Tag Archives: skogsindustri

Stora Enso Skoghall och Karlstads Energi utökar samarbetet.

En energibesparing på ytterligare cirka 10 GWh per år – motsvarande uppvärmningen av fler än 660 villor. Det blir effekten av ett utökat samarbete mellan Skoghalls Bruk och Karlstads Energi.

”Miljön är den stora vinnaren”, säger Dan Johansson, energiingenjör på Skoghalls Bruk. (Fotot)

Genom ett nytt och mer effektivt arbetssätt där Stora Enso meddelar Karlstads Energi när bruket har överskottsvärme tillgänglig, har nyttjandet av brukets överskottsvärme till fjärrvärmenätet i Karlstad och Hammarö ökat markant., berättar Dan Johansson.

Ombytta roller var lösningen
Energisamarbetet mellan Karlstads Energi och Skoghalls Bruk har varit aktivt sedan 2009 när överföringsledningen mellan Karlstad och Skoghall togs i drift. Fram tills nu har det varit Karlstads Energi som kontaktat Skoghalls Bruk när de haft behov av värmeleveranser. Vid vissa tillfällen har bruket inte haft möjlighet att leverera någon biobaserad värme, eftersom den största delen av ångan behövs internt till brukets kartongproduktion. Däremot kan Karlstads Energi ofta anpassa och reducera sin egen produktion för att ta emot överskottsvärme från bruket när den finns tillgänglig. Med det nya sättet att samarbeta kan båda parter begära leverans av värme och mer överskottsvärme tas till vara.

”Med det utökade samarbetet sjunker våra produktionskostnader samtidigt som vi bidrar till att stärka konkurrenskraften hos Skoghalls Bruk”, säger Johan Thelander, värmechef på Karlstads Energi.

På årsbasis uppskattas att det utökade samarbetet kommer att räcka till uppvärmningen motsvarande fler än 660 villor.

Artikeln är publicerad 2017-06-21 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

Saxwerk levererar 15 MW till SCA Gällö för virkestorkning

Saxwerk har tecknat avtal med SCA Gällö Timber om leverans av en 15 MW energianläggning som skall leverera hetvatten till sågverkets virkestorkar.

Leveransen är en totalentreprenad med bränslehantering, ugn, panna och elfilter. I leveransen ingår pannhus, samt rörentreprenad. Det mekaniska montaget påbörjas efter sommaren. Drifttagningen kommer ske i början av 2018.

VEÅ levererar den beprövade UNIVEX typ HVV för anslutning till Saxwerks ugn. Konstruktionsarbetet är påbörjat och leverans skall ske under sommaren.

novator.se/2017-03-07/Lennart Ljungblom

Stora Enso stänger en pappersmaskin i Kvarnsveden

Stora Enso lägger ner pappersmaskin

Stora Enso planerar att redan vid utgången av andra kvartalet  2017 stänga en pappersmaskin vid bruket i Kvarnsveden i Dalarna.

Skogsjätten Stora Enso vill spara 113 miljoner kronor genom att stänga en pappersmaskin vid Kvarnsvedens bruk i Dalarna. Pappersmaskinen har en kapacitet på 100 000 ton obestruket journalpapper per år.

Bolaget planerar att stänga maskinen i slutet av andra kvartalet i år, och ska nu inleda MBL-förhandlingar med de anställda vid bruket. De planerade åtgärderna påverkar 140 anställda.

– Vi planerar att omorganisera verksamheten för att stärka Kvarnsvedens bruk i den strukturellt nedåtgående pappersmarknaden. Planerna inkluderar permanent nedläggning av PM 8, eftersom maskinen är liten och tekniskt sett gammal och tyvärr inte längre konkurrenskraftig under rådande marknadsförhållanden, säger Kati ter Horst som är chef för division Paper i ett pressmeddelande.

Produktionen vid Kvarnsvedens bruk kommer att fortsätta på två linjer, en pappersmaskin för förbättrat tidningspapper och en för journalpapper.

novator.se/2017-02-16/Lennart Ljungblom

Skog till bioraffinaderi studeras i förstudie av Rise

Förstudie ska undersöka hur bioraffinaderi i storformat kan realisera bioekonomin

Förstudien Flaggskepp Bioraffinaderi ska utreda förutsättningar för att realisera bioekonomi  genom att skapa ett fullskaligt bioraffinaderi som, från hållbar skogsråvara, framställer ett flertal olika produkter vilka ersätter oljebaserade produkter. Processum leder den förstudie som stöds av 13 företag representerande skogsägare liksom skogs-, kemi- och detaljhandelsföretag.

Förstudien avser att identifiera, beskriva och utvärdera en anläggning med en optimal sammansättning av processer och produkter.

Förutom produktion av en miljon ton textilcellulosa är avsikten att ett bioraffinaderi även ska kunna producera ytterligare produkter, exempelvis proteinprodukter, gröna kemikalier, biodrivmedel, lignosulfonat och biogas.

Genom att använda etablerad teknik och innovationer som är nära kommersiella genomföranden, finns möjlighet att tillverka ytterligare produkter. En förutsättning är att tillverkningen ska vara energimässigt självförsörjande och ha högt resursutnyttjande.

– Vi ska i en förstudie utreda förutsättningarna för att skapa det storskaliga bioraffinaderi som krävs för att, till konkurrenskraftiga kostnader, ersätta oljebaserade produkter, säger Magnus Hallberg, vd för Processum.

– Under flera år har vi, tillsammans med klustermedlemmar och andra aktörer, utvecklat bioraffinaderiprocesser och produkter. Flera av dem är nu redo för industriell uppskalning. Det krävs en storskalighet för att produkterna ska vara lönsamma och för att råvaran ska nyttjas så högvärdigt som möjligt.

– För att ha en chans att realisera ett projekt som detta är det nödvändigt med en bred satsning, betonar Lars Winter, vice ordförande i Processum. För att nå framgång krävs såväl tekniskt kunnande liksom marknadskunnande, vilket deltagarna i förstudien bidrar med. Styrkan är att parterna i förstudien representerar hela värdekedjan från skog till produkter, dessutom på den globala marknaden.

Förstudien finansieras till hälften av Länsstyrelsen Västernorrland och till hälften av deltagarna i förstudien. Den leds av Processum och kommer att utföras av det internationella konsultföretaget Pöyry tillsammans med parterna.

RISE övergripande uppdrag är att i samverkan med akademi, näringsliv och samhälle, bidra till hållbar tillväxt och stärkt konkurrenskraft för svenska företag. RISE driver utvecklingen av en stark, svensk institutssektor. Sedan sommaren 2016, då de tidigare institutskoncernerna Innventia, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Swedish ICT gick samman, är RISE Sveriges största forskningsinstitut med cirka 2 200 anställda. RISE äger också 43 procent av institutskoncernen Swerea.

Läs mer på www.ri.se/utveckling-av-rise

Billerud Korsnäs investerar 5,7 miljarder i Gruvön

Billerud Korsnäs bygger världens största kartongmaskin

5,7 miljarder kronor kommer att investeras i Gruvöns bruk i Grums de närmaste åren. I början av 2019 ska en kartongmaskin stå klar som den största i världen i sitt slag.

Det blev grönt ljus för projektet Next generation på Gruvöns bruk när styrelsen för Billerud Korsnäs sammanträdde i Solna i måndags.

– En historisk händelse för BillerudKorsnäs. Den stabila marknadstillväxten inom förpackningskartong och annan kartong  tillsammans med vår unika expertis gör att vi är perfekt positionerade att tillfredställa en global efterfråga. Tillgången till hållbar nordisk skog var en nyckelfaktor när vi utvärderade olika alternativ, kommenterade Per Lindberg, president och vd för BillerudKorsnäs måndagens styrelsebeslut.

– Med den nya kartongmaskinen på plats kommer Värmland stärkas som ett förpackningskartongens Silicon Valley, säger Anita Sjölander, fabriksdirektör  till Nya Värmlandstidningen

– Det blir den största maskinen i världen i sitt slag. Vi kommer kunna producera 550 000 ton kartong årligen. Men vi kommer fortfarande ha kvar flutingproduktionen och avsalumassan. Det är under många år framåt som papperstillverkningen fasas ut. Produktionen inkom koncernen kommer bli mer strömlinjeformad framöver. Nuvarande papperstillverkning kommer successivt föras över till andra produktionsenheter inom koncernen. Däremot kommer inte Gruvöns tillverkning av “high quality fluting” påverkas av den nya investeringen.

Största investeringen

5,7 miljarder kronor är den största investering som gjorts i pappers- och kartongmaskinsindustrin i Europa på 2000-talet. Arbetet har pågått i mer än två år, från förprojektering till beslut.

Med den nya kartongmaskinen KM7 kan bruket producera nya produkter som exempelvis vätskekartonger för juice och mjölk. Satsningen ersätter på sikt fyra av de befintliga pappersmaskinerna på Gruvön.

Anita Sjölander igen.

–  Vi är idag 840 anställda på Gruvön i dag ungefär. Jag tror vi kommer landa på omkring 650, men inget är klart. I första skedet ska vi anställa fler. Vi tryggar produktionen på anläggningen för lång tid framöver. Det här är viktigt för Grums och det blir en väldig koncentration på biobaserad ekonomi i Värmland.

I sitt pressmeddelande skriver Billerud Korsnäs att ”när allt är på plats under första kvartalet 2019 kommer Värmland att stå för en stor del av världsproduktionen av livsmedelsförpackningar. Mjölk förpackad i Gruvöns kartong kommer att stå på matbord över hela världen.”

novator.se/2016-12-14/Lennart Ljungblom

Södra inviger utbyggda pappersbruket i Värö med närvaro av kungen

novator.se/2016-10-03/  Södra har investerat 4 miljarder kronor i bruket i Värö för att öka produktionskapaciteten från 425 000 ton till 700 000 ton massa per år. Bruket blir därmed ett av världens största för produktion av barrsulfatmassa. Utbyggnaden invigdes den 30 september med kunglig närvaro.

Tidningspapperskonsumtionen har minskat de senaste åren och flera pappersmaskiner runt om i Sverige har stannat. Samtidigt ökar den globala efterfrågan på kartonger och mjukpapper, vilket gör att även behovet av pappersmassa stiger.

– Våra kunder vill att vi satsar och investerar, våra kunder växer också, sa Södras koncernchef Lars Idermark.

Under invigningen hölls ett seminarium som modererades av Johan Kuylenstierna, vd  för Stockholms Environment Institute. Bland annat hölls en paneldebatt med Södras vd Lars Idermark, ordförande Lena Ek och Jeremy Leggett, entreprenör inom solcellsindustrin samt debattör inom klimat och energi. Temat var branschens möjlighet att bygga värde på ett hållbart sätt och hur bioenergi är en väg framåt i detta sammanhang. Närings- och innovationsminister Mikael Damberg avrundade.

Sammanlagd produktion

Södra Cell hade förra året en sammanlagd produktion av 1,6 miljoner ton massa. Men när det ombyggda Värö är uppe i full drift, och när de beslutade investeringarna i massabruken i Mönsterås och Mörrum är genomförda, ska produktionen vara 1,9 miljoner ton massa.

Produktionsökningen i Värö ökar råvarubehovet med 1,5 miljoner fastkubikmeter.

– Vi vet att den svenska skogen växer och för att fortsätta ta hand om den behöver vi en större anläggning, sa Södras ordförande Lena Ek.

Södra Cell Värö
Södra Cell Värö

FAKTA SÖDRA CELL VÄRÖ

Hösten 2014 togs första spadtaget och när ombyggnationen var som mest intensiv i somras arbetade 3500 personer från 14 olika länder med ombyggnaden.

Bruket var stängt under några veckor, men mycket av arbetet skedde samtidigt som produktionen var igång och blev därför något försenat.

Under ombyggnaden inträffade det flera olyckor, varav en dödsolycka.

Problem och förseningar till trots är målet att komma upp i full produktion under 2017.

Södra är också en stor producent av grön energi

Genom att använda gröna energiprodukter från Södra gör vi tillsammans en insats för miljön och klimatet för kommande generationer. Gemensamt för de energi- produkter som Södra säljer är att de har sitt ursprung

i skogen och är helt naturliga och förnyelsebara. Södra erbjuder flera energiprodukter som passar

kunder med olika behov. Massafabrikernas produk-
tion ger tillräckligt med el för att driva fabrikerna och överskottet förser närliggande samhällen med allt större mängder grön el och fjärrvärme.

Den ökande användningen av fjärrvärme från Södra leder till minskade utsläpp av växthusgaser, eftersom över 99 procent av energin från Södra kommer från

biobränslen. Fjärrvärmenätet värms i huvudsak av rest- värme från processen.

Södra är en av de största producenterna av grön el som är berättigad till gröna elcertifikat i Sverige. Ett elcerti- fikat motsvarar en MWh (1000 kWh) el producerad från förnybara energikällor som till exempel biobränsle.

Från massafabrikerna levereras även andra biobränsle- produkter, bland annat tallolja, bark och pellets. Av tall- oljan tillverkas biodiesel som ersätter fossil diesel i vanliga dieselmotorer.

Södra har även vindkraftverk i anslutning till massa- fabrikerna och på medlemmarnas mark.

www.novator.se/2016-10-03/Lennart Ljungblom

Södra tar andra steget i 1,7 miljarders projektet i Mörrum

På tisdagen togs det första officiella spadtaget för den nya indunstningen och brunmassatvätten vid Södras massabruk i Mörrum. Beslutet att investera 1 miljard kronor togs i februari i år och innebär flera positiva effekter.

– Idag har vi tagit det första officiella spadtaget för den nya indunstningen och för brunmassatvätten. Investeringen gör att vi kan växa med våra kunder då det innebär en ökad produktion av pappers- och dissolvingmassa. Det innebär även en förbättrad energibalans i anläggningen vilket betyder att vi kan öka leveranserna av fjärrvärme och biobränslen,  säger Stefan Sandberg, platschef.

Södras investering är det andra steget i en långsiktig satsning på massabruket i Mörrum och innebär att Södra nu investerar totalt 1,7 miljarder vid anläggningen.

Ökad produktion
Förutom investering i ny indunstningsanläggning kommer brunmassatvätten på dissolvinglinjen att moderniseras. Indunstningen ger förutsättningar för att öka produktionen och den möjliggör ökade energileveranser av såväl el och fjärrvärme som biobränslen.

Genom denna investering erbjuder Södra sina kunder större volymer av såväl pappers- som dissolvingmassa och den totala produktionen kommer efter expansionen att uppgå till 470 000 ton, från tidigare 425 000 ton.

Tisdagens spadtag blev lite annorlunda när Södras vd och koncernchef Lars Idermark och platschef Stefan Sandberg, istället för spaden, tog fram sprängämnena. Genom att spränga en jordhög markerade de att bygget nu är igång.

Med vid sprängningen var även Per-Ola Mattsson Karlshamns kommunalråd, Daniel Wäppling, Kommundirektör, Maria Zimdahl, Segmentchef/Vice VD Infraservices Division NCC och Jimmy Lindström, ansvarig för återvinningssidan i Skandinavien Andritz.

Förändrad råvarutillgång i södra Sverige och Norge

För inte så länge sedan var tillgången på fiber begränsad i södra Sverige. Södra Cell konkurrerade om medlemmarnas virke med ett flertal aktörer. Stängningen av pappersmaskiner vid Kvarnsveden, Braviken, Hallstavik och Hylte Bruk minskade efterfrågan på virke med cirka 1,8 miljoner kubikmeter per år. Samtidigt ledde stängningen av pappersmaskiner i Norge under perioden 2012-2013, och Södras nedläggning i Tofte, till en minskad efterfrågan på massaved i Norge om cirka 2,2 miljoner kubikmeter. Med andra ord så handlar det om en ökad tillgång på 4 miljoner kubikmeter virke i Södras hemregion. Södra investerar därför i alla sina bruk i södra Sverige, Mönsterås, Värö och i Mörrum.

Stora investeringar – totalt 7 miljarder kronor

I Mönsterås investerade men bland annat i biobränsle till Mesaugnarna 2015 och i en ny indunstningsanläggning 2016.  Den stora expansionen ligger i Värö där 4 miljarder investeras.  Produktionskapaciteten utökas där från 425 000 ton till 700 000 ton.  Den utbyggda fabriken kommer att tas i drift under tredje kvartalet 2016. I Mörrum är investeringen totalt 1,7 miljarder och innehåller också en expansion från 415 000 ton till 470 000 on massa.

Södra Cell Mörrum, one of three pulp mill in the Sodra group.
Södra Cell Mörrum, one of three pulp mill in the Sodra group.

Biodrivmedel: Ny pilotanläggning för drivmedel av lignin

RenFuel har utvecklat och patenterat en metod för att förädla lignin från massaindustrins förnybara restprodukt svartlut till ligninolja, Lignol, som kan ersätta fossil olja och användas som råvara i tillverkningen av förnybar bensin och diesel. Tillvaratagandet av svartluten gör dessutom att produktionskapaciteten och därmed lönsamheten i massaindustrin kan öka.

– Vår produkt Lignol är nyckeln till att nå målet om en fossilfri fordonsflotta till 2030. Det känns mycket glädjande att äntligen kunna testa produkten i stor skala tack vare samarbetet med Nordic Paper och finansieringen från Energimyndigheten, säger Sven Löchen, vd för RenFuel.

Pilotanläggningen, som uppförs inne vid Nordic Papers massafabrik i Bäckhammar, beräknas kunna tas i bruk i början av 2017.

S.Lochen
Sven Löchen, ceo RenFuel

– Faller pilotprojektet väl ut väntar Lignolproduktion i stor skala för att möta efterfrågan på den snabbt växande marknaden för biodrivmedel, säger Sven Löchen.

– Lignol kan i närtid minska beroendet av fossil olja och är ett realistiskt sätt att nå målet om en fossilfri fordonsflotta till år 2030.

– Pappers- och massaindustrin är en viktig länk i bioekonomin. Genom ett sådant här samarbete kan vi på ett konkret sätt bidra till den framväxande fossilfria framtiden. Det känns oerhört positivt, säger Per Bjurbom, vd för Nordic Paper.

En annan viktig länk i kedjan är att det finns raffinaderier som har möjlighet att producera diesel och bensin från Lignol. Preem har sedan 2010 gradvis ställt om sin tillverkning mot förnybara drivmedel genom att byta ut fossil olja mot förnybara råvaror som tallolja.

– Preem välkomnar RenFuel och Nordic Papers initiativ. En stor utmaning i Sveriges omställning mot ett fossiloberoende är tillgången på hållbara råvaror. Restprodukter från svensk skogsindustri, som lignin, uppfyller mer än väl våra krav på råvarans hållbarhet och lignin finns dessutom tillgängligt i stora volymer.

–  Vi ser fram emot att ta den första volymen Lignol genom våra raffinaderier och tillverka framtidens förnybara bensin och diesel, säger Petter Holland, VD för Preem.

– RenFuels pilotprojekt ligger i linje med Energimyndighetens strategiska prioriteringar inom förnybara drivmedel och kompletterar de forskningsprogram vi nyligen startat kring biodrivmedel, säger Jonas Lindmark, handläggare på Energimyndigheten.

Om RenFuel

RenFuel är ett svenskt innovationsföretag inom bioenergi som har tagit patent på en katalytisk process som energisnålt omvandlar lignin från biprodukter i skogsindustrin till den förnybara ligninoljan Lignol®. RenFuel består av dedikerade forskare, medarbetare och ägare som med ett gediget kunnande om skogsindustri och grön kemi drivs av tanken att ersätta ändliga fossila drivmedel med hållbar bensin och diesel.

Om Nordic Paper

Nordic Paper är världsledande inom greaseproofpapper och utvalda nischer inom oblekt papper. Koncernen har en årlig omsättning på ca 2,5 miljarder SEK och en exportandel på över 95%. Nordic Paper Holding AB har fabriker i Bäckhammar, Säffle och Åmotfors i Värmland samt Greåker i Norge. Moderbolaget finns i Bäckhammar, ca 18 km söder om Kristinehamn i Värmland. Totalt antal anställda i koncernen är ca 600.

BackhammarsBruk
Bäckhammars Bruk, a pulp and paper mill owned by Nordic paper, will be the location of the new pilot plant for lignol production.

novator.se /2016-04-29 / Lennart Ljungblom

Rottneros förnyar och investerar i ny biobränslepanna, ersätter olja

Rottneros investerar i ny biobränslepanna

Rottneros styrelse har beviljat Rottneros Bruk att investera 98 miljoner kronor i en ny energi- och utsläppseffektiv biobränslepanna. Den kommer att ersätta fossil olja som energikälla för brukets flingtorkar som torkar pappersmassan. Investeringen innebär också att bruket kommer att bygga om stora delar av energisystemet vilket höjer energieffektiviteten avsevärt. Detaljprojekteringen har inletts och den nya biobränslepannan kommer att stå färdig och tas i bruk runt halvårsskiftet 2017.

Rottneros Bruk tillverkar två olika sorters pappersmassor, CTMP och slipmassa, och har sedan många år eldat olja för att torka pappersmassan. När den nya biobränslepannan står färdig kommer biomassa att ersätta all olja som används idag, och brukets energianvändning blir därmed helt fossilfri. Den nya biobränslepannan har en effekt omkring 18MW och kommer att ersätta en äldre biobränslepanna. Leverantör av den nya pannan kommer att väljas ut inom en snar framtid.

“I samband med att vi investerar i en ny biobränslepanna kommer vi också att optimera och bygga om vårt energisystem på bruket. Det kommer att ge stora energieffektiviseringar och miljövinster, i form av lägre utsläppsnivåer. Omfattningen på besparingarna ligger på åtminstone 25 miljoner kronor per år”, säger Olle Dahlin, VD Rottneros Bruk.

“De kapacitetshöjande investeringar som Rottneros Bruk tidigare har beviljats, inom ramen för koncernens strategiska utvecklings-och handlingsplan Agenda 500, i kombination med den nya biobränslepannan kommer att befästa Rottneros Bruks position som en tillverkare av CTMP och slipmassa i världsklass”, säger Per Lundeen, VD och koncernchef Rottneros AB.

Om Rottneros

Rottneros är ett av världens ledande specialistföretag inom utveckling och produktion av massa. Uppgiften är att förse våra kunder med massaapplikationer som stärker deras marknadsposition och lönsamhet. Inom området slipmassor för den öppna marknaden är man den enskilt största globala aktören.

Rottneros produkter återfinns över hela världen. Ett finmaskigt nätverk av agenter och andra partners förser världsmarknaden med företagets lösningar. Tyngdpunkten för Rottneros försäljning ligger på Europa, USA och mindre volymer till vissa asiatiska marknader.

Rottneros produktionskapacitet uppgår till knappt 350.000 ton massa per år vid två bruk i Sverige. Vallviks- och Rottneros bruk.

Rottneros har cirka 250 medarbetare, varav flertalet i Sverige och omsätter cirka 1,5 miljarder kronor.

Rottnerosaktien är noterad på NASDAQ OMX Nordic, Stockholm.


 

 

Snart dags för 74 tons flisekipage

Det kommer att kosta 15 miljarder kronor och ta över 20 år att bygga ut det svenska vägnätet så att det klarar 74 ton tunga lastbilar. Men redan inom ett år kan ett begränsat vägnät öppnas, skriver ATL.nu.

– Det som är nytt är att vi har gjort en översyn av hela vägnätet, vi vet nu vad det finns för förutsättningar att öppna upp det för 74 ton, säger Kenneth Natanaelsson på Trafikverket.

I en rapport till regeringen konstaterar Trafikverket att större delen av vägnätet skulle klara en höjd bruttovikt upp till 74 ton. Problemet är främst en del broar som riskerar att bli flaskhalsar i systemet.

Kan gå på 12 år i bästa fall

Trafikverket förslår en ny bärighetsklass BK4 som tillåter fordonståg på upp emot 74 ton. Det långsiktiga målet bör vara att hela det statliga BK1-vägnätet ska kunna upplåtas till BK4 i framtiden. Det tar dock lång tid, uppåt 24 år. Om det satsas särskilt, Trafikverket talar om fem miljarder kronor, kan det gå på 12 år.