Tag Archives: marknad

Pix Nordic Pellet index – priser fluktuerar

Marknaden för industripellets i Europa är fortfarande stilla

Priser på spotmarknaden rapporteras låga och stabila. Drax stora pelletspannor i England använder inte full kapacitet vilket påverkar marknaden och danska Dongs nystartade enhet påverkar ännu inte marknaden. På längre sikt förväntas Dong förbruka ytterligare 400 000 ton per år. Värmemarknaden i Centraleuropa  har förbättrats på grund av det kalla vädret.

I USA är Highland Pellets under uppstart för sin stora produktionsanläggning i Arkansas.  600,000-ton trä pellets anläggning. Produktionen är riktad mot Europeiska marknaden.

Scandinavian Biopower bygger en 200 000 t/år biokol torrefierings anläggning i Mikkelli i östra Finland.  Marknaden är primärt Finland.

För november har pelletspriserna visat små fluktuationer. Euron har blivit starkare gentemot kronan, därmed har pelletspriserna i Euro sjunkit och i SEK ökat. Efter att ha tagit bort de högsta och lägsta 10 procenten  stannade priserna på 27,33 Euro per MWh respektive 269,22 SEK per MWh.

Mer information finns på Foex hemsida. Nästa PIX kommer att släppas tisdagen den 17 januari 2017 kl 12:00 Helsingfors tid.

novator.se/2016-12-20/Lennart Ljungblom

 

Dyrare kol gav dyrare el i Sverige

Det internationella priset på kol ledde till att det nordiska spotpriset på el steg kraftigt i oktober.

novator.se/2016-11-03/ Vid utgången av månaden kostade en kilowattimme nästan 30 öre exkl. moms på spotmarknaden på den nordiska elbörsen NordPool. Prisökningen från september till oktober låg på 6,5 öre, motsvarande 27 procent.

– Ett sådant stort skutt har vi bara sett några få gånger under de senaste 17 åren, senast 2012. Då kunde vi njuta av extremt låga sommarpriser nästan ända fram tills vintern gjorde entré. Spotpriset för oktober 2016 ligger nätt och jämnt under genomsnittet för oktober månad under de senaste tio åren. I likhet med 2012 har vi gått upp från låga nivåer till mer normala, säger Andreas Myhre, elhandelschef på LOS Energy.

Torrt väder under stora delar av oktober har förstås präglat den nordiska prisbilden. Men tittar vi närmare på siffrorna finns det en faktor som har haft en avsevärt större inverkan på elpriset än någon annan: kolpriset. Det eldas med kol vid nästan hälften av all elproduktion i världen. Den största marknaden hittar vi i Asien, men även i Europa är det fortfarande kol som står för en betydande del av elproduktionen.

– Priset på kol dikterar i hög grad priset på el, förklarar Andreas.

Europeiska kolkraftsproducenter köper kol på en internationell marknad och måste sålunda konkurrera med kineser och indier om att få tag i tillräckligt med kol för att försörja elhungriga européer på väg in i vinterkylan. Planekonomiska åtgärder i Kina har syftat till att lägga ned olönsamma kolgruvor. De vidtagna åtgärderna har dock visat sig vara i överkant av vad marknaden tål och därmed har kineserna blivit tvungna att importera avsevärt mycket mer kol än tidigare från den internationella marknaden. Hittills i år har detta höjt kolpriset med 90 procent!

– Detta gör att europeiska kolkraftproducenter kräver högre pris för sin el vilket i sin tur smittar av sig på Norden och drar upp våra elpriser. Kina och Norden ligger på många sätt mycket närmare varandra än vi tror, säger Andreas.

På den framtida elmarknaden har man nu tagit höjd för ökade kolpriser, något som har höjt både spotpriset och terminspriserna. Marknadsaktörerna har även tagit höjd för att den ringa nederbörden kan ha en fördyrande effekt på priserna under vintern. Detta har lett till att vinterpriserna på el har ökat med mer än 30 procent under den senaste månaden, till ca 38 öre/kWh för första kvartalet 2017.

LOS AS är ett helägt dotterbolag till Norska Agder Energi AS

LOS AS äger och driver de två varumärkena LOS Energy och LOS som är verksamma på företags- respektive privatmarknaden i Norden och Norge.

Med en årlig försäljning på ca 8 TWh (årsförbrukning för ca 500 000 hushåll) är LOS Energy den största energileverantören på den norska företagsmarknaden.

Sedan 2007 har LOS AS haft en portfölj i tillväxt. Kärnverksamheten går ut på att sänka energikostnaderna för våra kunder genom att sälja, förvalta och identifiera energilösningar anpassade efter kundens behov.

LOS AS är ett helägt dotterbolag till Agder Energi AS med huvudkontor i Kristiansand och kontorer i Oslo,Göteborg och Arendal.

novator.se/2016-11-03/Lennart Ljungblom

Energiöverenskommelsen klar, ministern: Jag skulle kunna slå en volt av glädje

Energiöverenskommelsen klar idag 

Ministern: Jag skulle kunna slå en volt av glädje

• Elcertifikatsystemet förlängs och utökas för att ge 18 TWh mer förnybar el.

• Kärnkraften räddas med snabbavvecklad effektskatt

• Underlättande för vattenkraft, minskande av fastighetsskatt

• Mål med 100 procent förnybart till 2040

• Energiskatten höjs med 4 öre

novator.se/Lennart Ljungblom/2016-06-10 Det var fem nöjda förhandlare från Regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna från oppositionen som idag på eftermiddagen höll presskonferens och presenterade den nyss uppnådda överenskommelsen. Liberalerna som hela tiden medverkat i samtalen hoppade häromdagen av arbetet då de enligt uppgift inte kunde ställa upp på satsningen på elcertifikat.

– Jag är så glad att jag skulle kunna göra en volt av glädje, skämtade samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan i en efterföljande intervju. Han markerade även tydlig att överenskommelsen var en klassisk svensk kompromiss med ett givande och tagande från alla inblandade partier.

– Överenskommelsen är stark då 70 procent av riksdagen stå bakom den inklusive de två största partierna, framhöll Baylan.

– För oss var det viktigaste att hindra en stängning av kärnkraften, sa Lars Hjälmaren från Moderaterna.

– Risken var uppenbar att om vi inte fick till stånd en snabbavveckling av effektskatten så skulle vi inom kort vi inom kort kunna tappa en viktig del av vår elförsörjning. Han uteslöt inte heller en satsning på ny kärnkraft.

Miljöparitets Lise Nordin framhöll satsningen på förnybar energi och målet 100 procent fönybart 2040 och den 60 procentiga utökningen av elcertifikatsystemet och att även ett mål för energieffektivisering var inlagt för 2030.

Centerpartiets Rickard Nordin framhöll att centerpartiet är det enda parti som varit med som alla energiöverenskommelser och att han var stolt över att politiken fortsatt är förankrad i mitten och att Sverige skall förbli en el-exporterande nation.

– Det kommer bl a kunna stödja våra vänner i Baltikum som får ett alternativ i sin elförsörjning.

– Inga direkta eller indirekta subventioner till kärnkraften kommer att kunna påräknas, framhöll han utan kärnkraften skall bära sina egna kostnader.

Avgifterna till avfallsfonden för kärnkraft kommer att höjas. Strålsäkerhetsmyndigheten får i uppdag att utreda hur.

Energikommisioner kommer i och med denna överenskommelse inte upphöra utan fortsätta arbeta och klargöra detaljer. Partierna avser vidare att också tillsätta en politisk kommitté med uppgift att följa utvecklingen och se till att överenskommelsen vårdas.  Man jämförde med systemet man har för att vårda pensionsöverenskommelsen.

novator.se/Lennart Ljungblom/2016-06-10

Analytiker: Oljepriset på väg mot 60 dollar per fat

Oljemarknaden balanseras med starkare efterfrågan än väntat och allt mer negativa nedrevideringar av utbudet utanför Opec. Det uppger Bernsteins analytiker som räknar med att oljepriserna stiger till 60 dollar per fat till årets slut, skriver Dow Jones Newswires

Kina och Indien uppges vara de största drivkrafterna för den stigande efterfrågan på bränsle. Brentoljan handlas i skrivande stund vid 49,31 dollar per fat samtidigt som WTI-oljan handlas till 48,37 dollar per fat.

Oljepriset vänder – Brentoljan över 40 dollar per fat

Råoljepriserna vänder med stöd av starkare yuan och svagare dollar.

Kinesisk efterfrågan har stor betydelse för oljemarknaden eftersom Kina drar fördel av de låga oljepriserna genom att bygga upp strategiska reserver. Bensinkonsumtionen ökar i Kina beroende på ökad bilförsäljning. Den svagare dollarn utgör också ett stöd för oljemarknaden. Oljehandlare noterar även ett ökat inflöde från fonder till oljemarknaden.  Brentoljan passerade under fredagen 40 dollar strecket. Det är nu ungefär två år sedan oljepriset föll som en sten, från cirka 110 dollar till under 60 dollar per fat. Efter lite svaj på den nivån så har den under 2016 fallit till under 40 dollar, men sedan några dagar är den åter på uppgång, en liten men ändock en trendförändring.

novator.se/2016-03-11/Lennart Ljungblom/Oljepriset vänder – Brentoljan över 40 dollar per fat

Pix Nordic Pellet Februari: Stabila priser

Grade  Index    Value Change Confidence interval
Pellet Nordic CIF  EUR/MWh 29.42 – 0.67 28.74 – 30.10
SEK/MWh 273.09 – 5.02

Index baseras på föregående månads data. 
Omräkningsfaktorn 4,8 mellan pris per ton och MWh har använts om inte annat angivits specifikt.  

Enligt analyspublikationen  Hawkins Wright Forest Energy monitor, finns det ett stort överskott av industripellets i  ARA regionen på grund av minskad efterfråga hos europeiska konsumenter.

German pellets har på kommit på obestånd. Företagets nya stora anläggning i Louisiana sägs arbeta med endast 50 procent beläggning.

Exporten till Europa från södra USA har ökat med 54% till över 550 000 ton i kvartal tre 2015. Canada exporterar mindre till Europa och mer till Japan och Sydkorea.  Enviva, en av världens största producenter av trä pellets planerar öppna en ny anläggning i North Carolina nästa år.

Data published by FOEX Indexes Ltd Feb 16.  

Edited by Lennart Ljungblom business.conbio.info

GROT iskallt i norr bättre i söder

GROT iskallt i norr bättre i söder

Skogsbränslen pressas av industrins restprodukter, returträ och importerat avfall

Biobränslebranschen växer så det knakar men tittar man närmare så är det stora problem för skogsbränslena GROT (grenar och toppar) och rundved. Orsaken är marknadens låga priser som uppstått genom ett ökat utbud av biprodukter, returträ och avfall, vilka på många håll levereras till priser som understiger skogsbränslenas produktionskostnader. Nu måste vi åter låta marknaden växa genom att skapa stabila spelregler för transportsektorn, säger branschen som menar att Sverige riskerar att tappa position om vi inte snarast kommer igång med nya projekt på området.

Skogsbränslenäringen har haft många fina år men nu får man finna sig i en period av stagnation och till och med tillbakagång, innan priserna åter börjar öka och marknaden vänder. De senaste årens milda vintrar har inte heller gjort situationen bättre, men det är en faktor som man inte kan göra så mycket åt. Istället för att ta ut groten som bränsle har man nu på många håll använt hyggesresterna för att öka bärigheten i skogen när tjälen varit så dålig.

För dyra

Flis från grot, grenar och toppar, är för dyrt för att bearbeta jämfört med annat biobränsle och t ex på kraftvärmeverket i Umeå använder man nu i första hand biprodukterna bark, sågspån och flis från sågverken.

  • Vi har levt med en marknad som gått stadigt uppåt och efterfrågan har hela tiden ökat. Men i takt med att utbyggnaden har minskat har också behovet minskat. Sen har de milda vintrarna också ställt till det då värmeverken behöver mindre grot för tillverkning av el till försäljning, säger Peter Brekke, regionchef på SCA Energy.
  • Det är i och för sig riktigt att skogsbränsleanvändningen är mycket lite i norra Sverige men söder ut ser det bättre ut, kommenterar Sven Hogfors sekreterare i Svenska Trädbränsleföreningen.

Först biprodukter sedan nya bränslen

Det hela är ganska naturligt. De trädrester som faller vid skogsindustrier som sågverk, massabruk och snickerier kan inte bara lämnas på hög utan måste tas om hand, Det är såväl torra som fuktiga bränslen. Pelletsmarknaden har också varit ganska svag och inte ökat sina köpta volymer av sågspån. Avsättningen blir därför på kraft- och värmemarknaden. Sågverken har också haft en stark konjunktur och därmed också producerat extra mycket biprodukter.

Samhället har ju också fått ihop ett effektivt system av sin insamling av returträ från industri och hushåll. Trä får ju inte deponeras utan måste tas om hand. Det som ger skogsbränslebranschen extra svårigheter, främst i de stora anläggningarna i kustnära lägen är importen av returträ.

Svenska värmeverk har ju en stark konkurrensfördel på grund av de stora värmenäten. Fjärrvärme är mycket litet förekommande t ex i England och Irland. Även i Norge har fjärrvärmen sina begränsningar, så RT flis importeras i stora mängder också från Norge.

På senare år har ett flertal stora avfallsförbränningsanläggningar också byggts i Sverige. Kapaciteten är större än den svenska avfallsproduktionen. Nu byggs effektiva internationella insamlingssystem av balat avfall också upp, i bl a England och Irland för leverans till svenska värmeverk. Tillkommande kapacitet finns nu bland annat i Helsingborg,, Halmstad och Västerås och snart kommer också Linköping med en panna vilken redovisas i en annan artikel i detta nummer.

En av Sveriges största flisningsentreprenörer är Linjetjänst i Laxå. Man är specialister på sönderdelning på terminal med stora huggar och har även några krossar. Fredrik Hansson vd på Linjetjänst säger:

  • Rundvedsflisningen har gått ner markant, framförallt på grund av låga priser som gör produktionen olönsam. Värmeverken har fått tag i biligare bränsle. Inte minst har retuträ importen från Norge påverkat vår verksamhet.
  • Effekten blir att nyinvesteringar inte finns på kartan. Varje enhet kostar ju 6 – 9 miljoner kronor och det är mycket tufft att få bankerna att ställa upp med finansieringen.

Anders Bruks på företaget Allan Bruks AB håller med men väljer också att citera sin far, flismaskinbranschens nestor Allan Bruks som säger att så här har det alltid sett ut i skogsbränslebranschen. Dåliga år följs av bättre och alltid är det entreprenörerna som får sitta emellan.

Utan några liknelser i övrigt fungerar flera branscher på detta sätt. T ex shippingmarknaden. När priserna stiger beställer redarna nya fartyg och när konjunkturen vänder så skrotas istället det äldsta tonnaget tills en ny jämvikt inställer sig.

Marknaden nästan fördubblad på tio år

Trenden för skogsbränslen var positiv under lång tid. Från sekelskiftet och fram till 2011 ökade volymen inmätt skogsflis till värmeverken från 15 till 24 TWh. Priserna ökade under samma period från 120 till 220 kronor per MWh. I dag görs det affärer som hamnar under 150 kronor per MWh vilket är en nivå som ingen entreprenör klarar att ens en kortare period.

Enligt Sven Hogfors så kommer vi nog få leva med låga priser ett tag framöver men på sikt kommer det att vända.

  • Vi har tekniken och kunnandet och det pågår förbränningskapacitets utbyggnad på många håll nere i Europa och leverantörerna av RT-flisen och avfallet kommer att lära sig att ta mer betalt när de ser vilka marginaler som finns. Färska siffror för 2014 visar att RT-flisimporten nu faktiskt börjat minska.

Naturkatastrofer får man räkna med

Många har varit oroliga för effekten av den stora skogsbranden i Västmanland i somras. Ett helt årsbehov av bränslevara för Mälardalen befarades frigöras och kunna dumpas på bränslemarknaden och slå undan fötterna för befintliga leverantörer. Men visst märks ett ökat utbud, men det har regelbundet också kommit från stormar och är en del av verkligheten. Skogsägarföreningen Norrskog har under 2014 som exempel haft fullt upp med att ta hand om resterna efter stormen Ivar.

Det har gått bättre än förväntat att använda skadat sågtimmer från Salabranden och Karl Hedin dens mest drabbade markägaren har ställt om en såg enbart för detta sortiment och likaså kampanjsågar Mellanskogs dotterbolag Setra brandskadat timmer. Man exporterar också brandskadat timmer till Lettland.   Den tänkta massaflisen går dock inte att använda, utan tillförs bränslemarknaden. I mellan Sverige startar nu snart också en ny stor skogs- och trädbränslekonsument när Fortums nya stora kraftvärmeverk i Värtan tas i drift till vintern.

Viktigt att bygga nya marknader

  • Nu är det än viktigare att få fart på drivmedelsmarknaden, säger Karin Westlund Ekerby, vd på Svenska Trädbränsleföreningen.

Vi har visat att svensk trädbränslenäring fungerar mycket bra och har kapacitet för stora och ökande leveranser. Värmemarknaden domineras helt av biobränslen och andelen biobränslen på elmarknaden öka också snabbt. Där det inte händer särskilt mycket är inom transportsektorn.

På flera håll i världen demonstreras nu fullskaleteknik för cellulosabaserad drivmedelsproduktion, det finns stor risk att Sverige halkar efter om vi inte nu sätter fart.

  • Vi måste snarast få stabila spelregler som möjliggör investeringar också i denna sektor framhåller Karin Westlund Ekerby.
  • Industrin har visat intresse och det finns olika projekt på ritbordet, men man vågar inte ta investeringsbesluten, det måste vi ändra på.

Lennart Ljungblom
Bioenergiskribent

Art. 3238/LLj Publicerades första gången i Energimagasinet i april 2015