Monthly Archives: October 2016

Bioenergi

Energimyndigheten skjuter på väsentlig elcertifikatökning

För att nå den nya ambitionen om ytterligare 18 TWh till 2030 föreslår Energimyndigheten att elcertifikatsystemet förlängs till 2045 och att kvoten höjs från 2022. Med hänsyn till elsystemet och elbehovet föreslås en kvotkurva som förväntas ge en högre utbyggnadstakt mot slutet av perioden.  Myndigheten föreslår vidare att småskalig solel produktion lyfts ur systemet. 

Målet med den gemensamma elcertifikatsmarknaden är att på ett kostnadseffektivt sätt öka den förnybara elproduktionen med totalt 28,4 TWh i Sverige och Norge från 2012 till 2020. Energimyndigheten har haft i uppdrag att utreda hur elcertifikatsystemet ska optimeras och förlängas för ytterligare 18 TWh förnybar el till 2030.

Energimyndigheten lämnar i sin slutrapport från kontrollstationen förslag på hur systemet ska utformas efter 2020 för ett nytt mål till 2030.

Elcertifikatsystemets nuvarande utformning har fungerat bra och har gett utbyggnad av förnybar elproduktion till en förhållandevis låg kostnad, skriver myndigheten.

– Vi anser därför att det ska fortsätta att vara ett teknikneutralt och marknadsbaserat system med långsiktiga villkor, säger Roger Östberg som är senior rådgivare på Energimyndigheten.

Förslag på förlängning och utformning av kvotkurva för 18 TWh till 2030

Sverige har idag ett elöverskott som förväntas öka ytterligare med en ökad ambition till 2030.

Myndigheten bedömer att befintliga anläggningar inte förväntas läggas ner förrän i slutet av 2020-talet, och att anpassningar av elsystemet för att möjliggöra mer variabel elproduktion kommer ta tid.

Ur marknad- och investerarperspektiv är det viktigt att utbyggnadstakten varken är för låg eller för hög, skriver myndigheten.

– De kvoter som vi föreslår ökar från 2022 och har sin tyngdpunkt mot slutet av 2020-talet.  På så vis skapar vi goda förutsättningar för utbyggnad av förnybar elproduktion efter 2020. Vi levererar en kvotkurva som tar hänsyn till elsystem och investeringstakt, det bådar gott inför framtiden, säger enhetschef Gustav Ebenå.

Energimyndigheten anser även fortsättningsvis att förnybar elproduktion ska tilldelas elcertifikat under 15 år vilket innebär att systemet förlängs till 2045.

Behov av stoppmekanism 2030

I myndighetens delredovisning i juni konstaterades att det fanns behov av en stoppmekanism 2020 för att minska osäkerheten om utbyggnad efter målåret. Energimyndigheten anser därför att en stoppmekanism ska finnas på plats i god tid innan nya kvoterna börjar gälla 2022. Utformningen av denna bör utredas snarast.

– För att skicka en tydlig signal till investerare bör det övervägas att redan nu införa ett stoppdatum med koppling till målår 2030, säger Roger Östberg.

Inga elcertifikat till ny mikroproduktion från sol efter 2020

Mikroproduktion från sol är, enligt myndigheten, idag gynnad på flera sätt utöver elcertifikatsystemet vilket gör att den inte konkurrerar på lika villkor med övriga förnybara kraftslag. Detta skapar en osäkerhet utöver marknadsrisken för aktörer på elcertifikatmarknaden.

Energimyndigheten föreslår i sin kontrollstationsrapport och solelstrategi att mikroproduktion med effekt upp till 68 kW inte ska erhålla elcertifikat efter 2020. I solelstrategin föreslår Energimyndigheten att mikroproduktionsproducenter istället ska kunna få ta del av annat stöd, vilket man inte närmare preciserar.

Om kontrollstation 2017

Enligt avtalet för den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden ska det med jämna mellanrum utföras så kallade kontrollstationer. I kontrollstationerna ska gemensamma utredningar utföras för att värdera behovet av ändringar i regelverket och justeringar av kvotkurvan för att uppnå målet. Kontrollstation 2017 genomförs så att eventuella lagändringar kan träda i kraft den 1 januari 2018.

Bakgrund

Hösten 2015 erhöll Energimyndigheten flera deluppdrag av regeringen gällande underlag till kontrollstation 2017.  Norska NVE erhöll motsvarande uppdrag från sitt departement. Flera uppdrag delredovisades i juni och den del som behandlar elcertifikatsystemets utformning vid ett nytt mål i Sverige efter 2020 ska rapporteras i oktober.

Den 1 september fick Energimyndigheten ytterligare ett uppdrag som ska rapporteras i oktober. Uppdraget innebär bland annat myndigheten ska föreslå kvoter för att förlänga och utöka elcertifikatsystemet med 18 TWh till 2030.

Här har Energimyndigheten samlat information om uppdraget inför kontrollstation 2017.

novator.se/2016-10-19/Lennart Ljungblom

 

Bioenergi, El & kraft, Fjärrvärme, -kyla

No Coal No More – Dong Energy eldar nu pellets i kraftvärmeverket Studstrup i Århus.

No Coal No More – Dong Energy har börjat elda pellets i det konverterade kraftvärmeverket Studstrup i Århus.

Ett av de största biomassa eldade kraftvärmeverken i världen är numer lokaliserat i Århus, Danmarks andra största stad. Den 10 oktober började Studstrup kraftvärmeverk elda träpellets i stället för kol och producera grön fjärrvärme och el till kommunens invånare och industrier. Samtidigt reduceras koldioxidutsläppen med 1 ton per invånare. 

Ombyggnationen har kostat omkring 1,3 miljarder danska kronor. 106 000 invånare kommer nu att få fjärrvärme producerad av biomassa samt el som räcker till 230 000 danska hem. Parallellt byggs nu också ett nytt fristående kraftvämeverk  av bolaget Aarhus Avfald Vaerme som kommer att elda halm och träflis.

Den utförliga artikeln är  skriven på engelska och publicerad på vår syster sajt inbio.biz som har ambitionen att föra läsaren bakom rubrikerna och ge bakgrunder och fakta.

Länk till fullständig artikel

novator.se/2016-10-18/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Infrastrukturdirektivet – Saknar regeringen strategiska visioner?

Infrastrukturdirektivet – öppet brev till ansvariga ministrar

novator.se/2016-10-11/ Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatet skriver öppet brev om att Sverige inte får försitta chansen att nu påverka EU att justera sin syn på biodrivmedel. Regeringens utkast till svar på Infrastrukturdirektivet är på sin höjd en bra beskrivning av dagsläget men saknar helt strategiska visioner, skriver 2030-sekretariatet som begär aktivitet från regeringen. Regeringens svar skall vara inlämnat senast den 18 november.

2016-10-10

Anna Johansson, Infrastrukturminister
Ann Linde, EU- och Handelsminister
Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat

Kopia Erik Brandsma, GD Energimyndigheten

Kära minister,

Det är avgörande för svensk industri och för målet om en fossiloberoende fordonsflotta att Sverige har en proaktivt förhållningssätt till EU-kommissionens arbete kring biodrivmedel och transporter. Kommissionen syn på biodrivmedel går på många sätt tvärt emot den svenska, och det är bara genom att förändra i EU som vi kan stötta svensk biodrivmedelsindustri.

Svenska regeringen skall den 18e november kommentera det så kallade Infrastrukturdirektivet. Direktivet syftar till att forma en europeisk plan för en infrastruktur av alternativa bränslen. Det är en mycket viktig plan, som bygger direkt på EU- kommissionens tunga strategidokument White Paper for Transport från 2011. Här la Kommissionen i praktiken en strategi för en fossiloberoende fordonsflotta i EU, Infrastrukturdirektivet är en logisk fortsättning. Men sedan dess har kommissionens syn på biodrivmedel ändrats radikalt i en negativ riktning som försvårar för Sverige att nå de mål vi funnit en bred politisk enighet kring och där även näringslivet är starkt positiva.

Sverige får inte missa tillfällen att påverka EU-kommissionen att justera sin syn på biodrivmedel, och därigenom lyfta den svenska industrins satsningar. Låt inte rapporten den 18e november bli en lydig hemtenta med sikte på att få godkänt. Våga vara det krävande och besvärliga medlemslandet som med betydligt högre mål lyfter EUs klimatarbete.

Vi har fått se utkastet till rapport från regeringen. Det är en duglig beskrivning av dagsläget, men saknar helt strategiska visioner och utnyttjar inte chansen att visa hur EUs position riskerar att hota det svenska 2030 målet och vilka förändringar som krävs för att svensk måluppfyllelse ska underlättas. När kommissionen läser den svenska rapporten kommer de att tro att svenska regeringen står bakom den biodrivmedelfientliga hållningen som EU:s institutioner under ett par år fört fram.

Sverige har en unik ställning i Europa. Vi har den högsta andelen förnybara drivmedel i transportsektorn, vi har början på en väl utbyggd infrastruktur för laddning. Vi har en basinfrastruktur för flytande gas, och en etablerad infrastruktur för gasfordon. Allt kan bli bättre, men basen finns där. Sverige står för en mångfald av förnybara bränslen med mycket bra klimatprestanda.

EU som institution känner inte till detta. De kämpar med ett genomsnitt på 5,7% förnybart i transportsektorn, och tror sig inte nå längre än 8,7% till 2020. EU kommer alltså inte att klara det bindande målet om att medlemsländerna skall ha 10% förnybart i transportsektorn 2020, ens med de särskilda mekanismer som dubbelräkning för vissa typer av bränslen som EU introducerat.

Den rapport den svenska regeringen lämnar den 18e november är en viktig del för den sammanställning kommissionen lämnar november 2017 till Parlamentet och rådet. Kort därefter skapas en europeisk plan för infrastruktur för alternativbränslen. Det är nu vi bäst påverkar detta arbete.

Om EUs hållning kring biodrivmedel består hotas världsledande satsningar som Lantmännens etanolsatsning i Norrköping, delar av Sekabs etanolproduktion i Örnsköldsvik, Ecobränsles biodieselproduktion och Perstorps RME produktion. Satsningar på biogas som GoBiGas projektet står och stampar. Vi minskar och utarmar utbudet av biodrivmedel och hänvisas till att behålla fossila bränslen betydligt längre än nödvändigt. Förlorarna är den svenska innovativa biobränsleindustrin, de svenska miljömålen och Sveriges chans att vara det föregångsland så många efterfrågar i det internationella klimatarbetet.

Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatet

novator.se/2016-10-11/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Södra inviger utbyggda pappersbruket i Värö med närvaro av kungen

novator.se/2016-10-03/  Södra har investerat 4 miljarder kronor i bruket i Värö för att öka produktionskapaciteten från 425 000 ton till 700 000 ton massa per år. Bruket blir därmed ett av världens största för produktion av barrsulfatmassa. Utbyggnaden invigdes den 30 september med kunglig närvaro.

Tidningspapperskonsumtionen har minskat de senaste åren och flera pappersmaskiner runt om i Sverige har stannat. Samtidigt ökar den globala efterfrågan på kartonger och mjukpapper, vilket gör att även behovet av pappersmassa stiger.

– Våra kunder vill att vi satsar och investerar, våra kunder växer också, sa Södras koncernchef Lars Idermark.

Under invigningen hölls ett seminarium som modererades av Johan Kuylenstierna, vd  för Stockholms Environment Institute. Bland annat hölls en paneldebatt med Södras vd Lars Idermark, ordförande Lena Ek och Jeremy Leggett, entreprenör inom solcellsindustrin samt debattör inom klimat och energi. Temat var branschens möjlighet att bygga värde på ett hållbart sätt och hur bioenergi är en väg framåt i detta sammanhang. Närings- och innovationsminister Mikael Damberg avrundade.

Sammanlagd produktion

Södra Cell hade förra året en sammanlagd produktion av 1,6 miljoner ton massa. Men när det ombyggda Värö är uppe i full drift, och när de beslutade investeringarna i massabruken i Mönsterås och Mörrum är genomförda, ska produktionen vara 1,9 miljoner ton massa.

Produktionsökningen i Värö ökar råvarubehovet med 1,5 miljoner fastkubikmeter.

– Vi vet att den svenska skogen växer och för att fortsätta ta hand om den behöver vi en större anläggning, sa Södras ordförande Lena Ek.

Södra Cell Värö
Södra Cell Värö

FAKTA SÖDRA CELL VÄRÖ

Hösten 2014 togs första spadtaget och när ombyggnationen var som mest intensiv i somras arbetade 3500 personer från 14 olika länder med ombyggnaden.

Bruket var stängt under några veckor, men mycket av arbetet skedde samtidigt som produktionen var igång och blev därför något försenat.

Under ombyggnaden inträffade det flera olyckor, varav en dödsolycka.

Problem och förseningar till trots är målet att komma upp i full produktion under 2017.

Södra är också en stor producent av grön energi

Genom att använda gröna energiprodukter från Södra gör vi tillsammans en insats för miljön och klimatet för kommande generationer. Gemensamt för de energi- produkter som Södra säljer är att de har sitt ursprung

i skogen och är helt naturliga och förnyelsebara. Södra erbjuder flera energiprodukter som passar

kunder med olika behov. Massafabrikernas produk-
tion ger tillräckligt med el för att driva fabrikerna och överskottet förser närliggande samhällen med allt större mängder grön el och fjärrvärme.

Den ökande användningen av fjärrvärme från Södra leder till minskade utsläpp av växthusgaser, eftersom över 99 procent av energin från Södra kommer från

biobränslen. Fjärrvärmenätet värms i huvudsak av rest- värme från processen.

Södra är en av de största producenterna av grön el som är berättigad till gröna elcertifikat i Sverige. Ett elcerti- fikat motsvarar en MWh (1000 kWh) el producerad från förnybara energikällor som till exempel biobränsle.

Från massafabrikerna levereras även andra biobränsle- produkter, bland annat tallolja, bark och pellets. Av tall- oljan tillverkas biodiesel som ersätter fossil diesel i vanliga dieselmotorer.

Södra har även vindkraftverk i anslutning till massa- fabrikerna och på medlemmarnas mark.

www.novator.se/2016-10-03/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Bioekonomi: Kungen besöker bioraffinaderiet Domsjö Fabriker

På Domsjö Fabriker fick Kungen se skogens  hållbara framtids produkter

Skogen och skogsindustrin har stora möjligheter att ta fram nya produkter och processer för ett hållbart samhälle, vilket visades upp när Hans Majestät Konungen och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht besökte Domsjö Fabriker och SP Processum den 29 september.

I samband med visning av Domsjö Fabriker fick besökarna se konkreta exempel på produkter som redan idag tillverkas av skogsråvara såsom textilier, lignosulfonat som används vid betongframställning, etanol, biogas, bioharts och koldioxid men samtidigt även de produkter som kan framställas i framtiden – protein som fisk- och djurfoder, plast, och nanocellulosa.

Fokus för besöket var hållbar skogsindustri och dess framtida möjligheter att förädla råvaran. I Domsjö finns ett av världens mest avancerade skogligt baserade bioraffinaderier där företag som Domsjö Fabriker, Övik Energi, AkzoNobel och Sekab framställer och förädlar bioraffinaderiprodukter. Här finns också en stark och framgångsrik forskningsmiljö med företag, forskningsinstitut och akademi så som MoRe Research, SP Processum, Umeå universitet och Mittuniversitet.

Kung Carl XVI Gustaf och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht fick med en guidad tur se och höra hur Domsjö Fabriker utvecklats från ett traditionellt massabruk till ett modernt bioraffinaderi. SP Processum visade tillsammans med tre av sina medlemsföretag, Sekab, MoRe Research och AkzoNobel, hur skogligt baserat bioraffinaderi kan vara basen i omställningen till en bioekonomi. Detta genom att visa några av de bioraffinaderiprodukter, såsom protein, plast, kemikalier och nanocellulosa, liksom berätta om den utveckling av nya tekniker som sker inom Processumklustret.

– Jag är naturligtvis extra stolt över att fått visa vårt bioraffinaderi för Hans Majestät Konungen och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, säger Lars Winter, vd Domsjö Fabriker.

– Våra produkter har sitt ursprung i ett hållbart skogsbruk och de återfinns i många slutprodukter såsom viskoskläder, medicintabletter och hygienartiklar. Domsjö Fabriker är samtidigt en tillbakablick i historien om massatillverkning, påbörjad av MoDo, och en blick in i framtiden där bioraffinaderiet utgör ett starkt bidrag till utvecklingen av den bioekonomi som bland andra den svenska regeringen vill etablera.

– Vi har tillsammans under de senaste åtta åren, med stöd av regionen och Vinnova, drivit ett Vinnväxt initiativ med syfte att Norrlandskusten skall gå från en nationellt ledande till internationellt ledande miljö inom skoglig bioraffinaderiutveckling och vi är stolta att få visa H.M. Konungen och landsbygdsministern hur långt vi har kommit, kommenterar Magnus Hallberg, vd SP Processum.

Besöket till Domsjö Fabriker och SP Processum utgjorde en del av resan i Ångermanland där även Mondi Dynäs, Sveaskog och Box Destilleri besöktes. I sällskapet ingick även landshövding Gunnar Holmgren samt Herman Sundqvist, generaldirektör Skogsstyrelsen, Per-Olof Wedin, vd Sveaskog, Claes Nordmark, politiskt sakkunnig, Helene Holstein, chef på enheten för skog och klimat på Näringsdepartementet samt de lokala politiska företrädarna; kommunalrådet Glenn Nordlund och Elvy Söderström.

Bioenergi

Tankstationer för Biogas byggs ut med statligt stöd i Kalmar län

Svensk Biogas får 19,3 miljoner kronor i stöd från Klimatklivet.

Naturvårdsverket har inom sitt program Klimatklivet beviljat Svensk Biogas stöd upp till 19,3 miljoner kronor för en omfattande utbyggnad av infrastrukturen för biogas i Kalmar län.

Svensk Biogas har ansökt om klimatinvesteringsstöd för uppförande av tankstationer för biogasdriven kollektivtrafik. Utifrån Naturvårdsverkets beräkningar uppfyller projektet de åtgärder som uppvisar störst varaktig minskning av växthusgasutsläpp per investeringskrona, och i övrigt uppfyller de krav som anges i klimatklivsförordningen.

-Stödet har givetvis en stor ekonomisk betydelse för vårt arbete med att ersätta bensin och diesel med lokalproducerad förnybar biogas som dessutom sluter kretsloppet. Nu kan vi leverera världens renaste fordonsbränsle på affärsmässiga villkor, säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Biogas.

Klimatklivet är fokuserat på lokala investeringar för största möjliga klimatnytta och administreras av Naturvårdsverket i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna. Det huvudsakliga syftet med satsningen Klimatklivet är att minska utsläppen som påverkar klimatet.

Svensk Biogas är ett helägt dotterbolag till Tekniska verken i Linköping AB (publ.).

Om Klimatklivet
Satsningen Klimatklivet är en del av den statsbudget som riksdagen beslutat om för 2016. Naturvårdsverket ska i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna ge stöd till lokala klimatinvesteringar. Under 2015 uppgick stödet till 125 miljoner kronor. Ytterligare 600 miljoner kronor per år kommer att delas ut för klimatinvesteringar för 2016, 2017 och 2018.