Tag Archives: Bioekonomi

Skogsindustriell bioekonomi har framtiden för sig

Bioekonomi från skogen har framtiden för sig

Bioekonomi är ett högst aktuellt utvecklingsområde och ses som lösningen på många samhällsutmaningar, som beroendet av fossila råvaror och klimatförändringar. På Karlstads universitet pågår forskning och samverkan för en hållbar utveckling av skogsindustriell bioekonomi i regionen.

Karlstads universitet samverkar med näringsliv och myndigheter för att stärka regional utveckling, en stor del av denna samverkan handlar om skogsindustriella frågor.

– Vi ska genomföra högklassig forskning inom skogsindustriell bioekonomi och vi har bra förutsättningar för det med bland annat mycket aktiva regionala företag i våra forskningsprogram, säger Lars Nilsson, professor i miljö- och energisystem.

Bioekonomi – ett högaktuellt område
Bioekonomi är ett prioriterat utvecklingsområde i Norden och Europa men också globalt och ses som lösningen på många samhällsutmaningar, som övergången från beroendet av fossila råvaror och klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. För att klara övergången och möta morgondagens behov av nya biomaterial och förbättrade processer och produkter behöver näringsliv och forskning mötas och etablera långsiktiga samarbeten.
– Målet är att utveckla testbäddsmiljöer inom det skogsbaserade bioekonomiområdet i Värmland och koppla samman dem med universitetets forskning, så att värdeskapande kunskap i form av process- och produktutveckling och affärsmodeller inom bioekonomi kommer till nytta för företag och offentliga aktörer, säger Lars Nilsson.

Vad är en testbäddsmiljö?
En testbäddsmiljö brukar ofta beskrivas som en fysisk eller virtuell miljö där olika aktörer kan samverka för att möjliggöra införande av nya produkter, tjänster eller processer.

Ett exempel på en testbäddsmiljö kan vara ett forskningslaboratorium, där en tillverkningsprocess eller egenskaper hos en produkt kan utvärderas. Regionala exempel på denna typ av testbäddsmiljöer är utrustningar för pelletering och vakuumavvattning som finns vid Karlstads universitet.

Ett annat exempel på en testbäddsmiljö kan vara en pilotanläggning. Ett regionalt exempel på denna typ av testbäddsmiljö är den pilotbestrykare som finns hos UMV Coating Systems AB i Säffle. Andra exempel där testbäddsmiljöer finns är Lignocity i Kristinehamn och 3-D printing i Sysslebäck

Forskningen kopplas till befintliga testbäddsmiljöer i regionen och fokuserar på fyra områden:

1. Tillvaratagande av restflöden och nya biobaserade produkter
Målet är att med hjälp av biobaserade innovationer från skogen, bidra till omställningen till ett fossilfritt och hållbart samhälle .

2. Biobaserade livsmedelsförpackningar för en hållbar utveckling
Genom att ytterligare öka effektiviteten hos befintliga produktionssystem, utveckla nya biobaserade produkter och att bredda perspektivet till att inkludera brukarperspektiv kommer projektet bidra till omställningen till ett fossilfritt och hållbart samhälle.

3. Modellering och systemoptimering för skogsbaserad processteknik
Att bygga matematiska modeller för processer som ett komplement och en vidareutveckling av fysiska testbäddsmiljöer för optimerad processdesign.

4. Management och styrning av innovationsarbete
Övergången till en hållbar bioekonomi kräver ökad kunskap om både teknologiska och organisatoriska barriärer och möjligheter. Forskning är därvid en förutsättning för att skapa kunskap och förståelse för en övergång till en bioekonomi i regionen.

– Tack vare det nya projektet ”Forskningsmiljö för en hållbar skogsbaserad bioekonomi” med finansering från EU, Tillväxtverket och Region Värmland kommer vi under tre år framåt att ha goda möjligheter att bygga upp forskningsmiljön inom skogsbaserad bioekonomi vid Karlstads universitet. Vi hoppas att vår forskning ska bidra till effektivare processer, nya biobaserade produkter och tjänster som driver utvecklingen mot ett hållbart samhälle, säger Lars Nilsson.

För mera information kontakta Lars Nilsson, professor i miljö- och energisystem

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.

Bioekonomi riksdag arrangeras i Ö-vik

Sverige skall bli ledande i Bioekonomi därför arrangeras den 14-15 mars  Bioekonomi – riksdagen i Örnsköldsvik med bland andra Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister och Göran Persson, ordförande Europeiska tankesmedjan Think Forest närvarande. 

Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister, Göran Persson, ordförande Europeiska tankesmedjan Think Forest och f.d. statsminister, Carina Håkansson, vd Skogsindustrierna, Anders Fröberg, ordförande IKEM, Pia Sandvik, vd RISE, Mattias Goldman, vd tankesmedjan FORES samt Anders Wijkman, ordförande Miljömålsberedningen är några av talarna och paneldebattörerna. Bioekonomiriksdagen arrangeras av Cleaner Growth, Processum och Örnsköldsviks kommun i samarbete IKEM, Näringsdepartementet och Skogsindustrierna.

– Bioekonomiriksdagen är ett stort steg för Sverige att bli en ledande nation inom den nya bioekonomin, säger Susanne Wiklund Lindström, projektledare på Cleaner Growth. Den svenska bioekonomin utvecklas snabbt just nu. Branschen står inför en rad utmaningar som behöver gemensamma lösningar och med Bioekonomiriksdagen vill vi skapa en unik plattform för att ta tillvara den potential som finns.

– Att bioekonomi är högaktuellt och att det finns en vilja att förverkliga en omställning till ett hållbart samhälle bekräftas av att ett stort antal nyckelpersoner från industri, forskningsinstitut, organisationer och politiken deltar som talare och paneldebattörer, poängterar Magnus Hallberg. Vi förväntar oss ett stort deltagarantal till denna Sveriges första Bioekonomiriksdag, vilken vi hoppas ska bli ett återkommande forum för att driva på utvecklingen av ett hållbarare samhälle.

Bioekonomiriksdagen innehåller såväl seminarier som föreläsningar och paneldebatter med högintressanta deltagare. Dagarna byggs upp kring tre utmaningar som bioekonomin står inför. Den första utmaningen handlar om uppskalning och testbäddar, den andra om behovet av efterfrågan på gröna produkter och den tredje om regelverk och styrmedel som påverkar bioekonomins framväxt. Vart och ett av exemplen följs upp med en diskussion i en expertpanel kring hur bioekonomin kan realiseras i Sverige.

Förutom de redan nämnda talarna och paneldebattörerna kommer också bland andra Herman Sundqvist, GD Skogsstyrelsen, Sören Eriksson, Preem, Puneet Trehan, IKEA, Lars Lind, Perstorp, Lars Winter, Domsjö Fabriker, Peter Röger UPM, Peter Åslund, Vinnova och Klara Helstad, Energimyndig­heten.

Cleaner Growth är en unik långsiktigt satsning i norra Sverige – Västerbotten och Örnsköldsvik – som stödjer utvecklingen av fler och växande bolag inom cleantechområdet.

novator.se/2017-02-14/Lennart Ljungblom

Socker från trä – Valchem börjar producera i demoanläggningen i Ö-vik

Nu börjar ValChem-projektet leverera socker

De första större mängderna cellulosasocker har nu levererats från projektet ValChem, där kemi- och teknologiföretaget SEKAB deltar som en av fyra aktörer. I projektet utvecklas och demonstreras hur gröna kemiprodukter kan framställas med råvara från skogen.

ValChem-projektet har nu börjat ge resultat i form av leveranser av cellulosasocker från bioraffinaderi demonstrationsanläggningen i Örnsköldsvik. Under hösten 2016 har SEKAB producerat och levererat över tjugo ton cellulosasocker.

I nästa skede av processen omvandlas cellulosasockret till monopropylenglykol (MPG), en baskemikalie för många kemiprodukter, så som färger, hartser, lacker och hygienartiklar. I processen utvinns även lignin, som kan användas för att producera exempelvis lim och bioplast.

– Med de här teknikerna kan skogsbaserad råvara ersätta fossila råvaror, och det är naturligtvis en jättevinst för både miljön och klimatet. Vi på SEKAB är mycket stolta över att ha blivit utvalda att delta i det här viktiga projektet, säger Marlene Mörtsell, teknikansvarig för CelluAPP®, SEKAB E-Technology.

SEKAB:s roll i projektet är att demonstrera sin teknologi CelluAPP®, som kan användas för att utvinna cellulosasocker och lignin från trä, halm och annan biomassa. CelluAPP®-teknologin valdes ut till projektet för sin verifierade prestanda och kapacitet. SEKAB:s erfarenhet och kunnande inom omvandling av biomassa var också en bidragande faktor.

– SEKAB vill bidra till ett mera hållbart samhälle genom att tillverka och utveckla förnybara kemiprodukter. Alla kemikalier som i dag tillverkas av fossil olja skulle istället kunna tillverkas av förnybar biomassa, som till exempel restprodukter från skogsindustrin, säger Marlene Mörtsell.

Projektet ValChem startades 2015 av det finska bio- och skogsindustriföretaget UPM. Utöver UPM och SEKAB deltar även företaget METabolic EXplorer och Technische Universität Darmstadt, som båda verkar inom skogs-, kemi- och bioteknikbranscherna.

ValChem lägger en grund för fullskalig produktion av biobaserade kemiprodukter och är till stor del finansierat av Bio Based Industries Joint Undertaking inom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, grant agreement No 669065. All träråvara som används inom ValChem är hållbart producerad.

Om SEKAB CelluAPP®

Har utvecklats i Domsjö, där cellulosaforskning har 100-åriga anor. I bioraffinaderiklustret utanför Örnsköldsvik har vi med ett intensivt forskningsarbete och kontinuerliga testkörningar av vår pilotanläggning förfinat en teknik för att ta tillvara värdet i restprodukter från skogs- och jordbruk. Målet: kemikalier och drivmedel som varken kräver fossila resurser eller åkermark och som lever upp till framtidens krav på miljönytta och hållbarhet.

CelluAPP® teknologin är utvecklad och verifierad i en industriell testmiljö genom omfattande kontinuerliga driftskörningar i en demonstrationsanläggning. Demonstrationsanläggningen som i april 2013 döptes om till Biorefinery Demo Plant, ligger i nära anslutning till SEKAB produktionsanläggning i Örnsköldsvik och har varit i drift sedan 2004. Utvecklingen av CelluAPP® teknologin har omfattat allt från råvaror, kemiska och biologiska processer, styr- och reglerteknik till integration med annan produktion.

novator.se/2017-02-14/Lennart Ljungblom

Skog till bioraffinaderi studeras i förstudie av Rise

Förstudie ska undersöka hur bioraffinaderi i storformat kan realisera bioekonomin

Förstudien Flaggskepp Bioraffinaderi ska utreda förutsättningar för att realisera bioekonomi  genom att skapa ett fullskaligt bioraffinaderi som, från hållbar skogsråvara, framställer ett flertal olika produkter vilka ersätter oljebaserade produkter. Processum leder den förstudie som stöds av 13 företag representerande skogsägare liksom skogs-, kemi- och detaljhandelsföretag.

Förstudien avser att identifiera, beskriva och utvärdera en anläggning med en optimal sammansättning av processer och produkter.

Förutom produktion av en miljon ton textilcellulosa är avsikten att ett bioraffinaderi även ska kunna producera ytterligare produkter, exempelvis proteinprodukter, gröna kemikalier, biodrivmedel, lignosulfonat och biogas.

Genom att använda etablerad teknik och innovationer som är nära kommersiella genomföranden, finns möjlighet att tillverka ytterligare produkter. En förutsättning är att tillverkningen ska vara energimässigt självförsörjande och ha högt resursutnyttjande.

– Vi ska i en förstudie utreda förutsättningarna för att skapa det storskaliga bioraffinaderi som krävs för att, till konkurrenskraftiga kostnader, ersätta oljebaserade produkter, säger Magnus Hallberg, vd för Processum.

– Under flera år har vi, tillsammans med klustermedlemmar och andra aktörer, utvecklat bioraffinaderiprocesser och produkter. Flera av dem är nu redo för industriell uppskalning. Det krävs en storskalighet för att produkterna ska vara lönsamma och för att råvaran ska nyttjas så högvärdigt som möjligt.

– För att ha en chans att realisera ett projekt som detta är det nödvändigt med en bred satsning, betonar Lars Winter, vice ordförande i Processum. För att nå framgång krävs såväl tekniskt kunnande liksom marknadskunnande, vilket deltagarna i förstudien bidrar med. Styrkan är att parterna i förstudien representerar hela värdekedjan från skog till produkter, dessutom på den globala marknaden.

Förstudien finansieras till hälften av Länsstyrelsen Västernorrland och till hälften av deltagarna i förstudien. Den leds av Processum och kommer att utföras av det internationella konsultföretaget Pöyry tillsammans med parterna.

RISE övergripande uppdrag är att i samverkan med akademi, näringsliv och samhälle, bidra till hållbar tillväxt och stärkt konkurrenskraft för svenska företag. RISE driver utvecklingen av en stark, svensk institutssektor. Sedan sommaren 2016, då de tidigare institutskoncernerna Innventia, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Swedish ICT gick samman, är RISE Sveriges största forskningsinstitut med cirka 2 200 anställda. RISE äger också 43 procent av institutskoncernen Swerea.

Läs mer på www.ri.se/utveckling-av-rise

Bioekonomi: Kungen besöker bioraffinaderiet Domsjö Fabriker

På Domsjö Fabriker fick Kungen se skogens  hållbara framtids produkter

Skogen och skogsindustrin har stora möjligheter att ta fram nya produkter och processer för ett hållbart samhälle, vilket visades upp när Hans Majestät Konungen och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht besökte Domsjö Fabriker och SP Processum den 29 september.

I samband med visning av Domsjö Fabriker fick besökarna se konkreta exempel på produkter som redan idag tillverkas av skogsråvara såsom textilier, lignosulfonat som används vid betongframställning, etanol, biogas, bioharts och koldioxid men samtidigt även de produkter som kan framställas i framtiden – protein som fisk- och djurfoder, plast, och nanocellulosa.

Fokus för besöket var hållbar skogsindustri och dess framtida möjligheter att förädla råvaran. I Domsjö finns ett av världens mest avancerade skogligt baserade bioraffinaderier där företag som Domsjö Fabriker, Övik Energi, AkzoNobel och Sekab framställer och förädlar bioraffinaderiprodukter. Här finns också en stark och framgångsrik forskningsmiljö med företag, forskningsinstitut och akademi så som MoRe Research, SP Processum, Umeå universitet och Mittuniversitet.

Kung Carl XVI Gustaf och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht fick med en guidad tur se och höra hur Domsjö Fabriker utvecklats från ett traditionellt massabruk till ett modernt bioraffinaderi. SP Processum visade tillsammans med tre av sina medlemsföretag, Sekab, MoRe Research och AkzoNobel, hur skogligt baserat bioraffinaderi kan vara basen i omställningen till en bioekonomi. Detta genom att visa några av de bioraffinaderiprodukter, såsom protein, plast, kemikalier och nanocellulosa, liksom berätta om den utveckling av nya tekniker som sker inom Processumklustret.

– Jag är naturligtvis extra stolt över att fått visa vårt bioraffinaderi för Hans Majestät Konungen och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, säger Lars Winter, vd Domsjö Fabriker.

– Våra produkter har sitt ursprung i ett hållbart skogsbruk och de återfinns i många slutprodukter såsom viskoskläder, medicintabletter och hygienartiklar. Domsjö Fabriker är samtidigt en tillbakablick i historien om massatillverkning, påbörjad av MoDo, och en blick in i framtiden där bioraffinaderiet utgör ett starkt bidrag till utvecklingen av den bioekonomi som bland andra den svenska regeringen vill etablera.

– Vi har tillsammans under de senaste åtta åren, med stöd av regionen och Vinnova, drivit ett Vinnväxt initiativ med syfte att Norrlandskusten skall gå från en nationellt ledande till internationellt ledande miljö inom skoglig bioraffinaderiutveckling och vi är stolta att få visa H.M. Konungen och landsbygdsministern hur långt vi har kommit, kommenterar Magnus Hallberg, vd SP Processum.

Besöket till Domsjö Fabriker och SP Processum utgjorde en del av resan i Ångermanland där även Mondi Dynäs, Sveaskog och Box Destilleri besöktes. I sällskapet ingick även landshövding Gunnar Holmgren samt Herman Sundqvist, generaldirektör Skogsstyrelsen, Per-Olof Wedin, vd Sveaskog, Claes Nordmark, politiskt sakkunnig, Helene Holstein, chef på enheten för skog och klimat på Näringsdepartementet samt de lokala politiska företrädarna; kommunalrådet Glenn Nordlund och Elvy Söderström.