Tag Archives: el

För mycket vindkraft i stormen skapade elavbrott på Öland

Elöverskott låg bakom elavbrottet på Öland i fredags.

Det blåste hårt, som mest 19,8 meter per sekund i byarna, vilket gjorde att vindkraftverken producerade för fullt.  Problemet var att överskottet gick inte att skicka till fastlandet eftersom en sjökabel var ur funktion.  Resultatet blev ett omfattande elavbrott.

En olycka kommer sällan ensam

Ytterligare komplikation kom genom att det mätinstrument som ska slå larm vid överbelastning också var ur funktion. När strömmen skulle kopplas på igen blev det problem, eftersom en av elbolaget Eons medarbetare inte gick att nå via mobiltelefon – den hade slutat att fungera på grund av strömavbrottet.

– Eftersom han skulle kunna ha varit inne i elstationen kunde vi naturligtvis inte koppla in elen igen. Det betydde att en annan medarbetare åkte dit och sökte upp honom, bara för att garantera att han var i säkerhet, förklarar Johan Aspegren, kommunikationschef vid Eon Elnät för SVT Nyheter Småland.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-25

Dyrare kol gav dyrare el i Sverige

Det internationella priset på kol ledde till att det nordiska spotpriset på el steg kraftigt i oktober.

novator.se/2016-11-03/ Vid utgången av månaden kostade en kilowattimme nästan 30 öre exkl. moms på spotmarknaden på den nordiska elbörsen NordPool. Prisökningen från september till oktober låg på 6,5 öre, motsvarande 27 procent.

– Ett sådant stort skutt har vi bara sett några få gånger under de senaste 17 åren, senast 2012. Då kunde vi njuta av extremt låga sommarpriser nästan ända fram tills vintern gjorde entré. Spotpriset för oktober 2016 ligger nätt och jämnt under genomsnittet för oktober månad under de senaste tio åren. I likhet med 2012 har vi gått upp från låga nivåer till mer normala, säger Andreas Myhre, elhandelschef på LOS Energy.

Torrt väder under stora delar av oktober har förstås präglat den nordiska prisbilden. Men tittar vi närmare på siffrorna finns det en faktor som har haft en avsevärt större inverkan på elpriset än någon annan: kolpriset. Det eldas med kol vid nästan hälften av all elproduktion i världen. Den största marknaden hittar vi i Asien, men även i Europa är det fortfarande kol som står för en betydande del av elproduktionen.

– Priset på kol dikterar i hög grad priset på el, förklarar Andreas.

Europeiska kolkraftsproducenter köper kol på en internationell marknad och måste sålunda konkurrera med kineser och indier om att få tag i tillräckligt med kol för att försörja elhungriga européer på väg in i vinterkylan. Planekonomiska åtgärder i Kina har syftat till att lägga ned olönsamma kolgruvor. De vidtagna åtgärderna har dock visat sig vara i överkant av vad marknaden tål och därmed har kineserna blivit tvungna att importera avsevärt mycket mer kol än tidigare från den internationella marknaden. Hittills i år har detta höjt kolpriset med 90 procent!

– Detta gör att europeiska kolkraftproducenter kräver högre pris för sin el vilket i sin tur smittar av sig på Norden och drar upp våra elpriser. Kina och Norden ligger på många sätt mycket närmare varandra än vi tror, säger Andreas.

På den framtida elmarknaden har man nu tagit höjd för ökade kolpriser, något som har höjt både spotpriset och terminspriserna. Marknadsaktörerna har även tagit höjd för att den ringa nederbörden kan ha en fördyrande effekt på priserna under vintern. Detta har lett till att vinterpriserna på el har ökat med mer än 30 procent under den senaste månaden, till ca 38 öre/kWh för första kvartalet 2017.

LOS AS är ett helägt dotterbolag till Norska Agder Energi AS

LOS AS äger och driver de två varumärkena LOS Energy och LOS som är verksamma på företags- respektive privatmarknaden i Norden och Norge.

Med en årlig försäljning på ca 8 TWh (årsförbrukning för ca 500 000 hushåll) är LOS Energy den största energileverantören på den norska företagsmarknaden.

Sedan 2007 har LOS AS haft en portfölj i tillväxt. Kärnverksamheten går ut på att sänka energikostnaderna för våra kunder genom att sälja, förvalta och identifiera energilösningar anpassade efter kundens behov.

LOS AS är ett helägt dotterbolag till Agder Energi AS med huvudkontor i Kristiansand och kontorer i Oslo,Göteborg och Arendal.

novator.se/2016-11-03/Lennart Ljungblom

Energimyndigheten skjuter på väsentlig elcertifikatökning

För att nå den nya ambitionen om ytterligare 18 TWh till 2030 föreslår Energimyndigheten att elcertifikatsystemet förlängs till 2045 och att kvoten höjs från 2022. Med hänsyn till elsystemet och elbehovet föreslås en kvotkurva som förväntas ge en högre utbyggnadstakt mot slutet av perioden.  Myndigheten föreslår vidare att småskalig solel produktion lyfts ur systemet. 

Målet med den gemensamma elcertifikatsmarknaden är att på ett kostnadseffektivt sätt öka den förnybara elproduktionen med totalt 28,4 TWh i Sverige och Norge från 2012 till 2020. Energimyndigheten har haft i uppdrag att utreda hur elcertifikatsystemet ska optimeras och förlängas för ytterligare 18 TWh förnybar el till 2030.

Energimyndigheten lämnar i sin slutrapport från kontrollstationen förslag på hur systemet ska utformas efter 2020 för ett nytt mål till 2030.

Elcertifikatsystemets nuvarande utformning har fungerat bra och har gett utbyggnad av förnybar elproduktion till en förhållandevis låg kostnad, skriver myndigheten.

– Vi anser därför att det ska fortsätta att vara ett teknikneutralt och marknadsbaserat system med långsiktiga villkor, säger Roger Östberg som är senior rådgivare på Energimyndigheten.

Förslag på förlängning och utformning av kvotkurva för 18 TWh till 2030

Sverige har idag ett elöverskott som förväntas öka ytterligare med en ökad ambition till 2030.

Myndigheten bedömer att befintliga anläggningar inte förväntas läggas ner förrän i slutet av 2020-talet, och att anpassningar av elsystemet för att möjliggöra mer variabel elproduktion kommer ta tid.

Ur marknad- och investerarperspektiv är det viktigt att utbyggnadstakten varken är för låg eller för hög, skriver myndigheten.

– De kvoter som vi föreslår ökar från 2022 och har sin tyngdpunkt mot slutet av 2020-talet.  På så vis skapar vi goda förutsättningar för utbyggnad av förnybar elproduktion efter 2020. Vi levererar en kvotkurva som tar hänsyn till elsystem och investeringstakt, det bådar gott inför framtiden, säger enhetschef Gustav Ebenå.

Energimyndigheten anser även fortsättningsvis att förnybar elproduktion ska tilldelas elcertifikat under 15 år vilket innebär att systemet förlängs till 2045.

Behov av stoppmekanism 2030

I myndighetens delredovisning i juni konstaterades att det fanns behov av en stoppmekanism 2020 för att minska osäkerheten om utbyggnad efter målåret. Energimyndigheten anser därför att en stoppmekanism ska finnas på plats i god tid innan nya kvoterna börjar gälla 2022. Utformningen av denna bör utredas snarast.

– För att skicka en tydlig signal till investerare bör det övervägas att redan nu införa ett stoppdatum med koppling till målår 2030, säger Roger Östberg.

Inga elcertifikat till ny mikroproduktion från sol efter 2020

Mikroproduktion från sol är, enligt myndigheten, idag gynnad på flera sätt utöver elcertifikatsystemet vilket gör att den inte konkurrerar på lika villkor med övriga förnybara kraftslag. Detta skapar en osäkerhet utöver marknadsrisken för aktörer på elcertifikatmarknaden.

Energimyndigheten föreslår i sin kontrollstationsrapport och solelstrategi att mikroproduktion med effekt upp till 68 kW inte ska erhålla elcertifikat efter 2020. I solelstrategin föreslår Energimyndigheten att mikroproduktionsproducenter istället ska kunna få ta del av annat stöd, vilket man inte närmare preciserar.

Om kontrollstation 2017

Enligt avtalet för den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden ska det med jämna mellanrum utföras så kallade kontrollstationer. I kontrollstationerna ska gemensamma utredningar utföras för att värdera behovet av ändringar i regelverket och justeringar av kvotkurvan för att uppnå målet. Kontrollstation 2017 genomförs så att eventuella lagändringar kan träda i kraft den 1 januari 2018.

Bakgrund

Hösten 2015 erhöll Energimyndigheten flera deluppdrag av regeringen gällande underlag till kontrollstation 2017.  Norska NVE erhöll motsvarande uppdrag från sitt departement. Flera uppdrag delredovisades i juni och den del som behandlar elcertifikatsystemets utformning vid ett nytt mål i Sverige efter 2020 ska rapporteras i oktober.

Den 1 september fick Energimyndigheten ytterligare ett uppdrag som ska rapporteras i oktober. Uppdraget innebär bland annat myndigheten ska föreslå kvoter för att förlänga och utöka elcertifikatsystemet med 18 TWh till 2030.

Här har Energimyndigheten samlat information om uppdraget inför kontrollstation 2017.

novator.se/2016-10-19/Lennart Ljungblom

 

Debatt: Elcertifikaten måste justeras skriver industri- och branschföreträdare

DEBATT. Biokraften kan tillsammans med vattenkraften vara den bas- och reglerkraft som ger energisystemet stadga och trygghet. Men det krävs att elcertifikaten justeras, skriver Rickard Andersson, Valmet och Gustav Melin, Svebio.

Fem av Sveriges riksdagspartier har kommit överens om målet att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Inriktningen har starkt stöd bland svenska folket. Hela 81 procent står bakom målet, enligt en ny Sifoundersökning vi har låtit göra. Men om målet ska nås till lägsta kostnad och med god ekonomi måste det skapas förutsättningar att utnyttja Sveriges goda tillgångar till bioenergi bättre.

I ett framtida förnybart elsystem kommer biokraft att spela en avgörande roll. Både vindkraften och solkraften växer redan kraftigt. Och biokraften, som inte är väderberoende, kan tillsammans med vattenkraften vara den bas- och reglerkraft som ger energisystemet stadga och trygghet.

Ny statistik från branschorganisationen Svebio visar att det i Sverige i dag finns 208 biokraftanläggningar som producerar el från biobränslen, torv och avfall. Tillsammans producerade de förra året cirka 10,5 TWh (10,5 miljarder kilowattimmar). Med rätt styrmedel hade dessa anläggningar kunnat producera omkring 17 TWh el under årets åtta kallaste månader.

Bioenergibranschen har i rapporten ”Biokraftplattformen” visat hur Sverige kan fortsätta ta till vara landsbygdens möjligheter och komma upp i leveranser av 40 TWh el per år 2040. Men för att det ska bli verklighet måste biokraftens möjligheter att leverera el på vintern främjas, eftersom det är då vårt behov är som störst. Partierna i energikommissionen är överens om att det så kallade elcertifikatsystemet ska förlängas, men det behöver också justeras så att en större del av investeringarna i förnybar el sker i anläggningar som kan leverera effekt när den efterfrågas.

Men biomassans möjligheter stannar inte vid elproduktion. Ny teknologi kan öka effektiviteten och användningsområdena för vår svenska skog, ofta i kombination med energiproduktion. Ett exempel är så kallade svarta pellets som är mycket energirikt och direkt kan ersätta fossilt kol. Det finns också långt utvecklad teknik för att ta ut lignin från till exempel massa- och pappersbruk. Ligninet finns i stora mängder i växternas cellväggar och har hittills främst varit en biprodukt som använts till el och värmeproduktion. Med ny teknik kan vi utvinna ligninet och använda det för att tillverka biodrivmedel, biobaserade kemikalier och en mängd olika material..

Sådana möjligheter måste tas tillvara och utvecklas om Sverige ska bli klimatneutralt till 2045, vilket Miljömålsberedningen föreslagit, och för att Sverige på bästa sätt ska utvecklas som industrination. En viktig del i vägen framåt är beredningens förslag om en offensiv bioekonomistrategi för Sverige. Med en tydlig och långsiktig politisk inriktning för att få igång investeringar och öka innovationstakten, kan biobaserade material ersätta fossila råvaror på bred front, i och utanför energisektorn.

Den svenska skogen kan användas i allt från lim, plast och kemikalier till medicin, livsmedelstillsatser och textilier, samtidigt som vi producerar el, värme och drivmedel. Detta är möjligheter som svenska folket tror mycket på. Vår Sifoundersökning visar att nästan 2 av 3 svenskar tror att biomassa från skogen kan ersätta fossila råvaror vid tillverkning av plast.

Sverige har ovanligt goda förutsättningar att bli ett av världens första länder att lämna den fossila eran bakom sig. Regeringen bör snarast bjuda in näringslivet till en dialog om bioekonomins möjligheter och om hur styrmedel kan utformas för att påskynda utvecklingen. Genom en framväxande bioekonomi kan vi både skapa ett förnybart elsystem till 2040 och klara klimatmålet till 2045. Det skulle placera Sverige i det internationella förarsätet och ge andra delar av världen en förebild att ta efter.

Rickard Andersson, affärsenhetschef Valmet

Gustav Melin, vd Svebio

Opcon: Saxlund tar ännu en brittisk stororder värd ca 40 mkr

Opcon: Saxlund tar ännu en brittisk stororder värd ca 40 mkr

Energi- och miljöteknikkoncernen Opcons dotterbolag Saxlund International GmbH har vunnit ännu en stororder till Babcock & Wilcox Vølund A/S, Danmark. Ordern är för leverans av Saxlunds förstklassiga hanteringssystem till bioeneriganläggningen Templebourough i Sheffield, Storbritannien.

Saxlunds leverans omfattar design, tillverkning, leverans och driftsättning av ett dubbelt automatiskt bränslehanteringssystem komplett med mottagningssystem och matning till ugn inklusive kranar, berättar Niklas Johansson Opcon vice president, investor relations.

Hela bränslehanteringsystemet, inklusive bränslelagring och matarsystem, designas för effektivitet, minimalt underhåll och hög tillgänglighet samtidigt som miljöpåverkan i form av stoft och ljud begränsas. Systemet erbjuder även flexibilitet vid användning av virkesavfall av olika slag och kvalitet.

Ordervärdet uppgår till drygt 4 miljoner EURO (ca 40 m SEK) med driftsättning och överlämning 2017.

– Vi är stolta över att kunna hjälpa Babcock & Wilcox Vølund i ännu ett förstklassigt projekt. Vi levererar utrustning som är avgörande för att säkerställa hög tillgänglighet, effektivitet och flexibilitet för våra kunder. Med omfattande verksamhet i Tyskland, Storbritannien och Sverige och runt 60 års erfarenhet kan vi erbjuda innovativa och beprövade lösningar inom de flesta applikationer, säger Harald Wehner, vd Saxlund International GmbH.

Saxlund och SRE är ledande varumärken inom bioenergi. Inom bioenergisektorn erbjuder Opcon allt från design av hela kraftvärmeanläggningar till hanteringssystem och förbränningsanläggningar under varumärket Saxlund. Under varumärket SRE levereras bl.a. system för rening och energieffektivisering för biobränsleeldade fjärrvärmeverk, sågverk, pelletstillverkare och kommersiella växthus samt rökgasreningsutrustning för industrier.

Om Opconkoncernen

Opcon är en svensk energi- och miljöteknikkoncen som utvecklar, producerar och marknadsför system och produkter för miljövänlig, effektiv och resurssnål energianvändning med fokus inom bioenergi. Opcon har verksamhet i Sverige, Tyskland och Storbritannien. Antalet anställda är cirka 100. Opcon har nyligen avslutat försäljning av sin Kompressorteknik och Waste Heat Recovery verksamhet för 400 mkr till kinesiska Shanghai XingXueKang Investment Partnership och är nu fokuserat på bioenergi. 

Om B&W Völund

B&W Völund har harft stora framgångar i Storbrittanien och signerade i slutet av september sin tredje stora order på ett år. Det senaste projektet är Teeside, en  40MWe anläggning som följer på projekten i Margam, Port Talbot i South Wales, tecknad i januari 2015, och Templeborough projektetet i Rotherham, från mars 2015. Projekten kommer ge 120MW av förnybar energi.

B&W Völund är sedan år 2000 en del av internationella Babcock & Wilcox och äger sedan 2010 svenska Götaverken AB  specialiserad i rökgasreningssystem. 

 

Online sedan 1995