Tag Archives: industri

Energi, Fjärrvärme, -kyla

Fliseldning i Trollhättan minskar med ny transitledning – koksbaserd spillvärme ersätter

Den 15 december invigdes sammankopplingen av fjärrvärmenäten i Trollhättan och Vänersborg. Investeringen för den sju kilometer långa ledningen inklusive ackumulatorer är på 115 miljoner kronor, vilket Vattenfall och Trollhättan Energi delar på. Som ett resultat minskar biobränsleanvändningen i Trollhättan och ersätts med koksbaserad spillvärme från det stålverket Vargön Alloy som är en del av turkiska Yyldrim Group. Värmen gick tidigare ut i älven.

I över 20 år har en sammankoppling diskuterats. Nu har steget tagits för att ta tillvara på all den spillvärme som alstras i form av hetvatten från Vargön Alloys smältverk. Tidigare har en stor del av det uppvärmda vattnet från företagets kylanläggningar gått rakt ut i Göta Älv, när Vänersborgsnätet inte haft värmebehovet.

Från och med 1 januari 2018 så tas värmeenergin tillvara näst intill fullt ut, tack vare den nya ledningen till Trollhättan med tillhörande ackumulatortank och stationer för pumpning och värmeväxling.
Investeringen gör att Trollhättan Energi minskar fliseldningen vid värmeverket på Stallbacka med 20 procent.

– Vattenfall har sedan 1984 ett framgångsrikt samarbete med Vargön Alloys med att ta tillvara spillvärmen. Nu när även Trollhättan Energi inkluderas i samverkan kan vi skapa ännu mer nytta tillsammas genom att använda mer spillvärme och ta del av varandras produktionsanläggningar på ett effektivt sätt, säger Jenny Larsson, Chef Vattenfall Värme Sverige.

På samma sätt som värme från Alloys nu även kan värma Trollhätteborna så kan värmen från eldning av skogsflis och bioolja från värmeverket på Stallbacka användas för att värma Vänersborgarna.

Under sommaren beräknas spillvärmen från Alloys kunna täcka hela Trollhättans fjärrvärmebehov.

Anders Ericsson, energichef hos Trollhättan Energi, är mer än nöjd:
– Viljan har funnits länge, men det är först nu alla parter ser att man kan räkna hem investeringen även på kortare sikt. Eftersom städerna ligger så nära varandra är detta klokt för både miljö och ekonomi, säger han.

VD:n för Vargöns Alloys, Johan Svensson, är glad över att företagets spillvärme nu tas tillvara till nästan 100 procent. Den 2 400 kubikmeter stora ackumulatortanken i anslutning till Alloys får en central roll.
– Både miljön och alla parter i projektet får positiva effekter av den här satsningen, säger Johan Svensson.

 

Trollhättan Energi AB är ett företag med 100-åriga anor. Idag är vi omkring 170 anställda och har en omsättning på omkring 550 miljoner kronor. Vi ansvarar för elnät, fjärrvärmenät, renhållning, vatten- och avloppsnät samt stadsnät. Dessutom producerar och säljer vi el, biogas samt fjärrvärme; producerar dricksvatten och renar avloppsvatten.

Ett hållbart och enkelt vardagsliv är vår vision och ledstjärna. Trollhättans ambition är att växa och bli 70 000 Trollhättebor år 2030 vilket omfattar oss på Trollhättan Energi i allra högsta grad. Utvecklingstakten är nu hög, både i Trollhättan och i våra verksamheter.

Vi vill att vårt arbete gör skillnad för Trollhätteborna och världen runt omkring oss. För att nå bästa resultat samarbetar vi gärna med andra. Omtanken om kunderna och varandra är genuin. Vi känner ansvar för att göra vardagslivet enklare och roligare – och skapa nya möjligheter för människor och företag i Trollhättan.

Artikeln är publicerad 2017-12-15 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
Bioenergi, Gas, Industri

Järn- och stålindustri satsar bioenergi – första spadtaget

Höganäs och Cortus Energy tar första spadtaget för lägre koldioxidutsläpp med bioenergi

Fredrik Emilson, VD Höganäs AB, och Rolf Ljunggren, VD Cortus Energy AB, har satt spaden i marken för Sveriges och världens första anläggning för förnyelsebar energigas och grönt koks. Målet är att omvandla biomassa till förnyelsebar energi, som kan användas i järn- och stålindustrin. För Höganäs kan koldioxidutsläppen sjunka med cirka 10 000 ton per år.

Jakten på förnyelsebara alternativ till fossila bränslen och råvaror som minskar koldioxidutsläppen och fungerar i järn- och stålproduktion har pågått länge. Klimatpåverkan i industrin är direkt kopplad till kärnprocessen och de fungerande lösningar som finns idag är fossila – kol, olja och naturgas.

Men nu finns en lösning i sikte. I projekt Probiostål har industrin och akademin gått samman för att undersöka möjligheterna att producera förnyelsebar energi, med hjälp av Cortus Energy.

– För Höganäs är det en del av vår långsiktiga strategi att ställa om från fossila bränslen till för­nyelse­bar energi. För att lyckas måste vi engagera oss, satsa resurser och ta ledningen i att utforska nya möjligheter, säger Nicklas Lång, hållbarhetsdirektör på Höganäs.

 Biomassa för krävande industriprocesser

Med Cortus Energys teknik förgasas biomassa till energigas och grönt koks, båda energislag som kan användas i Höganäs tillverkning av metallpulver. Den första industriella anläggningen med Cortus teknik, som nu byggs på Höganäs industriområde, ska anslutas till en av produktionsugnarna och testas under verkliga förhållanden.

– Vi är mycket glada att kunna uppföra WoodRoll® i industriell skala tillsammans med Höganäs AB och ser fram emot att kunna verifiera de goda resultat som tidigare tester har visat på, säger Rolf Ljunggren, VD Cortus Energy. Anläggningen i Höganäs blir en milstolpe för vårt företag och en plattform för att erbjuda WoodRoll® som en lösning i den nödvändiga omställningen från fossil till förnybar energi, inte bara inom industrin utan i en rad olika segment.

Anläggningen ska tas i drift under första halvåret 2018 och testas i Höganäs produktion. Om testerna visar positiva resultat övergår Cortus Energy till reguljära leveranser av förnybara energiprodukter under 2019. Detta blir då ett genombrott för förgasning av biomassa för att generera förnybar energi till krävande i industriella processer i Sverige.

Fakta: Probiostål

Probiostål startade 2014 med en förstudie där akademi och industri deltog. Syftet var att undersöka möjligheterna att producera förnybar energi i kommersiell skala för användande inom stålindustrin och specifikt i Höganäs metallpulverproduktion.

Finansieringen bygger på bidrag från Klimatklivet och Energimyndigheten, Höganäs AB, industriella partners naturainsatser (medskick), banker och eget kapital. Genomförandet sker i Cortus huvudmannaskap. Övriga aktörer som bidrar till Probiostål är ABB, Calderys, SSAB, Sveaskog, Södra och Outokumpu. KTH och Swerea kommer att utvärdera verkliga resultat i förhållande till tidigare teoretiska analyser.
Fakta: Cortus Energys WoodRoll®

Tekniken, WoodRoll®, är en unik process för att generera förnyelsebar energigas, som kan ersätta fossila bränslen i industriella processer. Man kan också välja att ta ut en del av materialet som biokoks, grönt koks, som kanske kan användas i metallurgin. Utgångspunkten är att biomassa förgasas till rena, högvärdiga förnyelsebara energiprodukter för processindustrin. Tester med WoodRoll har utförts vid testanläggning i Köping med gott resultat.

Se en film om tekniken: http://www.cortusenergy.com/woodroll_animation_may_2017.html

Om Cortus Energy

Cortus Energy (Publ) erbjuder kostnadseffektiva och innovativa bioenergilösningar för kraft-, transport- och processindustrier baserat på den patenterade förgasningstekniken WoodRoll®. WoodRoll® har stor bränsleflexibilitet, vilket innebär att processen kan utnyttja lågvärdiga förnybara bränslen utan att kompromissa med processprestanda. Cortus Energys aktier är upptagna till handel på Nasdaq First North.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-12-05 på web-tidningen novator.se baserad på ett pressmeddelande som  redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

Bioenergi, El & kraft, Fjärrvärme, -kyla

September rapport av priser för biobränsle och fjärrvärme

Energimyndigheten rapporterar i huvudsak stabila priser för trä och torvbränslen samt fjärrvärme med undantag för fallande priser för RT-flis och en prisspik för industrins biprodukter för kvartal 2. Priserna publiceras av Energimyndigheten med samlas in av SCB.

Uppgifterna för det senaste kvartalet är preliminära. Revideringar som kommer i nästa rapport är vanliga. Det markanta skuttet i trädbränslestatistiken för biprodukter för industrin som enligt preliminära uppgifter ökat från nivån 150 – 160 kr/MWh till 175 kr/MWh för kvartal 2 bör därför tas med försiktighet tills vidare.

priser fjärrvärme och biobränslen
Prisstatistik biobränslen och fjärrvärme från Energimyndigheten

Priset för returträ till värmeverk har successivt fallit från toppen 97 kr/MWh 2014 till det hittills lägsta på 78 kr/MWh.  Övriga redovisade priser ligger ganska konstanta. Förädlade biobränslen till värmeverk på 267 kr/MWh, skogsflis för värmeverk 188 respektive 183 för industrin samt biprodukter till värmeverk på 150 kr/MWh.

För torven är det stabila priser med en liten höjning för kvartal 2 2017 men inom det spann som gällt under de senaste tre åren. Stycketorven kostar 157 samt frästorven 148 kr/MWh flr värmeverken.

Fjärrvärmepriserna följer utetemperaturerna på det sättet att sommarpriserna är väsentligt lägre än vinterpriserna och tidigare årsgenomsnitt. I juni uppvisas låga 589 kr/Mwh och under det att januari hade 943 kr/MWh. Årsmedel för 2014 till 2016 har varit svagt stigande, från 734 till 755 kr/MWh.  Dessa priser inkluderar energiskatt och moms.

För den senaste perioden kvartal 2 påpekar myndigheten att priserna fortfarande är preliminära. För kvaratal 1 skedde fler revideringar jämfört med de första redovisade. Kvartal 2 är därför inte redovisade i diagrammet.

Bränslepriser redovisas utan skatter under det att fjärrvärmepriserna inkluderar såväl energiskatter som moms.

Fyra gånger per år ger Energimyndigheten ut uppgifter om priser för biobränsle och fjärrvärme som producerats av SCB, Statistiska Centralbyrån. De senaste uppgifterna publicerades den 4 september 2017. Nästa utgåva kommer den 12 december.  Uppgiftslämnare är 146 fjärrvärmeverk och 30 industrier.

Viktig observation

Observera att statistiken inte redovisar det marknadspris som gäller under kvartalet utan speglar den kostnad som förbrukaren haft för bränslet under kvartalet, efter principen först in först ut ur lager. Långa leveransavtal kan medföra att den aktuella prisnivån för nya avtal under den perioden signifikant kan skilja sig från uppgivna värden.

Artikeln är publicerad 2017-09-18 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

 

Affärer, Industri, IT

Dassault levererar informationssystem till Valmet

Med hjälp av branschlösningen “Single Source for Speed” förenklar Valmet sin hantering av produktutveckling och orderuppföljning inom sina tekniska och servicecenter i 30 länder. Medarbetarna får nu enkel och säker tillgång till en samlad digital källa med realtidsinformation om produkter, delar och projekt, och får en miljö där de kan dela kunskap och interagera med kollegor, partners och slutkund.

– Vi implementerar Dassault Systèmes ”Single Source for Speed” för att förbättra vårt samarbete och produktivitet, säger Sampo Vörgren, ansvarig för PLM och kundlösningar på Valmet.

– Industriföretag har traditionellt använt olika system för design, produktion av delar och för att driva en anläggning. Med 3DEXPERIENCE-plattformen kan Valmet samla sin fragmenterade miljö i en enhetlig digital vy, säger Philippe Bartissol, ansvarig för lösningar för industriell utrustning på Dassault Systèmes.

Artikeln är publicerad 2017-09-14 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom utifrån ett pressmeddelande . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Forskning, Industri, Miljö

Skogs- och metallindustrin i ökat forskningssamarbete

I två projekt som båda leds av Swerea MEFOS  skall möjligheten och villkoren för att använda  restslam från massaindustrin respektive biokol från skogen undersökas.  Ett positivt resultat leder till såväl minskad klimatpåverkan som en bättre avsättning från de norrländska skogarna.

Bio4Metals – Kan grönt kol ersätta svart

Tillsammans med  sju partner från Norr- och Västerbotten skall Swerea Mefos undersöka om biomassa kan ersätta fossilt kol vid metallframställning. När metaller framställs används idag fossilt kol och det innebär en stor klimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp. Industrin har länge arbetat för att effektivisera och minska mängden fossilt kol.

I projektet ”Bio4Metals” , Bioreduktionsmedel för metallurgiska processer undersöks hur biomassa skulle kunna användas vid metallframställning. Biomassa är koldioxidneutralt och genom att använda den skulle utsläppen av koldioxid kunna minskas. I dagsläget används dock inte processad biomassa, biokol, i basindustrin eftersom det saknas kunskap om vilken effekt det har på processerna. I det treåriga projektet ska biokol utifrån tre olika metoder tillverkas i olika testanläggningar (pilot och demo) och sedan testas och utvärderas utifrån kostnad och effektivitet. Allt kommer i dialog med LKAB, SSAB och Boliden.

”Vi kommer att kartlägga vilka biomaterial som passar bäst i respektive process och ta fram en kravspecifikation för biokol för metallurgiska processer. Utifrån kravspecifikationen kan man sedan försöka designa olika biokol för specifika metallurgiska processer med hjälp av de olika förbehandlingstekniker som också utvecklas i projektet”, säger Lena Sundqvist Ökvist, Swerea MEFOS, och adjungerad professor i processmetallurgi vid LTU.

Projektets övergripande mål är att öka lönsamheten på Norr- och Västerbottens stora tillgång på biomassa genom att stärka möjligheterna till lokal förädling av biomassa till biokol som sedan kan användas som ersättningsmedel för fossilt kol i metallframställningen. Detta innebär också minskad klimatpåverkan och ett bra bidrag till att främja både Sveriges och EU:s miljömål.

Partner i projektet är Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Future Eco North Sweden AB, Bioendev AB, Processometri AB, BioFuel Region AB och Swerea MEFOS. Swerea MEFOS koordinerar projektet som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Länsstyrelsen i Norrbotten, Region Västerbotten och egna insatser från samverkanspartner. Den totala budgeten är på drygt 10 miljoner kronor, varav EU, via Energimyndigheten  står för hälften.

Hur kan massaindustrins restslam användas i metallindustrin

Målet är att ta fram nya innovativa metoder för att uppgradera slam och ta tillvara värdefullt innehåll (främst kol och kalk) från massa- och pappersindustrin. De produkterna kan i sin tur utnyttjas som råvaror i metallurgiska processer.

− Vi vill skapa ekonomiskt lönsamma lösningar på industrins utmaningar, säger professor Chuan Wang, projektledare. Om det här faller väl ut kan svensk industri undvika deponi av 350 kton slam årligen, samt minska användandet av kalksten och fossila råvaror som koks och kol. Det i sin tur innebär en minskning av koldioxidutsläppen med 270 kton per år.

Utvecklingsarbetet kommer att bedrivas både i industriell skala och pilotskala inom olika industrisegment, metall- och massaindustrin, för att utvärdera metoderna.

Projektet koordineras och leds av Swerea MEFOS, och övriga partner är KTH, Outokumpu Stainless, SCA Obbola, SP Processum, SSAB Special Steel, SSAB Merox, Stora Enso, Sveriges Lantbruksuniversitet, Swerea IVF och Volvo Powertrain. Finansiering kommer från Vinnova som beviljat projektet stöd med 10 miljoner kronor.

Om Swerea och RI.SE

Swerea står för Swedish Research och är en forskningskoncern med fem dotterbolag som till 57,2 procent är ägt av 5 näringslivsföreningar och till 42,8 procent av statens forskningsinstitut RI.SE “Research Institutes of Sweden” som i sin tur är sammanslaget från de tidigare instituten SP, Inventa och Swedish ICT .  Swerea MEFOS forskar kring metallurgi och metallers bearbetning och är lokaliserat i Luleå.

Artikeln är publicerad 2017-08-24 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Almänna Nyheter, Industri

Vattenfall inleder samarbete med cementindustrin för nollutsläpp

Vattenfall och Cementa satsar på nollutsläpp

Cementa och Vattenfall inleder en förstudie kring elektrifierad cementtillverkning med målsättningen att släppa ut noll koldioxid år 2030. Det motsvarar en utsläppsminskning på omkring 5 procent av Sveriges totala utsläpp.

I projektet CemZero ska Cementa och Vattenfall genom pilotstudier undersöka förutsättningarna för en klimatsmart och hållbar produktionsprocess för cement i Sverige. En cementtillverkning som är elektrifierad och försörjs av ett klimatsmart svenskt energisystem är framtidens vision i samarbetsprojektet.

För att uppnå Cementas vision om noll koldioxidutsläpp från cementprodukterna under deras livscykel måste ett teknikskifte ske.

– Elektrifiering inom industrin är en viktig del i omställningen mot ett hållbart samhällsbyggande, säger Jan Gånge, vd för Cementa.

– Det är mycket positivt att vi tillsammans med Cementa arbetar för att hitta en lösning, en klimatsmart elektrifierad cementindustri kan ge ett viktigt tillskott, säger Magnus Hall, vd och koncernchef Vattenfall.

Artikeln är publicerad 2017-06-29 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Industri

SSAB, LKAB och Vattenfall bildar Joint Venture-bolag för fossilfritt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall bildar Joint Venture-bolag för fossilfritt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall meddelar idag att man har bildat ett Joint Venture-bolag för att fortsätta driva initiativet HYBRIT framåt. De tre företagen kommer att äga en tredjedel var av bolaget, som ska verka för att hitta en tillverkningsprocess för stål som inte släpper ut koldioxid – utan vatten.

Det var förra våren som SSAB, LKAB och Vattenfall lanserade ett initiativ för att lösa koldioxidfrågan i svensk stålindustri. Genom att gå från dagens process med masugnar, med kol och koks, till att istället använda vätgas är målet med initiativet att få en process som inte släpper ut koldioxid – utan vatten.

Sedan lanseringen har initiativet fått stöd från Energimyndigheten i flera omgångar, bland annat för ett fyraårigt forskningsprojekt.

Initiativet är uppdelat i tre faser. En förstudie som pågår fram till slutet av 2017. Därefter följer forskning och försök i en pilotanläggning fram till 2024. Slutligen är planen att genomföra försök i en fullskalig demonstrationsanläggning fram till 2035.

– HYBRIT är ett mycket viktigt initiativ för SSAB och ett fossilfritt Sverige 2045. Med utgångspunkt i ett Joint venture-bolag kan vi på ett effektivt sätt arbeta tillsammans för att komma bort från rotorsaken till koldioxidutsläppen i stålindustrin, säger Martin Lindqvist, vd och koncernchef för SSAB.

– Att vi nu bildar ett gemensamt bolag för utvecklingen av HYBRIT visar på vår starka tro på att det är möjligt att utveckla en fossilfri produktionskedja hela vägen från gruvan genom stålverket. Lyckas vi är det ett teknikgenombrott som globalt kan bidra till att kraftigt begränsa klimatförändringarna, säger Jan Moström vd och koncernchef LKAB.

– Genom detta steg tydliggör vi aktiviteterna och stärker arbetet med att hitta lösningar på klimatfrågan. Vattenfall ser att elektrifiering av industrin och klimatsmart vätgas kan spela en viktig roll här, säger Magnus Hall, vd och koncernchef, Vattenfall.

I och med bildandet av det gemensamma Joint Venture-bolaget inleds nu också rekryteringensprocessen för att hitta en vd. I styrelsen sitter Martin Pei, styrelseordförande, Åsa Sundqvist, styrelseledamot, Andreas Regnell, styrelseledamot och Olle Wijk, adjungerad styrelseledamot

Artikeln är publicerad 2017-06-28 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Bioenergi

Saxwerk levererar 15 MW till SCA Gällö för virkestorkning

Saxwerk har tecknat avtal med SCA Gällö Timber om leverans av en 15 MW energianläggning som skall leverera hetvatten till sågverkets virkestorkar.

Leveransen är en totalentreprenad med bränslehantering, ugn, panna och elfilter. I leveransen ingår pannhus, samt rörentreprenad. Det mekaniska montaget påbörjas efter sommaren. Drifttagningen kommer ske i början av 2018.

VEÅ levererar den beprövade UNIVEX typ HVV för anslutning till Saxwerks ugn. Konstruktionsarbetet är påbörjat och leverans skall ske under sommaren.

novator.se/2017-03-07/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Charkindustrin ställer om till biobränsle – nya order för VUAB

Under februari har VUAB meddelat att man tagit två nya ordrar för ångpannor med biobränsle till den svenska charkindustrin. Bioenergi är en ökande del av vår verksamhet berättar vd Michael Throxe och tillägger

– Det här är bara början vi ser en ljus framtid för våra leveranser av värme och ångpannesystem för biobränsle.

– Vi samarbetar med olika företag och i de här fallen är det VEÅ som svarar för ångpannan samt Baxi som är underleverantörer.

Ello i Lammhult som bland annat tillverkar isterband och leverpastej byter ut sin oljeledade ångpanna mot en komplett prefabricerad panncentral från VUAB med en 1,15 ton 16 bar VEÅ ångpanna.

– Vår stora oljeförbukningen ersätts nu med träpellets  och besparingen i bränslekostnad ligger på en dryg miljon kronor per år berättar ägaren Kent Andersson.

Lite senare i februari meddelade VUAB att också JMs kött och chark i Harplinge valt att satsa på pellets då man gav en order till VUAB för en komplett fjärrövervakad panncentral med en ångpanna på 700 kW.  Investeringen stöds av Naturvårdsverket genom Klimatklivet.  JM chark i Harplinge nära Halmstad  producerar kött och charkprodukter från lokala gårdar som levererar direkt till företagets eget slakteri.

JMs chark i Harplinge slänger ut oljan och installerar en fristående ångcentral för pellets levererad av VUAB.

novator.se/2017-03-07/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Stora Enso stänger en pappersmaskin i Kvarnsveden

Stora Enso lägger ner pappersmaskin

Stora Enso planerar att redan vid utgången av andra kvartalet  2017 stänga en pappersmaskin vid bruket i Kvarnsveden i Dalarna.

Skogsjätten Stora Enso vill spara 113 miljoner kronor genom att stänga en pappersmaskin vid Kvarnsvedens bruk i Dalarna. Pappersmaskinen har en kapacitet på 100 000 ton obestruket journalpapper per år.

Bolaget planerar att stänga maskinen i slutet av andra kvartalet i år, och ska nu inleda MBL-förhandlingar med de anställda vid bruket. De planerade åtgärderna påverkar 140 anställda.

– Vi planerar att omorganisera verksamheten för att stärka Kvarnsvedens bruk i den strukturellt nedåtgående pappersmarknaden. Planerna inkluderar permanent nedläggning av PM 8, eftersom maskinen är liten och tekniskt sett gammal och tyvärr inte längre konkurrenskraftig under rådande marknadsförhållanden, säger Kati ter Horst som är chef för division Paper i ett pressmeddelande.

Produktionen vid Kvarnsvedens bruk kommer att fortsätta på två linjer, en pappersmaskin för förbättrat tidningspapper och en för journalpapper.

novator.se/2017-02-16/Lennart Ljungblom