Tag Archives: fjärrvärme

Fjärrvärme, -kyla

Anna Josefsson ny vd på Södertörns fjärrvärme

  • Anna Josefsson ny VD på Södertörns Fjärrvärme

Anna Josefsson har rekryterats som ny VD på Södertörns Fjärrvärme AB. Anna kommer närmast från Norrtälje Energi där hon varit VD sedan 2010. Tidigare har hon varit vice VD på IKEA GreenTech och projektledare på Sweco Energuide.

Anna för med sig djup och bred erfarenhet från energibranschen in i Södertörns Fjärrvärme.

Rekryteringsprocessen har pågått hela hösten. Intresset för tjänsten har varit väldigt stort och det har funnits många mycket kompetenta kandidater.

Anna Josefsson säger:

”Det känns spännande att få möjlighet att vidareutveckla Södertörns Fjärrvärme då jag anser fjärrvärme är det absolut bästa värmeförsörjningsalternativet. Det ska bli intressant att fokusera på utveckling av denna produkt i hård konkurrens med andra alternativ.

Södertörns Fjärrvärme AB är ett lokalt energibolag med verksamhet i kommunerna Huddinge, Botkyrka och Salem. Med produkten fjärrvärme tillgodoser företaget en betydande del av värmeleveranserna inom kommunerna. Förutom värme så ingår även energikonsultativa tjänster, service och kyla i produktsortimentet. Bolaget har en omsättning på 715 miljoner kronor och en total energileverans på ca 1 TWh.

Bolaget ägs av Södertörns Energi som i sin tur ägs av kommunerna Botkyrka och Huddinge.

 

Energi, Fjärrvärme, -kyla

Fliseldning i Trollhättan minskar med ny transitledning – koksbaserd spillvärme ersätter

Den 15 december invigdes sammankopplingen av fjärrvärmenäten i Trollhättan och Vänersborg. Investeringen för den sju kilometer långa ledningen inklusive ackumulatorer är på 115 miljoner kronor, vilket Vattenfall och Trollhättan Energi delar på. Som ett resultat minskar biobränsleanvändningen i Trollhättan och ersätts med koksbaserad spillvärme från det stålverket Vargön Alloy som är en del av turkiska Yyldrim Group. Värmen gick tidigare ut i älven.

I över 20 år har en sammankoppling diskuterats. Nu har steget tagits för att ta tillvara på all den spillvärme som alstras i form av hetvatten från Vargön Alloys smältverk. Tidigare har en stor del av det uppvärmda vattnet från företagets kylanläggningar gått rakt ut i Göta Älv, när Vänersborgsnätet inte haft värmebehovet.

Från och med 1 januari 2018 så tas värmeenergin tillvara näst intill fullt ut, tack vare den nya ledningen till Trollhättan med tillhörande ackumulatortank och stationer för pumpning och värmeväxling.
Investeringen gör att Trollhättan Energi minskar fliseldningen vid värmeverket på Stallbacka med 20 procent.

– Vattenfall har sedan 1984 ett framgångsrikt samarbete med Vargön Alloys med att ta tillvara spillvärmen. Nu när även Trollhättan Energi inkluderas i samverkan kan vi skapa ännu mer nytta tillsammas genom att använda mer spillvärme och ta del av varandras produktionsanläggningar på ett effektivt sätt, säger Jenny Larsson, Chef Vattenfall Värme Sverige.

På samma sätt som värme från Alloys nu även kan värma Trollhätteborna så kan värmen från eldning av skogsflis och bioolja från värmeverket på Stallbacka användas för att värma Vänersborgarna.

Under sommaren beräknas spillvärmen från Alloys kunna täcka hela Trollhättans fjärrvärmebehov.

Anders Ericsson, energichef hos Trollhättan Energi, är mer än nöjd:
– Viljan har funnits länge, men det är först nu alla parter ser att man kan räkna hem investeringen även på kortare sikt. Eftersom städerna ligger så nära varandra är detta klokt för både miljö och ekonomi, säger han.

VD:n för Vargöns Alloys, Johan Svensson, är glad över att företagets spillvärme nu tas tillvara till nästan 100 procent. Den 2 400 kubikmeter stora ackumulatortanken i anslutning till Alloys får en central roll.
– Både miljön och alla parter i projektet får positiva effekter av den här satsningen, säger Johan Svensson.

 

Trollhättan Energi AB är ett företag med 100-åriga anor. Idag är vi omkring 170 anställda och har en omsättning på omkring 550 miljoner kronor. Vi ansvarar för elnät, fjärrvärmenät, renhållning, vatten- och avloppsnät samt stadsnät. Dessutom producerar och säljer vi el, biogas samt fjärrvärme; producerar dricksvatten och renar avloppsvatten.

Ett hållbart och enkelt vardagsliv är vår vision och ledstjärna. Trollhättans ambition är att växa och bli 70 000 Trollhättebor år 2030 vilket omfattar oss på Trollhättan Energi i allra högsta grad. Utvecklingstakten är nu hög, både i Trollhättan och i våra verksamheter.

Vi vill att vårt arbete gör skillnad för Trollhätteborna och världen runt omkring oss. För att nå bästa resultat samarbetar vi gärna med andra. Omtanken om kunderna och varandra är genuin. Vi känner ansvar för att göra vardagslivet enklare och roligare – och skapa nya möjligheter för människor och företag i Trollhättan.

Artikeln är publicerad 2017-12-15 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
Bioenergi, Energi, Fjärrvärme, -kyla

“No coal no more” i Västerås – sista kolbåten har lossats

Den 21 november inkom den sista kolbåten till Västerås hamn med bränsle till Mälarenergis Kraftvärmeverk. Den markerar slutet på en era och början på en ny – fri från bränslen som kol och olja.

Västerås hållbara bränslen
Användning av förnybara bränslen i Mälarenergi Västerås. 2020 blir man helt fossilfria

Mälarenergi genomför just nu sitt mest ambitiösa mål någonsin. Att ställa om sin energiproduktion till att endast använda förnybara och återvunna bränslen. Det betyder att de äldre delarna av Kraftvärmeverket som använder bränslen som kol och olja fasas ut. Tidigare i år stängdes Panna 4 som använt kol som bränsle och nästan samtidigt togs det första spadtaget till en ny anläggning – Block 7, som kommer att vara i drift år 2020. Då blir Mälarenergis energiproduktion helt fri från kol och olja.

Den sista transporten med kol inkom med båt tisdag den 21 november till Västerås hamn. Förutsatt att vädret inte blir kallare än vanligt innehåller båten tillräckligt med kol för att Mälarenergi ska klara av de kommande kalla dagarna fram till att de gamla pannorna kan stängas ned för gott. Dessa pannor (Panna 1 och 2) används endast som spetslast under de mest kalla dagarna. Men från år 2020 kommer de inte att behöva användas längre. Då har Mälarenergi 3 pannor (Panna 5, 6 och 7) som endast använder återvunna och förnybara bränslen för att producera el och fjärrvärme.

– Idag är en historisk dag som innebär slutet på en epok. Kol har varit ett bra bränsle för sin tid men vi har nu bättre förutsättningar att producera hållbar energi och ställer därför om hela vår produktion för att leverera el och trygg, prisvärd fjärrvärme till våra kunder, säger Niklas Gunnar, affärsområdeschef Värme på Mälarenergi.

Mälarenergi är ett infraserviceföretag som består av ca 750 medarbetare. Vi finns nära kunderna i Mälardalen och till dem levererar vi el, värme, vatten, kyla samt snabba kommunikationslösningar med tillhörande tjänster. Vi erbjuder energieffektiviseringstjänster till företagskunder i regionen och säljer dessutom el till privat- och företagskunder i hela Sverige. Koncernen ägs av Västerås stad och omsätter cirka 3 miljarder kronor.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-12-11 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den är baserad på ett pressmeddelande från Mälarenergi. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
—————————
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
————————————
Affärer, Energi, Fjärrvärme, -kyla

Adven köper nio värmeverk av Eon

Adven förvärvar E.ON Värme Lokala Energilösningar Aktiebolag (‘EVLE’) som levererar fjärrvärme och lokala energilösningar i Sverige

EVLE äger och driver väl etablerad fjärrvärmeverksamhet i nio kommuner i södra och centrala Sverige. Dessutom har EVLE flera lokala energilösningar i samma områden.

– Adven är marknadsledande i Finland och Estland och vill nå samma position i Sverige. Medan Adven har etablerat sig i Sverige sedan 2014 kommer förvärvet av EVLE att leda till att Advens verksamhet i Sverige stiger till en ny nivå och stärker vår marknadsställning väsentligt.

Vi ser EVLE som ett perfekt komplement till Advens befintliga verksamhet i Sverige och ser mycket fram emot att utveckla EVLE-verksamheten ytterligare, säger Matti Viljo, CEO Adven Group.

– Dessa anläggningar har stora möjligheter att utvecklas väl med Adven som ägare. E.ON kan nu koncentrera sina ansträngningar på att ställa om sina stora anläggningar till att producera återvunnen eller förnybar värme, säger Stefan Håkansson, chef för bland annat värmeproduktionen inom E.ON i

De anläggningar som berörs finns i Bara, Boxholm, Mora, Orsa, Sollefteå, Staffanstorp, Timrå, Vaxholm och Älmhult.

– Vi ser ökade möjligheter på den svenska marknaden för distribuerade energilösningar och förvärvet av EVLE ger en attraktiv plattform för att driva dessa, säger Juhani Sillanpää, SVP M&A Adven Group.

Bioenergi, Energi, Fjärrvärme, -kyla

Fjärrvärme: Fortum planerar nytt pellets värmeverk i Skarpnäck

Fortum Värme Samägt med Stockholm stad AB har lämnat in  en miljöansökan  i avsikt att ersätta den befintliga oljeelade anläggningen i Skarpnäck med ett  pellets och biooljeeldat värmeverk för fjärrvärme.  På platsen i sydöstra Stockholm finns idag  fem gamla oljepannor. Dessa används för spetslast och som reserv för basenheterna i Högdalen och Hammarby.  I nätet ingår vidare bland andra hetvattencentralen i Liljeholmen och värmeverken i Ludvigsberg, Årsta och Farsta.

– Om allt går bra kommer den nya anläggningen vara i drift redan mot slutet av 2019, berättar Nils Edberg projektledare på Fortum för Novator.se.

Enligt nuvarande planering dimensioneras Skarpnäck vänneverk för en maximal tillford bränsleeffekt på 99 MW varav max 20 MW träpellets och resterade mängd bioolja.  Den nya anläggningen blir ungefär dubbelt så stor som den tidigare.  På platsen finns också en värmeackumulator som kommer att behållas. Befintliga olje- och avställda elpannor kommer att demonteras.

Den planerade verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöbalken och prövas av Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Stockholm. I området planeras också för uppförandet av en stor datahall, vars överskottsvärme, om hallen realiseras, också kan komma att matas in på fjärrvärmenätet.

@Artikeln är publicerad 2017-10-05 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Bioenergi, Energi, Fjärrvärme, -kyla

Eidsiva Energi inviger Bioenergi fjärrvärme i Elverum

Eidsiva Energi A/S ett av Norges största energibolag satsar på bioeenergi och invigde den 14  september en ny 10 MW trä flis eldad värmecentral  i Elverum.  Huvudleverantör är Järnforsen. Borgmästaren Erik Hamnstad invigde anläggningen med en skopa träbränsle.

– Bioenergi är vikitgt för oss i Eidsiva sa Øisten Andresen, CEO i Eidviva Energi vid öppningen.

– Bioenergin är inhemsk och lokal och hjälper oss att hålla landskapet öppet och nyttja våra egna resurser.

Anläggningen i Elverum eldar träflis från återvunnen trä (RT) och flis från skogen.  Årligen används 15 000 ton. och leveransen av värme blir 50 GWh.

– Uppgraderingen av Verstad värmecentral och den övriga utvecklingen av fjärrvärme i Elverum bidrar till att reducera fossil bränsle användningen till förmån för förnybar energi sa Ola Børke, vd för Eidsiva Bioenergi.

Eidsiva Bioenergi är ett helägt dotterbolag i Eidsiva koncernen. Bolaget driver, bygger och projekterar bioenergianläggningar i Oppland och Hedmark.  Bolaget är Norges tredje största fjärrvärmeproducent och levererar cirka årligen 400 GWh.

Företaget driver också avfallsförbränningsanläggningen Trehørningen som hanterar 75 000 ton avfall per åroch levererar 200 GWh fjärrvärme till Hamar, ånga till Norsk Protein samt el.

Trehorningens energicentral Eidsiva
Trehørningens energicentral

Nu driver man anläggningar på 10 orter i Hedmark och Oppland och har investerat omkring 10 miljarder norska kronor.

Eidsiva har cirka 1000 anställda och omsätter 4 miljarder NOK. Årligen produceras 3,4 TWh vattenkraft och så driver man 22000 kilometer kraftledning. Eidsiva är ägt av Hedmark och Oppland län samt 27 kommuner i länen.

Artikeln är publicerad 2017-09-19 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

Bioenergi, Fjärrvärme, -kyla

Stora Enso Skoghall och Karlstads Energi utökar samarbetet.

En energibesparing på ytterligare cirka 10 GWh per år – motsvarande uppvärmningen av fler än 660 villor. Det blir effekten av ett utökat samarbete mellan Skoghalls Bruk och Karlstads Energi.

”Miljön är den stora vinnaren”, säger Dan Johansson, energiingenjör på Skoghalls Bruk. (Fotot)

Genom ett nytt och mer effektivt arbetssätt där Stora Enso meddelar Karlstads Energi när bruket har överskottsvärme tillgänglig, har nyttjandet av brukets överskottsvärme till fjärrvärmenätet i Karlstad och Hammarö ökat markant., berättar Dan Johansson.

Ombytta roller var lösningen
Energisamarbetet mellan Karlstads Energi och Skoghalls Bruk har varit aktivt sedan 2009 när överföringsledningen mellan Karlstad och Skoghall togs i drift. Fram tills nu har det varit Karlstads Energi som kontaktat Skoghalls Bruk när de haft behov av värmeleveranser. Vid vissa tillfällen har bruket inte haft möjlighet att leverera någon biobaserad värme, eftersom den största delen av ångan behövs internt till brukets kartongproduktion. Däremot kan Karlstads Energi ofta anpassa och reducera sin egen produktion för att ta emot överskottsvärme från bruket när den finns tillgänglig. Med det nya sättet att samarbeta kan båda parter begära leverans av värme och mer överskottsvärme tas till vara.

”Med det utökade samarbetet sjunker våra produktionskostnader samtidigt som vi bidrar till att stärka konkurrenskraften hos Skoghalls Bruk”, säger Johan Thelander, värmechef på Karlstads Energi.

På årsbasis uppskattas att det utökade samarbetet kommer att räcka till uppvärmningen motsvarande fler än 660 villor.

Artikeln är publicerad 2017-06-21 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

Bioenergi, Fjärrvärme, -kyla

Mälarenergi i Västerås stänger den gamla kolpannan

Mälarenergi ska år 2020 endast använda återvunna och förnyelsebara biobränslen i sin produktion av el och fjärrvärme. Mälarenergis styrelse har därför beslutat att stänga en av de äldre pannorna på Kraftvärmeverket i Västerås. Den gäller den kolbaserade panna 4 på kraftvärmeverket i Västerås som inte körts på flera år. Stängningen av pannan kommer att firas med en officiell ceremoni senare under året.

– Jag är stolt över att vi vågar gå framåt och stolt över Mälarenergis personal som gjort jobbet som tagit oss hit. Alla de som vårdat och driftat Panna 4 ska också vara stolta. Kraftvärme med Panna 4 har varit en fantastisk lösning för sin tid, säger Niklas Gunnar som är affärsområdeschef för Värme inom Mälarenergi.

Det var inte heller så länge sedan som Västerås startade Block 6, avfallspannan som framöver kommer utgöra baslasten i systemet.

Förberedelserna för nästa projekt Block 7 har startat

Nu har de praktiska förberedelserna inför bygget av Västerås nästa kraftvärmeblock, Block 7, satt igång. Den nya anläggningen ersätter de äldre delarna av Kraftvärmeverket i Västerås, som varit i drift sedan 1963 och som eldas med kol och olja. Samtidigt som Mälarenergi får en mer miljövänlig produktion som bara kommer använda förnybara och återvunna bränslen säkras leveransen av fjärrvärme till kunder i Västerås, Surahammar, Hallstahammar, Skultuna och Kolbäck för en lång tid framöver. Med Block 7 på plats år 2020 blir det möjligt för Mälarenergi att lämna eran med kol och olja bakom sig för gott.

Artikeln är publicerad 2017-05-16 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

 

Bioenergi, Fjärrvärme, -kyla

Fjärrvärme: Eon inviger nya biobränsle värmeverket i Mora

– Vi har satsat 60 miljoner kronor på den här värmecentralen sa  Erik Gynt, chef för E.on Svealand när den nya anläggningen startades i december. Nu fem månader senare sker den officiella invigningen.
Anläggningen är döpt till Heden efter det närliggande industriområdet och kommer att elda 100 procent bioenergi.– För tre år sedan var den första planen att bygga ytterligare en till panna vid Vattumyren i Utmeland men det finns stora fördelar med att producera på två sidor av nätet. Vi är nu inte lika sårbara, säger Jesper Klangebo, produktionschef.

Tillsammans med avfallseldande Utmelandsverket och överskottsvärme som tillvaratas från Siljanssågen utgör den nya anläggningen basen i Eons fjärrvärmeproduktion.  Avståndet till Siljanssågen är viktigt då mycket av bränslet som eldas i pannan kommer från den lokala skogsindustrin.

“AKJ har gjort all projektering, projektledning, montage samt driftsättning av anläggningen”,  berättar Gustav Jansson

Projektet i Mora är en totalentreprenad för funktion och all processutrustning. Det omfattar bränslehantering, förbränningssystem, pannsystem, rörsystem, rökgaskondensering, el- och styrsystem baserat på ABBs 800xA-system, ett system som E.ON använder.

“Förbränningsluften tillförs ugnen i flera zoner där vi styr fördelningen av luften. Med vårt sätt att höja temperaturen kontrollerat och stegvis kan vi hålla nere NOx-bildningen och öka förbränningen. Det är dessa delar som är vår kärnkompetens.”

Fakta HVC Heden

Produktionskapacitet: ca 25 GWh per år
Panna: Biobränsleeldad panna från AKJ Energiteknik AB
Effekt: 6 MW + 2 MW som utvinns genom rökgakondensering
Bränsle: Biobränsle, främst bark och flis.
Merparten av bränslet köps från Siljan Timber
Investering: Cirka 60 miljoner
Övrig: HVC Heden knyts samman med Eons övriga distributionsnät genom en 1,9 km lång distributionsledning

Fakta fjärrvärmen i Mora

Årsleverans: Cirka 120 GWh ett normalår
Antal kunder: ca 550 privatkunder, ca 500 företagskunder
Övrigt: Mora är en expansiv stad med starka tillväxtområden i framför allt de östra delarna. Mora kommun har högt ställda miljömål och en vilja att växa hållbart. Fjärrvärme är en attraktiv uppvärmningsform och tillväxten är cirka 1,5 GWh per år

Fotot från invigningen är från AKJ Energiteknik,

Artikeln är publicerad 2017-05-11 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995.  

Bioenergi, Miljö

MCP direktivet Emissioner från rökgaser: Naturvårdsverket förslag lämnat till regeringen

MCP direktivet:  Naturvårdsverket har nu lämnat sitt förslag rapport 6765 till regeringen till svenskt genomförande av EU direktivet 2015/2193/EU om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar.  Den nationella förordningen skall nu behandlas och förväntas för nya anläggningar träda i kraft den 19 december 2018 och för befintliga anläggningar större än 5 MW gäller idrifttagande 2025 och för dem mellan 1 och 5 MW gäller 2030. Det som regleras är NOx, SOx och partiklar. 

I en kommentar säger Maria Ullerstam som varit projektledare att svenska anläggningar ligger bra till avseende kväve- och svaveldioxidutsläppen men att stoftutsläppen behöver sänkas.  Naturvårdsverket anser också att  flertalet möjliga lättnader från direktivets tidsmässiga genomförande ej skall gälla i Sverige.  Kommissionen har t ex medgivit senare genomförande för fjärrvärmeanläggningar och anläggningar för fasta biobränslen. Verket föreslår också vissa skärpningar utöver direktivets anvisning.

Kommission anger också att ett pannregister skall upprättas och att efterlevnaden skall kontrolleras. Redan i beredningen har Naturvårdsverket samlat in uppgifter om 1638 anläggningar, merparten för fjärrvärme. 7 procent var skogsindustriella anläggningar och 23 procent blandat övrigt.

De medelstora förbränningsanläggningar som omfattas av direktivet är enskilda pannor, motorer och gasturbiner, i vilka det inte förbränns avfallsklassat bränsle, och som har en tillförd installerad effekt från 1 megawatt (MW) upp till 50 MW

Förslaget följer, där det är lämpligt, samma upplägg som förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar eftersom det finns stora likheter mellan bakomliggande direktiv.

Följande skärpning av kommissionens direktiv föreslås

Begränsningsvärdet för utsläpp av NOx från befintlig medelstor förbränningsanläggning vid förbränning av fast biomassa och övriga fasta bränslen bör skärpas från 650 mg/Nm3 till 300 mg/Nm3. För anläggningar som förbränner flytande biobränsle sätts begränsningsvärdet till 450 mg/Nm3. Samtliga begränsningsvärden gäller vid 6 % O2.

– Skälet till att biooljor föreslås få ett högre begränsningsvärde för NOx är tekniskt/praktiskt då det är svårare att nå, berättar Maria Ullerstam.

Datum då lagstiftningen börjar gälla.

Huvudprincipen är
• för nya anläggningar ska begränsningsvärden gälla från och med den 20 december 2018.
• För befintliga anläggningar, större än 5 MW, ska begränsningvärden gälla från och med den 1 januari 2025 och
• för anläggningar som är mindre än 5 MW gäller begränsningsvärdena från och med den 1 januari 2030.

Värden i relevanta tabeller återges nedan. Observera att rapporten rapport 6765  är omfattande och innehåller mängder av preciseringar och det är absolut nödvändigt för den som är berörd att noga granska den.

Del 1 Tabell 1 tar upp anläggningar som är idrifttagna senast 19 december 2018. Tabell 1 avser anläggningar mindre än 5 MW Tabell 2 anläggningar som är mellan 5 och 30 MW.

MCP Befintlig anläggning högst 5 MW
MCP Befintlig anläggning högst 5 MW
MCP Befintlig anläggning större än 5 MW
MCP Befintlig anläggning större än 5 MW

 

 

Del 2 Tabell 1 tar upp anläggningar som är idrifttagna efter 19 dec 2019. Tabell 1 avser anläggningar mindre än 5 MW Tabell 2 anläggningar som är mellan 5 och 30 MW.

MCP Ny anläggning
MCP Ny anläggning

 

@novator/Lennart Ljungblom/2017-04-26