Tag Archives: avfall

E.on skjuter startskott för kretslopp med kraftvärme och biogas

E.ON har beslutat att investera 2,5 miljarder kronor i en kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro kommun i nordvästra Stockholm. Investeringen omfattar kraftvärme och  ligger i anslutning till Ragn-Sells återvinningsanläggning.  En lång transitledning kommer att binda samman tre existerande fjärrvärmenät. Den 11 april sprängde byggentreprenören NCC startsalvan.

Beslutet att investera 2,5 miljarder kronor för att bygga en ny kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro togs i januari av energibolaget E.ONs högsta ledning.

– Jordens resurser är hårt ansträngda, inledde Karsten Wildberger, vd för Eon customer solutions och tillika representant från den tyska koncernledningen sitt tal.

– För att de ska räcka till planetens växande befolkning, behöver vi tänka hållbart. Allt som produceras måste användas flera gånger och helst ska inget gå till spillo. Cirkulär ekonomi – det är vad kretsloppsanläggningen i Högbytorp handlar om.

– Vi integrerar materialåtervinning och energiåtervinning på en och samma geografiska plats. De material som ännu inte går att återanvända eller återvinna blir biogas, el och värme. Biogasproduktionen genererar i sin tur biogödsel för jordbruket samtidigt som askan från förbränningen går tillbaka till materialåtervinningen. Vi bygger ett kretslopp där den enes rest blir den andres resurs, fullföljde Stefan Håkansson, vd för Eon värme Sverige resonemanget.

I samband med att den nya kraftvärmeanläggningen byggs kopplas  E.ONs fjärrvärmenät i Upplands-Bro och Järfälla kommuner samman och ett antal befintliga äldre anläggningar tas ur bruk.

Biogas igång redan 2018

Biogasanläggningen beräknas att tas i drift 2018 och kraftvärmeanläggningen  2019.  Den 23 kilometer långa transitledningen byggs av Svevia i fyra etapper och tas drift successivt. Den står helt klar i juni 2019 och  investeringen är på cirka 203 miljoner kronor. De stora mark- och byggarbetena på anläggningen i Högbytorp görs av NCC med ett ordervärde på omkring 750 miljoner kronor.

Partnerskapsiden mellan E.on och Ragnsells föddes redan för 10 år sedan. 2013 gjorde företagen en markaffär som möjliggjorde satsningen och 2016 följde man upp med en avsiktsförklaring för att fortsätta utveckla kretsloppsaffären kring Högbytorp. Samma år skrev E.on också ett klimatavtal med Järfälla kommun, den kommun som bygger mest i norra Europa.

Genom att vi så tidigt kommer in i samhällsbyggnadsprocessen blir det möjligt att göra stora miljövinster säger E.on värmes vd Stefan Håkansson och tillägger

– Här dimensionerar vi t ex värmesystemen för olika värmekvaliteter som gör att returvärmen användas fler gånger. Den slutliga användningen blir som markvärme t ex framför köpcentrum, äldreboenden och på gångvägar.

100 MW bränsleeffekt och biogas för 4 000 bilar

Det nya kraftvärmeverket har 100 MW bränsleeffekt och kommer att leverera ungefär lika mycket värme på grund av den stora rökgaskondenseringen. Bränslet är sorterat avfall samt biobränsle. Elproduktionen blir 30 MW. Leverantör av förbränningsdelen är Steinmüller Babcock Environment med Kone Cranes som underleverantör. Turbin och generator levereras av Siemens. Rökgasreningen och kondenseringsanläggningen levereras av GE Power i Växjö. Det torra asksystemet i anläggningen är unikt och gör det också möjligt att återvinna metaller i ett kretslopp.

Det var inte självklart att också satsa på elproduktion säger E.on vd Stefan Håkansson.

  • I nuläget är elpriserna rekordlåga och likaså elcertifikaten. Dessutom är det hård konkurrens om investeringsmedel inom koncernen.

För biogasproduktionen levererar Hitachi Zosen Inova en komplett Kompogas anläggning bestående av tre separata rötaggregat av stål för produktion av 6,8 miljoner kubikmeter biometan från 115 000 ton organiskt avfall per år. Det är matrester, slakteri, trädgårdsavfall m.m. från hushåll och företag. En biprodukt blir avvattnad biogödsel. Tankstationerna för E.on’s fordonsgas är sametablerade med OKQ8. Byggnationen startar i september 2017 och skall bli klar i till sommaren 2018. Naturvårdsverkets Klimatklivet ger 75 miljoner kronor som riktat stöd för biogasanläggningen vilket utgör 40 procent av den totala investeringen.

  • En vanlig brun påse som man sorterar komposterbart avfall kan driva en biogas bil 2,5 kilometer
  • 4 500 bilar kommer att kunna drivas av vår fordonsgas efter 2018 när anläggningen står klar
Kretsloppet hos E.on och Ragn-Sells i Högbytorp

När man rötat resprodukterna får man två rester, den första levereras som gödsel och jordförbättring den andra torra går till energianvändningsanläggningen. Samordningen ger dessutom ytterligare en fördel.

– Familjen i Järfälla får ett lägre energipris när den returnerar kretsloppsmaterial, berättar Ragn-Sells vd Helena Karlsson.

Högbytorp ligger i Stockholmsläns västligaste kommun Upplandsbro, som idag har 25 000 personer och växer snabbt. Österut mot Stockholm följer Järfälla med idag 73 000 invånare där man nu på det gamla flygfältet bygger Barkarbystaden med 18 000 bostäder och 10 000 arbetsplatser. E.on Värme Sverige AB är en del av den tyska energikoncernen E.on som är noterat på börsen i Frankfurt. Ragn-Sells är ett familjeägd avfalls-, återvinnings- och miljöföretag med basen i Sverige och verksamhet i sex länder.

– Med investeringen vid Högbytorp kan vi möta behovet av hållbart producerad energi från en växande Stockholmsregion, säger Stefan Håkansson.

Om E.on

E.ON Sverige ingår i den internationella E.ON-koncernen, som är ett av världens största investerarägda energiföretag. Som energibolag bidrar man till att bygga det hållbara samhället. E.ON investerar i svensk energidistribution och förnybar produktion, i utvecklingsprojekt inom hållbara städer, transporter och kundlösningar.

Om Ragn-Sells

Rag-Sells är ett privat familjeägd bolag med verksamhet i sex nordiska och baltiska länder och som arbetar med återvinning, miljö- och avfallshantering.  Företaget har 2500 anställda. Vd är Helena Karlsson. Grundarfamiljen representeras genom Erik Sellberg.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-23

Ceremoni vid första sprängsalvan för E.ons och Ragn-Sells kretsloppsprojekt i Högbytorp.

 

 

Fortum bygger kraftvärme i Kaunas i Litauen

Investeringen i Kaunas avfall till energi projekt är nu igång.

Kauno Kogeneracinė Jėgainė (KKJ), ett joint venture till 49 procent ägt av Fortum och till 51 procent av Lietuvos Energija kommer att bygga ett kraftvärmeverk på 24 MWel och 70 MW värme i Kaunas i Litauen. I mars tecknades kontrakt för väsentlig utrusning och för ett EPCM konsult kontrakt (engineering, procurement, construction and management).

Bygget kommer att starta i höst och stå färdigt i mitten av 2020.  Investeringen är omkring 160 milioner Euro varav Fortums del ar ungefär 27 miljoner Euro.

Anläggningen kommer att förbruka omkring 200 000 ton kommunalt avfall som skall ge el och värme till 110 000 hushåll samt 3500 företag.  CO2 emissionerna beräknas minska med 65 000 ton per år.

– Vi har mycket goda erfarenheter av vår första avfallseldade kraftvärmeverk i Klaipeda vilket har varit i drift sedan 2013,  säger Vitalijus Žuta, chef för UAB Fortum Heat Lietuva.

Huvudlevarantörer blir tyska Standardkessel Baumgarte som levererar pannan, franska LAB som svarar för rökgasreningen, finska Konecranes som levererar kranarna och två Siemens Litauen baserade dotterföretag  Siemens Osakeyhtio and Odstepny Zavod Industrial turbomachinery som svarar för turbin och generator.

Om Fortum
Fortum’s verksamhetsområde är Norden, Baltikum, Ryssland och Polen. 2014 var omsättningen 4,1 miljarder Euro vilken gav en rörelses vinst på 1,1 miljarder Euro. Företaget sysselsätter omkring 8000 personer.  Aktierna är noterade op Nasdaq i Helsingfors.

Om Lietuvos energija
Lietuvos Energija gruppen är stats kontrollerad. Huvudverksamhet är kraft och värme produktion och distribution samt naturgasdistribution.  Företaget har 5600 anställda.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-04-04

 

 

Otillräcklig kontroll på importerat avfall

Otillräcklig kontroll på importerat avfall

Ansvaret för kontrollerna av det importerade gränsöverskridande avfallet ligger på fjärrvärmeverken, vilka ofta är kommunala renhållningsbolag. Länsstyrelsen Skåne, som också är tillsynsmyndighet, har undersökt hur väl dessa kontroller fungerar.

Lever inte upp till kraven

– Den kontroll som görs är enkel. Man tittar på avfallet, men främst för att förhindra att det finns med sådant avfall som är för stort eller ställer till med problem i driften. Det görs ingen tillräcklig kontroll av innehållet ur ett miljöperspektiv. Vi tycker inte det räcker för att leva upp till kraven i miljöbalken och EU-förordningen, säger Niklas Hansson, miljöhandläggare på Länsstyrelsen Skåne.

Skärpta krav

Länsstyrelsen Skåne anser att kraven på plockkontroller och kemisk analys måste skärpas. Dessutom vill Länsstyrelsen införa hårdare utsläppskrav på anläggningarna, där så är möjligt.

Goda marginaler

– Anläggningarna har så god teknik idag att de med mycket god marginal klarar utsläppskraven. Inget sporrar eller driver på anläggningarna att genomföra noggrannare kontroller. Med skärpta utsläppskrav skulle förbränningsanläggningarna få en anledning att undersöka och sortera avfallet ännu bättre. Vi vill ju hellre materialåtervinna eller återanvända avfallet än att bränna det, säger Niklas Hansson.

Under två dagar kommer miljöhandläggare från tolv länder att mötas på Länsstyrelsen Skåne för att diskutera frågor om gränsöverskridande avfall. Konferensen fortsätter därefter i norra Sverige.

novator.se/Lennart Ljungblom/2016-11-02

Avfall till biogas för drivmedel, anläggning invigd i Tønsberg, Norge

 

“Den magiske fabrikken” som gör  Biogas för drivmedel invigd

Den Magiske Fabrikken” som ligger utanför Tønsberg och  tillverkar uppgraderad biobaserad fordonsgas  har nu officiellt blivit invigd. Norges statsminister Erna Solberg var på plats. Den Magiske Fabrikken är ett samarbete mellan regionens avfallsbolag Vesar, Greve Biogass och Lindum AS som ska driva anläggningen.  Svenska Malmberg har levererat uppgraderingsanläggningen .

Den Magiske Fabrikken återvinner matavfall och gödsel till hållbar biogas och samtidigt produceras värdefull biogödsel till produktion av ny mat.

Matavfallet kommer från invånarna Östlandsområdet från Kragerö till Asker. 11 000 ton matavfall och gödsel tas omhand årligen. Det motsvarar 6,8 miljoner liter diesel. Den uppgraderade gasen ska i huvudsak användas till fordonsbränsle.

Grenland och Vestfold Biogass AS (Greve Biogass) är ett bolag som är ägt av de lokala kommunerna i Vestfold och Grenland. Det är en beställarorgansiation som skall säkra lokal återvinning av matavfall och avfallsslamm.  vd är Andreas Gillund.
Biogasanläggning för fordonsbränsle invigd
Norges statsminister Erna Solberg inviger den Magiska Fabrikken som gör fordonsbränslet biogas av källsorterat matavfall

Den Magiske Fabrikken:

Nu är det biogas i rören och bilar i området kör nu på biogas producerad av medborgarnas matavfall.  Snart är också bussarna i Vestfold baserade på biogas.  Den fasta restprodukten från anläggningen går till lantbruket där den ersätter konstgödsel.  Samarbetet med lantbruket gör att anläggningen klassas som en nationell pilot.  Redan i år skall 30 procent av all djurgödsel i området användas för produktionen av biogas.

Driften av Greve Biogas har varit ute på anbud och Lindum blev utvalt.

Samarbeidet med landbruket og bøndene har vært svært viktig, og har bidratt til at Den Magiske Fabrikken har en svært god klimagevinst. Landbruket har vært med tidlig i prosessen, og har også tatt en aktiv rolle i prosjektet. Bøndene har nylig organisert et interessentlag som kalles Biogjødselforum Vestfold, bl.a med et formål om å få en felles møteplass for å diskutere, dele kunnskap og erfaringer.

Biogasprojektet i Vestfold blev initierat av politikerna efter ett studiebesök i Trollhättan i Sverige.

Så blev upplägget

  • Tønsberg kommun äger och finansierar
  • Greve Biogass är ansvariga för projektet och bygget på uppdrag av Tönsberg kommun.
  • Greve Biogass lägger ut driften på långtidskontrakt
  • Efter en konkurrensutsatt upphandling valdes Lindum att driva anläggningen.
  • Svenska Malmberg har levererat uppgraderingsanläggningen COMPACT® biogas .

Om Malmberg
Malmberg är ett miljöteknikföretag med fokus på utförande av anläggningar för vattenrening, biogas, geoenergi och borrning. Vårt huvudkontor ligger i Åhus nära Kristianstad. Vi är familjeägda sedan 1866 och vi är 180 medarbetare.

Opcon: Saxlund tar ny brittisk stororder värd över 32 mkr

Opcon: Saxlund tar ännu en brittisk stororder inom bioenergi värd över 32 mkr

Opcons dotterbolag Saxlund International GmbH har vunnit ännu en stororder till Babcock & Wilcox Vølund A/S, Danmark för leverans av hanteringssystem till ett bioenergiprojekt i Teesside, nära Middlesborough, Storbritannien. Sammantaget betyder det att bolaget på mindre än ett år vunnit över 100 mkr i order till Babcock & Wilcox Vølunds olika projekt i Storbrittannien.

Saxlunds leverans omfattar design och leverans av två kompletta, automatiska bränslehanteringssystem, båda med full kapacitet för att ge 100 % redundans för ett bränsleinnehåll upp till 125 MW. De två systemen installeras för mottagning, tillförsel och blandning av bränsle för lagring.

Hela bränslehanteringsystemet, inklusive lagring och matarsystem, designas för effektivitet, minimalt underhåll, och hög tillgänglighet samtidigt som miljöpåverkan i form av stoft och ljud begränsas. Systemet erbjuder även flexibilitet vid användning av virkesavfall av olika slag och kvalitet.

Ordervärdet uppgår till nära 3,5 miljoner EURO (över 32 m SEK) med överlämning 2017.

– Vi är stolta över att kunna hjälpa Babcock & Wilcox Vølund i ännu ett förstklassigt projekt. Vi levererar utrustning som är avgörande för att säkerställa hög tillgänglighet, effektivitet och flexibilitet för våra kunder. Med omfattande verksamhet i Tyskland, Storbritannien och Sverige och runt 60 års erfarenhet kan vi erbjuda innovativa och beprövade lösningar inom de flesta applikationer, säger Harald Wehner, vd Saxlund International GmbH.

Saxlund, SRE och HOTAB är ledande varumärken inom bioenergi. Inom bioenergisektorn erbjuder Opcon allt från design av hela kraftvärmeanläggningar till hanteringssystem och förbränningsanläggningar under varumärket Saxlund och HOTAB. Under varumärket SRE levereras bl.a. system för rening och energieffektivisering för biobränsleeldade fjärrvärmeverk, sågverk, pelletstillverkare och kommersiella växthus samt rökgasreningsutrustning för industrier.

Om Opconkoncernen

Opcon är en energi- och miljöteknikkoncern som utvecklar, producerar och marknadsför system och produkter för miljövänlig, effektiv och resurssnål energianvändning med fokus inom bioenergi.

Opcon har verksamhet i Sverige, Tyskland och Storbritannien. Antalet anställda är cirka 115. Aktien är noterad på Nasdaq OMX Stockholm.

Opcon: Saxlund tar ännu en brittisk stororder värd ca 40 mkr

Opcon: Saxlund tar ännu en brittisk stororder värd ca 40 mkr

Energi- och miljöteknikkoncernen Opcons dotterbolag Saxlund International GmbH har vunnit ännu en stororder till Babcock & Wilcox Vølund A/S, Danmark. Ordern är för leverans av Saxlunds förstklassiga hanteringssystem till bioeneriganläggningen Templebourough i Sheffield, Storbritannien.

Saxlunds leverans omfattar design, tillverkning, leverans och driftsättning av ett dubbelt automatiskt bränslehanteringssystem komplett med mottagningssystem och matning till ugn inklusive kranar, berättar Niklas Johansson Opcon vice president, investor relations.

Hela bränslehanteringsystemet, inklusive bränslelagring och matarsystem, designas för effektivitet, minimalt underhåll och hög tillgänglighet samtidigt som miljöpåverkan i form av stoft och ljud begränsas. Systemet erbjuder även flexibilitet vid användning av virkesavfall av olika slag och kvalitet.

Ordervärdet uppgår till drygt 4 miljoner EURO (ca 40 m SEK) med driftsättning och överlämning 2017.

– Vi är stolta över att kunna hjälpa Babcock & Wilcox Vølund i ännu ett förstklassigt projekt. Vi levererar utrustning som är avgörande för att säkerställa hög tillgänglighet, effektivitet och flexibilitet för våra kunder. Med omfattande verksamhet i Tyskland, Storbritannien och Sverige och runt 60 års erfarenhet kan vi erbjuda innovativa och beprövade lösningar inom de flesta applikationer, säger Harald Wehner, vd Saxlund International GmbH.

Saxlund och SRE är ledande varumärken inom bioenergi. Inom bioenergisektorn erbjuder Opcon allt från design av hela kraftvärmeanläggningar till hanteringssystem och förbränningsanläggningar under varumärket Saxlund. Under varumärket SRE levereras bl.a. system för rening och energieffektivisering för biobränsleeldade fjärrvärmeverk, sågverk, pelletstillverkare och kommersiella växthus samt rökgasreningsutrustning för industrier.

Om Opconkoncernen

Opcon är en svensk energi- och miljöteknikkoncen som utvecklar, producerar och marknadsför system och produkter för miljövänlig, effektiv och resurssnål energianvändning med fokus inom bioenergi. Opcon har verksamhet i Sverige, Tyskland och Storbritannien. Antalet anställda är cirka 100. Opcon har nyligen avslutat försäljning av sin Kompressorteknik och Waste Heat Recovery verksamhet för 400 mkr till kinesiska Shanghai XingXueKang Investment Partnership och är nu fokuserat på bioenergi. 

Om B&W Völund

B&W Völund har harft stora framgångar i Storbrittanien och signerade i slutet av september sin tredje stora order på ett år. Det senaste projektet är Teeside, en  40MWe anläggning som följer på projekten i Margam, Port Talbot i South Wales, tecknad i januari 2015, och Templeborough projektetet i Rotherham, från mars 2015. Projekten kommer ge 120MW av förnybar energi.

B&W Völund är sedan år 2000 en del av internationella Babcock & Wilcox och äger sedan 2010 svenska Götaverken AB  specialiserad i rökgasreningssystem. 

 

Lejonpannan ännu ett tillskott i Linköpings satsning på avfallsenergi

Lejonpannan ännu ett tillskott i Linköpings satsning på avfallsenergi

Tekniska verken i Linköping är ett av de stora energibolagen i Sverige och baserar numer merparten av sin energiproduktion på avfallsförbränning. Nu uppför man ett nytt kraftvärmeverk döpt till Lejonpannan, vid Gärstad verken längs E4:an vid stadens norra infart. Med tiden avser man att fasa ut det ursprungliga kraftverket och då frigöra värdefull tomtmark i mycket centralt läge mitt i stan. Linköping har en stor fördel av sitt omfattande fjärrvärmenät som möjliggör en driftoptimering som tar hänsyn till faktorer som bränslepriser, elpriser och temperaturer. Det nya kraftvärmeverket kommer börja lämna energileveranser redan till nästa vinter.

Linköping har en lång tradition av kraftvärme och fasta bränslen. Kol har alltid varit en viktig del men biobränslen och senare avfall har snart fasat ut kolet helt. Linköping är ett av fyra energibolag i Sverige som fortfarande använder kol. År 2013 ökade man till och med användningen av kol på grund av de låga kolpriserna och att de inte längre har elcertifikat för sin biobränsleanläggning, vilket gör det dyrare än tidigare att använda biobränsle. Låga priser på utsläppsrätter och den slopade koldioxidskatten förstärkte incitamenten för kol.

Ersätter nu merparten av kol och olja

– Vi optimerar vår produktion utifrån både miljö och ekonomi och använder oss av alla parametrar som påverkar optimeringen, inklusive styrmedel, säger Mile Elez, divisionschef Energi på Tekniska verken och tillägger

– Den något ökade kolanvändningen blir dock kortvarig eftersom den nya Lejonpannan vid Gärstad kommer att ersätta 75 procent av kvarvarande kol och olja,

– Vi räknar dock inte med att kunna fasa ut det centrala kraftvärmeverket förrän 2025 och vi skall notera att en av de tre centrala pannorna är stor biobränsleanvändare, säger Mile Elez.

Dagens bränslemix i Linköpings el och fjärrvärmeproduktionen domineras av avfall med 65 procent följt av trä 27 procent kol 7 procent och olja 2 procent. Träsortimentet domineras av returträ så Linköpings användning av jungfruliga biobränslen som grot, stamträdsflis och bark ligger under 10 procent av förbrukningen och i samma nivå som den kombinerade kol och oljeanvändningen.

Kommunägt bolag med kunder över hela landet

Tekniska verken AB i Linköping är ett kommunägt bolag som har kunder över hela landet och även utomlands. Fjärrvärme distribueras i Mjölby via Sveriges längsta fjärrvärmeledning och i egna enheter i Katrineholm, Skärblacka med fler platser. Biogas produceras i dotterföretaget Svensk Biogas och el säljs över hela Sverige via elhandelsbolaget Bixia AB tidigare Östkraft.

Pågående montage i den nya Lejonpannan i Linköping
Pågående montage i den nya Lejonpannan i Linköping

Den nya avfallspannan i Gärstad – Lejonpannan

Lejonpannan uppförs intill det nuvarande avfallseldade anläggningen Gärstadsverket, det välkända glashuset vid Linköpings norra utfart. Den pannan uppfördes 2004 och har varit ett mycket framgångsrikt bidrag till avfallshanterigen på Gärstad. Där förbränns avfall från 25 kommuner och även en viss import. I den expansion man nu gör kommer mer importerat avfall eldas. Det nya verket beräknas tas i drift 2016.

Lejonpannan är en konventionell avfallseldningspanna på 83 MW samt med en rökgaskondensering på 12 MW. Den klarar 30 ton avfall i timmen. Pannan tar emot osorterat avfall i en avfallsbunker där fortsatt hantering sker med gripskopor.  Om det blir tillfälliga toppar med avfall kan man lagra på deponiområdet som hör till anläggningen.

Rökgasreningen är ett så kallat semitorrt system bestående av ett partikelfilter följt av en skrubber. Den nya enheten fungerar självständigt gentemot övriga pannor på Gärstad men styrs från ett gemensamt kontrollrum. I anläggningen arbetar 56 personer vilket inte kommer att öka med den nya anläggningen. Investeringen ligger på 1,1 miljarder kronor.

Tekniska verken är byggherre och projektledare

Projektledning sköts av Tekniska verken som också är byggherre.

– Vi har fyra huvudområden i projektet som har var sin projektledare från vårt projektkontor, berättar Marcus Mattsson projektledare.

– De väsentliga områdena är bygg och mark, panna, turbin och rökgasrening. För dessa har vi också var sin huvudleverantör. Peab för bygg, Steinmüller Babcock Environment GmbH för panna, Fincanteri S.p.A. för turbinen och Ahlstom för rökgasrening och kondensering.

De olika huvudentreprenörerna har sedan anlitat en mängd underleverantörer från många olika länder.

Är det inte svårt att hålla ihop detta?

– Vi följer och styr projektet i en 3 d projekteringsmiljö, Navisworks. Alla leverantörer måste varje vecka lämna in en uppdaterad fil och alla har access till visningsläget så man kan alltså planera med kunskap om de andra arbetena som pågår runt omkring.

–  3D-samordning ett måste, säger Daniel Andersson från VVS företaget Bengt Dahlgren som är en av många underentreprenörer, i detta fall till Caverion har ansvaret för värme, kyla, vatten och avlopp samt centraldammsugaranläggning

Daniel Andersson berättar också att rent VVS-tekniskt är det ett utmanande projekt med många speciallösningar, så som materialval på grund av korrosiva och aggressiva miljöer. Ett exempel är i rökgasreningen där avloppssystemet tillverkas i glasfiberarmerad plast, rostfria rör skulle korrodera sönder väldigt snabbt då det inte tål alla ämnen som kan transporteras i avloppet.

Arbetsledning på engelska

Problemet kring leverantörer från många olika länder hanterar Marcus genom att kräva att alla kan tala engelska. All arbetsledning sker på engelska. Säkerhetsföreskrifter finns översatta till samtliga språk som pratas på arbetsplatsen.

Som mest arbetade 300 personer på bygget, nu är det ungefär 220 personer på plats. När pannan är klar blir det inga nyanställningar utan den nya pannan drivs med den befintliga bemanningen på 56 personer som jobbar på Gärstad.

– Säkerheten är ytterst viktig framhåller Marcus som också berättar att man har haft besök och genomgångar med fackföreningarna inte mins på grund av den tragiska olyckan i Fortums projekt i Värtan, Stockholm.

Marcus Mattsson, projektledare för Lejonpannan
Marcus Mattsson, projektledare för Lejonpannan

Tidsplanen följs

Vi följer tidsplanen och behöver inte stressa utan bygget flyter på bra berättar Marcus. Vi räknar med att inleda kalldriften i juni, värmesätta med olja i september och med avfall i november, Provdriften kommer att inledas efter årsskiftet och om allt går bra sker övertagandet i mars 2016.

Driften

Avfallspannorna skall jobba så mycket som möjligt. Vi har ett stort fjärrvärmenät som kan absorbera stora värmeleveranser. Skulle vi behöva kan vi köra produktionen utan turbinen. Elmarknaden har ju varit lite svajig på senare tid. Får vi mycket inkommande avfall har vi inga problem med buffertlagring eftersom vi ligger på ett deponiområde.

  • Så det är inte utan skäl som Tekniska verken i Linköping har blivit ett av de ledande bolagen på avfallseldning i Sverige, avslutar Marcus Mattsson och tillägger
  • Det är och har varit en bra politisk uppbackning i våra olika energiprojekt och finansiering och budget har alltid fungerat, vilket förstås också är ett grundvillkor.

Lennart Ljungblom
Bioenergiskribent

Foton : Tekniska verken i Linköping AB (Petter Holmström)

 

Fakta Lejonpannan

 

  • Bygg start:                                            sept 2013
  • Färdig                                             sept 2015,
  • full drift                                             november 2015
  • övertagande                       mars 2016
  • Kostnad:                                             1,15 miljarder
  • Byggnadsarea:                       ca 5 040 m2
  • Bruttoarea:                       ca 16 930 m2
  • Byggnadshöjd:                       ca 44 m
  • Skorstenshöjd:                       ca 67 m
  • Kapacitet: 
    • Pannan 83 MW
    • Rökgaskondensering 10 MW
    • Turbin 21 MW
    • Producerar 500 GWh energi, motsvarar ca 25 000 villors årsbehov
  • Klimatpåverkan:
    76 % mindre olja
    72 % mindre kol
    97 000 ton/år mindre koldioxid, motsvarar 30 000 bilar/
  • Byggherre             Tekniska verken Linköping
  • Panna:                      Steinmüller Babcock Environment GmbH
  • Rökgasrening och rökgaskondensering Ahlstom
  • Turbin                       Fincanteri S.p.A.
  • Bygg                       Peab Sverige AB
  • Arkitekt                       Winell & Jern Arkitekter AB

Bilder

 

Marcus Matsson projektledare

 

Pågående montage arbete inne i pannan

 

Det nya kraftvärmeverket illustrerat på platsen bredvid verket som byggdes 2004 vid Gärstad.

 

Exempel på en 3d projektering i Nawis

 

 

Rökgasreningen för Lejonpannan, torr första del sedan en skrubber och kondensering samt rening av kondensat vattnet.