Debatt: Elcertifikaten måste justeras skriver industri- och branschföreträdare

DEBATT. Biokraften kan tillsammans med vattenkraften vara den bas- och reglerkraft som ger energisystemet stadga och trygghet. Men det krävs att elcertifikaten justeras, skriver Rickard Andersson, Valmet och Gustav Melin, Svebio.

Fem av Sveriges riksdagspartier har kommit överens om målet att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Inriktningen har starkt stöd bland svenska folket. Hela 81 procent står bakom målet, enligt en ny Sifoundersökning vi har låtit göra. Men om målet ska nås till lägsta kostnad och med god ekonomi måste det skapas förutsättningar att utnyttja Sveriges goda tillgångar till bioenergi bättre.

I ett framtida förnybart elsystem kommer biokraft att spela en avgörande roll. Både vindkraften och solkraften växer redan kraftigt. Och biokraften, som inte är väderberoende, kan tillsammans med vattenkraften vara den bas- och reglerkraft som ger energisystemet stadga och trygghet.

Ny statistik från branschorganisationen Svebio visar att det i Sverige i dag finns 208 biokraftanläggningar som producerar el från biobränslen, torv och avfall. Tillsammans producerade de förra året cirka 10,5 TWh (10,5 miljarder kilowattimmar). Med rätt styrmedel hade dessa anläggningar kunnat producera omkring 17 TWh el under årets åtta kallaste månader.

Bioenergibranschen har i rapporten ”Biokraftplattformen” visat hur Sverige kan fortsätta ta till vara landsbygdens möjligheter och komma upp i leveranser av 40 TWh el per år 2040. Men för att det ska bli verklighet måste biokraftens möjligheter att leverera el på vintern främjas, eftersom det är då vårt behov är som störst. Partierna i energikommissionen är överens om att det så kallade elcertifikatsystemet ska förlängas, men det behöver också justeras så att en större del av investeringarna i förnybar el sker i anläggningar som kan leverera effekt när den efterfrågas.

Men biomassans möjligheter stannar inte vid elproduktion. Ny teknologi kan öka effektiviteten och användningsområdena för vår svenska skog, ofta i kombination med energiproduktion. Ett exempel är så kallade svarta pellets som är mycket energirikt och direkt kan ersätta fossilt kol. Det finns också långt utvecklad teknik för att ta ut lignin från till exempel massa- och pappersbruk. Ligninet finns i stora mängder i växternas cellväggar och har hittills främst varit en biprodukt som använts till el och värmeproduktion. Med ny teknik kan vi utvinna ligninet och använda det för att tillverka biodrivmedel, biobaserade kemikalier och en mängd olika material..

Sådana möjligheter måste tas tillvara och utvecklas om Sverige ska bli klimatneutralt till 2045, vilket Miljömålsberedningen föreslagit, och för att Sverige på bästa sätt ska utvecklas som industrination. En viktig del i vägen framåt är beredningens förslag om en offensiv bioekonomistrategi för Sverige. Med en tydlig och långsiktig politisk inriktning för att få igång investeringar och öka innovationstakten, kan biobaserade material ersätta fossila råvaror på bred front, i och utanför energisektorn.

Den svenska skogen kan användas i allt från lim, plast och kemikalier till medicin, livsmedelstillsatser och textilier, samtidigt som vi producerar el, värme och drivmedel. Detta är möjligheter som svenska folket tror mycket på. Vår Sifoundersökning visar att nästan 2 av 3 svenskar tror att biomassa från skogen kan ersätta fossila råvaror vid tillverkning av plast.

Sverige har ovanligt goda förutsättningar att bli ett av världens första länder att lämna den fossila eran bakom sig. Regeringen bör snarast bjuda in näringslivet till en dialog om bioekonomins möjligheter och om hur styrmedel kan utformas för att påskynda utvecklingen. Genom en framväxande bioekonomi kan vi både skapa ett förnybart elsystem till 2040 och klara klimatmålet till 2045. Det skulle placera Sverige i det internationella förarsätet och ge andra delar av världen en förebild att ta efter.

Rickard Andersson, affärsenhetschef Valmet

Gustav Melin, vd Svebio

Pemco ersätter olja med pellets hos Peterson Packaging AB i Norrköping

Som en av Skandinaviens ledande pappers- och förpackningsleverantörer är energibehovet stort hos Peterson Packaging AB i Norrköping. Ett nära samarbete med Pemco Energi har sedan den 1 juli gett dem en ny modern anläggning,  där olja ersätts med pellets.

 – Detta har varit ett stort och betydelsefullt projekt för oss på Peterson Packaging. Det är viktigt att vi har en tillförlitlig energiförsörjning och det ser vi att Pemco Energi står för. Dessutom har vi stort fokus på att agera miljöriktigt, vilket denna satsning är ett tydligt bevis på, säger Robert Stade, fabrikschef i Norrköping.

I produktionen av Wellpapp och förpackningar används ånga. Historiskt sett har ångan producerats med hjälp av en oljepanna, med en förbrukning på cirka 800 m3 olja varje år. Peterson Packaging hade under en tid tittat på alternativ till oljepannan, både av ekonomiska och miljömässiga skäl. När Pemco Energi presenterade sitt koncept med att stå för allt från byggnation till drift av en helt ny pelletspanna för fabriken i Norrköping tog Peterson Packaging beslutet att välja Pemco som energileverantör.

Totalansvar enligt Färdig Värme
Att kunder lämnar över hela ansvaret för sitt energibehov till Pemco Energi blir allt mer vanligt. I konceptet Färdig Värme, som projekt hos Peterson Packaging är ett exempel på, har Pemco Energi haft fullt ansvar för byggnation och installation av en helt ny modern pelletsanläggning. Från och med 1 juli är anläggningen igång och Pemco Energi står för all drift, service och underhåll.

– En viktig del i möjliggörandet av projektet har varit att vi fått klimatstöd från Naturvårdverket. Stödet ges till de åtgärder som ger störst varaktig minskning av växthusgaser per investerad krona. När det gäller anläggningen i Norrköping kommer vi att reducera nästan 2000 ton CO2/år genom att elda med träpellets i stället för fossil olja, säger Anders Tålsgård, projektledare på Pemco Energi.

Anpassad anläggning för behovet
Pemco har installerat en 2.5 MW pelletspanna som levererar 3,7 ton ånga per timme. I den förstudie som gjordes framkom det att behovet av ånga variera över tid. Lösningen på detta blev en stor ångackumulator som hanterar de pikar som uppstår utan att pannstorleken behövde dimensioneras upp. Något som leder till en bättre totalverkningsgrad.

Uppstartsfas
Eftersom pelletspannan sattes i drift i somras är anläggningen fortfarande i en inkörningsfas.

– Pelletspannan fungerar mycket väl i vår produktionsapparat och vi behöver inte bekymra oss om energiförsörjningen eftersom Pemco Energi tar hela ansvaret kring detta. Vad jag vet är vi den enda producenten av wellpapp som har pelletspanna för sin ångproduktion, vilket är en annan aspekt från vår sida på en mycket lyckad satsning, säger Robert Stade.

FAKTA
Energislag: Fossil olja har ersatts av träpellets.
Grundlast: Pellets.
Reserv och topp: Oljepanna.
Energimängd: Tidigare oljeförbrukning på 800 m3 olja/år, nu ersatt med pellets.
Förnybarandel: 95 % av oljan beräknas ersättas med förnybart bränsle i form av träpellets.

Pemco ersätter olja med pellets hos Peterson Packaging i Norrköping
Anders Tålsgård, projektledare på Pemco Energi och Robert Stade, fabrikschef Peterson Packaging i Norrköping. Fotograf: Crille

Ok för HVO säger Peugeot och Citroen öppnar marknaden för helt fossilfria dieselbilar

Helt fossilfria dieselbilar – nu öppnas möjligheten
Utsläppen av växthusgaser från dieselbilar kan minska drastiskt. Anledningen är att Peugeot och Citroën gett klartecken för tankning av den förnybara dieseln HVO i sina personbilar. HVO-tillverkaren Neste tror att flera biltillverkare kommer att följa efter.

– Det här är en milstolpe på vägen mot en fossilfri fordonsflotta. När en stor personbilsaktör som PSA-gruppen öppnar för tankning av förnybar HVO i sina dieselbilar får det stor betydelse. Jag är övertygad om att flera biltillverkare kommer att följa efter, säger Fredrik Törnqvist, marknadschef för Neste i Skandinavien.

HVO, hydrerad vegetabilisk olja, har samma kemiska egenskaper som fossil diesel men framställs från vegetabiliska och animaliska oljor och fetter. Den minskar utsläppen av växthusgaser med 85–90 procent jämfört med fossil diesel. All HVO som Neste säljer i Sverige baseras på avfall och restprodukter. Neste är den största leverantören av förnybar diesel globalt.

– PSA-gruppens besked skapar förutsättningar att snabbt minska utsläppen från trafiken. I dag är sex av tio nya bilar en dieselbil. När fler biltillverkare följer efter, kommer dessa snart att kunna tankas med ett förnybart drivmedel, säger Fredrik Törnqvist.

PSA Peugeot Citroën gick ut med beskedet den 7 september. Tillverkaren ger klartecken för tankning av HVO i samtliga personbilsmodeller som har dieselmotorer Euro 5 eller Euro 6, under förutsättning att HVO-dieseln uppfyller den europeiska normen EN 15940.  Samma klartecken ger man för HVO i sina transportbilar. All HVO från Neste uppfyller den europeiska normen EN 15940. HVO är sedan tidigare även godkänt för användning i lastbilar och bussar från Volvo, Scania, Mercedes, DAF och MAN.

Kort om Neste
Neste (NESTE, Nasdaq Helsingfors) skapar förnybara alternativ åt transportsektorn, företag och konsumenter.  Neste är världens ledande producent av förnybar diesel, och vi skapar även förnybara lösningar åt såväl flyg- som plastindustrin. Nestes omsättning 2015 uppgick till 11 miljarder euro och vi tog plats på Global 100-listan över världens mest hållbara företag. 

Södra tar andra steget i 1,7 miljarders projektet i Mörrum

På tisdagen togs det första officiella spadtaget för den nya indunstningen och brunmassatvätten vid Södras massabruk i Mörrum. Beslutet att investera 1 miljard kronor togs i februari i år och innebär flera positiva effekter.

– Idag har vi tagit det första officiella spadtaget för den nya indunstningen och för brunmassatvätten. Investeringen gör att vi kan växa med våra kunder då det innebär en ökad produktion av pappers- och dissolvingmassa. Det innebär även en förbättrad energibalans i anläggningen vilket betyder att vi kan öka leveranserna av fjärrvärme och biobränslen,  säger Stefan Sandberg, platschef.

Södras investering är det andra steget i en långsiktig satsning på massabruket i Mörrum och innebär att Södra nu investerar totalt 1,7 miljarder vid anläggningen.

Ökad produktion
Förutom investering i ny indunstningsanläggning kommer brunmassatvätten på dissolvinglinjen att moderniseras. Indunstningen ger förutsättningar för att öka produktionen och den möjliggör ökade energileveranser av såväl el och fjärrvärme som biobränslen.

Genom denna investering erbjuder Södra sina kunder större volymer av såväl pappers- som dissolvingmassa och den totala produktionen kommer efter expansionen att uppgå till 470 000 ton, från tidigare 425 000 ton.

Tisdagens spadtag blev lite annorlunda när Södras vd och koncernchef Lars Idermark och platschef Stefan Sandberg, istället för spaden, tog fram sprängämnena. Genom att spränga en jordhög markerade de att bygget nu är igång.

Med vid sprängningen var även Per-Ola Mattsson Karlshamns kommunalråd, Daniel Wäppling, Kommundirektör, Maria Zimdahl, Segmentchef/Vice VD Infraservices Division NCC och Jimmy Lindström, ansvarig för återvinningssidan i Skandinavien Andritz.

Förändrad råvarutillgång i södra Sverige och Norge

För inte så länge sedan var tillgången på fiber begränsad i södra Sverige. Södra Cell konkurrerade om medlemmarnas virke med ett flertal aktörer. Stängningen av pappersmaskiner vid Kvarnsveden, Braviken, Hallstavik och Hylte Bruk minskade efterfrågan på virke med cirka 1,8 miljoner kubikmeter per år. Samtidigt ledde stängningen av pappersmaskiner i Norge under perioden 2012-2013, och Södras nedläggning i Tofte, till en minskad efterfrågan på massaved i Norge om cirka 2,2 miljoner kubikmeter. Med andra ord så handlar det om en ökad tillgång på 4 miljoner kubikmeter virke i Södras hemregion. Södra investerar därför i alla sina bruk i södra Sverige, Mönsterås, Värö och i Mörrum.

Stora investeringar – totalt 7 miljarder kronor

I Mönsterås investerade men bland annat i biobränsle till Mesaugnarna 2015 och i en ny indunstningsanläggning 2016.  Den stora expansionen ligger i Värö där 4 miljarder investeras.  Produktionskapaciteten utökas där från 425 000 ton till 700 000 ton.  Den utbyggda fabriken kommer att tas i drift under tredje kvartalet 2016. I Mörrum är investeringen totalt 1,7 miljarder och innehåller också en expansion från 415 000 ton till 470 000 on massa.

Södra Cell Mörrum, one of three pulp mill in the Sodra group.
Södra Cell Mörrum, one of three pulp mill in the Sodra group.

Avfall till biogas för drivmedel, anläggning invigd i Tønsberg, Norge

 

“Den magiske fabrikken” som gör  Biogas för drivmedel invigd

Den Magiske Fabrikken” som ligger utanför Tønsberg och  tillverkar uppgraderad biobaserad fordonsgas  har nu officiellt blivit invigd. Norges statsminister Erna Solberg var på plats. Den Magiske Fabrikken är ett samarbete mellan regionens avfallsbolag Vesar, Greve Biogass och Lindum AS som ska driva anläggningen.  Svenska Malmberg har levererat uppgraderingsanläggningen .

Den Magiske Fabrikken återvinner matavfall och gödsel till hållbar biogas och samtidigt produceras värdefull biogödsel till produktion av ny mat.

Matavfallet kommer från invånarna Östlandsområdet från Kragerö till Asker. 11 000 ton matavfall och gödsel tas omhand årligen. Det motsvarar 6,8 miljoner liter diesel. Den uppgraderade gasen ska i huvudsak användas till fordonsbränsle.

Grenland och Vestfold Biogass AS (Greve Biogass) är ett bolag som är ägt av de lokala kommunerna i Vestfold och Grenland. Det är en beställarorgansiation som skall säkra lokal återvinning av matavfall och avfallsslamm.  vd är Andreas Gillund.
Biogasanläggning för fordonsbränsle invigd
Norges statsminister Erna Solberg inviger den Magiska Fabrikken som gör fordonsbränslet biogas av källsorterat matavfall

Den Magiske Fabrikken:

Nu är det biogas i rören och bilar i området kör nu på biogas producerad av medborgarnas matavfall.  Snart är också bussarna i Vestfold baserade på biogas.  Den fasta restprodukten från anläggningen går till lantbruket där den ersätter konstgödsel.  Samarbetet med lantbruket gör att anläggningen klassas som en nationell pilot.  Redan i år skall 30 procent av all djurgödsel i området användas för produktionen av biogas.

Driften av Greve Biogas har varit ute på anbud och Lindum blev utvalt.

Samarbeidet med landbruket og bøndene har vært svært viktig, og har bidratt til at Den Magiske Fabrikken har en svært god klimagevinst. Landbruket har vært med tidlig i prosessen, og har også tatt en aktiv rolle i prosjektet. Bøndene har nylig organisert et interessentlag som kalles Biogjødselforum Vestfold, bl.a med et formål om å få en felles møteplass for å diskutere, dele kunnskap og erfaringer.

Biogasprojektet i Vestfold blev initierat av politikerna efter ett studiebesök i Trollhättan i Sverige.

Så blev upplägget

  • Tønsberg kommun äger och finansierar
  • Greve Biogass är ansvariga för projektet och bygget på uppdrag av Tönsberg kommun.
  • Greve Biogass lägger ut driften på långtidskontrakt
  • Efter en konkurrensutsatt upphandling valdes Lindum att driva anläggningen.
  • Svenska Malmberg har levererat uppgraderingsanläggningen COMPACT® biogas .

Om Malmberg
Malmberg är ett miljöteknikföretag med fokus på utförande av anläggningar för vattenrening, biogas, geoenergi och borrning. Vårt huvudkontor ligger i Åhus nära Kristianstad. Vi är familjeägda sedan 1866 och vi är 180 medarbetare.

Borås, Sobacken kraftvärme – Valmet levererar panna, kondensering och rökgasrening

Valmet får leverera panna, rökgasrening och kondensering till kraftvärmeverket  Sobacken i Borås.

novator.se/2016-09-14/ Efter överklaganden och flera nya anbuds omgångar blev det till slut klart att Valmet AB vann 550 miljoners upphandlingen av kraftvärme panna till EMC-projektet ute på Sobacken, Borås.  Entreprenaden omfattar panna, rökgasrening, rökgaskondensering och rörsystem för distribution av fjärrvärme. Kontraktet skrevs häromdagen under av Borås Energi och Miljös vd Gunnar Peters och Anders Bergqvist från Valmet AB.

– Då ett mer än 50 år gammalt kraftvärmeverk ska ersättas är miljö, flexibilitet och effektivitet oerhört viktiga för att kunna bygga något verkligt hållbart. Det är därför med glädje och stolthet vi i dag startar ett samarbete med Valmet. Vi är övertygade om att Valmet kommer att medverka till att vårt energi och miljöcentrum (EMC) i Borås inte bara blir ett nytt kraftvärmeverk, utan en miljöanläggning som kommer att vara ett föredöme och en referens för framtida satsningar, säger Gunnar Peters, vd på Borås Energi och Miljö.

Anders Bergqvist som är ansvarig för försäljning inom energi och service i Skandinavien på Valmet är mycket glad över att ha vunnit upphandlingen där entreprenadsumman uppgår till cirka 550 miljoner kr:

– Det är en väldigt viktig milstolpe för oss på Valmet i att leverera hållbara energieffektiva lösningar till kraftvärmeindustrin.

Pannan är en 120 MW trädbränsle eldad HYBEX med bubblande fluidiserad bädd (BFB) teknologi. Kombinationen av kontrollerade förbränningstemperatur,litet luft överskott och stegad förbränning möjliggör bra förhållanden för att möta strikta miljökrav framhåller företaget. Som bränsle kommer olika träbränslen användas, t ex skogsbränsle som GROT, bark och flis.

Rökgaskondenseringsanläggningen som också ingår i leveransen utnyttjar energin i rökgaserna och gör att anläggningens verkningsgrad och effekt ökar.

Montage av anläggningen påbörjas under sommaren 2017 och sker i Valmets regi. Periodvis kommer det att vara cirka 200 personer som arbetar med detta. Driftsättningen är beräknad till slutet på 2018.

novator.se/2016-09-14/Lennart Ljungblom

Neste och IKEA går ihop om förnybar bioplast

Finska Neste och svenska IKEA inleder samarbete om bioplast

Den 6 september annonserade Neste och IKEA ett partnerskap för att leverera bioplaster. De går ihop med avsikt att ta ledningen i utvecklingen och inbjuder fler företag att ansluta sig.  Partnerskapet inkluderar produktion av bioplast och andra material och kommer att ta tillvara Nestes hållbara lösning av polymertillverkning.  Det blir också en hopslagning av IKEAS deklarerade vilja att kraftfullt minska beroendet av  fossila icke förnybara råvaror och Nestes expertis i förnybara lösningar.

Företagen avser att producera bioplast och andra material som används idag med förnybara eller cirkulerade råvaror och med en hållbar produktion. Man avser att samarbeta med ett flertal företag och dessa erbjuds enmöjlighet att nå en växande marknad för bio-baserade produkter samtidigt som de få möjlighet att behålla sin nuvarande produktionsutrustning.

Mer info och länkar finns i en artikel på engelska  på bussines.conbio.info

 

Online sedan 1995