Tag Archives: projekt

Etanol från cellulosa – global projektgenomgång

Som presenterats i den första artikeln har etanol från cellulosa tekniken nått dödsdalen. Artikeln nedan har endast funnits tillgänglig för läsare med inloggningskod. Nu har vi öppnat den för alla.

Den tid då uppskalningen av projekten möter flera svåra samtida hinder. Behovet av finansiella resurser ökar starkt, tekniken möter nya problem och själva råvara och produkt logistiken ställer till hinder och inte minst viktigt, man möter också en skeptisk marknad och utsätts för attacker från konkurrenter.

Under 10 år har stora etanol projekt utvecklats och 2014  var året då flera nya projekt invigdes. Nu tre år senare har flera stora problem, pengarna är slut och man kämpar med tekniska svårigheter.  Nu är det dock inte så det är pga projekten pengarna är slut utan att moderföretagen också haft andra projekt som slukar resurser och då tvingas sälja det som går – som intressanta etanolanläggningar.

DowDuPont etanol från cellulosa anläggning i staden Nevada. Ohio

DowDuPont säljer teknologi och projekt

Den 2 november annonserade DuPont Industrial Bisciences, en enhet av det sammanslagna kemiföretaget DowDuPont (DWDP.NY), att deras stora 100 000 kubikmeter etanol per år projekt i staden Nevada,  Iowa, som fortfarande är under uppstart, skall säljas. Investeringen låg på $225 millioner. Företagen har beslutat att hålla fabriken “varm” men i övrigt begränsa aktiviteterna. 90 personer är anställda på anläggningen.  Ännu har man inte investerat i destillationssteget utan fokuserat på själva processen som är tänkt att omvandla  375 000 torra ton majskolvar (corn stovers) per år.

I ett uttalande sa DowDuPont, som  fortfarande är under en pågående fussioneringsprocess av Dow och DuPont att man beslutat göra en strategisk förändring i sin verksamhet i avsikt att också spara pengar.  Den sammanslagna företagsgruppen är nu under ombildning till tre fristående börsnoterade företag.  DowDuPont söker nu en köpare av hela cellulosa till etanol teknologin inklusive produktionsanläggningen, IA biorefinery in Nevada. Den komplexa råvarukedjan har framhållits som ett problem av företaget.

” Dessutom är vår ambition att arbeta mer med högre produkter i värdekedjan, bränslen hör inte dit”, säger William Feehery, chef för Industriella Biotekniker.

I mars 2017 meddelade företaget att man nu med egen teknik, löst de mekaniska problemen i råvaruinmatningen till anläggningen som orsakat stora driftstörningar och att man nu skulle fokusera mer på den efterföljande processen.

Halm transporteras in till etanolprocesanläggningen i Hugoton som utvecklats av Abengoa men sålts till Synata i december 2016.

Spanska Abengoa har sålt till Synata

Spanska Abengoas amerikanska  95 000 m3/år cellulosa till etanol anläggning i Hugoton, Kansas såldes i december 2016 på auktion för 48,5 miljoner US dollar till Synata Bio.   Alla  Abengoas konventionella etanolfabriker i USA är sålda och även några i Europa, men fortfarande återstår de brasilianska anläggningarna och ett antal i Europa att sälja.  Abengoa behövde snarast möjligt likvidera det man kunde för att samla in pengar till moderföretaget som hotades av konkurs på grund av  dess stora förluster i solenergi och engineering.  Abengoa drev 11 konventionella etanolfabriker,  en cellulosa baserad anläggning och en biodiesel anläggning på tre kontinenter.  Statusen för den sålda cellulosa anläggningen i Hugoton är något oklar. Synata bio som i bolaget också har patenten från Coskata som med förgasningsteknik skulle producera etanol från cellulosa. Synata köpte den byggda anläggningen inklusive en kraftvärmeproduktion, inte teknologi och licensavtal. Coscata med stöd av investeraren Vinod Kosla fick stora garantilån för utveckling av sin teknik vilken dock aldrig nådde kommersiell produktion.

Etanol från cellulosa
Bränslestation för Beta Renewables som tillvekar etanol som drivmedel av cellulosa material i norra Italien

Beta Reneawables diskuterar med investerare

I norra Italien i Crescantino finns en anläggning på 40 000 ton etanol per år som sedan 2011 drivs av Beta Renewables. Den har nu stoppats då ägarföretaget Grupo M&G  den 27 oktober begärde skydd för ekonomisk rekonstruktion på grund av sin  stora skuldbörda, som accentuerats av förseningar i ett stort PET kemiprojekt i Corpus Christi, USA.  Man måste senast den 26 december uppvisa en plan för överlevnad för Beta Renewables.  121 anställda i produktionsanläggningen berörs, liksom hundratalet anställda inom F&U.  Diskussioner om övertagande pågår enligt uppgift med investerare.

etanol från cellulosa i Brasilien
GranBio etanol från energisockerrörens bagasse och halm  i Brasilien

GranBio med Beta renewables teknologi producerar cellulosa etanol i Brasilien

I Brasilien startade 2014 företaget GranBio en 190 millioner US dollar anläggning kallad Bioflex 1 med teknologi från Beta Renewables i staden São Miguel dos Campos, Alagoas state.  Projektet, med en kapacitet av 82 000 m3 etanol per år, har haft tekniska problem och gjorde en återstart 2016  men har åter stoppats och fokuserar tillfälligt istället på elproduktion som på grund av rådande höga elpriser ger bättre lönsamhet. Under första halvåret 2017 har företaget producerat 5 000 kubikmeter istället för planerade 30 000 kubikmeter.  Man skriver också att Bernardo Gradin, vd och president i Granbio och representant  för det av familjen majoritetsägda ägarbolaget GranInvestimento,  uppger att företagets utvecklingsprognos för cellulosa etanol och nya anläggningar senareläggs, men att den inte bortfaller. Verksamheten har dock länge gått med förlust och företaget är, enligt andra uppgifter intresserade att sälja. 15 procent av aktierna ägs av BNDESPar en del av Brazilian Development Bank.

Projektet har flera innovationer. Dels använder man energisockerrör (Cana-Vertix) som höjer fiberhalten och biomassa produktionen per yta samtidigt som man också kan använda dåliga betesmarker som inte konkurrerar med matproduktion.  Totalt finns 32 miljoner hektar sådan mark i Brasilien. Skörden kan ske året runt. Man gör inte bara etanol utan också lignin som används som bränsle för elproduktion samt koncentrerad vinasse som används som näringsmedel (kväve, kalium och natrium).

Quad county ethanol processors i Iowa har till sin 130 000 m3/år majsbaerae anläggning installerat en Ad-on som producerar ytterligare 7 000 m3 cellulosa baserad etanol från majsfiber.

Ad on tekniken ger extra cellulosa etanol i befintlig anläggning

Quad County Corn Processors har förbättrat sin 130 000 m3/år majsbaserade etanolanläggning i Galva, Iowa med en ny  produktionsenhet som integrerats med den övriga processen.  Den kallas ACE Added Cellulosic Ethanol.  Där omvandlas cellulosan i majsfiber till ytterligare 7 miljoner kubikmeter etanol per år. “Dessutom, inte att förglömma” säger bolagets vd Monte Shaw att “produktionen av foder DDG förbättras och blir med likartad det glutenfoder som produceras direkt från majs .” Tekniken finns också i företagets anläggning i Shell Rock.

Edeniq Inc. som är en processutvecklare har för licensiering en teknik som man säger kräver “zero capital investment” och som enkelt kan integreras i befintliga anläggningar och som nu är installerad  i fem anläggningar som blivit godkända för cellulosa etanolproducktion av EPA, den amerikanska miljömyndigheten. Dessa är Pacific Ethanol’s  anläggning i Stockton, CA,  Flint Hills Resources i Iowa Falls och Shell Rock, IA, Little Sioux Corn Processors i  Marcus, IA; och Siouxland Energy Cooperative’s plant i Sioux Center, IA.  Tekniken, består av två steg. Dels en Cellunator,   en malningsteknik som mer effektivt sönderdelar råvaran och dels  frigör mer stärkelse för den vanliga processen och dess enzym och också ger finmalda cellulosa fiber som med hjälp av ett extra enzym som tillhandahålls av Edeniq bryts ned  till socker som kan jäsas till alkohol. Totalt kan utbytet öka med 7 procent  varav 2,5 procent är cellulosa etanol och som ger RIN så ger den produkten ett värde för att uppfylla det amerikanska RVO, Renewable Volume Obligation.

Poet etanol från cellulosa anläggning i Alexandria USA

“Project Liberty” utvecklas vidare

Poet-DSM som är ett samarbete mellan en mycket stor amerikansk etanol tillverkare POET och det holländska kemiföretaget DSM har annonserat att man bytt leverantör och löst ett allvarligt problem rörande beredningen av råvara  till sin etanol fabrik “Project Liberty” och inte har några andra planer än att fortsätta. För att pressa kostnaderna kompletterar nu anläggningen med en “in house” enzymproduktion.  Fabriken invigdes 2014 men har fortfarande inte kommit upp i stabil produktion.  Årligen skall upp till 94 000 kubikmeter etanol produceras.  Biprodukterna används som bränsle.

Ineos Bio Florida baserade etanol från avfallsanläggning är såldes 2017 till Alliance Bio Products.

Stoppad anläggning i Florida får nytt liv

Alliance Bio-products inc.,  ett dotterbolag till Alliance BioEnergy fick i juli klartecken att ta över den nedlagda Ineos Bio´s anläggning kallad “The Indian River Bioenergy Center” i Vero Beach, Florida.  Ineos Bio öppnade sin avfallsbaserade anläggning 2013.  Innan nedläggningen producerade projektet, som var ett samarbete mellan Florida baserade New Planet Energy och det engelsk/scweiziska mycket stora privatägda kemiföretaget  Ineos Group,  etanol med Ineos  förgasningsteknik, som byggde på produktion av syntesgas i en tvåstegsreaktor.  Men mötte dock flera tekniska svårigheter och fick bland annat problem med föroreningar i råvarugasen som störde efterföljande processteg,  Företaget investerade i en scrubber men beslöt av olika skäl ändå  avveckla verksamheten. Tekniken är är såld till kinesiska intressen vilka dock ej var intresserade av den fysiska anläggningen i Florida.

Alliance Bio  avser att byta ut Ineos förgasningsteknik mot en egen cellulosa till socker teknik . Processen som kallas CTS (Cellulose To Sugar) har successivt skalats upp och funktionen i en fullstor reaktor har enligt företaget demonstrerats. Processen är utvecklad och ägd av University of Florida, Alliance Bio har de globala rättigheterna till tekniken.

Befintlig materialhantering och destillationssteg kommer att användas av Alliance Bio och planen är att produktionen skall stå klar 2018. Företaget uppges ha råvaruavtal klart avser producera  producera 30 000 m3 sunder första året som sedan skall ökas till 128 000 m3 etanol 2021.    Nyligen  berättade företaget att man sålt en licens till Earth Renewable Energy LLC i Newport Beach, Kalifornien som skall omvandla restprodukter från fruktodlingarna till C5/C6 socker och kemikalie produktion.

American Process inc levererade första cellulosa etanolen i USA

American Process Inc. (API), verksam som teknikkonsult för skogsindustrin,  levererade i april 2014 från Alpena Biorefinery i Michigan den första amerikanska cellulosa baserade etanolen med godkännande enligt RIN systemet med råvaran från avfall från den närliggande skivfabriken. Råvaran hydrolyseras, jäses och destilleras till etanol av drivmedelskvalitet. Projektet stöddes som ett demoprojekt av Department of Energy (DOE) med $22miljoner.  Nominell kapacitet var 3000 m3/år. Anläggningen hade också en viktig funktion som avfallsreningsanläggning för plattfabriken som vilken den drevs utan etanolproduktion från 2015.  2017 har verksamheten återupptagits och man producerar bindemedel för plattfabriken, dock ingen etanol.  Teknologin går under namnet GreenPower+ och marknadsförs som att kunna kopplas till en befintlig industri, t ex en massafabrik eller sockerrörsindustri,

En annan API teknologi marknadsförs under namnet AVAP och avser tillämpning i en fristående anläggning. Där   produceras socker från såväl cellulosa som hemicellulosa vilka sedan   kan konverteras till etanol eller andra kemikalier.  En demoanläggning finns uppförd under namnet  Thomaston Biorefinery.  I oktober 2017 meddelade DOE att man gett ett bidrag på $3,7 miljoner för fas 1 av byggandet av en demoanläggning för  dropinbränsle för flyg,  bensin och diesel samt nanocellulosa på Thomastons anläggning med användandet av AVAPs biorefinery teknik tillsammans med teknik från Petron för konvertering av etanol till etylen.

Brasilianska GranBio gick 2013 in som  25 procent delägare av API för att kunna tillgodogöra sig företagets teknologi. Under 2017 avslutades en rättslig  process mellan  företagen om vilka licensfria teknologi rättigheter som ingick.

Raizen ethanol from Cellulose production plant in Piraciaba, Brazil

Raizen i Brasilen avser expandera

I Brasilien har den stora etanolaktören Raizen, ett joint venture som  ägs av Shell och Cosan och driver 24 konventionella etanolanläggningar,  meddelat att man kraftigt kommer utvidga sin cellulosa etanol satsning. Idag har man en anläggning i gång i Piraciaba i delstaten Sao Paolo.  (Också benämnd Costa Pinto projektet) 2016 producerade företaget 7 000 kubikmeter cellulosa baserad etanol och 2017 räknar man med det dubbla, och till 2018, 40 000 kubikmeter, enligt ett uttalande av João Alberto Fernández de Abreu, vd för Raízen Energia.    Anläggningen använder teknik utvecklad av Kanadensiska Iogen corp. vilken har visats och utvecklats i en demoanläggning i Ottawa. Raizen har ambitionen att etablera flera anläggningar intill andra av företagets  befintliga första generationens produktionsställen.

Clariant teknik i nya anläggningar i Rumänien och Slovakien

Tyska Clariant har nyligen kommunicerat ett styrelse beslut att företaget kommer att investera i en 50 000 ton/år cellulosa till etanol fabrik i Rumänien. Clariant hemmahörande i sydtyska Straubing har utvecklat en process som marknadsförs under namnet Sun liquid.  Från 1 januari 2018 har Clariant en ny affärslinje i företaget som kommer arbeta under namnet “Business Line Biofuels & Derivates.  Tidigare i år tecknade Clariant ett licensavtal med den Slovakiska etanol-producenten Enviral som avser bygga en fullstor anläggning i Leopoldov i Slovakien vilken kommer att integreras med företagets befintliga etanolanläggning.  Första spadtaget skall tas i slutet av 2017.

Etanol från cellulosa
Finska St1 etanol från cellulosa fabrik i Kajaani, Finland

I Finland producerar St1 etanol från sågspån

St1 producerar på flera ställen drivmedels etanol från matrester. Nu har St1 Biofuels OY också byggt en fabrik med kapaciteten 10 000 ton per år som med sågspån som råvara producerar etanol med den egna processen Cellilonix i finska Kajaani, där man etablerat sig på det lokala sågverkets område, som också levererar merparten av råvaran. Biprodukten lignin använd som bränsle i det lokala kraftvärmeverket. Unikt i anläggningen är tekniken med “steam explosion” som används i förbehandlingen för att öppna cellulosa celler. Tekniken används av andra företag t ex för vattentåliga pellets. Driften av anläggningen är överlåten till systerföretaget North European Oil Trade OY. Investeringen kommer från NEB North European Biotech OY som är huvudägare av St1.  Investeringen var på 40 miljoner Euro, 30 procent erhölls som investeringsbidrag.

Förra året tecknade man också en avsiktsförklaring med UPM och Alholmens kraft att uppföra en betydligt större anläggning i Pietersaari (Jakobstad) i finska Österbotten. Planerad kapacitet är 50 000 kubikmeter.  Parallellt överväger man också en ny lika stor fabrik invid den första anläggningen i Kajaani. ett möjligt projekt finns också i Norge i Follum i Hönnefors, där man gjort en avsiktsförklaring med Viken Skog och Treklyngen.  Diskussioner pågår också för projekt i Sverige.

St1 är en ledande drivmedelsleverantör i Finland, Sverige och Norge med marknadsandelar mellan 19 och 29 procent för bensin och diesel.  Man arbetar också under varumärket Shell.

Bioraffinaeri i Domsjö kan bli verklighet
Domsjöfabriker kan bli platsen för en av Sveriges största industrisatsningar någonsin ett bioraffinaderi.

Bioraffinaderiklustret i Domsjö

Bioraffinaderiet Domsjö Fabriker som ägs av indiska Aditya Birla tillverkar pappersmassa med sulfitprocessen då får man också socker som biprodukt från vilket man ända sedan 1939 också producerat etanol och lignin. På senare år förädlas ligninet till  ligninpulver. Nyligen invigdes en 30 miljoners investering i en ny säcknings-maskin för lignin-pulver. Fabrikens två lignin torkar har en kapacitet av 120 000 ton ligninpulver per år.  Etanolen levereras till intilliggande Sekab som tillverkar olika kemiska produkter och levererar etanoldiesel ED 95 till marknaden

Nyligen har en stor utredning, Flaggskepp Bioraffinaderi  presenterats. Ett beslut om ett helt nytt storskaligt bioraffinaderi för 1,7 miljarder kronor är under diskussion.

Sekab har också utvecklat en egen process för framställning av etanol, biogas och lignin. En processanläggning  finns byggd i demoskala och som idag under namnet Biorefinery Demo Plant används för projektkörningar på uppdrag. och drivs  av Processum, en del av RiSE.

Borregards anläggningi Sarpsborg producerar sulfotmassa och kemikalier inklusive etanol.

Borregaard har bioraffinaderi i Sarpsborg

Børregaard Bali Bioraffinaderi i Sarpsborg sulfit fabrik har en verksamhet likartad den i Domsjö med 100 anställda i sin utvecklingsavdelning.   Sarpsborg sulfit fabrik producerar årligen 160 000 ton cellulosa, 20 000 ton bioetanol och 1500ton vanillin och 168 000 ton lignin.  Som en del i anläggningen har man byggt demoanläggningen Bali där man bedriver försöks och utvecklingsverksamhet.

Pray industries har byggt en demoanläggning för etanol från cellulosa

Indien är på väg framåt

Indiska storföretaget Praj har öppnat en demoanläggning i Pune, Maharashtra i maj 2017. Kapaciteten är 1000 m3 etanol per år från olika cellulosa råvaror.  Man har tillsammans med Indian Oil Corporation och Bharat Petroleum Corp. Ltd en plan för att etablera 10 – 12 anläggningar runt om i Indien med vardera en kapacitet på omkring 30 000 kubikmeter per år.  De tre första skall vara klara i mitten av 2019. Två baserade på rishalm och en på soja rester. HindustanSom nämnts ovan äger också indiska koncernen Aditya Bila Domsjö Fabriker.  India Glycols Ltd öppnade i mars 2016 en demoanläggning i Uttrakhand som kan processa 10 ton biomassa per dag i en kontinuerlig process.

Danska Inbicom var tidigt ute – har anläggning i Malaysia

Danska Inbicom som ägs av Ørsted (namnändrat från Dong Energy)  som utvecklat och sedan 2009 visat sin teknik i en demoanläggning i Kalundborg arbetar för att etablera en fullstor anläggning i Maabjerg. Projektet har fått EU NER stöd men lagts på is på grund av bristande politiskt stöd. En pilotanläggning är i drift i Tawau, Malaysia med EFB, Empty Fruit Bunches från oljepalmer som råvara.  Det är ett samarbete med Mitsui och Teck Guan. Man arbetar nu med stöd från Malaysias regering för att etablera en kommersiell anläggning. Företaget är också etablerade i Kina. Danska Novosymes har också ett innovations center i Jinan i Shandong provinsen.

Kina storsatsar nu på bioetanol

I 11 regioner och 40 städer  har Kina sedan länge krav på inblandning av etanol i bensin.  Kina är också världens tredje största producent av etanol efter USA och Brasilien, men dock väsentligt mindre. Tidigare år har man också importerat  mycket råvara och färdig etanol men importen avstannade efter det att Kina infört en importskatt för att stimulera en inhemsk produktion. Det gör man genom att införa en nationell E10 inblandning. Planen för etanolproduktion 2017 är 3,5 miljoner m3 etanol varav 350 000 från cellulosa råvara. För 2020 är planeras 10 miljoner ton varav cirka 3,5 miljoner ton från cellulosa och andra icke sädesbaserade grödor. År 2025 avser Kina vara ledande på cellulosa baserad etanol.  Planen på en etanolsatsning lanserades av National Development and Reform Kommission, National Energy administration och 15 regionen i början av september 2017.

2008 då priserna på majs och annan säd var höga avbröt Kina stödet för nya anläggningar för produktion av etanol från säd och stimulerade istället produktion från Cassava, sweet sorghum och molasse. Situationen idag är den motsatta och Kina har mycket stora lager av majs (över 230 millioner ton vilket motsvarar över en årsproduktion)  och vill därför nu åter stimulera  etanolproduktion från majs. Man avser också att åter reducera åkerarealen för majs. Amerikanska etanolföretag ger nu i november uttryck för att på kort sikt åter få exportera stora mängder etanol till Kina då man inte tror att den kinesiska produktionen kan möta E10 mandatet till 2020.

Utvecklade inom universiteten har flera pilotanläggningar etablerats och sedan 2015 har ett samarbete inletts med privata internationella företag för kommersiella anläggningar. Sju anläggningar är under olika nivåer av utveckling enligt US Gain USDA report.

  • Guangdong Zhongneng Alcohol Co. 30 000 t/a, in Guangdo
  • Henan Tianguan Group Tianjin Biofuel Co., 20 000 t/a, in Tianjin
  • Henan Tianguan Group Hubei Biofuel Co. 15 000 t/a, in HUbei
  • China Datang New Energy 10 000 t/a in Jilin
  • Zhejiang Zhoushan Fuel Ethanol Co in Zhejiang
  • Hainan Yedao Group in Hainan
  • Shangdong Long Live 50 000 t/a in Shandong togs i drift 2012.

China National Cereals, Oils and Foodstuffs Corporation (COFCO) är ett pionjär företag i Kina och den i särklass ledande producenten.  COFCO hade mot slutet av 2013 en egen etanolproduktion på nästan 1 million ton varav 200 000 från cassava. En annan ledande producent är Shandong Longlive Bio-Technology Co.

I början av november skrevs ett avtal under av China State Development & Investment Corporation (SDIC) att bygga en 600 000 ton/a majs baserad etanol anläggning i Heilongjian provinsen i staden Fujin nära ryska gränsen. Investeringen är på $542 milioner. 1,85 miljoner ton majs corn kommer att användas per  år som råvara.

Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-11-06 på mediaportalen novator.se och är författad och redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Förstudie ger grönt ljus för stort bioraffinaderi från skogsråvara

Ett fullskaligt skogs-baserat bioraffinaderi kan kan starta år 2023 under förutsättning att lokalisering fastställts och miljötillstånd för verksamheten erhållits. Det redovisas i en förstudie som konsultföretaget Pöyri tagit fram på uppdrag av projektet Flaggskepp Bioraffinaderi.  Forskningsinstitutet Processum leder projektet. Upp till 5000 nya jobb kan skapas om raffinaderiet blir verklighet.

– Rapporten visar på goda förutsättningar för ett raffinaderi, vilket självklart är mycket glädjande, även om det är många viktiga frågor som ska besvaras, innan det kan bli verklighet, kommenterar Lars Winter, vice ordförande i Processum och vd för Domsjö Fabriker.

– Förverkligande av en sådan anläggning är en lång process, säger Jonas Joelsson, forskningschef Processum och projektledare för Flaggskepp Bioraffinaderi.

– Förstudien är ett första steg för att ge underlag inför ett investeringsbeslut.

Nu skall vi utreda hur tillgång på råvara kan säkras samt hur investeringen ska finansieras något som kan ta upp till tre års tid.   Mer information kan fås av kontaktpersonen Jonas Joelsson .

Förstudien har kostat 10 miljoner kronor och bekostats till hälften av länsstyrelsen i Västernorrland. Övriga intressenter är Ikea, H&M, Akzo Nobel, Borealis, Domsjö Fabriker, Holmen HOLM B -0.53%, Norra Skogsägarna, Norrskog, Nätraälven Skog, Sekab, statliga Sveaskog samt Övik Energi.

Ett fullstort bioraffinaderi skulle kunna ge 5000 nya jobb i regionen och bli ett av de största industriprojekten i Sverige någonsin

Raffinaderiet avser bl a producera cellulosa, etanol/metanol, protein. biogas mm med en investering på omkring 15 miljarder kronor.

Om RISE

Innventia, SP och Swedish ICT har gått samman i RISE för att bli en starkare forsknings- och innovationspartner. I internationell samverkan med akademi, näringsliv och offentlig sektor bidrar man  till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. RISE har 2 200 medarbetare. RISE Research Institutes of Sweden ägs av svenska staten.

Artikeln är publicerad 2017-09-26 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

Flexibla massivträhus med nytt koncept byggs i Växjö

Torparlängan – exklusivt och hållbart i massivträ.

Hållbarhet i alla led genomsyrar det nya projektet Torparlängan på Torparängen i Växjö. Sju parhus ska byggas i egen regi genom bolaget Arketyphus och resultatet kommer att bli 14 exklusiva och flexibla äganderätter i tre plan.

– Torparlängan blir ett massivträbygge med golv av slipad betong. Utvändigt använder vi värmebehandlad askspån, som inte behöver målas eller behandlas, berättar arkitekt Joannes Debus.

Massivträ är ett hållbart material, som är bra på att lagra både fukt och värme. Det är dessutom tätt, vilket gör att man slipper använda plast i väggarna.

Såväl de massiva träväggarna, som betonggolvet är blottade och kan lämnas precis som de är. Varken färg, tapeter eller golvbeläggning behövs då naturmaterialen ger liv åt interiören samtidigt som de bidrar till ett friskt och levande inomhusklimat.

Entrén går via en inglasning som löper hela vägen upp till takvåningen och binder samman ute och inne. Uterummet tillför huset en ytterligare dimension och kan även användas som växthus. Dessutom fungerar glasentrén som klimatsluss där kall luft förvärms innan den kommer in i huset.

Torparlängan i Växjö av Arketyphus
De många möjligheterna att forma huset efter livet gör boendet till något helt unikt.”

Anpassningsbara till livets olika skeden

Men husen i Torparlängan är också socialt hållbara. Det betyder att de kan anpassas till livets olika skeden. Här får en stor familj plats, liksom en betydligt mindre då övervåningen kan utnyttjas som separat kontor med egen ingång via utvändig trappa, eller hyras ut till en student.

Bolagets vision är att vara en viktig medspelare i en region känd för sin kreativitet och innovationslusta.

– Torparängen blir den första plats vi bygger dessa hus på, men vi hoppas att de får uppföljare på andra ställen, säger Arkitektbolagets Ola Malm, som är en av initiativtagarna.

– Vi vill ta tillvara och renodla det specifikt småländska utan att förlora det nationella och internationella perspektivet. Vi tror nämligen att globalt hållbart samhällsbyggande tar avstamp i det lokala, i det som är unikt för varje plats och situation.

Artikeln är publicerad 2017-07-14 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Förnybar energi när Multigrid etablerar ny datahall i Kista

Multigrid Data Centers har säkrat förutsättningar för att uppföra en 5 MW datahall i Kista Science City. Under sommaren har Multigrid nått överenskommelser med Stockholms stad om markanvisning och Ellevio respektive Fortum Värme om nödvändig energiförsörjning för datahallen. Inflyttning sker  den 1 januari 2019.

Anläggningen blir den första i sitt slag. Den är lokaliserad och designad för att dra största möjliga nytta av kommersiell värmeåtervinning. Detta ger fördelar både till datahallskunderna som får lägre kostnad och till Stockholms invånare som får en större andel återvunnen energi i fjärrvärmenätet.

– Kista erbjuder mycket attraktiva förutsättningar för storskaliga datahallar, säger Mattias Ganslandt,  VD på Multigrid.

Kista är en av Europas viktigaste kluster för teknik- och IT-företag samtidigt som möjligheterna för värmeåtervinning i stor skala gör platsen unik för att kunna bygga gröna datahallar.

Företaget har utvecklat en teknik som är optimerad för att vara kostnadseffektiv och samtidigt miljömässigt hållbar. Genom att kombinera lösningar som används i stor skala av världsledande datahallsföretag med de lokala förutsättningar som Stockholm erbjuder har anläggningen fått mycket konkurrenskraftiga egenskaper.

-I takt med att användningen av informationsteknologi ökar har kraven på kostnadseffektivitet och hållbarhet i datahallsbranschen skärpts, säger Mattias Ganslandt. Vi räknar med att Multigrids nya anläggning i Kista kommer att bli minst 50 procent mer effektiv är traditionella anläggningar.

Den goda tillgången på förnyelsebar elektricitet till ett lågt pris är en viktig faktor. Med värmeåtervinningen inräknad sjunker nettokostnaden för energi som används av datorerna till under 30 öre per kWh.

-Vi möter ett mycket stort intresse för Multigrids kommande datahallar i Stockholm såväl i USA som i Europa.

I princip alla större leverantörer av molntjänster efterfrågar datahallar som är 100 procent hållbara. Kombinationen kostnadseffektivitet, förnyelsebar el och återvunnen energi ses som något mycket positivt.

Stockholms stad, Fortum Värme, Ellevio, Stockholm Business Region och STOKAB har sedan årsskiftet arbetat för att etablera Stockholm som en världsledande plats för gröna datahallar. Multigrid räknar med att den värmeåtervinning datahallen gör till fjärrvärmenätet på några års sikt kommer att uppgå till 30 miljoner kWh per år. Det motsvarar den genomsnittliga värmeförbrukningen för drygt 4300 svenskar.

 

Om

Multigrid Data Centers AB är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm som utvecklar högeffektiva, storskaliga och hållbara datahallar för den digitala ekonomins kärnfunktioner. Ambitionen är att skapa stadsnära datahallar som använder förnyelsebar energi och värmeåtervinner.  Multigrid startade sin verksamhet 2016.

Artikeln är publicerad 2017-09-05  på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

1,2 miljarder att söka från Klimatklivet före 11 september

Nya pengar att söka från Klimatklivet

Nu har Naturvårdsverket på nytt öppnat för ansökan till Klimatklivet. Det finns 1,2 miljarder kronor som företag, kommuner, landsting, ideella föreningar och andra organisationer kan söka till lokala klimatåtgärder.

Italienska Falck köper 115 MW vindprojekt av E.on i Ö-vik

Falck köper 115 MW svenska vind project

Italienska förnybar energi företaget Falck Renewables SpA (BIT:FKR) har meddelat att man kommit överens med E.on Wind Sweden AB om att köpa två färdigplanerade vindkraftprojekt med en kombinerad kapacitet på 115 MW. Projekten är lokaliserade i Örnsköldsviks kommun. Avtalet skall slutföras i september om vissa villkor bl a nät anslutning föreligger.

Affären genomförs genom att Falck köper Ålliden Vind AB (43,2 MW)  samt Brattmyrliden vind AB (72 MW) vilka äger projekten. Projekten är utvecklade av E.on som kommer att driva anläggningarna.  Priset är 7 milioner euro samt en möjligheter till mer till säljaren beroende på  projektets utveckling.

Förra månaden köpte Falck också 70 MW vind i Norge. Intill slutet av Juni hade Falck 770 MW vind och 16,1 MW solel i sin portfölj. Därtill driver man också elproduktion från bioenergi och avfall samt ingenjörs och konstruktionsverksamhet genom dotterföretaget Vector Cuatro som är baserad i Madrid med närvaro  i 24 länder.

Toni Voipe vd för Falck Renewables kommenterade att dessa nordiska köp påvisar de intressanta möjligheterna som finns på den nordiska vind marknaden och konfirmerar också företagets ambition att geografiskt diversifiera sina investeringar.

Artikeln är publicerad 2017-08-09 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Fotot är tillhandahållet av Falck Renewables. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Jämtkraft Elnät avtalar om 300 MW ny vindkraft i Hammerdal

Jämtkraft Elnät har tecknat det största enskilda avtalet för nätanslutning i bolagets 127-åriga historia. Det är den stora vindkraftparken i Skälen Hammerdal, Jämtland  som nu ska byggas av Vasa Vind. Huvudägare är den holländska pensionsstiftelsen APG. Danska Vestas har kontrakt för drift och underhåll under 20 år.

 Projektet omfattar 80 vindkraftverk på totalt 288 MW och kommer att tillföra nära 1 terawattimme förnybar el per år. Den totala investeringen är värd cirka tre miljarder kronor.

− Vindkraftsparken i Åskälen kommer bli en av de mest effektiva i Europa tack vare projektets storskalighet och områdets starka och jämna vindar. Parken blir ett viktigt bidrag till Sveriges omställning till ett förnybart elsystem, säger Annette Eriksson, vd för Vasa Vind.

Vindkraftsparken, som ska stå klar 2020, omfattar 80 vindturbiner från Vestas med en effekt 3,6 MW vardera. Med en total effekt på 288 MW beräknas parken leverera nära 1 terawattimme förnybar el per år och blir därmed troligen Sveriges största vindkraftspark. Kostnaden för att bygga vindkraftsparker i Sverige är bland de lägsta i Europa, något som attraherar internationella investerare till den svenska marknaden.

Vasa Vind står för utbyggnaden av parken medan APG, som förvaltar holländska pensionsfonder, blir ägare till vindkraftsparken. Danska Vestas har ett 20-årskontrakt för drift och underhåll av parken.

− Vi är mycket glada över att ha APG och Vestas som starka och långsiktiga partner när vi nu bygger en vindkraftspark av den här storleken. Efter många års planering och utveckling av projektet för att göra det så konkurrenskraftigt som möjligt sätter vi nu äntligen spaden i marken, säger Annette Eriksson.

Nyligen fattade riksdagen beslut om att förlänga det så kallade elcertifikatsystemet och ett nytt mål om ytterligare 18 terawattimmar förnybar el till år 2030 slogs fast. Vasa Vind är en av de första aktörerna som bygger en ny vindkraftspark efter beslutet.

– Nätanslutningen möjliggör investeringar på cirka tre miljarder kronor i vindkraftparker i området, det är mycket pengar till regionen. Det känns roligt att vi är med och bygger upp infrastruktur av den här digniteten för förnybar energi, säger Pär Nordström, projektledare Jämtkraft.

Jämtkraft Elnät jobbar just nu med planering, projektering och upphandlingar för att under augusti kunna börja avverka skog i den planerade ledningsträckningen. Under vårvinter 2018 påbörjas byggnation av ledningen. Samtidigt har Svenska Kraftnät påbörjat arbeten med förnyelsen av stamnätstationen i Midskog.

Vindparken kommer att anslutas till elnätet under senare delen av 2019.

Långsiktig affär

Totalt handlar det om nyanslutningar upp till 300 MW. Vindkraftparkerna beräknas förse i storleksordningen 40 000 villor med energi.

– Det är stora mängder energi som kommer in på elnätet. Jämtkraft tjänar pengar på att bygga ledningar, anläggningar och genom att förmedla den här kraften till stamnätet. Vad det ger i pengar beror på elnätspriser, marknad, efterfrågan och så vidare. Affären sträcker sig runt 25 år så det handlar om ansenliga summor, säger Pär Nordström.

Fakta om Vindkraftparken Åskälen (egentligen Åskälen-Österåsen)

  • Status: Tillståndsgivet sedan 2012
  • Planerad kapacitet: ca 200 MW
  • Antal vindkraftverk: 105
  • Lokalisering: Strömsund & Östersund, Jämtland (kartlänk)
  • Beräknad driftstart:  2019
  • Beräknad årlig produktion: ca 860 GWh

Ligger sydväst om Hammerdal på gränsen mellan Strömsunds och Östersunds kommuner i Jämtland.

Miljötillstånd för max 105 verk med en totalhöjd om max 180 m erhölls 2012.

Projektet utvecklades av de lokala entreprenörerna Björn Daehlie och Hans Olofsson och förvärvades av Vasa Vind i början av 2014. I samband med förvärvet ändrades projektets bolagsnamn till Trekilen Vind AB.

Detaljprojektering pågår och projektet planeras att byggas mellan 2017 och 2020. I detaljprojekteringen så har antalet verk minskats och i dagsläget planeras uppförande av 80 vindkraftverk med en planerad kapacitet på cirka 276 MW.

Vindkraftprojektet ska anslutas till Svenska Kraftnäts stamnätsstation i Midskog via en 220 kV kraftledning, för vilken Jämtkraft Elnät AB innehar koncession sedan 2012. För överföringen från vindkraftverken till Jämtkraft Elnäts luftledning krävs byggnation av 33 kV kraftledning mellan vindkraftprojektets sex olika delområden till en ny fördelningsstation. Det är för dessa 33 kV ledningar som Trekilen Vind AB nu avser söka koncession.

Vindkraftparken ligger i nära anslutning till Vasa Vinds övriga projekt i området; Munkflohögen och Raftsjöhöjden, vilket innebär flera samordningsvinster under såväl byggnation som drift. Tillsammans kommer dessa parker att bestå av ca 130 vindkraftverk och producera över 1 TWh förnybar elektricitet per år.

Vasa vind driver projekt på flera håll i Sverigeoch är en av de större aktörerna.

Om Vasa Vind

Vasa Vind är ett vindkraftsbolag som utvecklar, bygger och driver landbaserade vindkraftsparker i Sverige. Vasa Vind driver projekt som omfattar totalt 200 MW och har projekt i olika planeringsfaser motsvarande 700 MW, av vilket det nu aktuella projektet i Åskälen utgör 288 MW. Vasa Vind är helägt av pensionsfonder som förvaltas av Londonbaserade HgCapital. Huvudkontoret ligger i Stockholm och ett regionalt kontor finns i Umeå.

Artikeln är publicerad 2017-07-03 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Vd byte i Borås Energi och Miljö samt utökad investeringsram för Sobacken

VD lämnar plötsligt och samtidigt utökas  investeringsramen  för projektet Energi- och miljöcenter i Borås

Nu har projektet med att bygga ett nytt kraftvärme- och avloppsreningsverk på Sobacken i Borås pågått under ganska exakt två år,  projektet är tidsmässigt halvvägs. Allt eftersom faktiska kostnader för projektet klarnat visar det sig att Borås Energi och Miljö behöver en utökad investeringsram med 500 miljoner kronor.

– Bolaget ser allvarligt på den uppkomna utvecklingen och arbetar intensivt för att hantera detta. Dock kommer ursprunglig budget för respektive delprojekt att behållas. Den utökade budgetramen kommer endast att användas för de oförutsedda projektkostnaderna som hittills har identifierats, säger Eva Théen-Johansson Styrelseordförande i bolaget.”

Samtidigt kommer information om varför företagets långvarige vd Gunnar Peters plötsligt lämnade vd posten i slutet av maj. Enligt uppgifter i P4 Sjuhärad så var en havererad löneförhandling orsaken.  Gunnar Peters som nu är 68 år krävde högre lön för att fortsätta än vad bolaget kunde acceptera.  Till tillförordnad vd har ekonomichefen Anna Johansson utsetts.

Finansiering av VA kollektivet

Projektet kommer att finansieras av VA-kollektivet och av fjärrvärmekunderna. För VA motsvarar den utökade budgetramen en kostnadsökning på ca 6 % som en engångskostnad. Bolagets ambition är att med olika kostnadsbesparingar göra så att denna extra kostnad mot kunderna inte ska behöva tas ut i framtiden.

Fjärrvärmepriset måste vara konkurrenskraftigt och målet är att kostnadsökningarna för fjärrvärmen ska hanteras inom bolaget. Den prognostiserade resultatpåverkan av den utökade investeringsramen är ca 8 miljoner kronor för fjärrvärmen, vilket motsvarar ca 1 % av bolagets totala omsättning.

Orsakerna till en utökad investeringsram

2015-03-26 beslutade kommunfullmäktige i Borås om att ett nytt kraftvärme- och avloppsreningsverk skulle uppföras på Sobacken inom budgeten 3 167 miljoner kronor. Till grund för beslutsunderlaget som Borås Energi och Miljö hade tagit fram låg budgetofferter för anläggningarna som skulle uppföras. Budgetofferterna var i sin tur framtagna under 2014 för beslut i bolagets styrelse i november 2014. Flera omvärldsfaktorer har påverkats negativt ur projektets synvinkel sedan de första underlagen togs fram.

Efter investeringsbeslutet har entreprenaderna handlats upp enligt lagen om offentlig upphandling och kontrakt tecknats med olika samarbetspartners för de största entreprenaderna. Det har varit mer en regel än undantag att upphandlingarna har blivit överklagade i både en eller två rättsliga instanser. Men i alla fall förutom i en upphandling har bolaget fått rätt och inte behövt göra om upphandlingarna. I upphandlingen av pannhusbyggnaden valde bolaget att göra om upphandlingen för att undvika ett eventuellt överklagande i en högre instans. Överklagandena har medfört framförallt fördyrade finanskostnader samt förlängd tidplan för projektet.

Dyrare överföringsledningar

För många av anläggningarna och framförallt för projektet med överföringsledningarna där pumpstationen på Gässlösa ingår, har detaljprojektering utförts efter investeringsbeslutet och projektet har successivt kommit närmare slutliga konstruktioner och lösningar. I vissa fall har det visat sig att ursprunglig budget inte har varit på rätt nivå.

När det gäller projektet med överföringsledningarna har projekteringen fått göras om ett antal gånger på grund av förändringar i ledningsdragningen. Den ursprungligt tänkta dragningen, har på vissa delsträckor, lämnats och projektet har tvingats välja dyrare alternativ av olika orsaker. Pumpstationens komplexitet var också underskattad i de första underlagen.

Slutprognosen har under den senaste månaden arbetats fram och det är först nu som vi kan se att projektet behöver en utökad investeringsram.

Om Borås Energi

Borås Energi och Miljö tar tillvara energiflöden i samhället och omvandlar energin i bland annat avfall till fjärrvärme, fjärrkyla och biogas. Borås Energi och Miljö AB ingår i Borås Stadshus AB och är en av Borås mest spännande och utvecklande arbetsplatser.

Artikeln är publicerad 2017-06-21 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

 

Microalger ger bränsle av koldioxid från Bäckhammars bruk

Forskare vid SP har utvecklat en metod som ger fem gånger högre energiproduktion jämfört med att odla raps. Rökgasen från bruket förs ner i vattnet för att ge algerna den koldioxid de behöver. Projektet startade för tre år sedan och kallas Bäckhammars algbruk. Algerna skall  användas för miljövänlig produktion av biodiesel, bioplast och smörjolja.

Nu kommer de första rapporterna från projektet som leds av forskare vid SP.

– Att minska utsläppen av koldioxid är enormt viktigt för industrin. Det är bland annat därför som Cementa är med i projektet, säger Niklas Strömberg på SP.

Niklas Strömberg har ritat testanläggningen och också utvecklat idé om hur algerna ska odlas, skördas och torkas i en integrerad process. Genom att stänga av tillförseln av koldioxid (rökgasen) på natten faller de mikrometersmå algerna till botten. Under dagen sätts tillförseln på. Processen upprepas under tre månader och gör att ett lager av alger gradvis bygga upp på botten. Då stängs rökgasen av, vattnet klarnar och tappas ur. Sedimentet som finns kvar torkas med solljus och spillvärme under ett par dagar.

– Resultatet blir ett torrt material med ett energiinnehåll på 23 till 25 megajoule per kg.

Ur det torra materialet kan sedan algolja utvinnas. Förhoppningen på sikt är att oljan även ska kunna utvinnas direkt ur blött sediment som har torkats till den önskade fukthalten.

Det treåriga projektet Genomförs vid Nordic papers Bäckhammars bruk och finansieras av Vinnova, ÅForsk and Region Värmland.  Målet är att  ta tillvara industrins outnyttjade avfallsströmmar för att producera bioolja i tillräckliga kvantiteter för bränsle och tekniska applikationer.

Fortum Thermal Production and Power Solutions renoverar värmeverk åt Eskilstuna Energi & Miljö

Fortum Thermal Production and Power Solutions renoverar värmeverk åt Eskilstuna Energi & Miljö

Pressmeddelande  •  2015-11-24 13:54 CET

5-10 % lägre utsläpp av NOx och tryggad fjärrvärmeförsörjning kommande tjugo år är målet med den livstidsförlängande renoveringen av Eskilstuna Energi & Miljös biobränsleeldade värmeverk. Arbetet beräknas vara klart i september 2016.

-Vi har en gedigen kompetens inom området och jag ser att den här typen av uppdrag där vi både renoverar och uppgraderar anläggningar som varit i drift sedan 80-talet kommer att öka i omfattning säger Markus Johnsson, TPPS försäljningschef i Sverige

Det är genom en offentlig upphandling som Fortum Thermal Production and Power Solutions (TPPS) har fått i uppdrag att livstidsförlänga Eskilstuna Energi & Miljös biobränsleeldade värmeverk. Projektet är en totalleverans som inkluderar planering, leverans av apparatur och utrustning, installation och driftsättning. Installationsarbetena görs i samarbete med Maintpartner AB. Renoveringen av kraftvärmeverket inleds i början av april 2016. Arbetet kommer att ta cirka 3 månader.

-I ett projekt som detta kombineras många olika delar; förbränningsteknik, el, automation samt pann- och maskinteknik, säger Markus Johnsson.

Utöver att minska utsläppen från förbränningstekniken ingår i projektet även en övergripande renovering, där bland annat startbrännarna, systemet för avlägsnande av aska samt cyklonen i den cirkulerande fluidiserade bäddpannan ska förnyas.