Tag Archives: projekt

Förstudie ger grönt ljus för stort bioraffinaderi från skogsråvara

Ett fullskaligt skogs-baserat bioraffinaderi kan kan starta år 2023 under förutsättning att lokalisering fastställts och miljötillstånd för verksamheten erhållits. Det redovisas i en förstudie som konsultföretaget Pöyri tagit fram på uppdrag av projektet Flaggskepp Bioraffinaderi.  Forskningsinstitutet Processum leder projektet. Upp till 5000 nya jobb kan skapas om raffinaderiet blir verklighet.

– Rapporten visar på goda förutsättningar för ett raffinaderi, vilket självklart är mycket glädjande, även om det är många viktiga frågor som ska besvaras, innan det kan bli verklighet, kommenterar Lars Winter, vice ordförande i Processum och vd för Domsjö Fabriker.

– Förverkligande av en sådan anläggning är en lång process, säger Jonas Joelsson, forskningschef Processum och projektledare för Flaggskepp Bioraffinaderi.

– Förstudien är ett första steg för att ge underlag inför ett investeringsbeslut.

Nu skall vi utreda hur tillgång på råvara kan säkras samt hur investeringen ska finansieras något som kan ta upp till tre års tid.   Mer information kan fås av kontaktpersonen Jonas Joelsson .

Förstudien har kostat 10 miljoner kronor och bekostats till hälften av länsstyrelsen i Västernorrland. Övriga intressenter är Ikea, H&M, Akzo Nobel, Borealis, Domsjö Fabriker, Holmen HOLM B -0.53%, Norra Skogsägarna, Norrskog, Nätraälven Skog, Sekab, statliga Sveaskog samt Övik Energi.

Ett fullstort bioraffinaderi skulle kunna ge 5000 nya jobb i regionen och bli ett av de största industriprojekten i Sverige någonsin

Raffinaderiet avser bl a producera cellulosa, etanol/metanol, protein. biogas mm med en investering på omkring 15 miljarder kronor.

Om RISE

Innventia, SP och Swedish ICT har gått samman i RISE för att bli en starkare forsknings- och innovationspartner. I internationell samverkan med akademi, näringsliv och offentlig sektor bidrar man  till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. RISE har 2 200 medarbetare. RISE Research Institutes of Sweden ägs av svenska staten.

Artikeln är publicerad 2017-09-26 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

Flexibla massivträhus med nytt koncept byggs i Växjö

Torparlängan – exklusivt och hållbart i massivträ.

Hållbarhet i alla led genomsyrar det nya projektet Torparlängan på Torparängen i Växjö. Sju parhus ska byggas i egen regi genom bolaget Arketyphus och resultatet kommer att bli 14 exklusiva och flexibla äganderätter i tre plan.

– Torparlängan blir ett massivträbygge med golv av slipad betong. Utvändigt använder vi värmebehandlad askspån, som inte behöver målas eller behandlas, berättar arkitekt Joannes Debus.

Massivträ är ett hållbart material, som är bra på att lagra både fukt och värme. Det är dessutom tätt, vilket gör att man slipper använda plast i väggarna.

Såväl de massiva träväggarna, som betonggolvet är blottade och kan lämnas precis som de är. Varken färg, tapeter eller golvbeläggning behövs då naturmaterialen ger liv åt interiören samtidigt som de bidrar till ett friskt och levande inomhusklimat.

Entrén går via en inglasning som löper hela vägen upp till takvåningen och binder samman ute och inne. Uterummet tillför huset en ytterligare dimension och kan även användas som växthus. Dessutom fungerar glasentrén som klimatsluss där kall luft förvärms innan den kommer in i huset.

Torparlängan i Växjö av Arketyphus
De många möjligheterna att forma huset efter livet gör boendet till något helt unikt.”

Anpassningsbara till livets olika skeden

Men husen i Torparlängan är också socialt hållbara. Det betyder att de kan anpassas till livets olika skeden. Här får en stor familj plats, liksom en betydligt mindre då övervåningen kan utnyttjas som separat kontor med egen ingång via utvändig trappa, eller hyras ut till en student.

Bolagets vision är att vara en viktig medspelare i en region känd för sin kreativitet och innovationslusta.

– Torparängen blir den första plats vi bygger dessa hus på, men vi hoppas att de får uppföljare på andra ställen, säger Arkitektbolagets Ola Malm, som är en av initiativtagarna.

– Vi vill ta tillvara och renodla det specifikt småländska utan att förlora det nationella och internationella perspektivet. Vi tror nämligen att globalt hållbart samhällsbyggande tar avstamp i det lokala, i det som är unikt för varje plats och situation.

Artikeln är publicerad 2017-07-14 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Förnybar energi när Multigrid etablerar ny datahall i Kista

Multigrid Data Centers har säkrat förutsättningar för att uppföra en 5 MW datahall i Kista Science City. Under sommaren har Multigrid nått överenskommelser med Stockholms stad om markanvisning och Ellevio respektive Fortum Värme om nödvändig energiförsörjning för datahallen. Inflyttning sker  den 1 januari 2019.

Anläggningen blir den första i sitt slag. Den är lokaliserad och designad för att dra största möjliga nytta av kommersiell värmeåtervinning. Detta ger fördelar både till datahallskunderna som får lägre kostnad och till Stockholms invånare som får en större andel återvunnen energi i fjärrvärmenätet.

– Kista erbjuder mycket attraktiva förutsättningar för storskaliga datahallar, säger Mattias Ganslandt,  VD på Multigrid.

Kista är en av Europas viktigaste kluster för teknik- och IT-företag samtidigt som möjligheterna för värmeåtervinning i stor skala gör platsen unik för att kunna bygga gröna datahallar.

Företaget har utvecklat en teknik som är optimerad för att vara kostnadseffektiv och samtidigt miljömässigt hållbar. Genom att kombinera lösningar som används i stor skala av världsledande datahallsföretag med de lokala förutsättningar som Stockholm erbjuder har anläggningen fått mycket konkurrenskraftiga egenskaper.

-I takt med att användningen av informationsteknologi ökar har kraven på kostnadseffektivitet och hållbarhet i datahallsbranschen skärpts, säger Mattias Ganslandt. Vi räknar med att Multigrids nya anläggning i Kista kommer att bli minst 50 procent mer effektiv är traditionella anläggningar.

Den goda tillgången på förnyelsebar elektricitet till ett lågt pris är en viktig faktor. Med värmeåtervinningen inräknad sjunker nettokostnaden för energi som används av datorerna till under 30 öre per kWh.

-Vi möter ett mycket stort intresse för Multigrids kommande datahallar i Stockholm såväl i USA som i Europa.

I princip alla större leverantörer av molntjänster efterfrågar datahallar som är 100 procent hållbara. Kombinationen kostnadseffektivitet, förnyelsebar el och återvunnen energi ses som något mycket positivt.

Stockholms stad, Fortum Värme, Ellevio, Stockholm Business Region och STOKAB har sedan årsskiftet arbetat för att etablera Stockholm som en världsledande plats för gröna datahallar. Multigrid räknar med att den värmeåtervinning datahallen gör till fjärrvärmenätet på några års sikt kommer att uppgå till 30 miljoner kWh per år. Det motsvarar den genomsnittliga värmeförbrukningen för drygt 4300 svenskar.

 

Om

Multigrid Data Centers AB är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm som utvecklar högeffektiva, storskaliga och hållbara datahallar för den digitala ekonomins kärnfunktioner. Ambitionen är att skapa stadsnära datahallar som använder förnyelsebar energi och värmeåtervinner.  Multigrid startade sin verksamhet 2016.

Artikeln är publicerad 2017-09-05  på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

1,2 miljarder att söka från Klimatklivet före 11 september

Nya pengar att söka från Klimatklivet

Nu har Naturvårdsverket på nytt öppnat för ansökan till Klimatklivet. Det finns 1,2 miljarder kronor som företag, kommuner, landsting, ideella föreningar och andra organisationer kan söka till lokala klimatåtgärder.

Italienska Falck köper 115 MW vindprojekt av E.on i Ö-vik

Falck köper 115 MW svenska vind project

Italienska förnybar energi företaget Falck Renewables SpA (BIT:FKR) har meddelat att man kommit överens med E.on Wind Sweden AB om att köpa två färdigplanerade vindkraftprojekt med en kombinerad kapacitet på 115 MW. Projekten är lokaliserade i Örnsköldsviks kommun. Avtalet skall slutföras i september om vissa villkor bl a nät anslutning föreligger.

Affären genomförs genom att Falck köper Ålliden Vind AB (43,2 MW)  samt Brattmyrliden vind AB (72 MW) vilka äger projekten. Projekten är utvecklade av E.on som kommer att driva anläggningarna.  Priset är 7 milioner euro samt en möjligheter till mer till säljaren beroende på  projektets utveckling.

Förra månaden köpte Falck också 70 MW vind i Norge. Intill slutet av Juni hade Falck 770 MW vind och 16,1 MW solel i sin portfölj. Därtill driver man också elproduktion från bioenergi och avfall samt ingenjörs och konstruktionsverksamhet genom dotterföretaget Vector Cuatro som är baserad i Madrid med närvaro  i 24 länder.

Toni Voipe vd för Falck Renewables kommenterade att dessa nordiska köp påvisar de intressanta möjligheterna som finns på den nordiska vind marknaden och konfirmerar också företagets ambition att geografiskt diversifiera sina investeringar.

Artikeln är publicerad 2017-08-09 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Fotot är tillhandahållet av Falck Renewables. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Jämtkraft Elnät avtalar om 300 MW ny vindkraft i Hammerdal

Jämtkraft Elnät har tecknat det största enskilda avtalet för nätanslutning i bolagets 127-åriga historia. Det är den stora vindkraftparken i Skälen Hammerdal, Jämtland  som nu ska byggas av Vasa Vind. Huvudägare är den holländska pensionsstiftelsen APG. Danska Vestas har kontrakt för drift och underhåll under 20 år.

 Projektet omfattar 80 vindkraftverk på totalt 288 MW och kommer att tillföra nära 1 terawattimme förnybar el per år. Den totala investeringen är värd cirka tre miljarder kronor.

− Vindkraftsparken i Åskälen kommer bli en av de mest effektiva i Europa tack vare projektets storskalighet och områdets starka och jämna vindar. Parken blir ett viktigt bidrag till Sveriges omställning till ett förnybart elsystem, säger Annette Eriksson, vd för Vasa Vind.

Vindkraftsparken, som ska stå klar 2020, omfattar 80 vindturbiner från Vestas med en effekt 3,6 MW vardera. Med en total effekt på 288 MW beräknas parken leverera nära 1 terawattimme förnybar el per år och blir därmed troligen Sveriges största vindkraftspark. Kostnaden för att bygga vindkraftsparker i Sverige är bland de lägsta i Europa, något som attraherar internationella investerare till den svenska marknaden.

Vasa Vind står för utbyggnaden av parken medan APG, som förvaltar holländska pensionsfonder, blir ägare till vindkraftsparken. Danska Vestas har ett 20-årskontrakt för drift och underhåll av parken.

− Vi är mycket glada över att ha APG och Vestas som starka och långsiktiga partner när vi nu bygger en vindkraftspark av den här storleken. Efter många års planering och utveckling av projektet för att göra det så konkurrenskraftigt som möjligt sätter vi nu äntligen spaden i marken, säger Annette Eriksson.

Nyligen fattade riksdagen beslut om att förlänga det så kallade elcertifikatsystemet och ett nytt mål om ytterligare 18 terawattimmar förnybar el till år 2030 slogs fast. Vasa Vind är en av de första aktörerna som bygger en ny vindkraftspark efter beslutet.

– Nätanslutningen möjliggör investeringar på cirka tre miljarder kronor i vindkraftparker i området, det är mycket pengar till regionen. Det känns roligt att vi är med och bygger upp infrastruktur av den här digniteten för förnybar energi, säger Pär Nordström, projektledare Jämtkraft.

Jämtkraft Elnät jobbar just nu med planering, projektering och upphandlingar för att under augusti kunna börja avverka skog i den planerade ledningsträckningen. Under vårvinter 2018 påbörjas byggnation av ledningen. Samtidigt har Svenska Kraftnät påbörjat arbeten med förnyelsen av stamnätstationen i Midskog.

Vindparken kommer att anslutas till elnätet under senare delen av 2019.

Långsiktig affär

Totalt handlar det om nyanslutningar upp till 300 MW. Vindkraftparkerna beräknas förse i storleksordningen 40 000 villor med energi.

– Det är stora mängder energi som kommer in på elnätet. Jämtkraft tjänar pengar på att bygga ledningar, anläggningar och genom att förmedla den här kraften till stamnätet. Vad det ger i pengar beror på elnätspriser, marknad, efterfrågan och så vidare. Affären sträcker sig runt 25 år så det handlar om ansenliga summor, säger Pär Nordström.

Fakta om Vindkraftparken Åskälen (egentligen Åskälen-Österåsen)

  • Status: Tillståndsgivet sedan 2012
  • Planerad kapacitet: ca 200 MW
  • Antal vindkraftverk: 105
  • Lokalisering: Strömsund & Östersund, Jämtland (kartlänk)
  • Beräknad driftstart:  2019
  • Beräknad årlig produktion: ca 860 GWh

Ligger sydväst om Hammerdal på gränsen mellan Strömsunds och Östersunds kommuner i Jämtland.

Miljötillstånd för max 105 verk med en totalhöjd om max 180 m erhölls 2012.

Projektet utvecklades av de lokala entreprenörerna Björn Daehlie och Hans Olofsson och förvärvades av Vasa Vind i början av 2014. I samband med förvärvet ändrades projektets bolagsnamn till Trekilen Vind AB.

Detaljprojektering pågår och projektet planeras att byggas mellan 2017 och 2020. I detaljprojekteringen så har antalet verk minskats och i dagsläget planeras uppförande av 80 vindkraftverk med en planerad kapacitet på cirka 276 MW.

Vindkraftprojektet ska anslutas till Svenska Kraftnäts stamnätsstation i Midskog via en 220 kV kraftledning, för vilken Jämtkraft Elnät AB innehar koncession sedan 2012. För överföringen från vindkraftverken till Jämtkraft Elnäts luftledning krävs byggnation av 33 kV kraftledning mellan vindkraftprojektets sex olika delområden till en ny fördelningsstation. Det är för dessa 33 kV ledningar som Trekilen Vind AB nu avser söka koncession.

Vindkraftparken ligger i nära anslutning till Vasa Vinds övriga projekt i området; Munkflohögen och Raftsjöhöjden, vilket innebär flera samordningsvinster under såväl byggnation som drift. Tillsammans kommer dessa parker att bestå av ca 130 vindkraftverk och producera över 1 TWh förnybar elektricitet per år.

Vasa vind driver projekt på flera håll i Sverigeoch är en av de större aktörerna.

Om Vasa Vind

Vasa Vind är ett vindkraftsbolag som utvecklar, bygger och driver landbaserade vindkraftsparker i Sverige. Vasa Vind driver projekt som omfattar totalt 200 MW och har projekt i olika planeringsfaser motsvarande 700 MW, av vilket det nu aktuella projektet i Åskälen utgör 288 MW. Vasa Vind är helägt av pensionsfonder som förvaltas av Londonbaserade HgCapital. Huvudkontoret ligger i Stockholm och ett regionalt kontor finns i Umeå.

Artikeln är publicerad 2017-07-03 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Vd byte i Borås Energi och Miljö samt utökad investeringsram för Sobacken

VD lämnar plötsligt och samtidigt utökas  investeringsramen  för projektet Energi- och miljöcenter i Borås

Nu har projektet med att bygga ett nytt kraftvärme- och avloppsreningsverk på Sobacken i Borås pågått under ganska exakt två år,  projektet är tidsmässigt halvvägs. Allt eftersom faktiska kostnader för projektet klarnat visar det sig att Borås Energi och Miljö behöver en utökad investeringsram med 500 miljoner kronor.

– Bolaget ser allvarligt på den uppkomna utvecklingen och arbetar intensivt för att hantera detta. Dock kommer ursprunglig budget för respektive delprojekt att behållas. Den utökade budgetramen kommer endast att användas för de oförutsedda projektkostnaderna som hittills har identifierats, säger Eva Théen-Johansson Styrelseordförande i bolaget.”

Samtidigt kommer information om varför företagets långvarige vd Gunnar Peters plötsligt lämnade vd posten i slutet av maj. Enligt uppgifter i P4 Sjuhärad så var en havererad löneförhandling orsaken.  Gunnar Peters som nu är 68 år krävde högre lön för att fortsätta än vad bolaget kunde acceptera.  Till tillförordnad vd har ekonomichefen Anna Johansson utsetts.

Finansiering av VA kollektivet

Projektet kommer att finansieras av VA-kollektivet och av fjärrvärmekunderna. För VA motsvarar den utökade budgetramen en kostnadsökning på ca 6 % som en engångskostnad. Bolagets ambition är att med olika kostnadsbesparingar göra så att denna extra kostnad mot kunderna inte ska behöva tas ut i framtiden.

Fjärrvärmepriset måste vara konkurrenskraftigt och målet är att kostnadsökningarna för fjärrvärmen ska hanteras inom bolaget. Den prognostiserade resultatpåverkan av den utökade investeringsramen är ca 8 miljoner kronor för fjärrvärmen, vilket motsvarar ca 1 % av bolagets totala omsättning.

Orsakerna till en utökad investeringsram

2015-03-26 beslutade kommunfullmäktige i Borås om att ett nytt kraftvärme- och avloppsreningsverk skulle uppföras på Sobacken inom budgeten 3 167 miljoner kronor. Till grund för beslutsunderlaget som Borås Energi och Miljö hade tagit fram låg budgetofferter för anläggningarna som skulle uppföras. Budgetofferterna var i sin tur framtagna under 2014 för beslut i bolagets styrelse i november 2014. Flera omvärldsfaktorer har påverkats negativt ur projektets synvinkel sedan de första underlagen togs fram.

Efter investeringsbeslutet har entreprenaderna handlats upp enligt lagen om offentlig upphandling och kontrakt tecknats med olika samarbetspartners för de största entreprenaderna. Det har varit mer en regel än undantag att upphandlingarna har blivit överklagade i både en eller två rättsliga instanser. Men i alla fall förutom i en upphandling har bolaget fått rätt och inte behövt göra om upphandlingarna. I upphandlingen av pannhusbyggnaden valde bolaget att göra om upphandlingen för att undvika ett eventuellt överklagande i en högre instans. Överklagandena har medfört framförallt fördyrade finanskostnader samt förlängd tidplan för projektet.

Dyrare överföringsledningar

För många av anläggningarna och framförallt för projektet med överföringsledningarna där pumpstationen på Gässlösa ingår, har detaljprojektering utförts efter investeringsbeslutet och projektet har successivt kommit närmare slutliga konstruktioner och lösningar. I vissa fall har det visat sig att ursprunglig budget inte har varit på rätt nivå.

När det gäller projektet med överföringsledningarna har projekteringen fått göras om ett antal gånger på grund av förändringar i ledningsdragningen. Den ursprungligt tänkta dragningen, har på vissa delsträckor, lämnats och projektet har tvingats välja dyrare alternativ av olika orsaker. Pumpstationens komplexitet var också underskattad i de första underlagen.

Slutprognosen har under den senaste månaden arbetats fram och det är först nu som vi kan se att projektet behöver en utökad investeringsram.

Om Borås Energi

Borås Energi och Miljö tar tillvara energiflöden i samhället och omvandlar energin i bland annat avfall till fjärrvärme, fjärrkyla och biogas. Borås Energi och Miljö AB ingår i Borås Stadshus AB och är en av Borås mest spännande och utvecklande arbetsplatser.

Artikeln är publicerad 2017-06-21 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

 

Microalger ger bränsle av koldioxid från Bäckhammars bruk

Forskare vid SP har utvecklat en metod som ger fem gånger högre energiproduktion jämfört med att odla raps. Rökgasen från bruket förs ner i vattnet för att ge algerna den koldioxid de behöver. Projektet startade för tre år sedan och kallas Bäckhammars algbruk. Algerna skall  användas för miljövänlig produktion av biodiesel, bioplast och smörjolja.

Nu kommer de första rapporterna från projektet som leds av forskare vid SP.

– Att minska utsläppen av koldioxid är enormt viktigt för industrin. Det är bland annat därför som Cementa är med i projektet, säger Niklas Strömberg på SP.

Niklas Strömberg har ritat testanläggningen och också utvecklat idé om hur algerna ska odlas, skördas och torkas i en integrerad process. Genom att stänga av tillförseln av koldioxid (rökgasen) på natten faller de mikrometersmå algerna till botten. Under dagen sätts tillförseln på. Processen upprepas under tre månader och gör att ett lager av alger gradvis bygga upp på botten. Då stängs rökgasen av, vattnet klarnar och tappas ur. Sedimentet som finns kvar torkas med solljus och spillvärme under ett par dagar.

– Resultatet blir ett torrt material med ett energiinnehåll på 23 till 25 megajoule per kg.

Ur det torra materialet kan sedan algolja utvinnas. Förhoppningen på sikt är att oljan även ska kunna utvinnas direkt ur blött sediment som har torkats till den önskade fukthalten.

Det treåriga projektet Genomförs vid Nordic papers Bäckhammars bruk och finansieras av Vinnova, ÅForsk and Region Värmland.  Målet är att  ta tillvara industrins outnyttjade avfallsströmmar för att producera bioolja i tillräckliga kvantiteter för bränsle och tekniska applikationer.

Fortum Thermal Production and Power Solutions renoverar värmeverk åt Eskilstuna Energi & Miljö

Fortum Thermal Production and Power Solutions renoverar värmeverk åt Eskilstuna Energi & Miljö

Pressmeddelande  •  2015-11-24 13:54 CET

5-10 % lägre utsläpp av NOx och tryggad fjärrvärmeförsörjning kommande tjugo år är målet med den livstidsförlängande renoveringen av Eskilstuna Energi & Miljös biobränsleeldade värmeverk. Arbetet beräknas vara klart i september 2016.

-Vi har en gedigen kompetens inom området och jag ser att den här typen av uppdrag där vi både renoverar och uppgraderar anläggningar som varit i drift sedan 80-talet kommer att öka i omfattning säger Markus Johnsson, TPPS försäljningschef i Sverige

Det är genom en offentlig upphandling som Fortum Thermal Production and Power Solutions (TPPS) har fått i uppdrag att livstidsförlänga Eskilstuna Energi & Miljös biobränsleeldade värmeverk. Projektet är en totalleverans som inkluderar planering, leverans av apparatur och utrustning, installation och driftsättning. Installationsarbetena görs i samarbete med Maintpartner AB. Renoveringen av kraftvärmeverket inleds i början av april 2016. Arbetet kommer att ta cirka 3 månader.

-I ett projekt som detta kombineras många olika delar; förbränningsteknik, el, automation samt pann- och maskinteknik, säger Markus Johnsson.

Utöver att minska utsläppen från förbränningstekniken ingår i projektet även en övergripande renovering, där bland annat startbrännarna, systemet för avlägsnande av aska samt cyklonen i den cirkulerande fluidiserade bäddpannan ska förnyas.

 

Förgasning till drivmedel i Luleå hotad – personalen varslas

Förgasning till drivmedel  i Luleå hotad – samtlig personal vif LTU Gren Fuels  varslas

LTU Green Fuels, tidigare Chemrec,  är en av världens mest avancerade pilotanläggningar för förgasning av olika slags biobränslen till syntesgas och gröna drivmedel. Fokus ligger på att ersätta fossil olja med gröna drivmedel.

– Orsaken till varslen är att pågående forskningsprojket, som nått alla mål och haft stora framgångar, avslutas i maj och ingen ny finansiering har hittills beslutats, säger Rikard Gebart professor och forskningsansvarig vid LTU Green Fuels vid Luleå tekniska universitet.

Därmed hotas hela anläggningen av nedläggning.

– Trots att vi varslat personalen hoppas vi fortfarande på att lösa finansieringen för att driva anläggningen vidare. Vi har en positiv dialog med Energimyndigheten och nästa vecka har vi ett möte med energiministern Ibrahim Baylan i samma ärende.

– Ingen anläggning i världen har kört så mycket och så framgångsrikt som vi har gjort.

Flera av delprocesserna som ingår i anläggningen är patenterade och har demonstrerats för första gången i världen, vid LTU Green Fuels anläggning och det finns internationella processleverantörer som är beredda att bygga och ge garantier för processen baserat på resultaten. Samtidigt finns ett behov  av anläggningen om Sverige ska nå målet med ett fossilfritt transportsystem 2030.

– Med nuvarande politiska styrmedel går det dock inte att konkurrera med fossila drivmedel.

Universitetets forskningsanläggning i Piteå, Green fuels är världens enda processanläggning för BioDME och biometanol som utgår från 100% förnybar råvara.  Anläggningen utgår från svartlut som är en biprodukt vid tillverkning av pappersmassa och som finns i stor mängd vid svenska massabruk. Beräkningar enligt LTU visar att ända upp till 25 procent av dagens förbrukning av drivmedel, motsvarande cirka 20 TWh/år, skulle kunna ersättas med fossilfria drivmedel producerade vid svenska massabruk.

Totalt har nära 1000 ton BioDME producerats i den trycksatta och syrgassatta anläggningen för att användas i fältförsök med en ny typ av lastbilar. BioDME-lastbilarna har utvecklats av Volvo och de framgångsrika fältförsöken har utförts i samarbete med ett antal kommersiella åkerier.

– Om vi ska få ett fossiloberoende transportsystem 2030 behövs 20 anläggningar av samma slag som vår pilotanläggning för att tillverka fönybara drivmedel i tillräcklig mängd. Vår personal besitter just den kompetensen som är värdefull för industrin när den typen av stora anläggningar ska byggas. Det är därför av stor vikt att vidmakthålla anläggningen intakt så att kunskapen kan tas tillvara när fullskaleanläggningar börjar byggas, säger Rikard Gebart.

Fabriken drevs tidigare av Chemrec

Pilotfabriken drevs tidigare av företaget Chemrec som hade långt gångna planer på en storskalig fabrik i Örnsköldsvik för tillverkning av fordonsbränsle genom förgasning av svartlut, en biprodukt från papperstillverkning.

Trots stora anslag från EU för att bygga en ny fabrik så drog sig  2012  partnern Domsjö Fabriker ägt av indiska Aditya Birla ur projektet. Orsaken var oklarhet  om regeringens långsiktiga skatteregler för biobränslen. På grund av svårigheterna att kommersialisera tekniken varslade Chemrec hela personalen om uppsägning i oktober samma år.

Den gången blev räddningen ett finansieringspaket, lett av Energimyndigheten på totalt 158 miljoner kronor. I samband med detta tog LTU över pilotfabriken genom att Universitetets holdingbolag köpte Chemrec och bildade LTU Green Fuels.

Om Luleå Tekniska Universitet
Luleå tekniska universitet är Skandinaviens nordligaste tekniska universitet med forskning och utbildning i världsklass. Forskning bedrivs i nära samarbete med företag som Bosch, Ericsson, Scania, LKAB, SKF och ledande internationella universitet. Luleå tekniska universitet omsätter totalt 1,6 miljarder kronor per år. Vi är idag 1 700 anställda och 19 000 studenter.