Tag Archives: HVO

Var femte liter som tankas i Sverige är biodrivmedel

Första kvartalet 2017 var 20,5 procent av alla drivmedel förnybara biodrivmedel, räknat efter energiinnehåll. För helåret 2016 var motsvarande siffra 18,6 procent. Andelen biodiesel i diesel var 25,8 procent under första kvartalet.

Nu finns också preliminär statistik för april. Andelen biodiesel i förhållande till den totala dieselanvändningen var 28,5 procent i april 2017. Den totala användningen av HVO-diesel ökade med 2,5 procent, medan användningen av rapsdiesel, FAME, minskade samtidigt som den totala volymen diesel sjönk.

På bensinmarknaden ökade andelen biokomponenter, dvs etanol och andra biobaserade produkter som kan blandas i bensin, från 6,7 procent till 6,8 procent mellan april 2016 och april 2017. Användningen av etanol, E85 och ED95, sjönk med 15 procent, trots mer förmånliga skattevillkor för E85.

Samtliga uppgifter bygger på färsk statistik från SCB som analyserats av Svebio, Svenska Bioenergiföreningen.

– Andelen biodiesel ökar fortfarande kraftigt, konstaterar Gustav Melin, vd i Svebio. Det är mycket viktigt att regeringen och myndigheterna noggrant följer utvecklingen så att man inte sätter för låga kvoter inom det nya systemet med reduktionsplikt. Risken är annars att det nya styrmedlet bromsar marknaden istället för att driva på utvecklingen.

– När det gäller utvecklingen på etanolmarknaden finns det fortsatt skäl till oro. De bilister som har flexifuelbilar tankar i alltför hög utsträckning bensin till skada för klimatet.

Om Svebio

Svebio – Svenska Bioenergiföreningen – är branschorganisation för företag som arbetar med att framställa, hantera och använda olika typer av biobränslen. Svebios ändamål är att öka användningen av bioenergi på ett miljömässigt och ekonomiskt optimalt sätt. Svebio grundades 1980 och har cirka 300 företag som medlemmar. www.svebio.se

Artikeln är publicerad 2017-06-22 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Fjärde rekordmånaden i rad för HVO-biodiesel

​Fjärde rekordmånaden i rad för HVO-biodiesel

November 2016 blev fjärde rekordmånaden i rad för HVO-biodiesel, skriver Svebio som sammanställt aktuell statistik.  Försäljningen ökade för HVO både som inblandning i fossil diesel och såld som ren 100-procentig (HV100) biodiesel. Aldrig tidigare har det sålts så mycket HVO under en enskild månad i Sverige. Jämfört med föregående månad är ökningen 15 procent för HVO100. För första gången säljs det nu mer HVO100 än all rapsdiesel tillsammans.

Etanol som E85 och ED95 uppvisar en stark nedgång jämfört med föregående månad med minus 26 procent där troligen E85 står för större delen av tillbakagången. De andra biodrivmedlen FAME (rapsdiesel) och biogas visar inga signifikanta skillnader. Det visar Svebios analys av SCB:s statistik över drivmedelsanvändningen för fordonsdrift för november.

Trenden under 2016 är att HVO blir ett alltmer dominerande biodrivmedel och att höginblandad etanol är på fortsatt låga historiska nivåer.

– Det är tydligt att skattebefrielsen kraftigt gynnar HVO medan skatt på både rapsdiesel och etanol orsakar fortsatta problem Vi är glada för utvecklingen inom HVO men samtidigt är det angeläget att så snart som möjligt komma till en situation där alla biodrivmedel beskattas lika. Att biodrivmedel från grödor missgynnas leder till onödigt hög användning av fossil bensin och diesel och utsläpp av fossil koldioxid, säger Gustav Melin.

HVO är ett hydrerat biobränsle med en kemisk sammansättning lika med traditionell diesel som gör det lätt att blanda eller ersätta. HVO produceras av olika fetter och oljor till exempel restprodukter från skogs- och fiskindustrin.  Stora leverantörer är Preem och Neste.

novator.se/2016-01-19/Lennart Ljungblom

Neste: Snåla dieslar vanligaste miljöbilen

Snåla dieslar vanligaste miljöbilen HVO bränslet ökar snabbt

Hittills i år har det registrerats drygt 57 000 nya miljöbilar, vilket motsvarar 16 procent av alla nya bilar. I kommunerna varierar andelen miljöbilar från en dryg fjärdedel till inga miljöbilar alls, enligt en sammanställning som drivmedelsproducenten Neste gjort baserat på statistik från Trafikanalys.

– Elbilar och elhybrider ökar snabbt i många kommuner, men de flesta miljöbilarna är snåla dieselbilar. Därför är det bra att drivmedelsbolagen blandar in allt mer förnybar HVO i den fossila dieseln, så att dieselbilarnas utsläpp minskar ytterligare, säger Fredrik Törnqvist, marknadschef för Neste i Skandinavien.

Under januari–november i år var 16 procent av alla nyregistrerade bilar en miljöbil. I Munkedal och Sundbyberg var andelen hela 27 procent, medan det inte registrerades några miljöbilar alls i Dorotea och Sorsele. 56 procent av miljöbilarna var snåla dieselbilar, 37 procent var elbilar och elhybrider medan övriga miljöbilar kan köras på förnybara drivmedel som biogas eller etanol.

Även vanlig diesel innehåller allt mer förnybart drivmedel. I dag blandar vissa drivmedelsbolag in upp till 50 procent HVO i sin fossila diesel. Och i september gav Citroën och Peugeot klartecken till att använda ren förnybar HVO i sina nyare dieselbilar.

– Vi hoppas att fler bilproducenter följer efter och godkänner ren HVO till sina dieselbilar, det skulle snabba på omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Bilar som kör på ren HVO kan minska sina utsläpp med upp till 90 procent, säger Fredrik Törnqvist.

Se hela Nestes sammanställning av miljöbilar här.

HVO är en form av biodiesel som har egenskaper mycket lika den fossila dieseln. Den produceras av olika biooljor som hydreras i raffinaderier. Finska Neste är en av världens största leverantörer av HVO.

Kort om Neste
Neste (NESTE, Nasdaq Helsingfors) skapar förnybara alternativ åt transportsektorn, företag och konsumenter. Vårt globala utbud av tjänster och produkter gör det möjligt för våra kunder att sänka sina koldioxidavtryck genom att kombinera högkvalitativa, förnybara oljeprodukter med skräddarsydda servicelösningar. Neste är världens ledande producent av förnybar diesel, och vi skapar även förnybara lösningar åt såväl flyg- som plastindustrin. Vi vill vara en pålitlig partner, vars expertkunskap, forskning & utveckling och hållbara metoder är allmänt respekterade. Nestes omsättning 2015 uppgick till 11 miljarder euro och vi tog plats på Global 100-listan över världens mest hållbara företag. För mer information, se: www.neste.com/se eller neste.com/en på engelska.

novator.se/2016-12-15/Lennart Ljungblom

Biodiesel – tekniken under kontroll men politiken svajar.

Biodiesel – tekniken under kontroll men politiken svajar.

www.novator.se/Lennart Ljungblom

Fame/RME, RSO, HVO Diesel – ja det finns många namn på alternativ till mer eller mindre koldioxidneutrala alternativ till diesel. Poilitiken har dock lagt ett tak på FAME expansionen och istället beslutat att släppa fram HVO. 

Få industriområden har varit utsatta för så häftiga vindar som biodiesel branschen. Den konventionella tekniken (FAME/RME) fungerar bra trotts vissa återkommande problem med igensatta bränslefilter om dåligt import bränsle når marknaden. Kampanjer mot att använda möjliga matråvaror som råvara har lagt politiska marknadslock på utvecklingen och nu gäller i realiteten ett 7 procentigt tak på FAME/RME bränsle. Låga oljepriser och minskade skatteavdrag för Fame-användare vilka gäller från årsskiftet gör att många åkerier återgått till fossildiesel.

Kemisk struktur för olika sorters biodiesel
Kemisk struktur för olika sorters biodiesel

Cellulosa baserade råvaror släpps ej fram däremot petroleum industrins HVO

Förgasningstekniken av cellulosa råvaror har inte slagit igenom, främst på grund av det dåliga investeringsklimatet.  Finansiärerna tvekar, när politiken svajar.  Ett nytt teknikområde har dock fått ett genomslag. Det gäller HVO, hydrering av biooljor.  Branschen domineras av finska Neste.  Men nu investerar traditionell oljeindustri och skogsindustri från varsitt håll i ny HVO-produktion. Båda branscher med industriella överkapaciteter som söker nya marknader.

Läget för konventionell biodiesel

I Sverige använder två stora fabriker rapsolja för produktion av konventionell biodiesel,  FAME (Fatty Acid Methyl Ester) av rapsolja, som då kallas RME (Raps Metyl Ester). Internationellt används ofta soja- solros-, palm- eller returoljor.  Biodieseln är internationellt betydligt större än i Sverige. Enbart Tyskland produceras över 2 miljoner ton FAME per år.

Processen är relativt enkel. Rapsfröna pressas och oljan, RSO (Rape Seed Oil) kan användas för livsmedel eller bränsle. Ungefär 46 procent av rapsfröet blir djurfoder. Den råa rapsoljan processas sedan med metanol i en esterifieringsprocess och RME (Raps Metyl Ester) och biprodukten glycerol erhålls.

Ecobränsle AB

I Karlshamn i spåren efter KF:s nedlagda margarinfabrik pressar det globala och på stockholmsbörsen noterade AAK rapsfrön till rå rapsolja och foder i Europas största rapsoljeraffinaderi.  Intill uppförde 2006 Lantmännen Ecobränsle Sveriges första storskaliga biodiesel fabrik för att processa den råa rapsoljan vidare till RME.  2010 såldes fabrik och verksamhet till företaget Energigårdarna, som ägs av 9 stora skånska lantbruk som driver företaget vidare under namnet Ecobränsle.  Kapaciteten är nu cirka 100 000 ton.

Bränslet används främst av bussar och lastbilar samt låginblandas i dieselbränsle. Det kan även tankas som B100 bränsle på flera bensinstationer.

– Det är skillnad på RME och RME, säger Ecobränsles vd Claes Ramel och framhåller vikten av färsk råvara för ökad bränslekvalitet.

– Rå rapsolja oxiderar vilket försämrar kvalitén, men eftersom vi ligger online med AAK så använder vi endast några timmar gammal olja. Internationellt finns exempel på att rapsolja kan lagras 4-5 månader innan den konverteras till RME.

– Vår RME klarar temperaturer ner till -26 grader utan problem, säger Claes Ramel.

RME produktionen vid Perstorp, Stenungsund
RME produktionen vid Perstorp, Stenungsund

Perstorp Bioproducts AB

Den andra stora tillverkaren av FAME bränsle i Sverige är Perstorp Bioproducts AB som sedan 2007 tillverkar RME i sin anläggning i det stora kemiklustret i Stenungsund.  Rapsoljan köps av danska Scanola.  Perstorp Group är en globalt ledande special-kemikoncern med 1500 internationellt anställda som kontrolleras av det franska investmentbolaget PAI group.

– Av våra 150 000 årliga ton biodiesel går 90 000 ton in som låginblandning och följer den internationella FAME standarden. Resterande volym säljs som B100 diesel som ytterligare anpassats för att fungera i vårt klimat, säger Lars Lind, vd Perstorp Bioproducts.

– Vår volym motsvarar 1,5 TWh, mao gör vi cirka 14 procent av Sveriges biodrivmedel.

Nyligen meddelade Perstorp att man också köpt en norsk produktionsanläggning i Fredrikstad. som ökar företagets samlade FAME kapacitet till 250 000 ton per år.

– Vår B100 diesel Verdis Polaris Aura som framställs med fossilfri metanol har stor klimatnytta. Jämfört med mineraldiesel en förbättring med över 60 procent CO2 reduktion.

Det stora alternativet  – HVO dieseln

Det stora internationella biodiesel alternativet kallas HVO (hydrerad vegetabilisk olja). Istället för esterifiering med metanol används här hydrering med vätgas. Man får då en enklare kolvätekedja med färre syreatomer och därmed ett bränsle som direkt kan mixas eller ersätta mineraloljediesel. Det brinner också med en mindre sotande låga och har därför bättre egenskaper.  HVO är egentligen ett dåligt namn eftersom även andra än vegetabiliska oljor som djurfetter används i produktionen.  Ett annat ofta brukat namn namn är HEFA (Hydroprocessed Esters and Fatty Acids).

Neste NextBTL plant in Rotterdam
Neste NextBTL plant in Rotterdam

I särklass störst på marknaden är finska Neste med tillverkning i Finland samt i två mycket stora enheter på vardera 800 000 ton i Rotterdam respektive Singapore.  Neste levererar följande till marknaden.

• Neste Green som är 10 % NEXBTL som inblandas i mineraldiesel

• Neste Green 100 % NEXBTL förnybar diesel

• NEXBTL flygbränsle som blandas 50/50 med konventionellt flygbränsle

• Biopropan (LPG) som tillverkas i Rotterdam

• Därtill produceras olika kemikalier som förnybar nafta och isoalkan.

Den stora teknik-konkurrenten är amerikanska Honeywell-UPO med sin Ecofining process.  Det Italienska energiföretaget Eni har med den processen nyligen konverterat ett äldre raffinaderi i Venedig.  Kapaciteten är 300 000 ton HVO per år och produktion startade i maj 2014. Råvaran är palmolja. Företaget går nu vidare och konverterar ännu ett raffinaderi, (Gela) på Sicilien.

I Spanien samproducerar Repsol 160 000 ton/år HVO med mineraldiesel i raffinaderierna i Bilbao och Cartagena. I Huelva producerar Cepsa 278 000 ton/år också i samproduktion.  I Frankrike har Total med sitt projekt BioTfuel annonserat konvertering av två oljeraffinaderier, ett i Dunkirk och ett i LaMede.

Sunpine producerar råtalldiesel i Piteå som skeppas till Göteborg där Preem gör Evolution diesel som nu blandas med 50 procent med fossilt dieselbränsle.
Sunpine producerar råtalldiesel i Piteå som skeppas till Göteborg där Preem gör Evolution diesel som nu blandas med 50 procent med fossilt dieselbränsle.

Tallolja är Nordens viktiga HVO råvara. 

SunPine i Piteå, ägt av Sveaskog, Södra Skogsägarna, Preem, Kira, och Laster konverterar råtallolja till råtalldiesel som sedan skickas med båt till Preems raffinaderi i Göteborg. Där produceras Preem Evolution diesel, ett blandbränsle som företaget nu annonserar ökar till 50 procent bioinnehåll från tidigare 22 procent.  I ett första steg genomförs hydrering i ett andra en isomerisering för att förbättra köldegenskaperna.

UPM:s fabrik i Lappeenranta, Finland producerar 100 000 ton BioVerno från tallolja.
UPM:s fabrik i Lappeenranta, Finland producerar 100 000 ton BioVerno från tallolja.

Efter att ha investerat 175 miljoner Euro har skogsindusrrin UPM I Finland i maj i år öppnat en ny fabrik, Lappeenranta Biorefinery. Talloljan levereras i huvudsak från intilliggande massabruk.

– Den nya fabriken är ett medvetet steg i den pågående omvandlingen av skogsindustrin, säger Heikki Vappula, executive Vice President UPM Biorefining.

Av Lennart Ljungblom, Bioenergi skribent

@novatorhb2015

 

 

 

Sveaskogs avverkningslag ställer om till förnybart HVO

Sveaskogs avverkningslag ställer om till förnybart

www.novator.se/Lennart Ljungblom

Sveaskogs avverkningslag i södra Sverige har gått över till att köra alla sina maskiner på det förnybara biodrivmedlet Bio HVO. Övergången från fossila till förnybara drivmedel innebär att koldioxidutsläppen minskar med omkring 90 procent.

Ett av Sveaskogs miljömål är att utsläppen av fossilt koldioxid ska minska med 30 procent fram till 2020 genom att öka mängden förnybara drivmedel – och målet har redan uppnåtts. En starkt bidragande orsak till att målet är uppnått är att samtliga egna avverkningslag i södra Sverige och i norra Bergslagen använder Bio HVO, ett arbete som startades redan 2013.

– Bio HVO är väldigt praktiskt eftersom det kan användas i våra dieseldrivna maskiner. I och med att Bio HVO reducerar koldioxidutsläppen med uppemot 90 procent ser vi flera vinster för miljön som samtidigt bidrar till att Sveaskog når sitt miljömål, säger Lennart Hult, teknikspecialist i Sveaskog.

– Vi har tagit stora kliv med att minska koldioxidutsläppen i södra Sverige. Våra egna avverkningslag tankar nästintill 100 procent förnyelsebart och våra engagerade åkerier kör i allt större utsträckning på förnyelsebart, säger Fredrik Klang, marknadsområdeschef i södra Sverige.

Bio HVO är ett förnybart biodrivmedel som tillverkas av restprodukter från vegetabiliska oljor, fiskrens och slaktavfall. Inom kort planerar Sveaskog även att kunna erbjuda sina entreprenörer i södra Sverige att tanka Bio HVO i sina maskiner.

Näst på tur efter marknadsområde Syd står Sveaskogs egna avverkningslag i Västerbotten, som också ska gå över till att använda biodieseln Bio HVO i sina avverkningsmaskiner.

– Sveaskog har redan nått miljömålet för 2020, men vi fortsätter vrida upp arbetet med att jaga de fossila utsläppen för att i stället köra våra maskiner på förnybara drivmedel, säger Lennart Hult, teknikspecialist på Sveaskog.

Läs också:

Grönt ljus för HVO i alla Scanias Euro 6 -fordon 

Info om HVO100 från TRB
Info om HVO från Statoil

Grönt ljus för HVO i alla Scanias Euro 6-fordon

Grönt ljus för HVO i alla Scanias Euro 6-fordon

Efter att HVO nu har certifierats enligt specifikationen TS159040 som ett biobränsle för vägtrafik, ger Scania grönt ljus för att driva alla Euro 6-fordon från Scania med HVO (Hydrotreated Vegetable Oil). Om man kör på ren HVO, som kemiskt liknar fossil diesel, kan CO2-reduktionen i bästa fall uppgå till 90 procent. HVO ger dessutom inga nämnvärda kostnadsökningar och påverkar varken fordonets egenskaper eller dess underhållsbehov.

– Det här var ett klokt och efterlängtat besked från myndigheternas sida, säger Johan Améen, ansvarig för alternativa bränslen på Scania-Bilar Sverige.

– Eftersom Scania är den ledande tillverkaren när det gäller att erbjuda drivlinor för alternativbränslen, har vi redan god erfarenhet av vad körning på HVO innebär i praktiken. Det är ett biobränsle som inte har några nackdelar jämfört med diesel, samtidigt som det kan ge mycket stor CO2-reduktion till låg eller ingen merkostnad.

Tidigare i år godkände Scania HVO för användning i alla slags Euro 5-fordon och för alla typer av drift. Vidare initierades ett fältprov tillsammans med kunder som var tänkt att omfatta omkring 100 lastbilar med Euro 6-motorer.

– Men i och med certifieringen kan alla Scania-åkare med Euro 6-fordon använda HVO, alltså även i bussar, säger Johan Améen. Jag vet att intresset är mycket stort, utmaningen består för flertalet i att få tillgång till HVO eftersom både produktionen och distributionen fortfarande är begränsad i nuläget.

I och med att HVO nu är ett certifierat bränsle, godkänner Scania att det används även i lastbilar och bussar med Euro 6-motorer. HVO kan i bästa fall ge en CO2-reduktion på upp till 90 procent.

Detta är HVO

HVO är ett biobränsle som har låtit tala om sig de senaste åren sedan ett antal tillverkare har tagit upp det i sitt utbud. Det är baserat på antingen vegetabilisk olja eller animaliska fetter. Med hjälp av vätgas skapas kolvätekedjor som de facto liknar fossilbaserad diesel. Det innebär också att bränslet kan distribueras och användas på samma sätt som diesel, exempelvis beträffande köld- och lagringsegenskaper.

HVO kompletterar Scanias redan marknadsledande utbud av motorer och drivlinor för alternativa bränslen avsedda för Euro 6. Scania erbjuder fem motorer för Biodiesel

FAME, två gasmotorer, en etanolmotor och nu alltså även HVO för samtliga dieselmotorer. Vidare har Scania aviserat att hybridlösningar ska introduceras inom kort.

– Scania fortsätter att gå i täten inom hållbara transporter, säger Johan Améen. För att transportindustrin ska nå de långsiktiga klimatmålen krävs det parallella insatser på flera områden. Det handlar om allt från effektivare fordon till smartare transporter och förnyelsebara bränslen.