Tag Archives: el

Internationellt kapital säkrar 650 MW vindkraft i Markbygden ETT i Piteå

Vindprojektet Markbygden ETT med 179 vindkraftverk och effekten 650 MW är en del av ett mycket stort industriprojekt i Piteå kommun vilket siktar på att bli en av de största vindkraftparkerna on shore i Europa med över 4000 MW eleffekt och 1200 vindturbiner. Projektet är utvecklat av det privatägda bolaget bolaget Swevind med Wolfgang Kropp som huvudägare.

Markbygden ETT är det tredje delprojektet av markbygden Etapp 1. Det är en sammanhängande vindkraftpark som är elektriskt uppdelad i tre vindkraftparker: Kilberget, Gråberget och Snöbergen vilka kommer  anslutas via transformatorstationen Råbäcken (1200MW) till Svenska Kraftnäts stamnät (400kV).

I början av november såldes Markbygden ETT till ett internationellt konsortium bestående av GE Energy Financial Services och Green Investment Group limited som är en del av Macquire Groiup. Med sina nya ägare har bolagen säkrat finansieringen på 800 miljoner Euro, bl a med ett lån av Europeiska investerings banken EIB. Teknikleverantör blir nu GE Renewable Energy. Den tidigare partnern tyska Enercom utvecklar istället andra delar av det väldiga Markbygden projektet.

Imorgon onsdag den 22 november besöker näringsminister Mikael Damberg med närvaro av landshövding Sven Erik Österberg, kommunalråden Anders Lundkvist och Helena Stenberg samt representanter från Markbygden Ett, Swevind och markägarna SCA samt Svea Skog området.

Bakgrund

2008 ansökte bolaget Markbygden Vind AB, ett dotterbolag till Swevind, om tillstånd att bygga och driva en mycket stora vindkraftanläggning i Markbygden. Potentialen är 1100 vindkraftverk. På grund av projektets storlek ansökte bolaget om tillåtlighetsprövning vilken godkändes av regeringen 2010.

Markbygden ETT är en del i en vindkraft exploatering som kan bli Europas störas on shore

Området har mycket goda vindförhållanden, är glest befolkat och har få motstående intressen. Dessutom korsas området av tre stora kraftledningar som kan användas för överföring av el.

Projektet har uppdelats i delprojekt. I det första pilotprojektet Dragaliden och Stor-Blåliden  uppfördes 20 turbiner med en effekt på 42 MW och en beräknad årlig produktion på 170 GWh el. Etapp 1 påbörjades hösten 2012. 314 turbiner med 917 MW effekt och 3,0 TWh i årlig produktion. Etappen är uppdelad i delprojekten Ertaträsk, Skogberget och Markbygden Ett. Erstaträsk och Skogberget har övertogs i februari 2016 av den tidigare partnern tyska vindkrafttillverkaren Enercon. Under det att Markbygden Ett stannar kvar hos Swevind.

Etapp 2, det västligaste projektet fick tillstånd 2015 och har också övertagits av Enercon. Där installeras 440 turbiner med 1300 MW effekt och en årsproduktion på 3,5 TWh.

Den tredje etappen är fortfarande under utredning och tillståndsprojcessen är i full gång. Ett överklagande ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen. Totalt planeras 442 turbiner med effekten 1800 MW och en årlig produktion av 5,5 TWh.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-11-21 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi, Bioekonomi och Miljö. 

Rekord hög solel installation i Indien men pris oro bromsar utvecklingen

Solel i Indien fortsätter sin extremt snabba utbyggnad vilken dock bedöms avta något 2018. Prisnivån får solel i de senaste auktionerna är ner på låga 32 öre per kWh (2,5rupier). För kvartal 3 rapporterar nyhetsbrevet Mercomindia att ytterligare 2,2 GW (2200 MW) sol el installerats vilket gör att Indien mot slutet av 2017 beräknas ha nästan 25 000 GW solel installerat. Över 90 procent är stora elbolagsinstallationer. Andelen privata takinstallationer ökar men utgör ändå fortsatt inte mer än 10 procent av totalen.

Mercom India varnar dock för en avstannade utveckling eftersom det fortsatta prisfallet på solceller har upphört och bytts mot en mindre prisökning. Det gör investerare oroliga och det blir riskablare att ge konkurrenskraftiga bud på auktionerna, projekt förhalas. Kinesiska tillverkare dominerar i leverantörsledet av utrustning.  En annan orsak till uppbromsningen är att godkännade processen för nya färdigbyggda anläggningar för att kopplas in på elnätet tenderar att bli allt mer utdragen samt oklara skatteregler.

Men många projekt finns fortsatt i den indiska pipelinen. 11,5 GW elbolagsprojekt är under utveckling och därutöver väntar 5,6 GW tenders är annonserade inväntar kommande auktioner.

Regionen med flest solpaneler installerade är Telangana följt av Andhra Pradesh och Rajastan.

Artikeln är publicerad 2017-11-21 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi, Bioekonomi och Miljö

 

Heliatek elproducerande solfilm installerat på skoltak – störst i världen

Den 15 november invigde franska Engie och tyska Heliatek  tillsammans med Department of Charentes-Maritimes världens största BIOPV (Building integrated Organic PhotoVoltaic)  installation på ett tak. I hamnstaden La Rochelle finns nu 500 kvadratmeter Heliatek solfilm HeliaSol installerat på taket av Pierre Mendes France gymnasieskola.  Med 3 olika längder  2, 4 och 5,7 meter applicerades sex personer under en dag nära 400 filmer.

HeliaSol färdig att använda solfilm med självhäftande baksida samt inkluderande ledningar så installerade 6 personer på 8 timmat 500 kvadratmeter solfilm.  Den installerade kapaciteten är 22,5 kWp vilket ger omkring 23,8 MWh av el på årsbasis.  Elmängden motsvarar cirka 5 hushålls behov eller 15 procent av skolans årliga elbehov.

HeliaSol är avsett för att installeras på befintliga äldre tak också på på tak som ej tål tung belastning.

– Tack vare vår investerare och partner ENGIE så fick vi möjlighet att på rekordtid realisera detta projekt,  säger Thibaud Le Séguillon. vd för Heliatek.

– Byggnaders energibehov är stora och tack vare denna nya produkt kan byggnader som tidigare ej kunde konverteras för egen elproduktion nu komma igång med egen lokalproducerad el, säger Isabelle Kocher, vd för ENGIE.

ENGIE är ett stort globalt verkande börsnoterat energiföretag med verksamhet i 70 länder och med 150 000 anställda. Huvudkontoret ligger i Frankrike. Heliatek har sin produktion i Dresden och Ulm i Tyskland. Företaget med 110 anställda utvecklar, producerar och distribuerar Organic PV solar film.

Artikeln är publicerad 2017-11-15 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

DEFA blir nästa laddföretag in i Power Circle

DEFA är för de flesta kända som globalt marknadsledande inom elektrisk bilvärme. Men efter flera förvärv av bolag inom digitala tjänster och elbilsladdning blir DEFA en stark aktör på marknaden för laddinfrastruktur, med flest uppkopplade elbilskunder i Europa. Nu blir man också partnerföretag i branchgrupperingen Power Circle .

Power Circle samlar en stor bredd av företag som arbetar med el inom energibranschen, för att utforska viktiga framtidsfrågor, bistå beslutsfattare med information och synliggöra elens möjligheter att bidra till en hållbar utveckling av samhället. Ett viktigt område för verksamheten är elektrifiering av transportsektorn och den laddinfrastruktur som krävs för att lyckas. Med DEFA som partnerföretag samlar Power Circle samtliga tunga aktörer på laddinfraområdet.

DEFA förvärvade nyligen norska SALTO Ladestasjoner AS och svenska Cloudcharge AB som ett led i en strategisk satsning på e-mobility, och blir därmed den aktör som har störst installerad bas och flest uppkopplade elbilskunder i Europa.

– DEFA är en helhetsleverantör och vi uppskattar att Power Circle kvalitetssäkrar branschen och att vi tillsammans kan länka ihop det helhetstänk som måste till inom V2H och energioptimering, säger Charlotte Eisner på DEFA e-mobility.

Om DEFA

DEFA är ett norskt bolag, grundat 1946. Med över 400 anställda på 3 kontinenter distribueras företagets produkter och tjänster i 30 länder, spritt över hela världen.

Om Power Circle

Power Circle samlar den nya energibranschen kring viktiga framtidsfrågor. Tillsammans med de cirka 60 partnerföretagen verkar man för hållbar utveckling genom elektrifiering.  Verksamheten inriktas på nätverk, kunskapsspridning, demonstration och påverkan inom framtidsfrågor såsom framtidens elnät och energilager, elektrifiering av transporter samt förnybar energi. Läs mer på www.powercircle.org.

Artikeln är publicerad 2017-11-13 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt djup på Nordisk Bioenergi. 

 

Nya miljardinvesteringar i svensk kärnkraft

Två kärnkraftreaktorer är på väg att läggas ner, Ringhals 1 och 2. Den minsta Oskarshamn 1 stängdes definitivt i somras. För Oskarshamn 2 som inte varit i drift sedan 2013 har nedmonteringen nyligen påbörjats.   För fyra av de övriga sex, Forsmark 1-3 samt Oskarshamn 3 planeras istället miljardinvesteringar i skydd för härdsmältning. För Ringhals har ännu inget kommunicerats. 2015 beslöt huvudägaren Vattenfall mot minoritetsägaren E.on önskan att block 1 och 2 skulle stängas 2020 respektive 2019. Stora investeringar har gjorts i Ringhals med nya turbiner och alla fyra blocken producerar för närvarande med 100 procent.

Produktion i Ringhals kärnkraftverk
Ringhals 4 reaktorer producerar till 100 procent i oktober 2017 mao 3 898 MW.

Energiöverenskommelsen från förra året satte inte upp en bortre tidsgräns för kärnkraften men samtidigt sa man att Sverige skulle bli 100 procentigt förnybart och i detta inkluderas inte enligt regeringen, kärnkraft.  Men det viktiga beslutet att fasa ut effektskatten för kärnkraften förändrade verkens lönsamhet och avveckling förändrades mot en kombination av nedläggning och  utveckling.

För Forsmarks tre reaktorer och för Oskarshamn återstående reaktor planeras nu Vattenfall respektive det E.on ägda bolaget Uniper miljardinvesteringar i oberoende härdkylning. Något som kärnkraftinspektionen kräver måste finnas på plats senast 2020. Det är sammanlagda investeringar på minst 2 miljarder kronor. För Ringhals 3 och 4 som majoritets ägs av Vattenfall har inga ytterligare investerings beslut kommunicerats. Minoritetsägare (26,9%) är E.on. Men enligt Vattenfall arbetar man vidare med planeringsförutsättningar för en 60 årig drift av dessa båda anläggningar.

Det måste då betyda att  beslut om ytterligare säkerhetsinvesteringar därför måste komma inom kort.

Artikeln är publicerad 2017-10-30 på web-tidningen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

Ringhals kärnkraftverk producerar nu för fullt men block 1 och 2 planeras tas ur drift senast 2020 och för block 3 och 4 förväntas information om nyinvesteringar i säkerhetssystem komma inom kort.

100 procent förnybart blir dyrt – Sweco lämnar rapport

Konsultföretaget Sweco har på uppdrag av Skellefteå kraft tagit fram en rapport med två scenarior för den framtida elproduktionen baserade på beslutet om 100 procent förnybart 2040.  Fem politiska partier ställde sig sommaren 2016 bakom energiöverenskommelsen, där målet är en 100 procent förnybar elproduktion år 2040.  Enligt Sweco blir omställningen dyr. I båda fallen på kostar den 1 500 miljarder kronor.  Hälften av summan rör investeringar i ny produktion. Den andra hälften består av investeringar i elnät, energilager och system för att anpassa efterfrågan till tillgången på el.

Storsatsning på vind och sol analysen inkluderar ej ökad biokraft

Swecos analys innebär en storsatsning på vind och sol. En ökad användning av bio har inte inkluderats. En slutsats av rapporten är att vattenkraften får stor uppgift att balansera de intermittenta energislagen sol och vind. I sammanfattningen öppnar man därför upp för effekthöjningar och utbyggnad av vattenkraft.  Man skriver också att marknads- och affärsmodeller behöver utvecklas för att framförallt få igång utveckling av produktion, energilager och efterfrågeflexibilitet.

Swecos analys bygger på två scenarier, där båda utgår ifrån att kärnkraften är avvecklad. I det första scenariot, som Sweco bedömer som mest sannolikt, har den landbaserade vindkraften i norra Sverige byggts ut, vattenkraften har fått en effekthöjning och solkraften har byggts ut så att den kan leverera 10 TWh per år.

I det andra scenariot har både land- och havsbaserad vindkraft byggts ut i södra Sverige, medan vattenkraften ligger kvar på dagens effektnivå och solkraften har byggts ut till 20 TWh per år.

Oavsett scenario väntas den största utbyggnaden ske inom vindkraft. Från dagens drygt 17 TWh per år måste vindkraften leverera mellan 65 och 75 TWh 2040, i båda Swecos alternativ.

Länk till rapporten som finns tillgänglig hos Skellefteå kraft. 

Artikeln är publicerad 2017-10-30 på web-tidningen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

Gotland stoppar anslutning av ny elproduktion

Gotland Energi AB, GEAB, har fattat beslutet att inte tillåta anslutning av ny elproduktion innan en lösning är på plats som medger en stabil och robust elförsörjning på Gotland. Beslutet avser all elproduktion, även mikroproduktion. Enda undantagen är elproduktion som timma för timma alltid förbrukas av kund i kundens anläggning och därmed inte matas in på elnätet. Undantagen är även ny reservkraft. Tidpunkt för ikraftträdandet är 1/11 2017.

– Det är ett svårt beslut att ta men GEAB sätter driftssäkerheten, för våra befintliga kunder på Gotland,  före anslutning av produktion, så länge vi inte har en mer robust elförsörjning till Gotland, säger Jan Karlsson VD i GEAB.

-Vi vill inte orsaka strömavbrott för våra kunder, tex. lantbrukare som har mjölkmaskiner eller för industrier med känslig produktion. Alla gotlänningar är beroende av en stabil elleverans och vi på GEAB tar vårt ansvar för detta. Både genom de investeringar vi gör i vårt elnät samt med detta beslut gällande ny elproduktion, avslutar Jan Karlsson.

På Gotland  finns idag 185 MW förnybar installerad kraft och  el exporteras till fastlandet 13 procent av tiden.

Just nu pågår investeringar i fastlandskabeln i storleksordningen 200 Mkr som syftar till att säkerställa livslängden i ytterligare 20 år. den är dock  konstruerad för den situation som rådde när den byggdes 1983 och 1987, planen var då att importera den el som vi på Gotland behöver från fastlandet.

Under 2000-talet byggdes alltmera elproduktion (vindkraft) på Gotland och Gotlandskabeln anpassades så att den även kunde klara en situation med export av el till fastlandet. Denna driftsituation innebär dock en förhöjd risk för fel på fastlandskabeln. Vid dagens produktionsnivå är risken ungefär ett totalavbrott vartannat år.

– Vi har under senare år haft ett totalavbrott per år i snitt. Mellan 1991 och 2001 hade vi en tioårsperiod helt utan totalavbrott på ön.

– Vi ser att risken för fel på gotlandskabeln ökar med ökad elproduktion och vi ser inte en enkel, snabb och ekonomisk försvarbar lösning på hur vi ska kunna ansluta ny elproduktion utan att samtidigt försämra driftsäkerheten för Gotlands elförsörjning ytterligare.

Med denna bakgrund har Gotlands Elnäts styrelse fattat ett beslut om att inte tillåta anslutning av ny produktion till GEAB:s nät förrän en lösning är på plats som medger en stabil och robust elförsörjning på Gotland med ökad elproduktion.

De befintliga mikroproducenterna samt kunder som redan har föranmält och fått sitt installationsmedgivande för ny mikroproduktion berörs inte av beslutet.

För att minska konsekvenserna av GEABs beslut införs under en övergångsperiod dessa regler:

  1. Alla installationer som är föranmälda före 31/10 och som fått installationsmedgivande från GEAB får installeras inom två månader.
  2. Efter denna period kommer GEAB inte att tillåta någon ny anslutning av elproduktion i elnätet, innan en driftsäker och trygg lösning för elförsörjning av Gotland är på plats.
Artikeln är publicerad 2017-09-11 på mediaportalen novator.se och är baserad på ett pressmeddelande som redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

För mycket vindkraft i stormen skapade elavbrott på Öland

Elöverskott låg bakom elavbrottet på Öland i fredags.

Det blåste hårt, som mest 19,8 meter per sekund i byarna, vilket gjorde att vindkraftverken producerade för fullt.  Problemet var att överskottet gick inte att skicka till fastlandet eftersom en sjökabel var ur funktion.  Resultatet blev ett omfattande elavbrott.

En olycka kommer sällan ensam

Ytterligare komplikation kom genom att det mätinstrument som ska slå larm vid överbelastning också var ur funktion. När strömmen skulle kopplas på igen blev det problem, eftersom en av elbolaget Eons medarbetare inte gick att nå via mobiltelefon – den hade slutat att fungera på grund av strömavbrottet.

– Eftersom han skulle kunna ha varit inne i elstationen kunde vi naturligtvis inte koppla in elen igen. Det betydde att en annan medarbetare åkte dit och sökte upp honom, bara för att garantera att han var i säkerhet, förklarar Johan Aspegren, kommunikationschef vid Eon Elnät för SVT Nyheter Småland.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-25

Dyrare kol gav dyrare el i Sverige

Det internationella priset på kol ledde till att det nordiska spotpriset på el steg kraftigt i oktober.

novator.se/2016-11-03/ Vid utgången av månaden kostade en kilowattimme nästan 30 öre exkl. moms på spotmarknaden på den nordiska elbörsen NordPool. Prisökningen från september till oktober låg på 6,5 öre, motsvarande 27 procent.

– Ett sådant stort skutt har vi bara sett några få gånger under de senaste 17 åren, senast 2012. Då kunde vi njuta av extremt låga sommarpriser nästan ända fram tills vintern gjorde entré. Spotpriset för oktober 2016 ligger nätt och jämnt under genomsnittet för oktober månad under de senaste tio åren. I likhet med 2012 har vi gått upp från låga nivåer till mer normala, säger Andreas Myhre, elhandelschef på LOS Energy.

Torrt väder under stora delar av oktober har förstås präglat den nordiska prisbilden. Men tittar vi närmare på siffrorna finns det en faktor som har haft en avsevärt större inverkan på elpriset än någon annan: kolpriset. Det eldas med kol vid nästan hälften av all elproduktion i världen. Den största marknaden hittar vi i Asien, men även i Europa är det fortfarande kol som står för en betydande del av elproduktionen.

– Priset på kol dikterar i hög grad priset på el, förklarar Andreas.

Europeiska kolkraftsproducenter köper kol på en internationell marknad och måste sålunda konkurrera med kineser och indier om att få tag i tillräckligt med kol för att försörja elhungriga européer på väg in i vinterkylan. Planekonomiska åtgärder i Kina har syftat till att lägga ned olönsamma kolgruvor. De vidtagna åtgärderna har dock visat sig vara i överkant av vad marknaden tål och därmed har kineserna blivit tvungna att importera avsevärt mycket mer kol än tidigare från den internationella marknaden. Hittills i år har detta höjt kolpriset med 90 procent!

– Detta gör att europeiska kolkraftproducenter kräver högre pris för sin el vilket i sin tur smittar av sig på Norden och drar upp våra elpriser. Kina och Norden ligger på många sätt mycket närmare varandra än vi tror, säger Andreas.

På den framtida elmarknaden har man nu tagit höjd för ökade kolpriser, något som har höjt både spotpriset och terminspriserna. Marknadsaktörerna har även tagit höjd för att den ringa nederbörden kan ha en fördyrande effekt på priserna under vintern. Detta har lett till att vinterpriserna på el har ökat med mer än 30 procent under den senaste månaden, till ca 38 öre/kWh för första kvartalet 2017.

LOS AS är ett helägt dotterbolag till Norska Agder Energi AS

LOS AS äger och driver de två varumärkena LOS Energy och LOS som är verksamma på företags- respektive privatmarknaden i Norden och Norge.

Med en årlig försäljning på ca 8 TWh (årsförbrukning för ca 500 000 hushåll) är LOS Energy den största energileverantören på den norska företagsmarknaden.

Sedan 2007 har LOS AS haft en portfölj i tillväxt. Kärnverksamheten går ut på att sänka energikostnaderna för våra kunder genom att sälja, förvalta och identifiera energilösningar anpassade efter kundens behov.

LOS AS är ett helägt dotterbolag till Agder Energi AS med huvudkontor i Kristiansand och kontorer i Oslo,Göteborg och Arendal.

novator.se/2016-11-03/Lennart Ljungblom

Energimyndigheten skjuter på väsentlig elcertifikatökning

För att nå den nya ambitionen om ytterligare 18 TWh till 2030 föreslår Energimyndigheten att elcertifikatsystemet förlängs till 2045 och att kvoten höjs från 2022. Med hänsyn till elsystemet och elbehovet föreslås en kvotkurva som förväntas ge en högre utbyggnadstakt mot slutet av perioden.  Myndigheten föreslår vidare att småskalig solel produktion lyfts ur systemet. 

Målet med den gemensamma elcertifikatsmarknaden är att på ett kostnadseffektivt sätt öka den förnybara elproduktionen med totalt 28,4 TWh i Sverige och Norge från 2012 till 2020. Energimyndigheten har haft i uppdrag att utreda hur elcertifikatsystemet ska optimeras och förlängas för ytterligare 18 TWh förnybar el till 2030.

Energimyndigheten lämnar i sin slutrapport från kontrollstationen förslag på hur systemet ska utformas efter 2020 för ett nytt mål till 2030.

Elcertifikatsystemets nuvarande utformning har fungerat bra och har gett utbyggnad av förnybar elproduktion till en förhållandevis låg kostnad, skriver myndigheten.

– Vi anser därför att det ska fortsätta att vara ett teknikneutralt och marknadsbaserat system med långsiktiga villkor, säger Roger Östberg som är senior rådgivare på Energimyndigheten.

Förslag på förlängning och utformning av kvotkurva för 18 TWh till 2030

Sverige har idag ett elöverskott som förväntas öka ytterligare med en ökad ambition till 2030.

Myndigheten bedömer att befintliga anläggningar inte förväntas läggas ner förrän i slutet av 2020-talet, och att anpassningar av elsystemet för att möjliggöra mer variabel elproduktion kommer ta tid.

Ur marknad- och investerarperspektiv är det viktigt att utbyggnadstakten varken är för låg eller för hög, skriver myndigheten.

– De kvoter som vi föreslår ökar från 2022 och har sin tyngdpunkt mot slutet av 2020-talet.  På så vis skapar vi goda förutsättningar för utbyggnad av förnybar elproduktion efter 2020. Vi levererar en kvotkurva som tar hänsyn till elsystem och investeringstakt, det bådar gott inför framtiden, säger enhetschef Gustav Ebenå.

Energimyndigheten anser även fortsättningsvis att förnybar elproduktion ska tilldelas elcertifikat under 15 år vilket innebär att systemet förlängs till 2045.

Behov av stoppmekanism 2030

I myndighetens delredovisning i juni konstaterades att det fanns behov av en stoppmekanism 2020 för att minska osäkerheten om utbyggnad efter målåret. Energimyndigheten anser därför att en stoppmekanism ska finnas på plats i god tid innan nya kvoterna börjar gälla 2022. Utformningen av denna bör utredas snarast.

– För att skicka en tydlig signal till investerare bör det övervägas att redan nu införa ett stoppdatum med koppling till målår 2030, säger Roger Östberg.

Inga elcertifikat till ny mikroproduktion från sol efter 2020

Mikroproduktion från sol är, enligt myndigheten, idag gynnad på flera sätt utöver elcertifikatsystemet vilket gör att den inte konkurrerar på lika villkor med övriga förnybara kraftslag. Detta skapar en osäkerhet utöver marknadsrisken för aktörer på elcertifikatmarknaden.

Energimyndigheten föreslår i sin kontrollstationsrapport och solelstrategi att mikroproduktion med effekt upp till 68 kW inte ska erhålla elcertifikat efter 2020. I solelstrategin föreslår Energimyndigheten att mikroproduktionsproducenter istället ska kunna få ta del av annat stöd, vilket man inte närmare preciserar.

Om kontrollstation 2017

Enligt avtalet för den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden ska det med jämna mellanrum utföras så kallade kontrollstationer. I kontrollstationerna ska gemensamma utredningar utföras för att värdera behovet av ändringar i regelverket och justeringar av kvotkurvan för att uppnå målet. Kontrollstation 2017 genomförs så att eventuella lagändringar kan träda i kraft den 1 januari 2018.

Bakgrund

Hösten 2015 erhöll Energimyndigheten flera deluppdrag av regeringen gällande underlag till kontrollstation 2017.  Norska NVE erhöll motsvarande uppdrag från sitt departement. Flera uppdrag delredovisades i juni och den del som behandlar elcertifikatsystemets utformning vid ett nytt mål i Sverige efter 2020 ska rapporteras i oktober.

Den 1 september fick Energimyndigheten ytterligare ett uppdrag som ska rapporteras i oktober. Uppdraget innebär bland annat myndigheten ska föreslå kvoter för att förlänga och utöka elcertifikatsystemet med 18 TWh till 2030.

Här har Energimyndigheten samlat information om uppdraget inför kontrollstation 2017.

novator.se/2016-10-19/Lennart Ljungblom

 

Online sedan 1995