Tag Archives: Bioekonomi

Konferensen Biobase kommer till Piteå i november

Näringsminister Mikael Damberg är en av de medverkande under konferensen BIOBASE som hålls i Piteå den 22-23 november. Konferensen är del av regeringens samverkansprogram kring cirkulär och biobaserad ekonomi och lockar beslutsfattare och företagsledare från hela Europa.

Det är ingen slump att konferensen Biobase hålls i Piteå. Där finns hela värdekedjan samlad i form av stora industriaktörer, forskning i världsklass och Europas kanske största tillgång på råvara. Det ger goda förutsättningar för att synliggöra Sveriges position och ambition inom cirkulär och biobaserad ekonomi.

– Vi är otroligt glada och stolta över att kunna samla all denna kompetens och beslutskraft i en konferens i Piteå som i decennier har arbetat med flera av de områden inom den cirkulära ekonomin som nu aktualiserats genom regeringens samverkansprogram, säger Helena Karlberg, vd på Piteå Science Park som arrangerar konferensen tillsammans med Näringsdepartementet och en rad olika lokala, regionala och nationella aktörer.

Sverige har antagit ett ambitiöst program för att ställa om landet från en linjär och fossilbaserad ekonomi till cirkulär och biobaserad ekonomi i linje med de internationella klimatmålen och målen i Agenda 2030. Regeringens samverkansprogram har som syfte att stödja omställningen genom att engagera alla delar i värdekedjorna. Ett viktigt syfte med programmet är att hitta lösningar för att fossilbaserade produkter ska ersättas med biobaserade.

Arbetet i flera av de undergrupper som regeringen satt samman kommer att beröras under konferensen. Det gäller exempelvis industriellt träbyggande, innovativa bioråvaror, biodrivmedel, nya material samt uppskalning och kommersialisering.

Konferensen löper över två dagar med en första dag för särskilt inbjudna och en andra dag öppen för alla.

Bland konferensens talare återfinns, förutom Mikael Damberg även Lauri Hetemäki, från European Forest Institute, Pia Sandvik från RISE, Resarch institute of Sweden och Tony Smurfit, vd på Smurfit Kappa Group.

Talar gör även europaparlamentariker Christofer Fjellner, Carina Håkansson, vd på Skogsindustrierna och Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, som också är den som håller ihop regeringens samverkansprogram.

Smurfit Kappa är en skogsindustri som driver på den hållbara utvecklingen i Piteå

Under konferensen tas ämnen upp som hållbart skogsbruk och andra generationens avancerade biobränsleproduktion. Dessutom får deltagarna veta mer om den toppmoderna fabrik för industriell produktion av träbaserade lägenhetsbyggnader som nu byggs i Piteå. Avancerad forskning och innovation för framtida biobaserade material och produkter kommer också att diskuteras.

PITEÅ SCIENCE PARK är ett utvecklingsbolag för kulturella och kreativa näringar och cleantech. Vår ambition är att vara en respekterad och uppskattad partner som fungerar som en drivande motor för innovationer och företagande. Konferensen hålls i Piteå Science Parks stora konsertsal, Studio Acusticum, en konserthall helt byggd av trä med Skandinaviens största orgel.

Artikeln är publicerad 2017-10-16 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom .  Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Förstudie ger grönt ljus för stort bioraffinaderi från skogsråvara

Ett fullskaligt skogs-baserat bioraffinaderi kan kan starta år 2023 under förutsättning att lokalisering fastställts och miljötillstånd för verksamheten erhållits. Det redovisas i en förstudie som konsultföretaget Pöyri tagit fram på uppdrag av projektet Flaggskepp Bioraffinaderi.  Forskningsinstitutet Processum leder projektet. Upp till 5000 nya jobb kan skapas om raffinaderiet blir verklighet.

– Rapporten visar på goda förutsättningar för ett raffinaderi, vilket självklart är mycket glädjande, även om det är många viktiga frågor som ska besvaras, innan det kan bli verklighet, kommenterar Lars Winter, vice ordförande i Processum och vd för Domsjö Fabriker.

– Förverkligande av en sådan anläggning är en lång process, säger Jonas Joelsson, forskningschef Processum och projektledare för Flaggskepp Bioraffinaderi.

– Förstudien är ett första steg för att ge underlag inför ett investeringsbeslut.

Nu skall vi utreda hur tillgång på råvara kan säkras samt hur investeringen ska finansieras något som kan ta upp till tre års tid.   Mer information kan fås av kontaktpersonen Jonas Joelsson .

Förstudien har kostat 10 miljoner kronor och bekostats till hälften av länsstyrelsen i Västernorrland. Övriga intressenter är Ikea, H&M, Akzo Nobel, Borealis, Domsjö Fabriker, Holmen HOLM B -0.53%, Norra Skogsägarna, Norrskog, Nätraälven Skog, Sekab, statliga Sveaskog samt Övik Energi.

Ett fullstort bioraffinaderi skulle kunna ge 5000 nya jobb i regionen och bli ett av de största industriprojekten i Sverige någonsin

Raffinaderiet avser bl a producera cellulosa, etanol/metanol, protein. biogas mm med en investering på omkring 15 miljarder kronor.

Om RISE

Innventia, SP och Swedish ICT har gått samman i RISE för att bli en starkare forsknings- och innovationspartner. I internationell samverkan med akademi, näringsliv och offentlig sektor bidrar man  till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. RISE har 2 200 medarbetare. RISE Research Institutes of Sweden ägs av svenska staten.

Artikeln är publicerad 2017-09-26 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

Flexibla massivträhus med nytt koncept byggs i Växjö

Torparlängan – exklusivt och hållbart i massivträ.

Hållbarhet i alla led genomsyrar det nya projektet Torparlängan på Torparängen i Växjö. Sju parhus ska byggas i egen regi genom bolaget Arketyphus och resultatet kommer att bli 14 exklusiva och flexibla äganderätter i tre plan.

– Torparlängan blir ett massivträbygge med golv av slipad betong. Utvändigt använder vi värmebehandlad askspån, som inte behöver målas eller behandlas, berättar arkitekt Joannes Debus.

Massivträ är ett hållbart material, som är bra på att lagra både fukt och värme. Det är dessutom tätt, vilket gör att man slipper använda plast i väggarna.

Såväl de massiva träväggarna, som betonggolvet är blottade och kan lämnas precis som de är. Varken färg, tapeter eller golvbeläggning behövs då naturmaterialen ger liv åt interiören samtidigt som de bidrar till ett friskt och levande inomhusklimat.

Entrén går via en inglasning som löper hela vägen upp till takvåningen och binder samman ute och inne. Uterummet tillför huset en ytterligare dimension och kan även användas som växthus. Dessutom fungerar glasentrén som klimatsluss där kall luft förvärms innan den kommer in i huset.

Torparlängan i Växjö av Arketyphus
De många möjligheterna att forma huset efter livet gör boendet till något helt unikt.”

Anpassningsbara till livets olika skeden

Men husen i Torparlängan är också socialt hållbara. Det betyder att de kan anpassas till livets olika skeden. Här får en stor familj plats, liksom en betydligt mindre då övervåningen kan utnyttjas som separat kontor med egen ingång via utvändig trappa, eller hyras ut till en student.

Bolagets vision är att vara en viktig medspelare i en region känd för sin kreativitet och innovationslusta.

– Torparängen blir den första plats vi bygger dessa hus på, men vi hoppas att de får uppföljare på andra ställen, säger Arkitektbolagets Ola Malm, som är en av initiativtagarna.

– Vi vill ta tillvara och renodla det specifikt småländska utan att förlora det nationella och internationella perspektivet. Vi tror nämligen att globalt hållbart samhällsbyggande tar avstamp i det lokala, i det som är unikt för varje plats och situation.

Artikeln är publicerad 2017-07-14 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Debatt: EU-förslag hotar tillväxten i bioekonomin

Debatt; När efterfrågan på förnybara och fossilfria produkter ökar i världen vill EU-kommissionen begränsa tillgången på hållbar skogsråvara. I september avgör parlamentet om man vill gå på samma linje. Då röstar de om regler för hur skog och mark i Europa ska bidra till att nå FN:s klimatmål, ett regelverk som går under förkortningen LULUCF. 

– EU-kommissionen vill att ett lands avverkningsnivå ska beslutas utifrån den historiska intensiteten i skogsbruket. Här bortser man helt och hållet från marknadsmekanismer, att det finns något som heter tillgång och efterfrågan. Idag ökar efterfrågan på hållbara material. Intresset för att bygga hus i trä är större än någonsin och modeindustrin vill tillverka kläder av skogsråvara, för att bara nämna ett par exempel. Utgår vi från historisk intensitet, stryper vi effektivt tillgången på skogsråvara och cementerar vårt beroende av fossila råvaror, säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna.

Historisk intensitet innebär att ett lands avverkningsnivåer ska bestämmas av hur mycket man har avverkat tidigare. Ett land som inte avverkat all den skog som varit tillgänglig för avverkning tidigare kan inte öka användningen av sin skogsresurs i klimatarbetet. Om man gör det måste det rapporteras som utsläpp.

– För en utveckling mot ett fossilfritt samhälle där vi ersätter olja, kol och andra ändliga råvaror med förnybara och biobaserade råvaror måste EU enas om att det är den möjliga framtida hållbara avverkningen i Europas skogar och inte historiken som avgör hur mycket vi kan använda för att tillverka hus, möbler, förpackningar, papper, kläder, energi och annat vi behöver, menar Mårten Larsson.

– Begränsar vi EU:s skogsbruk innebär det att importen ökar oavsett om det rör papper, trävaror eller bioenergi. Det kan leda till negativa effekter på markanvändningen i länder utanför EU.

Just nu är det ovisst hur utgången blir i parlamentets omröstning. I somras valde miljöutskottet att gå på kommissionens linje. Jordbruks- och industriutskotten vill däremot, i likhet med den svenska regeringen, att beräkningarna ska utgå från vilka volymer i varje land som är tillgänglig för avverkning i framtiden.

– Mitt intryck är att de svenska EU-parlamentarikerna inser allvaret i frågan. Nu hoppas jag att vi tillsammans lyckas övertyga en majoritet i parlamentet att fatta rätt beslut, säger Mårten Larsson, som i grunden är positiv till lagstiftningens syfte och innehåll.

– LULUCF-lagstiftningen har, om den utformas rätt, potential att bli en lagstiftning som stimulerar medlemsländerna i EU till ett aktivt skogsbruk och till att öka användningen av hållbara biobaserade material. Det är den långsiktigt bästa strategin för att mildra växthuseffekten, säger Mårten Larsson.

Kontakt
Mårten Larsson, vice vd

Skogsindustrierna  är branschorganisationen för massa-, pappers- och den trämekaniska industrin. Skogsindustrierna företräder ett 50-tal massa- och pappersbruk i sammanlagt ett 20-tal koncerner/företag och cirka 120 sågverk i ett 60-tal koncerner/företag, samt ett 40-tal företag med nära anknytning till massa-, pappers- eller trävarutillverkning. Inom Skogsindustrierna ingår verksamheten  Svenskt Trä  och sekretariatet för  BioInnovation . Skogsnäringen sysselsätter cirka 70 000 personer och exporterade för 127 miljarder kronor 2015.

Artikeln är publicerad 2017-09-06 på mediaportalen novator.se och är granskad och publicerad av Lennart Ljungblom . Det är ett debatt inlägg från skogsindustrierna.  Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Skogsindustriell bioekonomi har framtiden för sig

Bioekonomi från skogen har framtiden för sig

Bioekonomi är ett högst aktuellt utvecklingsområde och ses som lösningen på många samhällsutmaningar, som beroendet av fossila råvaror och klimatförändringar. På Karlstads universitet pågår forskning och samverkan för en hållbar utveckling av skogsindustriell bioekonomi i regionen.

Karlstads universitet samverkar med näringsliv och myndigheter för att stärka regional utveckling, en stor del av denna samverkan handlar om skogsindustriella frågor.

– Vi ska genomföra högklassig forskning inom skogsindustriell bioekonomi och vi har bra förutsättningar för det med bland annat mycket aktiva regionala företag i våra forskningsprogram, säger Lars Nilsson, professor i miljö- och energisystem.

Bioekonomi – ett högaktuellt område
Bioekonomi är ett prioriterat utvecklingsområde i Norden och Europa men också globalt och ses som lösningen på många samhällsutmaningar, som övergången från beroendet av fossila råvaror och klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. För att klara övergången och möta morgondagens behov av nya biomaterial och förbättrade processer och produkter behöver näringsliv och forskning mötas och etablera långsiktiga samarbeten.
– Målet är att utveckla testbäddsmiljöer inom det skogsbaserade bioekonomiområdet i Värmland och koppla samman dem med universitetets forskning, så att värdeskapande kunskap i form av process- och produktutveckling och affärsmodeller inom bioekonomi kommer till nytta för företag och offentliga aktörer, säger Lars Nilsson.

Vad är en testbäddsmiljö?
En testbäddsmiljö brukar ofta beskrivas som en fysisk eller virtuell miljö där olika aktörer kan samverka för att möjliggöra införande av nya produkter, tjänster eller processer.

Ett exempel på en testbäddsmiljö kan vara ett forskningslaboratorium, där en tillverkningsprocess eller egenskaper hos en produkt kan utvärderas. Regionala exempel på denna typ av testbäddsmiljöer är utrustningar för pelletering och vakuumavvattning som finns vid Karlstads universitet.

Ett annat exempel på en testbäddsmiljö kan vara en pilotanläggning. Ett regionalt exempel på denna typ av testbäddsmiljö är den pilotbestrykare som finns hos UMV Coating Systems AB i Säffle. Andra exempel där testbäddsmiljöer finns är Lignocity i Kristinehamn och 3-D printing i Sysslebäck

Forskningen kopplas till befintliga testbäddsmiljöer i regionen och fokuserar på fyra områden:

1. Tillvaratagande av restflöden och nya biobaserade produkter
Målet är att med hjälp av biobaserade innovationer från skogen, bidra till omställningen till ett fossilfritt och hållbart samhälle .

2. Biobaserade livsmedelsförpackningar för en hållbar utveckling
Genom att ytterligare öka effektiviteten hos befintliga produktionssystem, utveckla nya biobaserade produkter och att bredda perspektivet till att inkludera brukarperspektiv kommer projektet bidra till omställningen till ett fossilfritt och hållbart samhälle.

3. Modellering och systemoptimering för skogsbaserad processteknik
Att bygga matematiska modeller för processer som ett komplement och en vidareutveckling av fysiska testbäddsmiljöer för optimerad processdesign.

4. Management och styrning av innovationsarbete
Övergången till en hållbar bioekonomi kräver ökad kunskap om både teknologiska och organisatoriska barriärer och möjligheter. Forskning är därvid en förutsättning för att skapa kunskap och förståelse för en övergång till en bioekonomi i regionen.

– Tack vare det nya projektet ”Forskningsmiljö för en hållbar skogsbaserad bioekonomi” med finansering från EU, Tillväxtverket och Region Värmland kommer vi under tre år framåt att ha goda möjligheter att bygga upp forskningsmiljön inom skogsbaserad bioekonomi vid Karlstads universitet. Vi hoppas att vår forskning ska bidra till effektivare processer, nya biobaserade produkter och tjänster som driver utvecklingen mot ett hållbart samhälle, säger Lars Nilsson.

För mera information kontakta Lars Nilsson, professor i miljö- och energisystem

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.

Bioekonomi riksdag arrangeras i Ö-vik

Sverige skall bli ledande i Bioekonomi därför arrangeras den 14-15 mars  Bioekonomi – riksdagen i Örnsköldsvik med bland andra Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister och Göran Persson, ordförande Europeiska tankesmedjan Think Forest närvarande. 

Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister, Göran Persson, ordförande Europeiska tankesmedjan Think Forest och f.d. statsminister, Carina Håkansson, vd Skogsindustrierna, Anders Fröberg, ordförande IKEM, Pia Sandvik, vd RISE, Mattias Goldman, vd tankesmedjan FORES samt Anders Wijkman, ordförande Miljömålsberedningen är några av talarna och paneldebattörerna. Bioekonomiriksdagen arrangeras av Cleaner Growth, Processum och Örnsköldsviks kommun i samarbete IKEM, Näringsdepartementet och Skogsindustrierna.

– Bioekonomiriksdagen är ett stort steg för Sverige att bli en ledande nation inom den nya bioekonomin, säger Susanne Wiklund Lindström, projektledare på Cleaner Growth. Den svenska bioekonomin utvecklas snabbt just nu. Branschen står inför en rad utmaningar som behöver gemensamma lösningar och med Bioekonomiriksdagen vill vi skapa en unik plattform för att ta tillvara den potential som finns.

– Att bioekonomi är högaktuellt och att det finns en vilja att förverkliga en omställning till ett hållbart samhälle bekräftas av att ett stort antal nyckelpersoner från industri, forskningsinstitut, organisationer och politiken deltar som talare och paneldebattörer, poängterar Magnus Hallberg. Vi förväntar oss ett stort deltagarantal till denna Sveriges första Bioekonomiriksdag, vilken vi hoppas ska bli ett återkommande forum för att driva på utvecklingen av ett hållbarare samhälle.

Bioekonomiriksdagen innehåller såväl seminarier som föreläsningar och paneldebatter med högintressanta deltagare. Dagarna byggs upp kring tre utmaningar som bioekonomin står inför. Den första utmaningen handlar om uppskalning och testbäddar, den andra om behovet av efterfrågan på gröna produkter och den tredje om regelverk och styrmedel som påverkar bioekonomins framväxt. Vart och ett av exemplen följs upp med en diskussion i en expertpanel kring hur bioekonomin kan realiseras i Sverige.

Förutom de redan nämnda talarna och paneldebattörerna kommer också bland andra Herman Sundqvist, GD Skogsstyrelsen, Sören Eriksson, Preem, Puneet Trehan, IKEA, Lars Lind, Perstorp, Lars Winter, Domsjö Fabriker, Peter Röger UPM, Peter Åslund, Vinnova och Klara Helstad, Energimyndig­heten.

Cleaner Growth är en unik långsiktigt satsning i norra Sverige – Västerbotten och Örnsköldsvik – som stödjer utvecklingen av fler och växande bolag inom cleantechområdet.

novator.se/2017-02-14/Lennart Ljungblom

Socker från trä – Valchem börjar producera i demoanläggningen i Ö-vik

Nu börjar ValChem-projektet leverera socker

De första större mängderna cellulosasocker har nu levererats från projektet ValChem, där kemi- och teknologiföretaget SEKAB deltar som en av fyra aktörer. I projektet utvecklas och demonstreras hur gröna kemiprodukter kan framställas med råvara från skogen.

ValChem-projektet har nu börjat ge resultat i form av leveranser av cellulosasocker från bioraffinaderi demonstrationsanläggningen i Örnsköldsvik. Under hösten 2016 har SEKAB producerat och levererat över tjugo ton cellulosasocker.

I nästa skede av processen omvandlas cellulosasockret till monopropylenglykol (MPG), en baskemikalie för många kemiprodukter, så som färger, hartser, lacker och hygienartiklar. I processen utvinns även lignin, som kan användas för att producera exempelvis lim och bioplast.

– Med de här teknikerna kan skogsbaserad råvara ersätta fossila råvaror, och det är naturligtvis en jättevinst för både miljön och klimatet. Vi på SEKAB är mycket stolta över att ha blivit utvalda att delta i det här viktiga projektet, säger Marlene Mörtsell, teknikansvarig för CelluAPP®, SEKAB E-Technology.

SEKAB:s roll i projektet är att demonstrera sin teknologi CelluAPP®, som kan användas för att utvinna cellulosasocker och lignin från trä, halm och annan biomassa. CelluAPP®-teknologin valdes ut till projektet för sin verifierade prestanda och kapacitet. SEKAB:s erfarenhet och kunnande inom omvandling av biomassa var också en bidragande faktor.

– SEKAB vill bidra till ett mera hållbart samhälle genom att tillverka och utveckla förnybara kemiprodukter. Alla kemikalier som i dag tillverkas av fossil olja skulle istället kunna tillverkas av förnybar biomassa, som till exempel restprodukter från skogsindustrin, säger Marlene Mörtsell.

Projektet ValChem startades 2015 av det finska bio- och skogsindustriföretaget UPM. Utöver UPM och SEKAB deltar även företaget METabolic EXplorer och Technische Universität Darmstadt, som båda verkar inom skogs-, kemi- och bioteknikbranscherna.

ValChem lägger en grund för fullskalig produktion av biobaserade kemiprodukter och är till stor del finansierat av Bio Based Industries Joint Undertaking inom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, grant agreement No 669065. All träråvara som används inom ValChem är hållbart producerad.

Om SEKAB CelluAPP®

Har utvecklats i Domsjö, där cellulosaforskning har 100-åriga anor. I bioraffinaderiklustret utanför Örnsköldsvik har vi med ett intensivt forskningsarbete och kontinuerliga testkörningar av vår pilotanläggning förfinat en teknik för att ta tillvara värdet i restprodukter från skogs- och jordbruk. Målet: kemikalier och drivmedel som varken kräver fossila resurser eller åkermark och som lever upp till framtidens krav på miljönytta och hållbarhet.

CelluAPP® teknologin är utvecklad och verifierad i en industriell testmiljö genom omfattande kontinuerliga driftskörningar i en demonstrationsanläggning. Demonstrationsanläggningen som i april 2013 döptes om till Biorefinery Demo Plant, ligger i nära anslutning till SEKAB produktionsanläggning i Örnsköldsvik och har varit i drift sedan 2004. Utvecklingen av CelluAPP® teknologin har omfattat allt från råvaror, kemiska och biologiska processer, styr- och reglerteknik till integration med annan produktion.

novator.se/2017-02-14/Lennart Ljungblom

Skog till bioraffinaderi studeras i förstudie av Rise

Förstudie ska undersöka hur bioraffinaderi i storformat kan realisera bioekonomin

Förstudien Flaggskepp Bioraffinaderi ska utreda förutsättningar för att realisera bioekonomi  genom att skapa ett fullskaligt bioraffinaderi som, från hållbar skogsråvara, framställer ett flertal olika produkter vilka ersätter oljebaserade produkter. Processum leder den förstudie som stöds av 13 företag representerande skogsägare liksom skogs-, kemi- och detaljhandelsföretag.

Förstudien avser att identifiera, beskriva och utvärdera en anläggning med en optimal sammansättning av processer och produkter.

Förutom produktion av en miljon ton textilcellulosa är avsikten att ett bioraffinaderi även ska kunna producera ytterligare produkter, exempelvis proteinprodukter, gröna kemikalier, biodrivmedel, lignosulfonat och biogas.

Genom att använda etablerad teknik och innovationer som är nära kommersiella genomföranden, finns möjlighet att tillverka ytterligare produkter. En förutsättning är att tillverkningen ska vara energimässigt självförsörjande och ha högt resursutnyttjande.

– Vi ska i en förstudie utreda förutsättningarna för att skapa det storskaliga bioraffinaderi som krävs för att, till konkurrenskraftiga kostnader, ersätta oljebaserade produkter, säger Magnus Hallberg, vd för Processum.

– Under flera år har vi, tillsammans med klustermedlemmar och andra aktörer, utvecklat bioraffinaderiprocesser och produkter. Flera av dem är nu redo för industriell uppskalning. Det krävs en storskalighet för att produkterna ska vara lönsamma och för att råvaran ska nyttjas så högvärdigt som möjligt.

– För att ha en chans att realisera ett projekt som detta är det nödvändigt med en bred satsning, betonar Lars Winter, vice ordförande i Processum. För att nå framgång krävs såväl tekniskt kunnande liksom marknadskunnande, vilket deltagarna i förstudien bidrar med. Styrkan är att parterna i förstudien representerar hela värdekedjan från skog till produkter, dessutom på den globala marknaden.

Förstudien finansieras till hälften av Länsstyrelsen Västernorrland och till hälften av deltagarna i förstudien. Den leds av Processum och kommer att utföras av det internationella konsultföretaget Pöyry tillsammans med parterna.

RISE övergripande uppdrag är att i samverkan med akademi, näringsliv och samhälle, bidra till hållbar tillväxt och stärkt konkurrenskraft för svenska företag. RISE driver utvecklingen av en stark, svensk institutssektor. Sedan sommaren 2016, då de tidigare institutskoncernerna Innventia, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Swedish ICT gick samman, är RISE Sveriges största forskningsinstitut med cirka 2 200 anställda. RISE äger också 43 procent av institutskoncernen Swerea.

Läs mer på www.ri.se/utveckling-av-rise

Bioekonomi: Kungen besöker bioraffinaderiet Domsjö Fabriker

På Domsjö Fabriker fick Kungen se skogens  hållbara framtids produkter

Skogen och skogsindustrin har stora möjligheter att ta fram nya produkter och processer för ett hållbart samhälle, vilket visades upp när Hans Majestät Konungen och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht besökte Domsjö Fabriker och SP Processum den 29 september.

I samband med visning av Domsjö Fabriker fick besökarna se konkreta exempel på produkter som redan idag tillverkas av skogsråvara såsom textilier, lignosulfonat som används vid betongframställning, etanol, biogas, bioharts och koldioxid men samtidigt även de produkter som kan framställas i framtiden – protein som fisk- och djurfoder, plast, och nanocellulosa.

Fokus för besöket var hållbar skogsindustri och dess framtida möjligheter att förädla råvaran. I Domsjö finns ett av världens mest avancerade skogligt baserade bioraffinaderier där företag som Domsjö Fabriker, Övik Energi, AkzoNobel och Sekab framställer och förädlar bioraffinaderiprodukter. Här finns också en stark och framgångsrik forskningsmiljö med företag, forskningsinstitut och akademi så som MoRe Research, SP Processum, Umeå universitet och Mittuniversitet.

Kung Carl XVI Gustaf och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht fick med en guidad tur se och höra hur Domsjö Fabriker utvecklats från ett traditionellt massabruk till ett modernt bioraffinaderi. SP Processum visade tillsammans med tre av sina medlemsföretag, Sekab, MoRe Research och AkzoNobel, hur skogligt baserat bioraffinaderi kan vara basen i omställningen till en bioekonomi. Detta genom att visa några av de bioraffinaderiprodukter, såsom protein, plast, kemikalier och nanocellulosa, liksom berätta om den utveckling av nya tekniker som sker inom Processumklustret.

– Jag är naturligtvis extra stolt över att fått visa vårt bioraffinaderi för Hans Majestät Konungen och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, säger Lars Winter, vd Domsjö Fabriker.

– Våra produkter har sitt ursprung i ett hållbart skogsbruk och de återfinns i många slutprodukter såsom viskoskläder, medicintabletter och hygienartiklar. Domsjö Fabriker är samtidigt en tillbakablick i historien om massatillverkning, påbörjad av MoDo, och en blick in i framtiden där bioraffinaderiet utgör ett starkt bidrag till utvecklingen av den bioekonomi som bland andra den svenska regeringen vill etablera.

– Vi har tillsammans under de senaste åtta åren, med stöd av regionen och Vinnova, drivit ett Vinnväxt initiativ med syfte att Norrlandskusten skall gå från en nationellt ledande till internationellt ledande miljö inom skoglig bioraffinaderiutveckling och vi är stolta att få visa H.M. Konungen och landsbygdsministern hur långt vi har kommit, kommenterar Magnus Hallberg, vd SP Processum.

Besöket till Domsjö Fabriker och SP Processum utgjorde en del av resan i Ångermanland där även Mondi Dynäs, Sveaskog och Box Destilleri besöktes. I sällskapet ingick även landshövding Gunnar Holmgren samt Herman Sundqvist, generaldirektör Skogsstyrelsen, Per-Olof Wedin, vd Sveaskog, Claes Nordmark, politiskt sakkunnig, Helene Holstein, chef på enheten för skog och klimat på Näringsdepartementet samt de lokala politiska företrädarna; kommunalrådet Glenn Nordlund och Elvy Söderström.