Tag Archives: Energimyndigheten

Miljoner till forskning kring förgasning av biomassa

Energimyndigheten ger 78 miljoner kronor i stöd till Svenskt Förgasningscentrum. Förgasningsteknik ses som ett storskaligt alternativ för att ersätta fossila bränslen med biomassa, skriver Energimyndigheten. Stödet ges till tre forskningsnoder som leds av Luleå Tekniska Universitet, KTH och Chalmers. Svenskt förgasningscentrum bildades år 2011.

– Det behövs riktade satsningar för att förgasning ska bli konkurrenskraftig och komma till kommersiell användning. Svenskt Förgasningscentrum är en sådan satsning och bidrar till utvecklingen mot en fossilfri transportsektor och industri, säger Jonas Lindmark, handläggare på Energimyndigheten.

Luleå tekniska universitet (LTU) är huvudman för SFC där även KTH, Chalmers och Energitekniskt Centrum (ETC) har betydande roller. Föreståndare för centret är Joakim Lundgren, LTU. Verksamheten i SFC bedrivs vid tre noder där tre olika förgasningstekniker studeras.

CDGB — Direkt förgasning (KTH / MDH / LNU)

Framställning av drivmedel från biomassa i stora mängder förutsätter storskalig förgasning och då är trycksatt förgasning i fluidiserad bädd en tänkbar teknik.

CIBG — Indirekt förgasning (Chalmers / GU / MiUn / SP)

Indirekt förgasning av biomassa är en teknik som möjliggör produktion av en torr, kvävefri och ren gas från biomassa och ger en råvara som direkt eller efter behandling kan ersätta fossil olja och naturgas.

Bio4G — Suspensionsförgasning (LTU / UmU / ETC / LTH)

I suspensionsförgasning (entrained flow gasification) matas bränslet in som en suspension av partiklar i vätska eller som ett pulver i förgasaren och förgasas i allmänhet med ren syrgas istället för luft. Tekniken används för att tillverka drivmedlen DME och metanol.

Mellan teknikerna finns många gemensamma och generella frågeställningar som de tre noderna kan samverka och utbyta erfarenheter kring. Det gemensamma målet för alla tre är att utvinna energi och drivmedel från biomassa.

Energimyndigheten skjuter på väsentlig elcertifikatökning

För att nå den nya ambitionen om ytterligare 18 TWh till 2030 föreslår Energimyndigheten att elcertifikatsystemet förlängs till 2045 och att kvoten höjs från 2022. Med hänsyn till elsystemet och elbehovet föreslås en kvotkurva som förväntas ge en högre utbyggnadstakt mot slutet av perioden.  Myndigheten föreslår vidare att småskalig solel produktion lyfts ur systemet. 

Målet med den gemensamma elcertifikatsmarknaden är att på ett kostnadseffektivt sätt öka den förnybara elproduktionen med totalt 28,4 TWh i Sverige och Norge från 2012 till 2020. Energimyndigheten har haft i uppdrag att utreda hur elcertifikatsystemet ska optimeras och förlängas för ytterligare 18 TWh förnybar el till 2030.

Energimyndigheten lämnar i sin slutrapport från kontrollstationen förslag på hur systemet ska utformas efter 2020 för ett nytt mål till 2030.

Elcertifikatsystemets nuvarande utformning har fungerat bra och har gett utbyggnad av förnybar elproduktion till en förhållandevis låg kostnad, skriver myndigheten.

– Vi anser därför att det ska fortsätta att vara ett teknikneutralt och marknadsbaserat system med långsiktiga villkor, säger Roger Östberg som är senior rådgivare på Energimyndigheten.

Förslag på förlängning och utformning av kvotkurva för 18 TWh till 2030

Sverige har idag ett elöverskott som förväntas öka ytterligare med en ökad ambition till 2030.

Myndigheten bedömer att befintliga anläggningar inte förväntas läggas ner förrän i slutet av 2020-talet, och att anpassningar av elsystemet för att möjliggöra mer variabel elproduktion kommer ta tid.

Ur marknad- och investerarperspektiv är det viktigt att utbyggnadstakten varken är för låg eller för hög, skriver myndigheten.

– De kvoter som vi föreslår ökar från 2022 och har sin tyngdpunkt mot slutet av 2020-talet.  På så vis skapar vi goda förutsättningar för utbyggnad av förnybar elproduktion efter 2020. Vi levererar en kvotkurva som tar hänsyn till elsystem och investeringstakt, det bådar gott inför framtiden, säger enhetschef Gustav Ebenå.

Energimyndigheten anser även fortsättningsvis att förnybar elproduktion ska tilldelas elcertifikat under 15 år vilket innebär att systemet förlängs till 2045.

Behov av stoppmekanism 2030

I myndighetens delredovisning i juni konstaterades att det fanns behov av en stoppmekanism 2020 för att minska osäkerheten om utbyggnad efter målåret. Energimyndigheten anser därför att en stoppmekanism ska finnas på plats i god tid innan nya kvoterna börjar gälla 2022. Utformningen av denna bör utredas snarast.

– För att skicka en tydlig signal till investerare bör det övervägas att redan nu införa ett stoppdatum med koppling till målår 2030, säger Roger Östberg.

Inga elcertifikat till ny mikroproduktion från sol efter 2020

Mikroproduktion från sol är, enligt myndigheten, idag gynnad på flera sätt utöver elcertifikatsystemet vilket gör att den inte konkurrerar på lika villkor med övriga förnybara kraftslag. Detta skapar en osäkerhet utöver marknadsrisken för aktörer på elcertifikatmarknaden.

Energimyndigheten föreslår i sin kontrollstationsrapport och solelstrategi att mikroproduktion med effekt upp till 68 kW inte ska erhålla elcertifikat efter 2020. I solelstrategin föreslår Energimyndigheten att mikroproduktionsproducenter istället ska kunna få ta del av annat stöd, vilket man inte närmare preciserar.

Om kontrollstation 2017

Enligt avtalet för den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden ska det med jämna mellanrum utföras så kallade kontrollstationer. I kontrollstationerna ska gemensamma utredningar utföras för att värdera behovet av ändringar i regelverket och justeringar av kvotkurvan för att uppnå målet. Kontrollstation 2017 genomförs så att eventuella lagändringar kan träda i kraft den 1 januari 2018.

Bakgrund

Hösten 2015 erhöll Energimyndigheten flera deluppdrag av regeringen gällande underlag till kontrollstation 2017.  Norska NVE erhöll motsvarande uppdrag från sitt departement. Flera uppdrag delredovisades i juni och den del som behandlar elcertifikatsystemets utformning vid ett nytt mål i Sverige efter 2020 ska rapporteras i oktober.

Den 1 september fick Energimyndigheten ytterligare ett uppdrag som ska rapporteras i oktober. Uppdraget innebär bland annat myndigheten ska föreslå kvoter för att förlänga och utöka elcertifikatsystemet med 18 TWh till 2030.

Här har Energimyndigheten samlat information om uppdraget inför kontrollstation 2017.

novator.se/2016-10-19/Lennart Ljungblom

 

Energimyndigheten drar sig ur biodrivmedels satsning – Näringslivet borde ta över

Energimyndigheten drar sig ur biodrivmedels satsning säger att  näringslivet borde ta över

Ännu en gång visar svensk energipolitik sin oförmåga att driva på utvecklingen av biodrivmedel.  Nu drar staten undan sitt stöd för biobränsleanläggningen LTU Green Fuels i Piteå med argumentet att det går så bra att näringslivet borde ta över. Konsekvensen blir att anläggningen stängs och 17 personer sägs upp.  I anläggningen har producerats DME, grön diesel, och metanol från skogsrester.

Luleå tekniska universitet tog över anläggningen från Chemrec vid årsskiftet 2013/2014. Under de senaste åren har anläggningen producerat tusen ton dimetyleter, DME, som ibland kallas grön diesel, liksom även metanol för fordonsdrift.

– Jag tycker att det är tråkigt att vi måste avbryta satsningen i anläggningen, säger professor Rikard Gebart, som lett arbetet vid anläggningen.

Han är dock hoppfull om framtiden för tekniken som har visat sig fungera bra i pilotanläggningen.

Energimyndigheten har stöttat anläggningen med 100 miljoner kronor de senaste tre åren men avbryter nu stödverksamheten.

– Processen har nu blivit så industrinära att en intresserad part borde kunna gå in för att driva processen vidare, säger Klara Elstad vid Energimyndigheten enligt Ny Teknik.

Att eventuella industripartner inte ställer upp kan bero de osäkra politiska förutsättningarna för biodrivmedel.

– När politikerna har enats om långsiktiga skatter och andra villkor gällande förnybara drivmedel så är jag övertygad om att kommersialiseringen kommer ta fart i Sverige, säger Rikard Gebart.

Forskningsanläggningen är unik i sitt slag då den är världens enda processanläggning för BioDME och biometanol, som är ett förnyelsebart och energieffektivt bränsle med låg miljöpåverkan. Anläggningen använder svartlut som är en biprodukt vid tillverkning av pappersmassa och som finns i stora mängder vid svenska massbruk. Totalt har man producerat nära 1 000 ton BioDME och biometanol i anläggningen. Pilotanläggningen med sina 17 anställda avvecklas nu.

Men forskningen kring tillverkning av biodrivmedel från skogsråvara fortsätter vid LTU i de nationella forskningsprogrammen Bio4Energy och Svenskt Förgasningscentrum.

Forskningsanläggningen vid Gren Fules vid Luleå Tekniska Högskola läggs ned.
Forskningsanläggningen vid Gren Fules vid Luleå Tekniska Högskola läggs ned.

novator.se /2016-04-20 / Lennart Ljungblom

Energimyndigheten testar braskaminer – modern teknik ger bra resultat

Energimyndigheten testar braskaminer – modern teknik ger bra resultat

novator.se/2016-03-07/Lennart Ljungblom

Energimyndighetens test av braskaminer visar att en modern braskamin kraftigt minskar vedförbrukningen och miljöutsläppen jämfört med äldre braskaminer. Men det är inte så lätt som att ett högt pris ger bättre spis, men i viss omfattning får man nog säga at man får det man betalar för.  Energimyndigheten har testat 15 moderna spisar och jämfört dem med två klassiska Handöl spisar från 80- och 90-talet.  Effekten har gått ner och verkningsgraden och prestandan har gått upp.

I Sverige finns det mer än 1,7 miljoner vedeldade eldstäder, som till exempel braskaminer.* Många av dem är av äldre modell. Samtidigt ökar också antalet eldstäder stadigt. Testet visar att vedförbrukningen kan minska med ca 20 procent och att miljöutsläppen kan halveras eller minska med upp till 85 procent.

– Det här är det största test av braskaminer som vi någonsin gjort. Testet visar att man kan minska både föroreningarna i utomhusluften och minska sina uppvärmningskostnader, säger Martijn Jansen som ansvarar för testet på Energimyndighetens Testlab.

Resultaten i tabell: 

Som framgår av tabellen är det en stor spridning mellan modellerna i såväl pris som prestanda.

Billigaste kaminen ger sämsta prestanda

Den billigaste kaminen var modellen Skal från Kaminexperten som bara kostar 3 795 kronor men som endast har en verkningsgrad av 62,7 procent. Utsläppen i mg/m3 var av stoft, OGC (kolväten), NOx (kväveoxider) och CO (koloxid) var 69, 210, 85 respektive 2617.  Dessa värden är betydligt sämre än de bättre men dyrare kaminerna.

De två dyraste kaminerna Rais Viva 120 från Skandinavisk Spismiljö som kostar 25 900 kronor samt Scan 68 för 24 900 uppvisar genomgående bra resultat, men inte mycket bättre än spisarna som kostar mellan 10 – 15 000 kronor.  Så visst, priset har betydelse för prestandan, men det är inte så enkelt som att dyrare pris ger bättre spis.

Flera spisar uppvisar bra värden

Det är flera kaminer som redovisar bra värden. En bra kamin skall ha verkningsgrad på 75 – 80 procent och stoftutsläpp under 30 mg/m3 luft.  OGC (kolväte) utsläppen varierar ganska mycket. Det lägsta uppvisas av kaminen Andorra (9995 kr)  från Kaminexperten med endast 33 mg/m3.  Av de övriga kaminerna har 2 värden över 300 mg/m3,  7 mellan 100 – 210 och  8 redovisar värden under 100 mg/m3. NOx (kväveoxider) utsläppen ligger ganska jämnt kring 100 mg/m3.  Spridningen av CO är stor. Från den högsta på 2340 mg/m3 till den lägsta på 707 mg/m3 vilken också uppvisas av modellen Andorra.

En kamin med ganska lågt pris men ändå med mycket bra värden är danska Aduro 1-1 (12 995 kr) med verkningsgraden 79,9 procent  och med följande värden av av stoft, OGC (kolväten), NOx (kväveoxider) och CO (koloxid) 22 81, 86 respektive 1510.   Kaminen   säljs av många olika återförsäljare. Alla Aduros kaminer är Svanen märkta och över 200 000 kaminer av olika modeller har sålts i Europa enligt företagets hemsida.

Bra att kolla med kommunen

Den som är intresserad av att installera en braskamin i sitt hem behöver först ta reda på vad som gäller för eldning i hemkommunen. Kommunens energi- och klimatrådgivare kan ge opartiska och kostnadsfria råd inför valet av braskamin.

Ny EU regler är på väg, energimärkning och ekodesign

År 2018 kommer alla braskaminer att få energimärkning, motsvarande den som redan finns på många andra produkter, som kommer att hjälpa konsumenter som vill välja det mest energi- och miljövänliga alternativet. År 2022 kommer också ekodesignkrav, som ställer krav på högre verkningsgrad och låga miljöutsläpp. Ekodesignkraven och energimärkningen är gemensamma för alla EU-länder.

– Energimärkningen tillsammans med ekodesignkraven kommer att driva på produktutvecklingen och underlätta för konsumenter att välja nya effektiva kaminer med låga utsläpp, vilket gynnar miljön både lokalt och globalt, säger Anna Carlén på Energimyndigheten.

@novator.se/2016-03-07/Lennart Ljungblom 

Online sedan 1995