Tag Archives: fjärrvärme

Fjärrvärme: Fortum planerar nytt pellets värmeverk i Skarpnäck

Fortum Värme Samägt med Stockholm stad AB har lämnat in  en miljöansökan  i avsikt att ersätta den befintliga oljeelade anläggningen i Skarpnäck med ett  pellets och biooljeeldat värmeverk för fjärrvärme.  På platsen i sydöstra Stockholm finns idag  fem gamla oljepannor. Dessa används för spetslast och som reserv för basenheterna i Högdalen och Hammarby.  I nätet ingår vidare bland andra hetvattencentralen i Liljeholmen och värmeverken i Ludvigsberg, Årsta och Farsta.

– Om allt går bra kommer den nya anläggningen vara i drift redan mot slutet av 2019, berättar Nils Edberg projektledare på Fortum för Novator.se.

Enligt nuvarande planering dimensioneras Skarpnäck vänneverk för en maximal tillford bränsleeffekt på 99 MW varav max 20 MW träpellets och resterade mängd bioolja.  Den nya anläggningen blir ungefär dubbelt så stor som den tidigare.  På platsen finns också en värmeackumulator som kommer att behållas. Befintliga olje- och avställda elpannor kommer att demonteras.

Den planerade verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöbalken och prövas av Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Stockholm. I området planeras också för uppförandet av en stor datahall, vars överskottsvärme, om hallen realiseras, också kan komma att matas in på fjärrvärmenätet.

@Artikeln är publicerad 2017-10-05 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Eidsiva Energi inviger Bioenergi fjärrvärme i Elverum

Eidsiva Energi A/S ett av Norges största energibolag satsar på bioeenergi och invigde den 14  september en ny 10 MW trä flis eldad värmecentral  i Elverum.  Huvudleverantör är Järnforsen. Borgmästaren Erik Hamnstad invigde anläggningen med en skopa träbränsle.

– Bioenergi är vikitgt för oss i Eidsiva sa Øisten Andresen, CEO i Eidviva Energi vid öppningen.

– Bioenergin är inhemsk och lokal och hjälper oss att hålla landskapet öppet och nyttja våra egna resurser.

Anläggningen i Elverum eldar träflis från återvunnen trä (RT) och flis från skogen.  Årligen används 15 000 ton. och leveransen av värme blir 50 GWh.

– Uppgraderingen av Verstad värmecentral och den övriga utvecklingen av fjärrvärme i Elverum bidrar till att reducera fossil bränsle användningen till förmån för förnybar energi sa Ola Børke, vd för Eidsiva Bioenergi.

Eidsiva Bioenergi är ett helägt dotterbolag i Eidsiva koncernen. Bolaget driver, bygger och projekterar bioenergianläggningar i Oppland och Hedmark.  Bolaget är Norges tredje största fjärrvärmeproducent och levererar cirka årligen 400 GWh.

Företaget driver också avfallsförbränningsanläggningen Trehørningen som hanterar 75 000 ton avfall per åroch levererar 200 GWh fjärrvärme till Hamar, ånga till Norsk Protein samt el.

Trehorningens energicentral Eidsiva
Trehørningens energicentral

Nu driver man anläggningar på 10 orter i Hedmark och Oppland och har investerat omkring 10 miljarder norska kronor.

Eidsiva har cirka 1000 anställda och omsätter 4 miljarder NOK. Årligen produceras 3,4 TWh vattenkraft och så driver man 22000 kilometer kraftledning. Eidsiva är ägt av Hedmark och Oppland län samt 27 kommuner i länen.

Artikeln är publicerad 2017-09-19 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

Stora Enso Skoghall och Karlstads Energi utökar samarbetet.

En energibesparing på ytterligare cirka 10 GWh per år – motsvarande uppvärmningen av fler än 660 villor. Det blir effekten av ett utökat samarbete mellan Skoghalls Bruk och Karlstads Energi.

”Miljön är den stora vinnaren”, säger Dan Johansson, energiingenjör på Skoghalls Bruk. (Fotot)

Genom ett nytt och mer effektivt arbetssätt där Stora Enso meddelar Karlstads Energi när bruket har överskottsvärme tillgänglig, har nyttjandet av brukets överskottsvärme till fjärrvärmenätet i Karlstad och Hammarö ökat markant., berättar Dan Johansson.

Ombytta roller var lösningen
Energisamarbetet mellan Karlstads Energi och Skoghalls Bruk har varit aktivt sedan 2009 när överföringsledningen mellan Karlstad och Skoghall togs i drift. Fram tills nu har det varit Karlstads Energi som kontaktat Skoghalls Bruk när de haft behov av värmeleveranser. Vid vissa tillfällen har bruket inte haft möjlighet att leverera någon biobaserad värme, eftersom den största delen av ångan behövs internt till brukets kartongproduktion. Däremot kan Karlstads Energi ofta anpassa och reducera sin egen produktion för att ta emot överskottsvärme från bruket när den finns tillgänglig. Med det nya sättet att samarbeta kan båda parter begära leverans av värme och mer överskottsvärme tas till vara.

”Med det utökade samarbetet sjunker våra produktionskostnader samtidigt som vi bidrar till att stärka konkurrenskraften hos Skoghalls Bruk”, säger Johan Thelander, värmechef på Karlstads Energi.

På årsbasis uppskattas att det utökade samarbetet kommer att räcka till uppvärmningen motsvarande fler än 660 villor.

Artikeln är publicerad 2017-06-21 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

Mälarenergi i Västerås stänger den gamla kolpannan

Mälarenergi ska år 2020 endast använda återvunna och förnyelsebara biobränslen i sin produktion av el och fjärrvärme. Mälarenergis styrelse har därför beslutat att stänga en av de äldre pannorna på Kraftvärmeverket i Västerås. Den gäller den kolbaserade panna 4 på kraftvärmeverket i Västerås som inte körts på flera år. Stängningen av pannan kommer att firas med en officiell ceremoni senare under året.

– Jag är stolt över att vi vågar gå framåt och stolt över Mälarenergis personal som gjort jobbet som tagit oss hit. Alla de som vårdat och driftat Panna 4 ska också vara stolta. Kraftvärme med Panna 4 har varit en fantastisk lösning för sin tid, säger Niklas Gunnar som är affärsområdeschef för Värme inom Mälarenergi.

Det var inte heller så länge sedan som Västerås startade Block 6, avfallspannan som framöver kommer utgöra baslasten i systemet.

Förberedelserna för nästa projekt Block 7 har startat

Nu har de praktiska förberedelserna inför bygget av Västerås nästa kraftvärmeblock, Block 7, satt igång. Den nya anläggningen ersätter de äldre delarna av Kraftvärmeverket i Västerås, som varit i drift sedan 1963 och som eldas med kol och olja. Samtidigt som Mälarenergi får en mer miljövänlig produktion som bara kommer använda förnybara och återvunna bränslen säkras leveransen av fjärrvärme till kunder i Västerås, Surahammar, Hallstahammar, Skultuna och Kolbäck för en lång tid framöver. Med Block 7 på plats år 2020 blir det möjligt för Mälarenergi att lämna eran med kol och olja bakom sig för gott.

Artikeln är publicerad 2017-05-16 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

 

Fjärrvärme: Eon inviger nya biobränsle värmeverket i Mora

– Vi har satsat 60 miljoner kronor på den här värmecentralen sa  Erik Gynt, chef för E.on Svealand när den nya anläggningen startades i december. Nu fem månader senare sker den officiella invigningen.
Anläggningen är döpt till Heden efter det närliggande industriområdet och kommer att elda 100 procent bioenergi.– För tre år sedan var den första planen att bygga ytterligare en till panna vid Vattumyren i Utmeland men det finns stora fördelar med att producera på två sidor av nätet. Vi är nu inte lika sårbara, säger Jesper Klangebo, produktionschef.

Tillsammans med avfallseldande Utmelandsverket och överskottsvärme som tillvaratas från Siljanssågen utgör den nya anläggningen basen i Eons fjärrvärmeproduktion.  Avståndet till Siljanssågen är viktigt då mycket av bränslet som eldas i pannan kommer från den lokala skogsindustrin.

“AKJ har gjort all projektering, projektledning, montage samt driftsättning av anläggningen”,  berättar Gustav Jansson

Projektet i Mora är en totalentreprenad för funktion och all processutrustning. Det omfattar bränslehantering, förbränningssystem, pannsystem, rörsystem, rökgaskondensering, el- och styrsystem baserat på ABBs 800xA-system, ett system som E.ON använder.

“Förbränningsluften tillförs ugnen i flera zoner där vi styr fördelningen av luften. Med vårt sätt att höja temperaturen kontrollerat och stegvis kan vi hålla nere NOx-bildningen och öka förbränningen. Det är dessa delar som är vår kärnkompetens.”

Fakta HVC Heden

Produktionskapacitet: ca 25 GWh per år
Panna: Biobränsleeldad panna från AKJ Energiteknik AB
Effekt: 6 MW + 2 MW som utvinns genom rökgakondensering
Bränsle: Biobränsle, främst bark och flis.
Merparten av bränslet köps från Siljan Timber
Investering: Cirka 60 miljoner
Övrig: HVC Heden knyts samman med Eons övriga distributionsnät genom en 1,9 km lång distributionsledning

Fakta fjärrvärmen i Mora

Årsleverans: Cirka 120 GWh ett normalår
Antal kunder: ca 550 privatkunder, ca 500 företagskunder
Övrigt: Mora är en expansiv stad med starka tillväxtområden i framför allt de östra delarna. Mora kommun har högt ställda miljömål och en vilja att växa hållbart. Fjärrvärme är en attraktiv uppvärmningsform och tillväxten är cirka 1,5 GWh per år

Fotot från invigningen är från AKJ Energiteknik,

Artikeln är publicerad 2017-05-11 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995.  

MCP direktivet Emissioner från rökgaser: Naturvårdsverket förslag lämnat till regeringen

MCP direktivet:  Naturvårdsverket har nu lämnat sitt förslag rapport 6765 till regeringen till svenskt genomförande av EU direktivet 2015/2193/EU om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar.  Den nationella förordningen skall nu behandlas och förväntas för nya anläggningar träda i kraft den 19 december 2018 och för befintliga anläggningar större än 5 MW gäller idrifttagande 2025 och för dem mellan 1 och 5 MW gäller 2030. Det som regleras är NOx, SOx och partiklar. 

I en kommentar säger Maria Ullerstam som varit projektledare att svenska anläggningar ligger bra till avseende kväve- och svaveldioxidutsläppen men att stoftutsläppen behöver sänkas.  Naturvårdsverket anser också att  flertalet möjliga lättnader från direktivets tidsmässiga genomförande ej skall gälla i Sverige.  Kommissionen har t ex medgivit senare genomförande för fjärrvärmeanläggningar och anläggningar för fasta biobränslen. Verket föreslår också vissa skärpningar utöver direktivets anvisning.

Kommission anger också att ett pannregister skall upprättas och att efterlevnaden skall kontrolleras. Redan i beredningen har Naturvårdsverket samlat in uppgifter om 1638 anläggningar, merparten för fjärrvärme. 7 procent var skogsindustriella anläggningar och 23 procent blandat övrigt.

De medelstora förbränningsanläggningar som omfattas av direktivet är enskilda pannor, motorer och gasturbiner, i vilka det inte förbränns avfallsklassat bränsle, och som har en tillförd installerad effekt från 1 megawatt (MW) upp till 50 MW

Förslaget följer, där det är lämpligt, samma upplägg som förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar eftersom det finns stora likheter mellan bakomliggande direktiv.

Följande skärpning av kommissionens direktiv föreslås

Begränsningsvärdet för utsläpp av NOx från befintlig medelstor förbränningsanläggning vid förbränning av fast biomassa och övriga fasta bränslen bör skärpas från 650 mg/Nm3 till 300 mg/Nm3. För anläggningar som förbränner flytande biobränsle sätts begränsningsvärdet till 450 mg/Nm3. Samtliga begränsningsvärden gäller vid 6 % O2.

– Skälet till att biooljor föreslås få ett högre begränsningsvärde för NOx är tekniskt/praktiskt då det är svårare att nå, berättar Maria Ullerstam.

Datum då lagstiftningen börjar gälla.

Huvudprincipen är
• för nya anläggningar ska begränsningsvärden gälla från och med den 20 december 2018.
• För befintliga anläggningar, större än 5 MW, ska begränsningvärden gälla från och med den 1 januari 2025 och
• för anläggningar som är mindre än 5 MW gäller begränsningsvärdena från och med den 1 januari 2030.

Värden i relevanta tabeller återges nedan. Observera att rapporten rapport 6765  är omfattande och innehåller mängder av preciseringar och det är absolut nödvändigt för den som är berörd att noga granska den.

Del 1 Tabell 1 tar upp anläggningar som är idrifttagna senast 19 december 2018. Tabell 1 avser anläggningar mindre än 5 MW Tabell 2 anläggningar som är mellan 5 och 30 MW.

MCP Befintlig anläggning högst 5 MW
MCP Befintlig anläggning högst 5 MW
MCP Befintlig anläggning större än 5 MW
MCP Befintlig anläggning större än 5 MW

 

 

Del 2 Tabell 1 tar upp anläggningar som är idrifttagna efter 19 dec 2019. Tabell 1 avser anläggningar mindre än 5 MW Tabell 2 anläggningar som är mellan 5 och 30 MW.

MCP Ny anläggning
MCP Ny anläggning

 

@novator/Lennart Ljungblom/2017-04-26

 

 

 

 

Nu får Svedala fjärrvärme med biobränsle

Bussme Energis dotterföretag bygger fjärrvärme i Svedala

Svedala Fjärrvärme ett dotterföretag till Bussme Energi har fått bidrag från Klimatklivet vilket möjliggör en utbyggnad av fjärrvärme också i Svedala. Investeringen blir på 45 miljoner varav Klimatklivet står för 7,5 miljoner kronor.  Bussme Energi bygger och driver fjärrvärme i egen regi och på uppdrag i mindre orter i Skåne.  Man tar nu dagarna också i drift en anläggning i Munka Ljungby.

Fjärrvärmenätet i Svedala planeras att byggas i två, alternativt tre, etapper. Spadtaget för etapp 1 togs i februari 2017. Dragningen är fortfarande preliminär och kan komma att ändras. Produktionsanläggningen är en 5 MW fastbränslepanna med en tillhörande reservpanna. Leverantör är Osby Parca.

I Svedala tätort finns en rad industrier som har ett överskott av värme från sin produktion, s.k. spillvärme. Svedala Fjärrvärme har som målsättning att kunna tillvarata detta i så stor utsträckning som möjligt.  I dagsläget görs en bedömning att potentialen av spillvärme i Svedala är ca. 4 000  MWh.

Klimatklivet 
Fjärrvärmeutbyggnaden i Svedala är ett av projekten som får bidrag inom ramarna för Naturvårdsverkets satsning Klimatklivet. Naturvårdsverket satsar på lokala investeringar för största möjliga klimatnytta. Det huvudsakliga syftet med satsningen Klimatklivet är att minska utsläppen som påverkar klimatet.

Om Bussme energy
Bussme Energy är ett familjeföretag som utöver verksamheten i Svedala även driver fjärrvärmeverksamhet i Glimåkra, Hästveda och Munka-Lungby, Kvidinge och Perstorp. Företaget sköter också driften av värmecentralerna i Vejbystrand och Hjärnarp i nordvästra Skåne på uppdrag av Öresundskraft.  Verksamhetsledaren Sven Persson, har en bakgrund från Rindi.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-04

Fjärrvärme till Anderstorp – Gislaved energi upphandlar 7 MW av Jernforsen

Jernforsen Energisystem AB ska under 2017 leverera en nyckelfärdig bioenergi anläggning till Gislaved Energi. Leveransen innefattar allt mellan betongplatta till skorstenstopp. Uppstart blir i början av 2018. Trädbränsle pannan som byggs intill den befintliga på Mossarp skall ge energi  för anslutning av Anderstorp till fjärrvärmenätet.

Jernforsens leverans omfattar en komplett biobränslelinje med bränslehantering, ugn, panna på 7 MW, elektrofilter och rökgaskondensering. Dessutom en oljepanna för spets- och reservlast. Komplett rörsystem med nya distribution till två nät och ihopkoppling av bef. central.  Därtill ett pannhus med tillhörande kontor- och personaldel.

Gislaved Energi har för närvarande en fliseldad panna på 5 MW vilken levererades av Hotabguppen 2013.  Men expansionen av fjärrvärme är stark i kommunen och nu när också Anderstorp ansluts  till fjärrvärmenätet behövs mer effekt.

Projektets bruttokostnad beräknas till 95 mnkr. För detta projekt har kommunen sökt och beviljats statsbidrag inom Klimatklivet med 45 procent, eller 41 miljoner, d.v.s. att nettoinvesteringen för kommunen under perioden 2016 – 2018 beräknas till 54 mnkr. Projektet omfattar investeringar i ny fastbränslepanna, ny reservpanna samt ackumulatortank m.m. vid pannanläggningen i Mossarp, transitledning till Anderstorp samt huvudkulvert och servisledningar i Anderstorp.

novator.se/2017-02-16/Lennart Ljungblom

Elproduktion inte självklart i Mälarenergis nya anläggning

Elproduktion inte självklart i Mälarenergis nya anläggning

magnus_hemmingsson_webb.jpg
Magnus Hemmingsson vittnar om det bistra investeringsklimatet. Foto: Mälarenergi

Mälarenergi ska med ett nytt kraftvärmeblock fasa ut sin användning av fossila bränslen. Det är ett viktigt steg i deras mer hållbara strategi. Men frågan är om anläggningen ska producera både el och värme – eller bara värme.
– Jag tror på ett komplett block med både el- och värmeproduktion. Mycket talar för ett högre elpris och ökad efterfrågan på el, säger Mälarenergis vd Magnus Hemmingsson.

Mälarenergi är mitt uppe i förändring, som handlar om att gå från ett traditionellt kommunalt energibolag till ett vad de kallar infraservicebolag. Målet är att visa på en helt annan bredd i att erbjuda samhället olika centrala nyttigheter. Det handlar till exempel om att deras kontrollrumsfunktion som är bemannad dygnet runt skulle kunna assistera räddningstjänsten.

Samtidigt kommer produktionen av el och värme fortsätta vara helt central, men avgörande kommer att vara att den ska vara präglad av kretsloppstänkande.
– Vi jobbar numera med en gedigen hållbarhetsredovisning för att redovisa exakt vad vi bygger, vad vi gör och hur det påverkar hållbarheten. Det handlar om att redovisa allt ur det här perspektivet. För att vi ska bli mer hållbara kommer det att krävas investeringar, säger Magnus Hemmingsson, vd för Mälarenergi.

Så sent som 2014 satte Mälarenergi ett nytt kraftvärmeblock i drift. En stor del kol, olja och torv ersattes av processat avfall som bränsle och genom detta minskade företaget klodioxidutsläppen med 300 000 ton per år. Nästa steg är att ta bort de återstående mängderna av fossila bränslen genom att bygga ett nytt kraftvärmeblock, som ska använda återvunnet trä, till exempel rivningsvirke och träemballage, som bränsle.

2020 ska den vara igång och går i linje med Mälarenergis utveckling mot att bli mer hållbara i sin produktion. Men det är alltså en investering som ska göras i ett investeringsklimat som är allt annat än bra.
– Det är otroligt svajigt läge. Elpriset är det lägsta någonsin och ur fjärrvärmesynpunkt så har vi haft två varma vintrar i rad och det har gjort att våra intäkter har minskat och därmed också våra muskler att investera. Men samtidigt har vi varit kostnadseffektiva och ska klara av fortsatta investeringar, säger Magnus Hemmingsson och fortsätter:

– Men det är ett tufft läge. Investeringsplanen för detta bygge beslutas om ett år ungefär och då måste vi ha bestämt oss för hur stor investeringen ska vara för att både klara våra miljömässiga och ekonomiska mål.

Det är två parametrar som är helt avgörande för investeringen: hur elpriset kommer att utvecklas och vilket pris Mälarenergi kan sätta på fjärrvärmen. Företaget följer elprisutvecklingen noga och suger i sig alla former av marknadsanalyser. När det kommer till fjärrvärmen är det andra överväganden.
– Det handlar om att förse våra kunder med en säker och hållbar leverans av värme till ett pris som de kan acceptera. Eftersom anslutningsgraden i Västerås är 98 procent är detta extra viktigt övervägande, så att vi inte uppfattas som den stora monopolisten som gör som den vill.

Ett av de centrala besluten för investeringen blir om anläggningen ska producera både el och värme, eller bara värme. Magnus Hemmingsson tror att det landar på både och.
– Jag tror på ett komplett block med både el- och värmeproduktion. Mycket talar för ett högre elpris och ökad efterfrågan på el. Kärnkraften fasas ut och det kommer att påverka priset och då kommer också behovet av effekt att öka vilket vi kommer att kunna leverera. Även kabelutbyggnaden till andra länder påverkar elpriset uppåt, för då kommer vi att få ett större och öppnare system där de högre priserna i andra länder kommer att påverka oss, säger han:

– Så jag tror inte att vi är för spekulativa om vi bygger anläggningen på bedömningen att elpriset stiger, frågan är bara när.

I resan från att investera mot mer hållbar produktion och vara ett ledande infraservicebolag handlar det om att bryta sig loss från en gammaldags syn på de som efterfrågar Mälarenergis produkter – oavsett om det är el eller fiber.
– Det viktigaste är att vi får till ett ökat kundfokus och inte bara ser kunderna som anslutningspunkter, säger Magnus Hemmingsson.

Är det en fördel att vara kommunalt ägd i det läge ni befinner er?
– Vi väljer att se möjligheter och styrkan i att vara kommunalt ägda. Vi har Västerås stad som ägare, det är en kommun med bra ekonomi och ger därmed en stark ägare som uttryckligen har sagt att den inte vill sälja oss utan vill vårda oss och gläds i att vi tjänar pengar. Vi har framförsikt, fem år är kanske inte så långt perspektiv men jämfört med börsbolag där det är kvartal som gäller så är det väldigt lång tid. Vi tillåts att vara långsiktiga och staden är ett stort stöd när det gäller finansiering för våra investeringar, säger Magnus Hemmingsson.

Artikeln är skriven av Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi och publicerades idag på second opinion