet i naturen består av lignin. Lignin har högt energivärde – i träd mer än 50 procent av totala energiinnehållet.

Lignin spelar en viktig roll i kolets kretslopp då det binder koldioxid i atmosfären vid bildandet av vedämnet i växterna.

Lignin är det dominerande ämnet i svartlut. Svartlut finns i mycket stora mängder inom massaindustrin och är en ofullständigt utnyttjad biprodukt med ett idag lågt förädlingsvärde. Svartluten används för att elda i sodapannor och generera energi till bruket. Volymen av lignin från svartluten, vilket logistiskt hanteras inom massaprocessen i landet, har ett energiinnehåll som motsvarar 70% av Sveriges drivmedelsbehov.

S.Lochen
Sven Löchen, VD RenFuel AB

Om RenFuel

Bioenergiföretaget RenFuel har sedan 2009 arbetat med att ta fram ett grönare drivmedel som kan ersätta ändliga fossila drivmedel med förnybar bensin och diesel. Sven Löchen, den ena av RenFuels två grundare, har en bakgrund som IT-entreprenör med lång erfarenhet av att bygga upp kunskapsföretag

RenFuel  har tagit patent på en katalytisk process som energisnålt omvandlar lignin från biprodukter i skogsindustrin till den förnybara ligninoljan Lignol®.

Bakom tekniken och medgrundare till Renfuel är docent Joseph Samec och hans forskargrupp vid Stockholms Universitet.

Om Nordic Paper

Nordic Paper är världsledande inom greaseproofpapper och utvalda nischer inom oblekt papper. Koncernen har en årlig omsättning på ca 2,5 miljarder SEK och en exportandel på över 95%. Nordic Paper Holding AB har fabriker i Bäckhammar, Säffle och Åmotfors i Värmland samt Greåker i Norge. Moderbolaget finns i Bäckhammar, ca 18 km söder om Kristinehamn i Värmland. Totalt antal anställda i koncernen är ca 600.  I september 2017 klev kinesiska Shanying Paper in som ny ägare.

Om Rottneros 

Rottneros är en fristående producent av avsalumassa. Koncernen består av moderbolaget Rottneros AB, börsnoterat på NASDAQ Stockholm, med dotterbolagen Rottneros Bruk AB och Vallviks Bruk AB, verksamma inom produktion och försäljning av avsalumassa. I koncernen ingår även Rottneros Packaging AB som tillverkar fibertråg och råvaruanskaffningsbolaget SIA Rottneros Baltic i Lettland. Koncernen har drygt 280 anställda och omsatte cirka 1,7 miljarder kronor under verksamhetsåret 2016.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-11-21 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi, Bioekonomi och Miljö. 

 

Konferensen Biobase kommer till Piteå i november

Näringsminister Mikael Damberg är en av de medverkande under konferensen BIOBASE som hålls i Piteå den 22-23 november. Konferensen är del av regeringens samverkansprogram kring cirkulär och biobaserad ekonomi och lockar beslutsfattare och företagsledare från hela Europa.

Det är ingen slump att konferensen Biobase hålls i Piteå. Där finns hela värdekedjan samlad i form av stora industriaktörer, forskning i världsklass och Europas kanske största tillgång på råvara. Det ger goda förutsättningar för att synliggöra Sveriges position och ambition inom cirkulär och biobaserad ekonomi.

– Vi är otroligt glada och stolta över att kunna samla all denna kompetens och beslutskraft i en konferens i Piteå som i decennier har arbetat med flera av de områden inom den cirkulära ekonomin som nu aktualiserats genom regeringens samverkansprogram, säger Helena Karlberg, vd på Piteå Science Park som arrangerar konferensen tillsammans med Näringsdepartementet och en rad olika lokala, regionala och nationella aktörer.

Sverige har antagit ett ambitiöst program för att ställa om landet från en linjär och fossilbaserad ekonomi till cirkulär och biobaserad ekonomi i linje med de internationella klimatmålen och målen i Agenda 2030. Regeringens samverkansprogram har som syfte att stödja omställningen genom att engagera alla delar i värdekedjorna. Ett viktigt syfte med programmet är att hitta lösningar för att fossilbaserade produkter ska ersättas med biobaserade.

Arbetet i flera av de undergrupper som regeringen satt samman kommer att beröras under konferensen. Det gäller exempelvis industriellt träbyggande, innovativa bioråvaror, biodrivmedel, nya material samt uppskalning och kommersialisering.

Konferensen löper över två dagar med en första dag för särskilt inbjudna och en andra dag öppen för alla.

Bland konferensens talare återfinns, förutom Mikael Damberg även Lauri Hetemäki, från European Forest Institute, Pia Sandvik från RISE, Resarch institute of Sweden och Tony Smurfit, vd på Smurfit Kappa Group.

Talar gör även europaparlamentariker Christofer Fjellner, Carina Håkansson, vd på Skogsindustrierna och Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, som också är den som håller ihop regeringens samverkansprogram.

Smurfit Kappa är en skogsindustri som driver på den hållbara utvecklingen i Piteå

Under konferensen tas ämnen upp som hållbart skogsbruk och andra generationens avancerade biobränsleproduktion. Dessutom får deltagarna veta mer om den toppmoderna fabrik för industriell produktion av träbaserade lägenhetsbyggnader som nu byggs i Piteå. Avancerad forskning och innovation för framtida biobaserade material och produkter kommer också att diskuteras.

PITEÅ SCIENCE PARK är ett utvecklingsbolag för kulturella och kreativa näringar och cleantech. Vår ambition är att vara en respekterad och uppskattad partner som fungerar som en drivande motor för innovationer och företagande. Konferensen hålls i Piteå Science Parks stora konsertsal, Studio Acusticum, en konserthall helt byggd av trä med Skandinaviens största orgel.

Artikeln är publicerad 2017-10-16 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom .  Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Rottneros levererar lignin till Renfuels drivmedelsprojekt i Bäckhammar

Rottneros och RenFuel har ingått i ett avtal om leverans av skogsprodukten lignin för produktion av Lignol, RenFuels patenterade ligninolja som kan raffineras till förnybar bensin och diesel. Under 2018 kommer Rottneros att påbörja leveranser av lignin från sitt massabruk i Vallvik utanför Söderhamn till RenFuels test- och pilotanläggning placerad vid Rottneros bruk i Bäckhammar.

RenFuel har utvecklat och patenterat en metod för att förädla lignin från massaindustrins förnybara restprodukt svartlut till ligninolja med produktnamnet Lignol. Lignol kan ersätta fossil olja genom att användas som råvara i tillverkningen av förnybar bensin och diesel. Tillvaratagandet av svartluten leder inte bara till att Lignol kan framställas i större skala, utan också till att produktionskapaciteten och därmed lönsamheten i pappers- och massaindustrin kan öka.

– Det är ett viktigt steg för oss inom Rottneros till att ytterligare stärka Sveriges bioekonomi, där massaindustrin redan idag utgör en viktig del. Förutom att stödja klimatarbetet genom att bidra till transportsektorns omställning ger avyttringen av lignin oss också möjlighet att öka vår massaproduktion. På det sättet gynnar avtalet alla parter, säger Lennart Eberleh, VD på Rottneros.

Renfuel pilotanläggning i Bäckhammar

Pilotanläggningen är igång

RenFuel har under våren 2017 påbörjat framställning av Lignol i pilotanläggningen i Bäckhammar, Värmland. Pilotanläggningen finansieras genom ett anslag om 71 miljoner kronor från Energimyndigheten. Anslaget finansierar utveckling av och tester i pilotanläggningen för att omvandla lignin från massabrukslutar till en ligninolja, men också utvecklingen av RenFuels metod för membranfiltrering. Samarbetet med Rottneros innebär säker lignintillgång för ökad framställning av bioolja, för att möta en växande efterfrågan på miljövänliga drivmedel.

– Vår produkt Lignol är en nyckel till att nå målet om en fossilfri fordonsflotta till 2030. Att samarbeta med ett företag som Rottneros, som har en lång tradition av och kunskap om skog och massaproduktion är ett viktigt steg framåt för RenFuel. Användningen av membranfiltrering av svartlut, en energisnål process, stärker också ytterligare Lignolens potential som klimateffektivt drivmedel, även i produktionsledet, säger Sven Löchen, VD för RenFuel.

Om RenFuel

RenFuel är ett svenskt företag inom bioenergi som har tagit patent på en katalytisk process som energisnålt omvandlar lignin från biprodukter i skogsindustrin till den förnybara ligninoljan Lignol®. RenFuel består av forskare, medarbetare och ägare med industriell erfarenhet som med gedigen kunskap om skogsindustri och grön kemi arbetar med att ersätta ändliga fossila drivmedel med hållbar bensin och diesel.

Om Rottneros

Rottneros är en fristående producent av avsalumassa. Koncernen består av moderbolaget Rottneros AB, börsnoterat på NASDAQ Stockholm, med dotterbolagen Rottneros Bruk AB och Vallviks Bruk AB, verksamma inom produktion och försäljning av avsalumassa. I koncernen ingår även Rottneros Packaging AB som tillverkar fibertråg och råvaruanskaffningsbolaget SIA Rottneros Baltic i Lettland. Koncernen har drygt 280 anställda och omsatte cirka 1,7 miljarder kronor under verksamhetsåret 2016.

Artikeln är publicerad 2017-10-09 på mediaportalen novator.se. Den bygger på ett pressmeddelande som redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Biodrivmedel: Södra ska producera metanol i Mönsterås

Målet är att producera 5000 ton biometanol per år genom den nya anläggningen, som kommer att ligga vid Södras massabruk i Mönsterås. Det långsiktiga målet är att öka produktionen ytterligare till såväl personbilstransporter och lastbilstransporter som sjöfart. Om försöket slår väl ut kan även Mörrum och Värö få liknande anläggningar.

– Allt fler inser vikten av övergången mot fossilfria alternativ, men produkterna måste fram också. Vi har tillgång till den bästa och mest förnybara råvara som finns; skogen. Vi har också det industriella kunnandet som behövs för den här typen av komplexa, innovativa produkter, säger Catrin Gustavsson, Innovationsdirektör, Södra.

Biometanolen kommer att framställas av den råmetanol som uppstår vid tillverkningsprocessen i Södras massabruk. Den blir alltså en del i den cirkulära process som redan finns vid Södras bruk, där grunden är skogsråvara som används i dess alla delar och för bästa möjliga effekt. Under våren 2019 kommer den första leveransen att nå marknaden.

– Ska Sverige kunna nå klimatmålen om fossilfrihet krävs bra alternativ till de fossila produkter som finns idag. Det här blir en viktig milstolpe i den utvecklingen. Det ligger också i linje med Södras egen strategi att vara helt fossilfria till år 2030, säger Henrik Brodin, affärsutvecklare drivmedel, Södra.

Metanol används idag som låginblandning, 11 procent, i rapsmetylester, RME. I den formen kan drivmedlet användas i lastbilar.

– Då får man in en grön metanol i drivmedlet och därmed högre klimatnytta. Det ligger i linje med Södras egen strategi att vara helt fossilfria till år 2030, säger Henrik Brodin, affärsutvecklare drivmedel på Södra.

Södra samarbetar också med Statkraft i Norge där man i det gemensamt ägda utvecklingsbolaget Silva Green Fuel i Tofte avser att tillverka bidrivmedel i storskala.  Statkraft tog över aktierna i norska Södra Cell Tofte när Södra gjorde sig av med verksamheten.

Fakta
Södras biometanol är framtagen helt och hållet av skogsråvara och utsläppet av fossil koldioxid vid förbränning är därför noll. Tillverkningsprocessen bidrar dock i dagsläget med ett marginellt tillskott av fossilt koldioxid. Klimatmässigt innebär det att om man kör med Södras biometanol istället för med fossilt drivmedel minskar man koldioxidutsläppet med omkring 99 procent – den högsta andelen på marknaden idag.

 

BMW laddar för fler elbilar på marknaden

– I framtiden måste hållbarhet och sportighet gå hand i hand, vi kan inte tillverka premiumbilar utan att ta hänsyn till miljön, menar Carl Lindwall, Regionchef för BMW i, i Sverige.

Att bli utsedd till den mest hållbara biltillverkaren i världen tolv gånger (Dow Jones Sustainability Index) har sina fördelar. Många miljömedvetna bilköpare har fått upp ögonen för BMW som tidigare ansetts vara en renodlad premium- och sportbil. Men vägen dit har varit lång för företaget som utsåg sin första miljöchef redan 1973. Trots sitt långvariga arbete med hållbarhet är det först nu omvärldens bild av BMW börjar ändras.

– Vi har kanske inte slagit på stora trumman när det gäller vårt miljöarbete, men i takt med att elbilarna blir bättre och bättre är köparna nu mer öppna för att kombinera sportighet med miljövänlighet. Nya dörrar har öppnats för bilindustrin och tar man inte steget in blir man nog inte kvar i toppen särskilt länge, säger Carl Lindwall.

BMW i-bilarna kör i kapp konkurrenten

Försäljningsmässigt ligger de laddbara bilarna i BMW-flottan i topp och intresset för elbilar växer, både i Sverige och resten av världen. Lindwall berättar att målet för 2025 är att 15 – 25% av BMWs totala bilförsäljning ska bestå av laddbara bilar. Inte helt omöjligt med tanke på att man under 2017 planerar att sälja ca 100 000 laddbara bilar.

BMW i3 och BMW i8 är modellerna som fått mycket uppmärksamhet tack vare den helt elektriska drivlinan BMW eDrive som de själva har utvecklat. De är dessutom bilhistoriens mest prisbelönta bilmodeller inom kategorin elbilar. Att inte behöva tumma på acceleration och sportighet har varit viktigt för företaget i utvecklingsprocessen eftersom man vet vad kunderna förväntar sig av en BMW.

Första bilen för ren eldrift

BMW i3 presenterades på marknaden som den första bilen tillverkad för ren eldrift, vilket också innebär att BMW har skapat ett elbilskoncept som står för konsekvent hållbar utveckling. Vad innebär detta i praktiken frågar vi Carl Lindwall på BMW Sverige?

– När du ska köra iväg räcker det med ett tryck på gaspedalen för att bilen ska accelerera med full kraft och fullt vridmoment. Med pedalen kan du dessutom bromsa, man märker en omedelbar bromsverkan när man släpper gasen. Förklaringen till detta är att BMW i3 återvinner den rörelseenergi som genererats och omedelbart sparar den i batteriet. Det kallas one-pedal-feeling och ger en mer direkt körupplevelse och längre räckvidd, säger Lindwall.

Den elektriska drivlinan har en effekt på 125 kW (170 hk) och ett maximalt vridmoment på 250 Nm vilket ger bilen sin dynamiska start. Det innebär en acceleration från 0 till 100 km/h på 7,3 sekunder, en kraft som till och med motorstarka bilar har svårt att uppnå.

Bränslesnålt med plugin-hybrider

BMW har sju olika laddbara bilmodeller med ett alternativ i nästan alla segment av produktportföljen. Från helelektriska BMW i3 till X5 plug-in hybrid. Företaget har med sina plug-in hybrider hittat ett kreativt sätt att köra bränslesnålt i längre sträckor genom att låta elmotorn och bensinmotorn samarbeta med navigationssystemet. Då bestämmer bilen själv när det lämpar sig bäst för mer eller mindre eldrift.

Att man har tänkt grönt hela vägen visar sig även i bilarnas klädsel; hela 95% av materialet i en BMWi3 kan återvinnas. Tyget i bilsätena är tillverkat av 100% återvunnet material där 34% kommer från PET, vilket i praktiken innebär 53 återvunna PET-flaskor. Den gröna insidan är dock väl inbäddad i en typisk BMW-blå design vilket är viktigt för premiumkänslan, menar Carl Lindwall på BMW Sverige.

Våra kunder må ha fått upp ögonen för miljövänligheten i våra bilar men de vill fortfarande ha den paketerad i en välskräddad kostym med eleganta detaljer, säger han.

Hitta en elbil som passar dig här

av Brand Arena

Artikeln är publicerad 2017-08-25 på mediaportalen novator.se och är en sponsor artikel . För innehållet svarar Brand Arena . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Drivmedlens klimatpåverkan – Gröna Bilister manar till handling

I rapporten Drivmedel 2016 sammanställer Energimyndigheten de uppgifter om klimatpåverkan, ursprung och försäljningsvolymer som drivmedelsbolagen redovisar. Alla biodrivmedel minskar klimatpåverkan med mer än hälften jämfört med det fossila alternativet. Andelen förnybara drivmedel ökar, men försäljningen av etanol störtdyker. Om vi ska nå transportsektorns klimatmål för år 2030 måste etanolen räddas skriver organisationen Gröna bilister

I april varje år rapporterar de svenska drivmedelsbolagen uppgifter om sina drivmedel till Energimyndigheten i enlighet med drivmedelslagen och hållbarhetslagen. Årets rapportering ligger till grund för rapporten Drivmedel 2016, som innehåller intressant information om våra drivmedels hållbarhetsegenskaper.

Det är glädjande att andelen förnybara drivmedel i vägtrafiken ökar snabbt och närmar sig 20 procent. Men ökningen beror nästan uteslutande på den snabba expansionen av HVO-diesel. Försäljningen av biogas ökar i blygsam takt medan den sammanlagda marknaden för fordonsgas börjat krympa. Samtidigt störtdyker användningen av etanol.

– Eftersom alla äpplen ligger i HVO-korgen är risken stor att utvecklingen mot fossilfria drivmedel avstannar, säger Per Östborn, drivmedelsansvarig på Gröna Bilister. Det är nämligen redan brist på hållbar råvara till HVO. Ska den expandera ytterligare i nuläget måste vi ta till mer palmolja eller PFAD, vilket vore olyckligt. Trots att de klassas som hållbara kan de bidra till skogsskövling i Sydostasien genom indirekta effekter.

Elbilarna och laddhybriderna är på snabb frammarsch, men än så länge står elen endast för cirka en promille av drivmedelsenergin i vägtrafiken.

Etanolen måste resa sig ur askan

– Trafiken kommer att elektrifieras allt mer, men personligen tror jag inte att elen kommer att hinna bidra på ett avgörande sätt till att nå 2030-målet, säger Per Östborn. Därför måste vi ge biogasen en skjuts framåt och få etanolen att resa sig ur askan som Fågel Fenix.

– Det är enorma volymer fossila drivmedel ska ersättas eller sparas in på kort tid. Vi måste bejaka alla goda alternativ, förtydligar Per Östborn. Det råder ingen brist på fossila marknadsandelar att erövra, tvärtom, så det vore idiotiskt att ställa el mot biodrivmedel. Båda typerna av drivmedel minskar klimatpåverkan markant.

Enligt Energimyndigheten minskar den etanol som såldes i Sverige år 2016 klimatpåverkan med 63 procent jämfört med fossil bensin. För biogasen är minskningen 78 procent. HVO och FAME (rapsoljediesel) minskar klimatpåverkan jämfört med fossil diesel med 84 respektive 59 procent.

Elens klimatpåverkan beror på hur den produceras. För miljömärkt el kan klimatpåverkan sättas till noll. Gör vi inga aktiva val när vi köper el använder vi så kallad nordisk residualmix enligt Energimarknadsinspektionens synsätt. Då minskar klimatpåverkan med nästan 80 procent jämfört med om vi kör en motsvarande bensinbil.

Drivmedel klimatpåverkan
Klimatpåverkan från drivmedel på svenska marknaden år 2016. Alla uppgifter är hämtade från Energimyndighetens rapport Drivmedel 2016, utom elens klimatpåverkan som hämtas från Energimarknadsinspektionen. Siffrorna för bensin MK1 och diesel MK1 avser bränsle med Sverigemedelvärdet av andelen inblandad etanol respektive förnybar diesel. Siffrorna för fordonsgas avser gas med Sverigemedelvärdet av andelen biogas.

 

Regeringens förslag på bränslebyte och bonus-malus kommer att gynna förnybara drivmedel och fossiloberoende bilar. Gröna Bilister menar dock att styrmedlen måste skärpas ytterligareför att på allvar sparka igång omställningsprocessen.

– Bilföretagen måste också lägga manken till, säger Johanna Grant, ordförande i Gröna Bilister. Vi gladdes åt Volvos löfte i somras att bara utveckla bilar med elmotor, om än bara en liten hjälpmotor. Men samtidigt lägger de ned produktionen av biogasbilar. Och deras laddhybrider är beroende av fossil bensin eller diesel. Det duger inte.

– Vi väntar istället otåligt på löftet från Volvo och alla andra bilföretag att bara sälja fossiloberoende bilar, fortsätter Johanna Grant. De rena elbilarna är redan hemma, och alla bilar med bensinmotor kan tillverkarna enkelt anpassa så att de kan köras på etanol E85 – inklusive laddhybriderna. Alla nya bilar med dieselmotor kan typgodkännas för HVO-diesel. Det har Citroën och Peugeot redan låtit göra.

– Tiden för grön bilism är mogen. Det finns inget att vänta på, avslutar Johanna Grant.

Mer information:

Energimyndighetens rapport Drivmedel 2016

De nationella 2030-indikatorer som rör drivmedel 2030.miljobarometern.se/nationella-indikatorer/branslet/

Gröna Bilister är Sveriges enda miljödrivna motororganisation, utser Miljöbästa Bil, granskar landets kommuner ur miljöbilsperspektiv och påverkar politiker. Gröna Bilister är en ideell förening och grundades 1994 med stöd av Naturskyddsföreningen och WWF. Gröna Bilister vill ha en miljöanpassad utveckling av biltrafiken som gör det möjligt  för kommande generationer att ha glädje av bilen.

Artikeln är publicerad 2017-08-24 på mediaportalen novator.se och är baserad på ett pressmeddelande som redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Mer än 20 procent biodrivmedel första halvåret 2017

Mer än 20 procent biodrivmedel första halvåret 2017

Mer än var femte liter drivmedel som de svenska bilisterna och åkarna tankade första halvåret 2017 var biodrivmedel. Det visar färsk statistik från SCB som Svebio (Svenska Bioenergiföreningen) bearbetat. Särskilt stor var ökningen för biodiesel HVO. Men också användningen av biogas ökade kraftigt. Användningen av etanol och rapsdiesel var stabil jämfört med 2016.

De totala leveranserna av drivmedel ökade från 45 TWh till 45,7 TWh. Användningen av fossil bensin minskade med 5 procent medan användningen av fossil diesel ökade. Användningen av biodrivmedel ökade från 8,3 TWh första halvåret 2016 till 9,2 TWh första halvåret 2017. Andelen biodrivmedel av de totala drivmedelsleveranserna ökade från 18,4 procent till 20,2 procent.

Ökningen var störst för HVO-biodiesel, där särskilt försäljningen av ren HVO mer än fördubblades mellan 2016 och 2017. Hela 29,2 procent av all diesel var biodiesel under första halvåret.

Försäljningen av etanol låg stabilt, liksom försäljningen av RME, rapsdiesel.

Leveranserna av biogas ökade med 13 procent, medan försäljningen av fossil gas som drivmedel minskade kraftigt. Andelen biogas av den totala volymen fordonsgas var 85 procent.

Om Svebio

Svebio – Svenska Bioenergiföreningen – är branschorganisation för företag som arbetar med att framställa, hantera och använda olika typer av biobränslen. Svebios ändamål är att öka användningen av bioenergi på ett miljömässigt och ekonomiskt optimalt sätt. Svebio grundades 1980 och har cirka 300 företag som medlemmar.

Artikeln är publicerad 2017-08-19 på mediaportalen novator.se utifrån ett pressmeddelande som har redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Online sedan 1995