Monthly Archives: December 2017

Energi, Projekt, Vind

OX2 Valhalla vind nu slutfinansierat och klart är att Svevias bygger infrastruktur

OX2 meddelar idag att finansiering och byggnation av projektet Valhalla med totalt 85 vindkraftverk har säkerställts. Det blir en av de största landbaserade vindkraftsanläggningarna i Europa med en genomsnittsproduktion på ca 1,1 TWh per år, vilket kan jämföras med Sveriges totala vindkraftsproduktion som var 15,4 TWh 2016.Projektet har utvecklats i samarbete  med Bergvik skog. 

Projektet, som omfattar delprojekten Tönsen och Åmot-Lingbo, är beläget inom Ockelbo och Bollnäs kommuner. Tillstånden för projekten har utvecklats i ett samarbete mellan OX2 och Bergvik Skog. Svevia blir totalentreprenör för vägar och fundament inom området. Det är företagets hittills största order om Vindsektorn.

Det kraftigt kuperade markområdet ligger på gränsen mellan Gästrikland och Hälsingland i Ockelbo och Bollnäs kommuner, cirka 80 kilometer nordväst om Gävle. I huvudsak täcks ytan av skog med en högsta punkt som ligger 360 meter över havet. God tillgång till vind gör att Energimyndigheten pekat ut området som ett riksintresse för vindbruk. Markägare är Bergvik skog.

”Bergvik Skog är mycket stolta att det fattats beslut om finansiering och byggnation av våra samarbetsprojekt med OX2. Beslutet innebär att vi kommer nå vårt miljömål om 2 TWh vindkraftproduktion på bolagets mark. För Bergvik Skog är också projektets bidrag till lokala jobb under såväl byggnation som drift en viktig positiv effekt” säger Björn Risby, affärsområdeschef Bergvik Skog.

Aquila Capital, en ledande europeisk förvaltare av alternativa placeringar, förvärvar hela projektet. OX2 startar byggarbeten omgående och vindkraftparkerna Åmot-Lingbo och Tönsen beräknas stå helt klara våren 2020. Projektet levereras som en totalentreprenad.

”Detta är resultatet av ett framgångsrikt samarbete med såväl Aquila som Bergvik Skog de senaste åren. Vi är speciellt stolta över att kunna leverera ett så här stort och effektivt projekt som Valhalla”, säger Paul Stormoen, vd på OX2 Wind.

– När man bygger en vindkraftspark är en fungerande logistik avgörande. I det här området finns en ganska väl utbyggd infrastruktur med skogsvägar, vilket skapar goda logistiska möjligheter. Storleken och antalet verk är dock en rejäl utmaning, säger Dan Hellenberg, Svevia.

– Vi bygger de vägar som behövs för projektet, vi gräver kabelschakter för el- och signalledningar, gjuter 58 fundament samt bygger de kranplatser som behövs för att de 180 meter höga vindkraftverken ska kunna resas och monteras.

Uppdraget är värt cirka 250 miljoner kronor och är det största vindkraftuppdrag som Svevia hittills åtagit sig. Hela projektet, inklusive resning av turbiner, ska vara färdigställt vintern 2020.

Valhalla projektet

Beställare är OX2 som räknar med att de 58 Vestas-verken ska börja monteras sommaren 2019 för att kunna driftsättas vid årsskiftet 2019/20. Vindkraftparken beräknas få en totaleffekt på 244 megawatt och en årsproduktion på 754 gigawattimmar.

Satsningen ingår i det så kallade Valhallaprojektet som också inkluderar Tönsen-projektet. Sammantaget omfattas 85 vindkraftverk med en total installerad effekt på 357 megawatt och en genomsnittlig årsproduktion som beräknas till 1,1 miljarder gigawattimmar.

Vindparken kommer att byggas i Bollnäs och Ockelbo kommun. Tillstånden för parken har utvecklats i ett samarbete mellan OX2 och Bergvik Skog.

Fakta om Valhalla

– Anläggningen kommer att bestå av 85 vindkraftverk från Vestas av modellen V136 4.2 MW med en totalhöjd om 180 meter
– Medelvinden i området är ca 7,2 m/sek vid turbinernas navhöjd
• Den förväntade genomsnittsproduktionen är ca 1,1 TWh per år, vilket motsvarar årsförbrukningen av hushållsel för ca 223 800 hushåll (5 000 kWh per hushåll)
• Vindparken beräknas stå helt klar våren 2020
•  De största underleverantörerna är: Vestas (turbiner), Ellevio (elnät), Empower (markarbeten och fundament, projektområde Tönsen) och Svevia (markarbeten och fundament, projektområde Åmot-Lingbo).
• Projektets storlek innebär att Svenska Kraftnät anlägger en helt ny stamnätstation som kopplas till en passerande 400-kV ledning väster om Lingbo i Ockelbo kommun.
• Den 18 december blev det också klart att Aquila Capital förvärvar projektet som OX2 kommer leverera på totalentreprenad. Därefter har OX2 ett kontrakt för teknisk och kommersiell förvaltning av vindparken. Den förväntade genomsnittsproduktionen är ca 1,1 TWh per år, vilket kan jämföras med Sveriges totala vindkraftsproduktion som var 15,4 TWh 2016.

Om Svevia

Våra drygt 2 000 medarbetare finns på 130 platser i hela Sverige och vi omsätter 7 miljarder. Sedan 2011 finns Svevia även i Norge. Vi är alltid på väg mot framtidens sätt att bygga och sköta om broar, flygplatser, hamnar, järnvägar, parker, vägar och annan infrastruktur. Men vi är också på väg här och nu, dygnet runt, från norr till söder och från väst till öst, för att sopa, ploga och sköta om vägar, gator, parker och torg.

Om OX2

  • Över 17 miljarder SEK har investerats i vindkraftsanläggningar som utvecklats och uppförts av OX2
  • Har utvecklat och byggt närmare 1 600 MW vindkraft och 750 MW vindkraft är under byggnation
  • Driver och utvecklar en av Sveriges största biogasanläggningar utanför Helsingborg med en kapacitet om ca 90 GWh biogas per år
  • Bedriver affärsutveckling inom flera förnybara energikällor
  • Har avtal inom teknisk och kommersiell förvaltning för 340 vindkraftverk i 25 parker med en beräknad årlig produktion om 3,5 TWh
  • Har ett hundratal medarbetare i Sverige, Finland, Norge, Tyskland, Frankrike och Litauen med huvudkontor i Stockholm
  • Merparten av de projekten  har genomförts tillsammans med finansiella institutioner som t ex Allianz, Aquila Capital, Fontavis, Proventus, FAM Wallenbergstiftelsen, Folksam, Stena eller stora elförbrukare såsom IKEA, Google, Polarbröd, fastighetsbolag och kommuner.
  • O2 bildades 2004 av Johan Ihrfelt och Thomas von Otter.och förvärvade 2005 Vindkompaniet vilket blev starten för vindprojektverksamheten. 2014 bytte bolaget namn till OX2.

Om Bergvik skog

Bergvik Skog är en av Europas största privata markägare. Vi producerar miljöcertifierad skogsråvara och upplåter mark, bland annat till jakt, fiske och täktverksamhet. Årligen produceras 60 miljoner skogsplantor i tre egna plantskolor. Bergvik Skog stöttar omställningen till ökad andel förnyelsebar energi genom produktion av biobränsle från skog och utveckling av vindkraft.

Artikeln är publicerad 2017-12-22 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
————————————–
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdateras inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
—————————————-
Almänna Nyheter, skogsbruk

KSLA får 25 nya medlemmar – 6 till skogsavdelningen

Vid KSLA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 14 december 2017 valdes totalt 25 nya ledamöter in, varav nio i Skogsavdelningen. De sex svenska ledamöter som valdes in i Skogsavdelningen är Göran Berndes, Lerum; Lena Ek, Valdemarsvik; Katarina Mowitz, Falun; Erland Mårald, Umeå; Karin Perhans, Sollentuna; och Johan Trolle-Löwen, Nyköping. Dessutom valdes tre utländska ledamöter in: Vilis Brukas, Malmö, Assistant Director Lauri Hetemäki, Joensuu, Finland, och John Innes, West Vancouver, Canada.

Akademiens Skogsavdelning arbetar med frågor som berör skötsel och nyttjande av naturresursen skog inklusive industri och marknad i teori och praktik, specifika utbildnings- och rådgivningsfrågor, jakt samt de miljöfrågor som hör samman med näringens sektorsansvar.

Göran Berndes, född 1966, är docent vid avdelningen för fysisk resursteori vid Chalmers. Hans forskning berör främst markanvändning och energisystem samt hur dessa griper in i varandra. Göran Berndes har ett stort nätverk såväl nationellt som internationellt, bl.a. inom IEA Bioenergy och the Global Bioenergy Partnership vid FAO och han har varit huvudförfattare för IPCC:s rapport om Renewable Energy Sources and Climate Change Mitigation.

Lena Ek, född 1958, har en juristexamen från Lunds universitet. Hon är ordförande i Södra Skogsägarna och i The Forest-based Sector Technology Platform som är ett europeiskt partnerskap för forskning och utveckling inom skogssektorn. Under årtionden har hon medverkat i arbeten som rör samspelet mellan skog, samhälle, miljö- och klimatansvar. Åren 2011–2014 var hon miljöminister.

Katarina Mowitz, född 1972, är jägmästare och VD för VMF Qbera som är landets största virkesmätningsförening. Tidigare arbetade hon i tolv år på LRF Konsult i olika roller, bl.a. med tjänster riktade mot skog, juridik och mäkleri. Hon har också ägnat sig åt exportförsäljning av trävaror, produktionsplanering samt transportplanering i dåvarande Assi Domän/Skinnskatteberg Trä.

Erland Mårald, född 1970, är professor i idéhistoria vid institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet. Hans forskning ligger i skärningspunkten mellan miljö-, teknik- och vetenskapshistoria med fokus på bl.a. landskapsförändringar, miljölagstiftning samt skogs-, energi- och framtidsfrågor.

Karin Perhans, född 1979, är fil.dr och har bl.a. forskat om avvägningar mellan ekologiska och ekonomiska värden inom skoglig naturvård. Idag är hon forskningssekreterare på Formas med ämnesansvar för skog och areella näringar. Hennes bakgrund i såväl den akademiska världen som i myndighetssfären ger henne stor förståelse för olika typer av kunskapsbehov och deras kopplingar till forskningspolitik och praktisk förvaltning.

Johan Trolle-Löwen, född 1959, är VD och ägare av Sjösa Förvaltning AB. Han är civilingenjör med inriktning mot industriell ekonomi och har en förmåga till överblick över de mångfacetterade frågekomplex som krävs för en större egendomsförvaltare att hantera. Han är också ledamot i ett antal styrelser med tyngdpunkt på företag inom skog och lantbruk.

Vilis Brukas, född 1973, är forskare vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp. Han fick sin skogliga grundutbildning i Kaunas i Litauen, disputerade vid nuvarande Köpenhamns universitet år 2000 för att därefter ta upp en position som forskare vid SLU. Där har han blivit en av de främsta företrädarna för ämnet ”skogspolitik”. Han var en av initiativtagarna till och samordnare av master-programmet Euroforester, som involverar 12 skogsfakulteter inom Östersjöregionen.

Lauri Hetemäki, född 1957, är en av Europas ledande forskare inom skogliga omvärldsanalyser och skogssektoriella frågor. Han är docent i Forest Economics and Marketing vid Helsingfors universitet och byråchef på European Forest Institute. Han har varit en av huvudförfattarna till en rapport om hur bioekonomin kan utvecklas i Europa, Leading the way to a European circular bioeconomy strategy, där han analyserat vad som krävs för en grön omställning av samhället.

John Innes, född 1957, är professor och dekan för den skogliga fakulteten vid University of British Columbia, Kanada, med en grundutbildning i geografi från University of Cambridge. Hans mål är att världens skogar ska vara hållbart skötta och han är och har varit medlem i ett tjugotal internationella skogs- och miljökommittéer och sammanslutningar.

Eva Pettersson, akademiens sekreterare och VD, ser fram emot ett givande samarbete med de nyinvalda ledamöterna:
– Genom att välja in dessa ledamöter har vi ökat KSLA:s kompetens inom praktiskt skogsbruk, inom samhällsvetenskap och humaniora med koppling till skogssektorn, och även på området skogens produkter (varor och tjänster) och värdekedjor, säger Eva Pettersson.

Förutom ovanstående invaldes på torsdagen:

Allmänna avdelningen: professor Carl Folke, Lidingö, docent Per Frankelius, Stockholm, generalsekreterare Lena Johansson, Danderyd, verkställande direktör Anders Källström, Örnsköldsvik, professor Nils-Eric Sahlin, Lund, och professor Birgitta Åhman, Uppsala. Dessutom en utländsk ledamot: med.dr Gunhild Anker Stordalen, Oslo, Norge.

Jordbruksavdelningen: External Veterinary Auditor Lena Englund, Co Meath, Irland, och Uppsala, verkställande direktör Maria Forshufvud, Råå, agronom Per Hansson, Höör, agronom Bengt Johnsson, Aneby, jordbruksförvaltare Christian Negendanck, Eslöv, senior forskare Lena Rodhe, Storvreta, och professor Ivar Vågsholm, Uppsala. Dessutom landsbygdutvecklare Lena Brenner, Pålsböle, Åland, och generalsekreterare Marie Modal, Harstad, Norge.

Till hedersledamot valdes civiljägmästare Lennart Rådström, Täby, ledamot i KSLA:s Skogsavdelning sedan år 1997.

 

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien installerades år 1813 av kronprins Carl Johan (sedermera kung Karl XIV Johan). I och med de nya invalen har akademien 512 svenska och 170 utländska ledamöter, totalt 682 ledamöter. Av dessa är 16 hedersledamöter. De nyinvalda kommer att motta sina ledamotsbrev vid akademiens 206:e högtidssammankomst den 28 januari 2018.

Kungl. Skogs och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därmed knuten verksamhet.

Akademien instiftades år 1811 på initiativ av Karl XIV Johan och startade sitt arbete den 28 januari 1813.

Novator.se – ENERGIMAGASINET med NORDISK BIOENERGI & MILJÖ,  on line sedan 1995 är ledande på Energi och Miljö med ett extra fokus på Nordisk Bioenergi.
—————————–
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
——————————–
Energi, Vind

Billigare vindkraft med torn av limträ

Billigare vindkraft med limträ när Moelven bygger 150 meter höga torn

Nu utvecklar det svenska innovationsföretaget Modvion, i samarbete med bland andra Moelven Töreboda modulära torn som genom att tillverkas i limträ sänker kostnader och utsläpp väsentligt.

− Modulariteten gör att tornen kan staplas i varandra, vilket gör att de tar betydligt mindre plats och är mycket enklare och billigare att transportera. Materialvalet gör att vi räknar med att konstruera 150 meter höga torn till 30-40 procents lägre kostnad jämfört med stål, säger Otto Lundman på Modvion.

Vindkraft blir generellt mer kostnadseffektiv ju större verken byggs. Problemet är att för ståltorn över 100 meter behövs en större basdiameter än vad som kan transporteras på vanlig väg. Konventionella ståltorn delas därför i cylindriska transportsegment. För att kunna ha små basdiametrar på höga torn krävs stora mängder stål åt, vilket gör dem mycket kostsamma att producera och transportera när höjderna ökar.

Hållbart på alla sätt

Vindkraftstorn i limträ blir inte bara billigare och enklare att tillverka och transportera, och därför mer ekonomiskt hållbara, de har också en större miljömässig och social hållbarhet. − Naturligtvis ska vi tillverka klimatsmarta energilösningar i klimatsmarta material som limträ. Men vindkraftstorn i limträ har också en större legitimitet bland människor i de skogs- lantbrukslandskap där de ofta placeras, säger han.

Nu pågår arbetet med att bygga prototyper i Moelven Törebodas fabrik och 2020 ska det första fullskaliga vindkraftstornet i limträ vara klart. Projektet stöds av Energimyndigheten och i ett pressmeddelande säger myndighetens Andreas Stubelius:

− Nya innovationer kommer att vara en nyckel i omställningen till ett hållbart energisystem i Sverige och Europa. Dagens tornteknik i stål och betong är kostsam och energikrävande både i tillverkning, logistik och skrotning. Modvion har en spännande innovation som kan ha en mycket positiv påverkan på det globala energisystemet.

Moelven Töreboda startades 1919 och är idag världens äldsta limträfabrik. Här bedrivs numer avancerad verksamhet i en toppmodern miljö i et vacker läge utmed Göta kanal mitt i Töreboda.

Artikeln är publicerad 2017-12-18 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger på ett pressmeddelande. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
——————————-
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
——————————-
Energi, Fjärrvärme, -kyla

Fliseldning i Trollhättan minskar med ny transitledning – koksbaserd spillvärme ersätter

Den 15 december invigdes sammankopplingen av fjärrvärmenäten i Trollhättan och Vänersborg. Investeringen för den sju kilometer långa ledningen inklusive ackumulatorer är på 115 miljoner kronor, vilket Vattenfall och Trollhättan Energi delar på. Som ett resultat minskar biobränsleanvändningen i Trollhättan och ersätts med koksbaserad spillvärme från det stålverket Vargön Alloy som är en del av turkiska Yyldrim Group. Värmen gick tidigare ut i älven.

I över 20 år har en sammankoppling diskuterats. Nu har steget tagits för att ta tillvara på all den spillvärme som alstras i form av hetvatten från Vargön Alloys smältverk. Tidigare har en stor del av det uppvärmda vattnet från företagets kylanläggningar gått rakt ut i Göta Älv, när Vänersborgsnätet inte haft värmebehovet.

Från och med 1 januari 2018 så tas värmeenergin tillvara näst intill fullt ut, tack vare den nya ledningen till Trollhättan med tillhörande ackumulatortank och stationer för pumpning och värmeväxling.
Investeringen gör att Trollhättan Energi minskar fliseldningen vid värmeverket på Stallbacka med 20 procent.

– Vattenfall har sedan 1984 ett framgångsrikt samarbete med Vargön Alloys med att ta tillvara spillvärmen. Nu när även Trollhättan Energi inkluderas i samverkan kan vi skapa ännu mer nytta tillsammas genom att använda mer spillvärme och ta del av varandras produktionsanläggningar på ett effektivt sätt, säger Jenny Larsson, Chef Vattenfall Värme Sverige.

På samma sätt som värme från Alloys nu även kan värma Trollhätteborna så kan värmen från eldning av skogsflis och bioolja från värmeverket på Stallbacka användas för att värma Vänersborgarna.

Under sommaren beräknas spillvärmen från Alloys kunna täcka hela Trollhättans fjärrvärmebehov.

Anders Ericsson, energichef hos Trollhättan Energi, är mer än nöjd:
– Viljan har funnits länge, men det är först nu alla parter ser att man kan räkna hem investeringen även på kortare sikt. Eftersom städerna ligger så nära varandra är detta klokt för både miljö och ekonomi, säger han.

VD:n för Vargöns Alloys, Johan Svensson, är glad över att företagets spillvärme nu tas tillvara till nästan 100 procent. Den 2 400 kubikmeter stora ackumulatortanken i anslutning till Alloys får en central roll.
– Både miljön och alla parter i projektet får positiva effekter av den här satsningen, säger Johan Svensson.

 

Trollhättan Energi AB är ett företag med 100-åriga anor. Idag är vi omkring 170 anställda och har en omsättning på omkring 550 miljoner kronor. Vi ansvarar för elnät, fjärrvärmenät, renhållning, vatten- och avloppsnät samt stadsnät. Dessutom producerar och säljer vi el, biogas samt fjärrvärme; producerar dricksvatten och renar avloppsvatten.

Ett hållbart och enkelt vardagsliv är vår vision och ledstjärna. Trollhättans ambition är att växa och bli 70 000 Trollhättebor år 2030 vilket omfattar oss på Trollhättan Energi i allra högsta grad. Utvecklingstakten är nu hög, både i Trollhättan och i våra verksamheter.

Vi vill att vårt arbete gör skillnad för Trollhätteborna och världen runt omkring oss. För att nå bästa resultat samarbetar vi gärna med andra. Omtanken om kunderna och varandra är genuin. Vi känner ansvar för att göra vardagslivet enklare och roligare – och skapa nya möjligheter för människor och företag i Trollhättan.

Artikeln är publicerad 2017-12-15 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
El & kraft, Energi, Fjärrvärme, -kyla

No coal no more 2 – Tekniska verken Linköping bygger om kraftvärmeverket

Tekniska verkens styrelse har beslutat att uppskjuta flytten av det centralt placerade kraftvärmeverket och istället investera 200 miljoner kronor för ombyggnad. Inför eldningssäsongen år 2021 skall man inte längre använda kol och fossil olja i sin kraftvärmeproduktion. På sikt kvarstår beslutet att ersätta det med en annan anläggning och bygga bostäder på området vilket i sin tur påverkas av planerade tåginvesteringar kommenterar bolaget.  Kraftvärmeverket ligger granne med Resecentrum i Linköping och anläggningen har tre olika pannor. En för biobränsle, en för kol och en för olja.

Beslutet gäller ett klimatmässigt normalt år, och under normal drift, och innebär att fjärrvärme, fjärrkyla och el som produceras i kraftvärmeverket i centrala Linköping enbart skall eldas med återvunna och/eller förnyelsebara bränslen. Det i sin tur innebär att de pannor som idag eldas med kol och fossil olja behöver konverteras, en investering som beräknas uppgå till 200 miljoner kronor.

Avvecklingen av kol och fossil olja i kraftvärmeverket kommer att göras stegvis i takt med vad nödvändiga tillståndsprocesser tillåter, och beräknas vara klart inför eldningssäsongen år 2021. Beslutet kommer inte att påverka planen att på sikt flytta kraftvärmeverket från nuvarande plats, men avvecklingen kommer att ske vid senare tidpunkt än planerat, och samordnas med planerade järnvägsinvesteringar.

Ombyggnad i tre steg

  1. Första steget är att bygga om kolpannan på Kraftvärmeverket för att kunna ersätta kolet med förnybara biobränslen, som exempelvis restavfall från skogsindustrin, vilket kommer att påbörjas under våren 2018.
  2. Andra steget handlar om att bygga ut ackumulatorkapaciteten. En ackumulator kan liknas vid en stor termos som gör det möjligt att lagra energi effektivare över dygnen.
  3. Tredje steget innebär att oljepannorna ska anpassas till förnybar bioolja som bränsle.

– Vi är glada att styrelsen fattat det här beslutet. Det här är ett stort och viktigt steg som Tekniska verken nu tar, mot ett resurseffektivt och hållbart samhälle med minsta möjliga klimatpåverkan. I början av 1980-talet kom nästan all el och fjärrvärme från olja och kol. Nu fyrtio år senare kan vi äntligen sätta punkt för denna period och få ett energisystem där vi använder förnyelsebara eller återvunna bränslen, säger Anders Jonsson, koncernchef för Tekniska verken i Linköping.

Minskningen av olje- och koleldningen har pågått de senaste decennierna. Kol- och oljepannorna vid kraftvärmeverket har i huvudsak använts kortare perioder när det varit riktigt kallt, och vid behov av reservkapacitet några enstaka dagar per år.

Tekniska verken har genom åren successivt minskat andelen kol och fossil olja, inte minst genom den stora investeringen i den avfallseldade Lejonpannan. Även om olje-och kolförbrukningen varit låg är klimatpåverkan stor, och en övergång till andra bränslen kommer att ge stor klimat- och miljönytta som betyder mycket när det gäller att nå målet att Linköping ska kunna vara koldioxidneutralt år 2025.

– Det här beslutet kommer innebära minskade utsläpp med 35 000 ton CO2 per år. Det är lika mycket som 30 000 Linköpingsbors årliga bilåkande. Ett mycket viktigt steg för att kommunen ska nå sina ambitiösa klimatmål, säger Rebecka Hovenberg, styrelseordförande för Tekniska verken.

Fakta om kraftvärmeverket 

Kraftvärmeverket ligger granne med Resecentrum i Linköping och anläggningen har tre olika pannor. En för biobränsle, en för kol och en för olja.

  • Kapaciteten är ca 250 GWh värmeproduktion och 75 GWh elproduktion.
  • De tre pannornas totala effekt är 280 MW.
  • Värmeproduktionen motsvarar normalårsbehovet för 12 500 villor.
  • Pannorna eldas med biobränsle, kol och återvunna bildäck samt olja. Främst eldas biobränslen men kalla vinterdagar behövs kol- och oljepannorna för att producera tillräckligt mycket värme till våra kunder.
  • Kraftvärmeverket togs i drift 1964.
  • Vid kraftvärmeverket finns också en produktionsanläggning för fjärrkyla med en effekt på 16 MW, två hetvattenpannor på vardera 45 MW samt en fjärrvärmeackumulator som innehåller 20 000 m3 vatten.
Artikeln är publicerad 2017-12-16 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger på ett pressmeddelande från Tekniska Verken. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
_______________________________________
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
___________________________________________
Bilar/Drivmedel, Bioenergi, Transporter

Södra och Statkraft investerar 500 Mkr i ny anläggning för biodrivmedel

Södra och Statkraft investerar i ny anläggning för biodrivmedel i Tofte, Norge

Södra och Statkraft har fattat beslut om att satsa på en ny demoanläggning för fossilfria biodrivmedel. Satsningen görs genom det gemensamma bolaget Silva Green Fuel AS, tillsammans med teknikleverantören Steeper Energy Aps och norska finansieringspartnern Enova. Totalt uppgår investeringen till cirka 500 miljoner kronor. Biodrivmedlet kommer att vara baserat på skoglig råvara och demoanläggningen beräknas vara i bruk våren 2019.

Demoanläggningen byggs i Tofte, Norge, och och projekteringen inleds under vintern. Den beräknas bli klar våren 2019 med en kapacitet på omkring 4000 liter per dag. Råvaran består av restprodukter från skogsindustrin.

– Det här är ett viktigt beslut. Skogens potential är enorm när det gäller att hitta nya, hållbara lösningar för produkter som tidigare varit begränsade till fossil råvara. Södra är experter på skog och industriella processer för att utvinna bra produkter ur skogsråvaran, och Statkraft är specialiserade på energi. Det är en stark kombination, säger Catrin Gustavsson, innovationschef på Södra.

Tofte bioenergi hub
Biobränsleterminalen i Tofte som nu blir platsen för Statkraft cvh södras demoanläggning för avancerade biodrivmedel

Demoanläggningen är ett första steg mot en fullskalig anläggning. Den kommer att användas för att utveckla såväl processen som tekniken för att ta fram det nya biodrivmedlet. Planen är att i ett nästa skede kunna gå in i en fullskalig anläggning, med produktion av biodrivmedel för olika typer av transporter såsom lastbil och flyg.

– Med en framtida kommersiell anläggning kan vi möjliggöra stora volymer av biodrivmedel. Samtidigt är det viktigt att kommande beslut om  Förnybartdirektivet inom EU, om hur man ska främja förnybar energi, stödjer denna typ av satsningar i framtagande av fossilfria biodrivmedel. Södra har flera spår för utveckling av just biodrivmedel, och med det här tar vi ytterligare steg mot en fossilfri framtid, säger Christen Grönvold, projektchef för demoanläggningen, Södra.

Fakta:
Södra och Statkraft bildade tillsammans bolaget Silva Green Fuel AS 2015 med målet att etablera en framtida produktion av biodrivmedel baserat på skogsråvara. Bolaget ägs till 51 procent av Statkraft och 49 procent av Södra.

 

Om Södra

Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Vi driver ett modernt och ansvarstagande skogsbruk och industrier där vi förädlar råvaran. Genom värdeskapande relationer och långsiktigt agerande visar Södra vägen för nästa generations skogsbruk. 

Om Statkraft

Statkraft är ett ledande företag inom vattenkraft internationellt, Europas största leverantör av förnybar energi och Sveriges fjärde största elproducent. Koncernen producerar vattenkraft, vindkraft, solkraft, gaskraft och levererar fjärrvärme. Statkraft är ett globalt företag inom energihandel. Statkraft har 3800 anställda i 16 länder.

Bilar/Drivmedel, Bioenergi, Energi, Miljö

EU förslag hotar Sveriges hållbara bioenergi

Europaparlamentets miljöutskott vill kraftigt reducera antalet biodrivmedel som får klassas som hållbara. Det är ett dråpslag mot alla de svenska företag som planerar stora investeringar på området för biobränslen. Förslaget är också ett hårt slag mot Sveriges ambition att bli fossiloberoende till år 2030. Det meddelar organisationen North Sweden Cleantech i ett uttalande.

Miljöutskottets vällovliga syfte  är att förhindra skövling av Europas skogar. Förslaget slår dock helt fel i ett land som Sverige där vi bedriver ett hållbart skogsbruk och därför har ett skogsbestånd som ständigt växer. Under åren har bioenergi kommit att bli Sveriges största energikälla där 85 procent av den totala bioenergin kommer från skogen.

– Går beslutet igenom i parlamentet kommer en stor del av de biobränslen vi idag framställer och använder att klassas som icke hållbara av EU, säger Susanne W Lindström på North Sweden Cleantech.

– Något som givetvis är ett kraftigt hot mot marknaden där företag inom grön och hållbar energi verkar.

Framtidspotentialen för biobränslen har under åren skapat många entreprenörer och vitala företag som bidragit till att Sverige som land kunnat sätta ribban högt i arbetet för ett fossilfritt samhälle.

– Om miljöutskottets beslut röstas igenom i parlamentet 2018 kommer många av dem att få se såväl sina genomförda som planerade investeringar gå om intet. Det är inte bara ett slag mot våra högt satta klimatmål utan också ett slag mot en hel industri som fram tills idag utvecklats i högsta välmåga och gjort stor skillnad i arbetet för ett hållbart samhälle.

Sverige har som mål att vara fossiloberoende till år 2030. För att nå målet måste transportsektorn reducera sina koldioxidutsläpp med 70 procent, en omställning som är helt beroende av förnybara bränslen.

– Om beslutet röstas fram blir det svårt, för att inte säga omöjligt, för Sverige att nå målet.

Sveriges gröna industrinäringar spelar en viktig roll i vårt nationella och internationella näringsliv. De spelar en stor roll för målet om ett fossilfritt Sverige och utgör framtiden för den svenska industrin. Därför behöver samtliga svenska EU-parlamentariker göra allt de kan för att hitta en kompromiss som inte sätter de föreslagna käpparna i hjulet för utvecklingen av hållbara drivmedel.

av  Susanne Wiklund Lindström, Tek. Dr. och Projektledare North Sweden Cleantech

North Sweden Cleantech är en plattform för grön teknik och ren energi i norra Sverige. Vi arbetar för hållbar tillväxt i bred samverkan med företag, akademi och andra organisationer. Vi gör det för att vi är övertygade om att grön teknik och ren energi från norra Sverige kan utveckla världsmarknaden för hållbar tillväxt. För att nå dit behövs växande företag och framtidsinriktade och jämställda arbetstillfällen.

Artikeln är publicerad 2017-10-30 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
——————————-
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
———————-
Bioenergi, El & kraft, Energi, Forskning

Energimyndigheten satsar på biokraft med med nytt forskningsprogram

Energimyndigheten satsar 87 miljoner kronor på ett nytt forsknings- och innovationsprogram Biokraft – termisk omvandling av biobränslen och avfall till el och värme. Första utlysningen öppnar inom kort.

Programmet ska bidra till omställningen till ett långsiktigt hållbart energisystem genom att utveckla processer för resurseffektiv omvandling av biobränsle och avfall till el och värme.

Programmet omfattar forskning och innovation för exempelvis ökad bränsleflexibilitet, driftflexibilitet och minimal miljöpåverkan, men även studier om hur kraftvärmen kan bidra till ett helt förnybart elsystem. Inom programmet ingår även koncept för kombinerade processer, där el- och värme produceras tillsammans med biodrivmedel eller andra biobaserade produkter.

– Genom att studera biokraftens roll i energisystemet, samverkan mellan komponenter i en anläggning samt samspelet mellan en anläggning och dess omgivning hoppas vi kunna öka förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart energisystem, säger Åsa Forsum, tf. enhetschef.

Kommande utlysning i december

Forskningsprogrammet omfattar 87 miljoner kronor som kommer att fördelas under perioden 2017-2021.

Precis som för Energimyndighetens andra forsknings- och innovationsprogram kommer en stor del av programmedlen delas ut till projekt genom utlysningar. Den första utlysningen planeras att öppna inom kort.

Kontaktpersoner är Benny Fillman, Sofia Andersson och Mattias Andersson. Kan nås via email på förnamn.efternam@energimyndigheten.se

 

Energimyndigheten arbetar för ett hållbart energisystem, som förenar ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet.

Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt intresse av Nordisk Bioenergi.
—————————
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
—————————
Bioenergi, Energi, Fjärrvärme, -kyla

“No coal no more” i Västerås – sista kolbåten har lossats

Den 21 november inkom den sista kolbåten till Västerås hamn med bränsle till Mälarenergis Kraftvärmeverk. Den markerar slutet på en era och början på en ny – fri från bränslen som kol och olja.

Västerås hållbara bränslen
Användning av förnybara bränslen i Mälarenergi Västerås. 2020 blir man helt fossilfria

Mälarenergi genomför just nu sitt mest ambitiösa mål någonsin. Att ställa om sin energiproduktion till att endast använda förnybara och återvunna bränslen. Det betyder att de äldre delarna av Kraftvärmeverket som använder bränslen som kol och olja fasas ut. Tidigare i år stängdes Panna 4 som använt kol som bränsle och nästan samtidigt togs det första spadtaget till en ny anläggning – Block 7, som kommer att vara i drift år 2020. Då blir Mälarenergis energiproduktion helt fri från kol och olja.

Den sista transporten med kol inkom med båt tisdag den 21 november till Västerås hamn. Förutsatt att vädret inte blir kallare än vanligt innehåller båten tillräckligt med kol för att Mälarenergi ska klara av de kommande kalla dagarna fram till att de gamla pannorna kan stängas ned för gott. Dessa pannor (Panna 1 och 2) används endast som spetslast under de mest kalla dagarna. Men från år 2020 kommer de inte att behöva användas längre. Då har Mälarenergi 3 pannor (Panna 5, 6 och 7) som endast använder återvunna och förnybara bränslen för att producera el och fjärrvärme.

– Idag är en historisk dag som innebär slutet på en epok. Kol har varit ett bra bränsle för sin tid men vi har nu bättre förutsättningar att producera hållbar energi och ställer därför om hela vår produktion för att leverera el och trygg, prisvärd fjärrvärme till våra kunder, säger Niklas Gunnar, affärsområdeschef Värme på Mälarenergi.

Mälarenergi är ett infraserviceföretag som består av ca 750 medarbetare. Vi finns nära kunderna i Mälardalen och till dem levererar vi el, värme, vatten, kyla samt snabba kommunikationslösningar med tillhörande tjänster. Vi erbjuder energieffektiviseringstjänster till företagskunder i regionen och säljer dessutom el till privat- och företagskunder i hela Sverige. Koncernen ägs av Västerås stad och omsätter cirka 3 miljarder kronor.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-12-11 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den är baserad på ett pressmeddelande från Mälarenergi. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
—————————
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
————————————
Bioenergi, Energi, tåg, Transporter

Mer norsk RT flis till Katrineholm med Green Cargos tåg

Under 2016 startade Green Cargos samarbete med Norsk Gjenvinning för järnvägstransporter av returträ från Groruddalen Miljöpark i Norge till Tekniska verkens kraftvärmeverk i Katrineholm. Nu ökar samarbetet ytterligare.

Leveranser från avtalets start av 8 till 16 containers per vecka har nu utökats till 24 containers i omlopp, vilket rymmer 900 m3 returträ (RT flis). Retruträet som består av gamla lastpallar och gammalt virke, flisas i Oslo för att sedan levereras i en miljövänlig järnvägstransport till Tekniska verkens kraftvärmeverk i Katrineholm.

– Vi jobbar kontinuerligt med att reducera våra transportutsläpp där vi kan. Därför är detta samarbetet otroligt spännande. Att vi nu ökar till 24 containers i veckan vittnar också om att det fungerar bra för alla parter, säger Jon Bergan, direktör för division Downstream i Norsk Gjenvinning.

Transporterna går i Green Cargos nätverk som erbjuder fasta leveranstider i befintliga tågavgångar.

– I Katrineholm producerar vi el och fjärrvärme till 100 % med fossilfria bränslen, använt trä och skogsflis och en mindre mängd träpellets och bioolja. Att kunna minska koldioxidutsläppen från transporterat är därför ett viktigt nästa steg i målet att minska koldioxidutsläppen från vår energiproduktion, säger Anna Axelsson, affärsenhetschef, Tekniska Verken på Katrineholm Fjärrvärme Energi.

Hela kedjan blir miljövänlig, från transportsätt till uppvärmning av energin som produceras i värmeverket ut till hushåll, handel och industrier i Katrineholm.

– Tillsammans med Norsk Gjenvinning och Tekniska verken har vi utvecklat en miljövänlig logistiklösning genom enkla och smidiga åtgärder. Det är en tuff logistik som ställer krav på alla parter, men fungerar när alla vill nå samma resultat, säger Björn Thunqvist, strategisk säljare på Green Cargo.

Norsk Gjenvinning är Norges största leverantör av återvinnings- och miljötjänster.  Varje år hanterar de 1,8 millioner ton avfall från 44 000 kunder.

Tekniska verken är en del av 230 000 privat- och företagskunders vardag.  De erbjuder elnät, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, hantering av avfall, bredband, biogas, effektiva energilösningar och elhandel. 

Green Cargo kör 400 godståg varje dygn i Sverige och ersätter därmed 10 000 lastbilstransporter på vägnätet. I nätverket trafikeras 270 platser i Sverige och Norge och med partners  hela Europa. Kunderna erbjuds möjligheten att märka sina transporter med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Green Cargo ägs av svenska staten. Koncernen har 2 000 anställda och en årsomsättning på 4,2 miljarder SEK (2016).

Artikeln är publicerad 2017-12-10 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger på ett pressmeddelande. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

————————————

Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.

———————————–

 

Online sedan 1995