Tag Archives: skog

Rekordstor skogsplantering – 6,7 miljoner plantor från Södra 2017

För tredje året i rad slår Södra rekord under höstplanteringen. Inte sedan efter stormåren 2005 och 2007 har så många plantor satts på hösten som under 2015, 2016 och 2017.  Framgångsfaktorerna ligger bland annat i ökad digitalisering och bättre kunskap om höstplanteringens fördelar.

Vi är väldigt glada över att lyckas slå rekord för tredje året i rad. Vår satsning på en mer digitaliserad produktion börjar nu ge effekt i form av högre volym samt bättre och jämnare kvalitet på plantorna. Skogen växer allt bättre idag och de många plantor som sätts under höstarna bidrar starkt till att denna trend håller i sig, säger Johan Jonsson, chef Södra Skogsplantor.

Fördelen med att plantera tidigt på hösten är att plantans rötter växer fast i marken direkt efter plantering vilket möjliggör en stark tillväxt under nästkommande år.

Av Södras höstlevererade plantor är 90 procent obehandlade eller belagda med mekaniska skydd mot insektsangrepp och är därmed giftfria.

Vi ser en fortsatt stor efterfrågan på våra mekaniskt skyddade plantor vilket är väldigt positivt för såväl miljön som skogstillväxten. Vi har idag dubbelt så mycket skog som för 100 år sedan och dagens planteringar kommer utgöra grunden för framtidens bioekonomi där trä kan ersätta många andra fossila material, säger Johan Jonsson.

 

Artikeln som baserats på ett pressmeddelande är publicerad 2018-01-04 på web-tidningen novator.se och har redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.

Dubbel vinst – Lignin till drivmedel ökar skogsindustrins massaproduktion. 

Renfuel process för lignin till drivmedel kan öka kapaciteten i massabruket utan stora investeringar

Sedan april 2017 har Lignol testproducerats i större skala i Nordic Papers massabruk i värmländska Bäckhammar. Under 2018 kommer Rottneros levera lignin till den fortsatta utvecklingen. Det görs  i avsikt att möjliggöra en snar expansion av massabruket i Vallvik.

– I en jämförelse med våra konkurrenter har vi har en unik process, säger Sven Löchen, vd och delägare i Renfuel.

– Vi producerar lignol utan dyrbara tillsatser och komplicerade tryck- och temperaturförhållanden. Nyckeln är vår biologiska katalysator.  Av det lignin som vi stoppar in i processen omvandlas nästan allt till lignololja. Vi behöver bara skilja bort eventuella föroreningar i det efterföljande reningssteget.

Lignin, i form av pulver eller slurry, är en är en väsentlig del av trädet vilket blir kvar i svartluten i massabruket när cellulosan utvunnits för för fortsatt förädling till papper och kartong.  Idag används den mest för produktion av ånga till el och värme.  Om man kan avskilja en väsentlig del av ligninet så kan kapaciteten i den dimensionerande sodapannan ökas utan en dyr investering.

– Vi ligger långt framme i processutvecklingen jämfört med våra kollegor och producerar redan nu lignin i vår pilotanläggning.  En ytterligare plusfaktor är att Rottneros som nu kommer leverera lignin till oss från Vallvik gör detta för att de avser att bygga ut massabruket i Vallvik.  Med vår process kommer kan det bli möjligt att gör väsentligt mycket billigare än med andra alternativ.  En utbyggnad kan blir klar redan 2020.

2015 fick projektet  71 miljoner kronor i stöd från Energimyndigheten.

RenFuel har utvecklat och patenterat en metod för att förädla lignin från massaindustrins förnybara restprodukt svartlut till ligninolja, Lignol, som kan ersätta fossil olja och användas som råvara i tillverkningen av förnybar bensin och diesel.

Grunden till oljan utgörs av lignin­molekylen som är otroligt stark och bidrar med stabilitet i trädet. men den är också väldigt komplex. Den första utmaningen blev därför att försöka omvandla fast lignin till ligninolja, eller som RenFuel kallar oljan: lignol.

Pilotanläggningen, som uppförts inne vid Nordic Papers massafabrik i Bäckhammar, togs i bruk under 2017.  RenFuel och Rottneros  ingick senare under 2017 ett avtal om leverans av  lignin. Under 2018 kommer Rottneros att påbörja leveranser av lignin från massabruket i Vallvik utanför Söderhamn.

Faller pilotprojektet väl ut väntar Lignolproduktion i stor skala för att möta efterfrågan på den snabbt växande marknaden för biodrivmedel. Närmast står utbyggnaden av Rottneros anläggning i Vallvik.

– Vårt mål är att det skall finnas en lignolanläggning i varje massabruk, stora som små säger Sven Löchen och fortsätter

– Eftersom kostnaden är så låg för vår teknik och inte  kräver omfattande investeringar så kan även mindre massabruk börja leverera lignol till raffinaderierna för fortsatt förädling till drivmedel.

– Vi har testat och funnit att lignolet kan raffineras till fullgott bränsle för såväl diesel som bensin och även för flyget.

En viktig länk i kedjan är att det finns raffinaderier som har möjlighet att producera diesel och bensin från Lignol. Preem har sedan 2010 gradvis ställt om sin tillverkning mot förnybara drivmedel genom att byta ut fossil olja mot förnybara råvaror som tallolja.

– Preem välkomnar RenFuel och Nordic Papers initiativ. En stor utmaning i Sveriges omställning mot ett fossiloberoende är tillgången på hållbara råvaror. Restprodukter från svensk skogsindustri, som lignin, uppfyller mer än väl våra krav på råvarans hållbarhet och lignin finns dessutom tillgängligt i stora volymer, sa Petter Holland, VD för Preem när projektet lanserades i våras.

I massabruket fångas ligninet upp som en delström och frigör kapacitet i sodapannan

Ligninet eldas idag vanligtvis upp i fabrikens sodapanna och ger ånga och el. Med dagens fallande elpriser minskar lönsamheten för detta. Sodapannan är också ofta en flask­hals i produktionen på ett massabruk.

RenFuel har genomfört tester som visar att om man sparar 20-30 procent av ligninet för framställning av lignol istället för att elda upp det i sodapannan får man ändå ut tillräckligt med energi till förbränningen. Därigenom kan produktionen ökas  i bruket i genom  att kapacitet i sodapannan frigörs.

För att massabruken inte ska behöva bygga om sina anläggningar för stora summor använder RenFuel en egen reaktor som är fristående från massabruket. För att ytterligare dra ner på kostnaderna för framställningen har man kommit på en lösning där lignol kan tas fram utan speciella trycktankar.

Katalytisk process

Den patenterade katalytiska processen bryter ned ligninet utan tryck, under kokpunkten, i en mycket energisnål produktion och utan giftiga utsläpp eller farliga restprodukter. Resultatet blir en flytande kolvätebaserad katalytisk ligninolja – CLO (Catalytic Lignin Oil) kallad lignol. Lignin omvandlas till hållbar lignol på timmar – ett ton lignin blir en kubik lignol.

Lignin i flaska
För att göra om svensk tall till biodrivmedel krävs flera steg. Först används ligninet, ett brunfärgat pulver, som är en restprodukt vid massabruken. Genom att använda biologiska katalysatorer omvandlas pulvret till en mörkbrun ligninolja, kallad lignol. I det sista steget processas oljan i ett raffinaderi och blir då genomskinlig. Därefter är den färdig att tillsättas i bensin eller diesel.

Om lignin

Växtfiber, vedämne eller dess riktiga namn – Lignin – är en aromatisk förening som ingår i alla växters cellväggar. Mellan 10-40 procent av all växtlighet i naturen består av lignin. Lignin har högt energivärde – i träd mer än 50 procent av totala energiinnehållet.

Lignin spelar en viktig roll i kolets kretslopp då det binder koldioxid i atmosfären vid bildandet av vedämnet i växterna.

Lignin är det dominerande ämnet i svartlut. Svartlut finns i mycket stora mängder inom massaindustrin och är en ofullständigt utnyttjad biprodukt med ett idag lågt förädlingsvärde. Svartluten används för att elda i sodapannor och generera energi till bruket. Volymen av lignin från svartluten, vilket logistiskt hanteras inom massaprocessen i landet, har ett energiinnehåll som motsvarar 70% av Sveriges drivmedelsbehov.

S.Lochen
Sven Löchen, VD RenFuel AB

Om RenFuel

Bioenergiföretaget RenFuel har sedan 2009 arbetat med att ta fram ett grönare drivmedel som kan ersätta ändliga fossila drivmedel med förnybar bensin och diesel. Sven Löchen, den ena av RenFuels två grundare, har en bakgrund som IT-entreprenör med lång erfarenhet av att bygga upp kunskapsföretag

RenFuel  har tagit patent på en katalytisk process som energisnålt omvandlar lignin från biprodukter i skogsindustrin till den förnybara ligninoljan Lignol®.

Bakom tekniken och medgrundare till Renfuel är docent Joseph Samec och hans forskargrupp vid Stockholms Universitet.

Om Nordic Paper

Nordic Paper är världsledande inom greaseproofpapper och utvalda nischer inom oblekt papper. Koncernen har en årlig omsättning på ca 2,5 miljarder SEK och en exportandel på över 95%. Nordic Paper Holding AB har fabriker i Bäckhammar, Säffle och Åmotfors i Värmland samt Greåker i Norge. Moderbolaget finns i Bäckhammar, ca 18 km söder om Kristinehamn i Värmland. Totalt antal anställda i koncernen är ca 600.  I september 2017 klev kinesiska Shanying Paper in som ny ägare.

Om Rottneros 

Rottneros är en fristående producent av avsalumassa. Koncernen består av moderbolaget Rottneros AB, börsnoterat på NASDAQ Stockholm, med dotterbolagen Rottneros Bruk AB och Vallviks Bruk AB, verksamma inom produktion och försäljning av avsalumassa. I koncernen ingår även Rottneros Packaging AB som tillverkar fibertråg och råvaruanskaffningsbolaget SIA Rottneros Baltic i Lettland. Koncernen har drygt 280 anställda och omsatte cirka 1,7 miljarder kronor under verksamhetsåret 2016.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-11-21 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi, Bioekonomi och Miljö. 

 

Konferensen Biobase kommer till Piteå i november

Näringsminister Mikael Damberg är en av de medverkande under konferensen BIOBASE som hålls i Piteå den 22-23 november. Konferensen är del av regeringens samverkansprogram kring cirkulär och biobaserad ekonomi och lockar beslutsfattare och företagsledare från hela Europa.

Det är ingen slump att konferensen Biobase hålls i Piteå. Där finns hela värdekedjan samlad i form av stora industriaktörer, forskning i världsklass och Europas kanske största tillgång på råvara. Det ger goda förutsättningar för att synliggöra Sveriges position och ambition inom cirkulär och biobaserad ekonomi.

– Vi är otroligt glada och stolta över att kunna samla all denna kompetens och beslutskraft i en konferens i Piteå som i decennier har arbetat med flera av de områden inom den cirkulära ekonomin som nu aktualiserats genom regeringens samverkansprogram, säger Helena Karlberg, vd på Piteå Science Park som arrangerar konferensen tillsammans med Näringsdepartementet och en rad olika lokala, regionala och nationella aktörer.

Sverige har antagit ett ambitiöst program för att ställa om landet från en linjär och fossilbaserad ekonomi till cirkulär och biobaserad ekonomi i linje med de internationella klimatmålen och målen i Agenda 2030. Regeringens samverkansprogram har som syfte att stödja omställningen genom att engagera alla delar i värdekedjorna. Ett viktigt syfte med programmet är att hitta lösningar för att fossilbaserade produkter ska ersättas med biobaserade.

Arbetet i flera av de undergrupper som regeringen satt samman kommer att beröras under konferensen. Det gäller exempelvis industriellt träbyggande, innovativa bioråvaror, biodrivmedel, nya material samt uppskalning och kommersialisering.

Konferensen löper över två dagar med en första dag för särskilt inbjudna och en andra dag öppen för alla.

Bland konferensens talare återfinns, förutom Mikael Damberg även Lauri Hetemäki, från European Forest Institute, Pia Sandvik från RISE, Resarch institute of Sweden och Tony Smurfit, vd på Smurfit Kappa Group.

Talar gör även europaparlamentariker Christofer Fjellner, Carina Håkansson, vd på Skogsindustrierna och Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, som också är den som håller ihop regeringens samverkansprogram.

Smurfit Kappa är en skogsindustri som driver på den hållbara utvecklingen i Piteå

Under konferensen tas ämnen upp som hållbart skogsbruk och andra generationens avancerade biobränsleproduktion. Dessutom får deltagarna veta mer om den toppmoderna fabrik för industriell produktion av träbaserade lägenhetsbyggnader som nu byggs i Piteå. Avancerad forskning och innovation för framtida biobaserade material och produkter kommer också att diskuteras.

PITEÅ SCIENCE PARK är ett utvecklingsbolag för kulturella och kreativa näringar och cleantech. Vår ambition är att vara en respekterad och uppskattad partner som fungerar som en drivande motor för innovationer och företagande. Konferensen hålls i Piteå Science Parks stora konsertsal, Studio Acusticum, en konserthall helt byggd av trä med Skandinaviens största orgel.

Artikeln är publicerad 2017-10-16 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom .  Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Förstudie ger grönt ljus för stort bioraffinaderi från skogsråvara

Ett fullskaligt skogs-baserat bioraffinaderi kan kan starta år 2023 under förutsättning att lokalisering fastställts och miljötillstånd för verksamheten erhållits. Det redovisas i en förstudie som konsultföretaget Pöyri tagit fram på uppdrag av projektet Flaggskepp Bioraffinaderi.  Forskningsinstitutet Processum leder projektet. Upp till 5000 nya jobb kan skapas om raffinaderiet blir verklighet.

– Rapporten visar på goda förutsättningar för ett raffinaderi, vilket självklart är mycket glädjande, även om det är många viktiga frågor som ska besvaras, innan det kan bli verklighet, kommenterar Lars Winter, vice ordförande i Processum och vd för Domsjö Fabriker.

– Förverkligande av en sådan anläggning är en lång process, säger Jonas Joelsson, forskningschef Processum och projektledare för Flaggskepp Bioraffinaderi.

– Förstudien är ett första steg för att ge underlag inför ett investeringsbeslut.

Nu skall vi utreda hur tillgång på råvara kan säkras samt hur investeringen ska finansieras något som kan ta upp till tre års tid.   Mer information kan fås av kontaktpersonen Jonas Joelsson .

Förstudien har kostat 10 miljoner kronor och bekostats till hälften av länsstyrelsen i Västernorrland. Övriga intressenter är Ikea, H&M, Akzo Nobel, Borealis, Domsjö Fabriker, Holmen HOLM B -0.53%, Norra Skogsägarna, Norrskog, Nätraälven Skog, Sekab, statliga Sveaskog samt Övik Energi.

Ett fullstort bioraffinaderi skulle kunna ge 5000 nya jobb i regionen och bli ett av de största industriprojekten i Sverige någonsin

Raffinaderiet avser bl a producera cellulosa, etanol/metanol, protein. biogas mm med en investering på omkring 15 miljarder kronor.

Om RISE

Innventia, SP och Swedish ICT har gått samman i RISE för att bli en starkare forsknings- och innovationspartner. I internationell samverkan med akademi, näringsliv och offentlig sektor bidrar man  till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. RISE har 2 200 medarbetare. RISE Research Institutes of Sweden ägs av svenska staten.

Artikeln är publicerad 2017-09-26 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

EU parlamentet mildrar förslaget att begränsa skogsbruket

Viktig EU-framgång för skogen

Hotet om ett abrupt avverkningstak för skogsbruk röstades ned i EU-parlamentet. Under en längre tid har diskussionen pågått kring på vilket sätt som man eventuellt skall räkna in skogens klimateffekter (LULUCF) som en del av hur EU skall kunna nå FN:s klimatmål för 2030 (Paris avtalet) . EU kommissionen har lagt ett lagförslag som innebär att avverkningar över den nivå som gällde 1990-2009 skulle räknas som en belastning vad gäller miljön. Det skulle med andra ord sätta ett tak på tillåtna avverkningar något som EU:s skogsländer häftigt vände sig emot, eftersom såväl skogsbruket förändras och skogarna tillväxer i Europa.  Den 13 september röstade EU parlamentet i frågan och även om man inte avvisade  kommisionens förslag så gjorde man ett antal väsentliga förändringar. Nu skall rådet (länderna) ta ställning och sedan blir det en förhandlingsprocess innan slutligt beslut kommer kanske någon gång nästa år. 

– Vi är väldigt glada över insatsen ifrån våra svenska EU-parlamentariker som arbetat hårt vilket vi ser resultat av idag. Skogen är en viktig tillgång i klimatarbetet. Det finns risk att andra intressen i Bryssel vill stoppa oss från att använda skogsråvaran i den utsträckning som behövs för att vi ska klara våra klimatmål i linje med Parisavtalet, säger Palle Borgström, förbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund.

– Det är nu viktigt att den svenska regeringen agerar kraftfullt inom ministerrådet för att säkerställa möjligheten till fortsatt skogsbruk för att vi framförallt ska klara klimatutmaningen, men även säkerställa de viktiga jobben, produktionen och svenska exportinkomster.

Sven Erik Hammar, ordförande för LRF Skogsägarna, säger att förslaget om tak för avverkningar vittnar om stor brist på kunskap om skogsbruket och skogsbruket klimatnytta.

– Parlamentets förslag är en klar förbättring i synen på hur skogen kan bidra till att mildra klimatförändringen säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna. Helst hade vi sett att regelverket helt och hållet riktat in sig på framtida potentialer. Nu finns det fortfarande med en skrivning om att beräkningarna om avverkningsnivåer ska utgå från hur skogen brukades mellan åren 2000-2012. Kunskaperna flyttas hela tiden fram och med en referensperiod bakåt i tiden kan vi inte tillgodogöra oss detta i beräkningarna.

– Forskning visar tydligt att ett aktivt skogsbruk är den bästa strategin för hur skogen kan mildra klimatutmaningarna. När skogen växer tar den upp enorma mängder koldioxid och hållbara skogsprodukter kan ersätta produkter och energi från fossila källor.

– EU-kommissionen bortser helt från substitutionseffekten, att vi undviker utsläpp om förnybara produkter ersätter fossilkrävande. Om skogen få stå för länge ökar också risken för skador genom stormar och bränder, säger Mårten Larsson.

Lagförslaget är en del av det omfattande klimatpaket som kommissionen lämnade i juli 2016. Det föreslår att integrera växthusgas-emmissioner och förändringar i land användning i 2030 års klimat och energi ramverk.

Parlamentet anser att det 2030 skall det finnas en balans mellan emissioner och absorption av CO2 i skogen och att därefter absorptionen ytterligare skall öka. För att följa detta vill man införa ett robust kontrollsystem. Ett riktvärde skall baseras på en dokumenterad nivå för perioden 2000 och 2012 en mer närliggande period än vad kommissionen föreslog som ville ha 1990-2009.

Rapportör är tysken Norbert Lins som representerar EPP (kristdemokrater). Skuggrapportör från norden är finländaren Nils Torvald som representerar ALDE (liberalerna).

Artikeln är publicerad 2017-09-19 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

 

Debatt: EU-förslag hotar tillväxten i bioekonomin

Debatt; När efterfrågan på förnybara och fossilfria produkter ökar i världen vill EU-kommissionen begränsa tillgången på hållbar skogsråvara. I september avgör parlamentet om man vill gå på samma linje. Då röstar de om regler för hur skog och mark i Europa ska bidra till att nå FN:s klimatmål, ett regelverk som går under förkortningen LULUCF. 

– EU-kommissionen vill att ett lands avverkningsnivå ska beslutas utifrån den historiska intensiteten i skogsbruket. Här bortser man helt och hållet från marknadsmekanismer, att det finns något som heter tillgång och efterfrågan. Idag ökar efterfrågan på hållbara material. Intresset för att bygga hus i trä är större än någonsin och modeindustrin vill tillverka kläder av skogsråvara, för att bara nämna ett par exempel. Utgår vi från historisk intensitet, stryper vi effektivt tillgången på skogsråvara och cementerar vårt beroende av fossila råvaror, säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna.

Historisk intensitet innebär att ett lands avverkningsnivåer ska bestämmas av hur mycket man har avverkat tidigare. Ett land som inte avverkat all den skog som varit tillgänglig för avverkning tidigare kan inte öka användningen av sin skogsresurs i klimatarbetet. Om man gör det måste det rapporteras som utsläpp.

– För en utveckling mot ett fossilfritt samhälle där vi ersätter olja, kol och andra ändliga råvaror med förnybara och biobaserade råvaror måste EU enas om att det är den möjliga framtida hållbara avverkningen i Europas skogar och inte historiken som avgör hur mycket vi kan använda för att tillverka hus, möbler, förpackningar, papper, kläder, energi och annat vi behöver, menar Mårten Larsson.

– Begränsar vi EU:s skogsbruk innebär det att importen ökar oavsett om det rör papper, trävaror eller bioenergi. Det kan leda till negativa effekter på markanvändningen i länder utanför EU.

Just nu är det ovisst hur utgången blir i parlamentets omröstning. I somras valde miljöutskottet att gå på kommissionens linje. Jordbruks- och industriutskotten vill däremot, i likhet med den svenska regeringen, att beräkningarna ska utgå från vilka volymer i varje land som är tillgänglig för avverkning i framtiden.

– Mitt intryck är att de svenska EU-parlamentarikerna inser allvaret i frågan. Nu hoppas jag att vi tillsammans lyckas övertyga en majoritet i parlamentet att fatta rätt beslut, säger Mårten Larsson, som i grunden är positiv till lagstiftningens syfte och innehåll.

– LULUCF-lagstiftningen har, om den utformas rätt, potential att bli en lagstiftning som stimulerar medlemsländerna i EU till ett aktivt skogsbruk och till att öka användningen av hållbara biobaserade material. Det är den långsiktigt bästa strategin för att mildra växthuseffekten, säger Mårten Larsson.

Kontakt
Mårten Larsson, vice vd

Skogsindustrierna  är branschorganisationen för massa-, pappers- och den trämekaniska industrin. Skogsindustrierna företräder ett 50-tal massa- och pappersbruk i sammanlagt ett 20-tal koncerner/företag och cirka 120 sågverk i ett 60-tal koncerner/företag, samt ett 40-tal företag med nära anknytning till massa-, pappers- eller trävarutillverkning. Inom Skogsindustrierna ingår verksamheten  Svenskt Trä  och sekretariatet för  BioInnovation . Skogsnäringen sysselsätter cirka 70 000 personer och exporterade för 127 miljarder kronor 2015.

Artikeln är publicerad 2017-09-06 på mediaportalen novator.se och är granskad och publicerad av Lennart Ljungblom . Det är ett debatt inlägg från skogsindustrierna.  Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Skogs- och metallindustrin i ökat forskningssamarbete

I två projekt som båda leds av Swerea MEFOS  skall möjligheten och villkoren för att använda  restslam från massaindustrin respektive biokol från skogen undersökas.  Ett positivt resultat leder till såväl minskad klimatpåverkan som en bättre avsättning från de norrländska skogarna.

Bio4Metals – Kan grönt kol ersätta svart

Tillsammans med  sju partner från Norr- och Västerbotten skall Swerea Mefos undersöka om biomassa kan ersätta fossilt kol vid metallframställning. När metaller framställs används idag fossilt kol och det innebär en stor klimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp. Industrin har länge arbetat för att effektivisera och minska mängden fossilt kol.

I projektet ”Bio4Metals” , Bioreduktionsmedel för metallurgiska processer undersöks hur biomassa skulle kunna användas vid metallframställning. Biomassa är koldioxidneutralt och genom att använda den skulle utsläppen av koldioxid kunna minskas. I dagsläget används dock inte processad biomassa, biokol, i basindustrin eftersom det saknas kunskap om vilken effekt det har på processerna. I det treåriga projektet ska biokol utifrån tre olika metoder tillverkas i olika testanläggningar (pilot och demo) och sedan testas och utvärderas utifrån kostnad och effektivitet. Allt kommer i dialog med LKAB, SSAB och Boliden.

”Vi kommer att kartlägga vilka biomaterial som passar bäst i respektive process och ta fram en kravspecifikation för biokol för metallurgiska processer. Utifrån kravspecifikationen kan man sedan försöka designa olika biokol för specifika metallurgiska processer med hjälp av de olika förbehandlingstekniker som också utvecklas i projektet”, säger Lena Sundqvist Ökvist, Swerea MEFOS, och adjungerad professor i processmetallurgi vid LTU.

Projektets övergripande mål är att öka lönsamheten på Norr- och Västerbottens stora tillgång på biomassa genom att stärka möjligheterna till lokal förädling av biomassa till biokol som sedan kan användas som ersättningsmedel för fossilt kol i metallframställningen. Detta innebär också minskad klimatpåverkan och ett bra bidrag till att främja både Sveriges och EU:s miljömål.

Partner i projektet är Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Future Eco North Sweden AB, Bioendev AB, Processometri AB, BioFuel Region AB och Swerea MEFOS. Swerea MEFOS koordinerar projektet som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Länsstyrelsen i Norrbotten, Region Västerbotten och egna insatser från samverkanspartner. Den totala budgeten är på drygt 10 miljoner kronor, varav EU, via Energimyndigheten  står för hälften.

Hur kan massaindustrins restslam användas i metallindustrin

Målet är att ta fram nya innovativa metoder för att uppgradera slam och ta tillvara värdefullt innehåll (främst kol och kalk) från massa- och pappersindustrin. De produkterna kan i sin tur utnyttjas som råvaror i metallurgiska processer.

− Vi vill skapa ekonomiskt lönsamma lösningar på industrins utmaningar, säger professor Chuan Wang, projektledare. Om det här faller väl ut kan svensk industri undvika deponi av 350 kton slam årligen, samt minska användandet av kalksten och fossila råvaror som koks och kol. Det i sin tur innebär en minskning av koldioxidutsläppen med 270 kton per år.

Utvecklingsarbetet kommer att bedrivas både i industriell skala och pilotskala inom olika industrisegment, metall- och massaindustrin, för att utvärdera metoderna.

Projektet koordineras och leds av Swerea MEFOS, och övriga partner är KTH, Outokumpu Stainless, SCA Obbola, SP Processum, SSAB Special Steel, SSAB Merox, Stora Enso, Sveriges Lantbruksuniversitet, Swerea IVF och Volvo Powertrain. Finansiering kommer från Vinnova som beviljat projektet stöd med 10 miljoner kronor.

Om Swerea och RI.SE

Swerea står för Swedish Research och är en forskningskoncern med fem dotterbolag som till 57,2 procent är ägt av 5 näringslivsföreningar och till 42,8 procent av statens forskningsinstitut RI.SE “Research Institutes of Sweden” som i sin tur är sammanslaget från de tidigare instituten SP, Inventa och Swedish ICT .  Swerea MEFOS forskar kring metallurgi och metallers bearbetning och är lokaliserat i Luleå.

Artikeln är publicerad 2017-08-24 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Ny EU lagstiftning driver Skogsindustrierna att förstärka inom näringspolitik

En intensiv förhandling pågår nu i EU  om hur skogsbruk ska integreras i klimat- och energipolitiken.  Skogsindustrierna förstärker nu med Magnus Berg från Södra som blir ny chef för den näringspolitiska avdelningen.  Den tidigare chefen Mårten Larsson  går som vice vd  in i en ny roll med fokus på internationella skogsfrågor och på att skapa förutsättningar för en hållbar bioekonomi.

– Jag kommer att intensifiera arbetet med att öka insikten hos EU:s lagstiftare om hur skogsnäringen kan bidra till att mildra klimatförändringarna. Ju mer förnybart material från skogen som ersätter ändliga, fossila råvaror desto snabbare kommer vi att nå våra klimatmål, säger Mårten Larsson.

Magnus Berg kommer senast från Södra där han har varit medlemschef i 15 års tid. Dessförinnan arbetade han som sakkunnig på Näringsdepartementet och innan dess med skogsfrågor på Skogsindustrierna.

Intresset för skogen och skogsnäringen är just nu stort inom både europeisk och svensk politik, inte minst kopplat till klimat- och energifrågor.

Artikeln är publicerad 2017-08-17 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Elmia Wood succé lockade rekordmånga utställare

Världsnyheter mötte storpublik i skogen

Världens största skogsmässa var i år större än någonsin, både till yta och till antal utställare. Många besökare lockades till Elmia Wood för att se skogliga nyheter med världspremiär och ta del av ny högteknologi och kunskap i skogarna söder om Jönköping. Väderförhållandet skapade en del utmaningar för både besökare, utställare och arrangörerna.

Regnet skrämde bort de en del familjebesökare men proffsen klädde sig efter väder och kom ändå

Totalt var 555 utställare från 28 länder på plats i Bratteborg för att visa upp sina nyheter under fyra intensiva dagar med besökare från världens alla kontinenter. Många av utställarna deltog på mässans nya område, Load & Transport, med temat logistik och virkeshantering, som drog många besökare. Ytterligare ett nytillkommet område var Drone Zone, där användbarheten för drönare i skogsbruket visades upp med både konferenser och live-test.

This type of simple drone is becoming common in Swedish forests – like binoculars that can see around corners.

– Det har varit mycket folk och mycket business i Drone Zone. Min uppskattning är att två tredjedelar av våra besökare kom från utlandet, säger Urban Wahlberg, vd för Wabema och koordinator av utställarna i Drone Zone.

Unika premiärvisningar av skogsmaskiner

– Andelen internationella besökare har varit större än vanligt. Våra återförsäljare på exportmarknaderna har träffat sina kunder här. Vi har också fått förfrågningar från länder där vi inte är representerade, säger Tobias Johansson, nytillträdd vd för Rottne, som bland annat premiärvisade sin nya skördare Rottne H8D.

The new Rottne H8D is having its world premiere at Elmia Wood. An innovative powertrain system lowers fuel consumption and reduces ground damage. (photo from company)

– Vi har haft många besökare. Vår målgrupp är ju framförallt industrikunder och de är här.

– Vi har haft ett mycket bra flöde i montern. Vi vänder oss till åkare i första hand. En dominerande andel av besökarna i vår monter är från utlandet och intresset för våra produkter är stort, säger Daniel Persson Nyström, ExTe Fabriks AB.

– En fantastisk mässa. Jag har varit här i två dagar och den är bättre än Google. Elmia Wood ger en överblick över vad som finns tillgängligt för det internationella skogsbruket, säger Jan van der Sijde från Sydafrika.

Väderförhållandet skapade en del utmaningar för både besökare, utställare och arrangörerna.

–  Regnet skrämde bara bort dem som inte är i branschen. Våra nyheter möttes av stort intresse. Säger Dieter Reinisch, informationsansvarig på John Deere Forestry.

Jakob Hirsmark ansvarig för Elmia Wood

Att mässan utställare bjöd på så många spännande världspremiärer bådar gott för skogsbrukets utveckling framöver. Den här branschen står inte still, säger Jakob Hirsmark, mässansvarig för Elmia Wood.


Elmia Wood 2017 i siffror:

– 555 utställare från 28 länder, varav 200 helt nya utställare.
– 85 000 kvm monteryta.
– 7 kilometer skogsslinga.
– Sveriges till ytan största mässa.
– 131 000 kvm demoyta där skogsmaskiner visades upp i arbete.
– 143 stora skogsmaskiner utmed mässans storskaliga slinga.
– Över 200 ackrediterade journalister från 24 länder.
– 41 834 unika besökare.

CBI deltog som vanligt med sina stora krossar

Bra film om skogsbränslet Grot från energikontor Sydost

Skogsbränslet Grot, kortnamn för Grenar och Toppar, kan användas i betydligt större omfattning än vad som sker idag. Tekniken finns och kostnaderna är rimliga. Filmen visar hur det går till att producera Grot i skogsbruket

GROT flisas och används i kraftvärmeverk för att producera grön el och värme, så ett ökat uttag ger inte bara mer förtjänst för skogsägaren utan bidrar också till en ökad andel förnybar energi i Sverige.

Filmen är gjord av Energikontor Sydost och Linnéuniversitetet med hjälp av Filmfabriken 2017.

Online sedan 1995