Category Archives: Transporter

Etanol från cellulosa – global projektgenomgång

Som presenterats i den första artikeln har etanol från cellulosa tekniken nått dödsdalen. Artikeln nedan har endast funnits tillgänglig för läsare med inloggningskod. Nu har vi öppnat den för alla.

Den tid då uppskalningen av projekten möter flera svåra samtida hinder. Behovet av finansiella resurser ökar starkt, tekniken möter nya problem och själva råvara och produkt logistiken ställer till hinder och inte minst viktigt, man möter också en skeptisk marknad och utsätts för attacker från konkurrenter.

Under 10 år har stora etanol projekt utvecklats och 2014  var året då flera nya projekt invigdes. Nu tre år senare har flera stora problem, pengarna är slut och man kämpar med tekniska svårigheter.  Nu är det dock inte så det är pga projekten pengarna är slut utan att moderföretagen också haft andra projekt som slukar resurser och då tvingas sälja det som går – som intressanta etanolanläggningar.

DowDuPont etanol från cellulosa anläggning i staden Nevada. Ohio

DowDuPont säljer teknologi och projekt

Den 2 november annonserade DuPont Industrial Bisciences, en enhet av det sammanslagna kemiföretaget DowDuPont (DWDP.NY), att deras stora 100 000 kubikmeter etanol per år projekt i staden Nevada,  Iowa, som fortfarande är under uppstart, skall säljas. Investeringen låg på $225 millioner. Företagen har beslutat att hålla fabriken “varm” men i övrigt begränsa aktiviteterna. 90 personer är anställda på anläggningen.  Ännu har man inte investerat i destillationssteget utan fokuserat på själva processen som är tänkt att omvandla  375 000 torra ton majskolvar (corn stovers) per år.

I ett uttalande sa DowDuPont, som  fortfarande är under en pågående fussioneringsprocess av Dow och DuPont att man beslutat göra en strategisk förändring i sin verksamhet i avsikt att också spara pengar.  Den sammanslagna företagsgruppen är nu under ombildning till tre fristående börsnoterade företag.  DowDuPont söker nu en köpare av hela cellulosa till etanol teknologin inklusive produktionsanläggningen, IA biorefinery in Nevada. Den komplexa råvarukedjan har framhållits som ett problem av företaget.

” Dessutom är vår ambition att arbeta mer med högre produkter i värdekedjan, bränslen hör inte dit”, säger William Feehery, chef för Industriella Biotekniker.

I mars 2017 meddelade företaget att man nu med egen teknik, löst de mekaniska problemen i råvaruinmatningen till anläggningen som orsakat stora driftstörningar och att man nu skulle fokusera mer på den efterföljande processen.

Halm transporteras in till etanolprocesanläggningen i Hugoton som utvecklats av Abengoa men sålts till Synata i december 2016.

Spanska Abengoa har sålt till Synata

Spanska Abengoas amerikanska  95 000 m3/år cellulosa till etanol anläggning i Hugoton, Kansas såldes i december 2016 på auktion för 48,5 miljoner US dollar till Synata Bio.   Alla  Abengoas konventionella etanolfabriker i USA är sålda och även några i Europa, men fortfarande återstår de brasilianska anläggningarna och ett antal i Europa att sälja.  Abengoa behövde snarast möjligt likvidera det man kunde för att samla in pengar till moderföretaget som hotades av konkurs på grund av  dess stora förluster i solenergi och engineering.  Abengoa drev 11 konventionella etanolfabriker,  en cellulosa baserad anläggning och en biodiesel anläggning på tre kontinenter.  Statusen för den sålda cellulosa anläggningen i Hugoton är något oklar. Synata bio som i bolaget också har patenten från Coskata som med förgasningsteknik skulle producera etanol från cellulosa. Synata köpte den byggda anläggningen inklusive en kraftvärmeproduktion, inte teknologi och licensavtal. Coscata med stöd av investeraren Vinod Kosla fick stora garantilån för utveckling av sin teknik vilken dock aldrig nådde kommersiell produktion.

Etanol från cellulosa
Bränslestation för Beta Renewables som tillvekar etanol som drivmedel av cellulosa material i norra Italien

Beta Reneawables diskuterar med investerare

I norra Italien i Crescantino finns en anläggning på 40 000 ton etanol per år som sedan 2011 drivs av Beta Renewables. Den har nu stoppats då ägarföretaget Grupo M&G  den 27 oktober begärde skydd för ekonomisk rekonstruktion på grund av sin  stora skuldbörda, som accentuerats av förseningar i ett stort PET kemiprojekt i Corpus Christi, USA.  Man måste senast den 26 december uppvisa en plan för överlevnad för Beta Renewables.  121 anställda i produktionsanläggningen berörs, liksom hundratalet anställda inom F&U.  Diskussioner om övertagande pågår enligt uppgift med investerare.

etanol från cellulosa i Brasilien
GranBio etanol från energisockerrörens bagasse och halm  i Brasilien

GranBio med Beta renewables teknologi producerar cellulosa etanol i Brasilien

I Brasilien startade 2014 företaget GranBio en 190 millioner US dollar anläggning kallad Bioflex 1 med teknologi från Beta Renewables i staden São Miguel dos Campos, Alagoas state.  Projektet, med en kapacitet av 82 000 m3 etanol per år, har haft tekniska problem och gjorde en återstart 2016  men har åter stoppats och fokuserar tillfälligt istället på elproduktion som på grund av rådande höga elpriser ger bättre lönsamhet. Under första halvåret 2017 har företaget producerat 5 000 kubikmeter istället för planerade 30 000 kubikmeter.  Man skriver också att Bernardo Gradin, vd och president i Granbio och representant  för det av familjen majoritetsägda ägarbolaget GranInvestimento,  uppger att företagets utvecklingsprognos för cellulosa etanol och nya anläggningar senareläggs, men att den inte bortfaller. Verksamheten har dock länge gått med förlust och företaget är, enligt andra uppgifter intresserade att sälja. 15 procent av aktierna ägs av BNDESPar en del av Brazilian Development Bank.

Projektet har flera innovationer. Dels använder man energisockerrör (Cana-Vertix) som höjer fiberhalten och biomassa produktionen per yta samtidigt som man också kan använda dåliga betesmarker som inte konkurrerar med matproduktion.  Totalt finns 32 miljoner hektar sådan mark i Brasilien. Skörden kan ske året runt. Man gör inte bara etanol utan också lignin som används som bränsle för elproduktion samt koncentrerad vinasse som används som näringsmedel (kväve, kalium och natrium).

Quad county ethanol processors i Iowa har till sin 130 000 m3/år majsbaerae anläggning installerat en Ad-on som producerar ytterligare 7 000 m3 cellulosa baserad etanol från majsfiber.

Ad on tekniken ger extra cellulosa etanol i befintlig anläggning

Quad County Corn Processors har förbättrat sin 130 000 m3/år majsbaserade etanolanläggning i Galva, Iowa med en ny  produktionsenhet som integrerats med den övriga processen.  Den kallas ACE Added Cellulosic Ethanol.  Där omvandlas cellulosan i majsfiber till ytterligare 7 miljoner kubikmeter etanol per år. “Dessutom, inte att förglömma” säger bolagets vd Monte Shaw att “produktionen av foder DDG förbättras och blir med likartad det glutenfoder som produceras direkt från majs .” Tekniken finns också i företagets anläggning i Shell Rock.

Edeniq Inc. som är en processutvecklare har för licensiering en teknik som man säger kräver “zero capital investment” och som enkelt kan integreras i befintliga anläggningar och som nu är installerad  i fem anläggningar som blivit godkända för cellulosa etanolproducktion av EPA, den amerikanska miljömyndigheten. Dessa är Pacific Ethanol’s  anläggning i Stockton, CA,  Flint Hills Resources i Iowa Falls och Shell Rock, IA, Little Sioux Corn Processors i  Marcus, IA; och Siouxland Energy Cooperative’s plant i Sioux Center, IA.  Tekniken, består av två steg. Dels en Cellunator,   en malningsteknik som mer effektivt sönderdelar råvaran och dels  frigör mer stärkelse för den vanliga processen och dess enzym och också ger finmalda cellulosa fiber som med hjälp av ett extra enzym som tillhandahålls av Edeniq bryts ned  till socker som kan jäsas till alkohol. Totalt kan utbytet öka med 7 procent  varav 2,5 procent är cellulosa etanol och som ger RIN så ger den produkten ett värde för att uppfylla det amerikanska RVO, Renewable Volume Obligation.

Poet etanol från cellulosa anläggning i Alexandria USA

“Project Liberty” utvecklas vidare

Poet-DSM som är ett samarbete mellan en mycket stor amerikansk etanol tillverkare POET och det holländska kemiföretaget DSM har annonserat att man bytt leverantör och löst ett allvarligt problem rörande beredningen av råvara  till sin etanol fabrik “Project Liberty” och inte har några andra planer än att fortsätta. För att pressa kostnaderna kompletterar nu anläggningen med en “in house” enzymproduktion.  Fabriken invigdes 2014 men har fortfarande inte kommit upp i stabil produktion.  Årligen skall upp till 94 000 kubikmeter etanol produceras.  Biprodukterna används som bränsle.

Ineos Bio Florida baserade etanol från avfallsanläggning är såldes 2017 till Alliance Bio Products.

Stoppad anläggning i Florida får nytt liv

Alliance Bio-products inc.,  ett dotterbolag till Alliance BioEnergy fick i juli klartecken att ta över den nedlagda Ineos Bio´s anläggning kallad “The Indian River Bioenergy Center” i Vero Beach, Florida.  Ineos Bio öppnade sin avfallsbaserade anläggning 2013.  Innan nedläggningen producerade projektet, som var ett samarbete mellan Florida baserade New Planet Energy och det engelsk/scweiziska mycket stora privatägda kemiföretaget  Ineos Group,  etanol med Ineos  förgasningsteknik, som byggde på produktion av syntesgas i en tvåstegsreaktor.  Men mötte dock flera tekniska svårigheter och fick bland annat problem med föroreningar i råvarugasen som störde efterföljande processteg,  Företaget investerade i en scrubber men beslöt av olika skäl ändå  avveckla verksamheten. Tekniken är är såld till kinesiska intressen vilka dock ej var intresserade av den fysiska anläggningen i Florida.

Alliance Bio  avser att byta ut Ineos förgasningsteknik mot en egen cellulosa till socker teknik . Processen som kallas CTS (Cellulose To Sugar) har successivt skalats upp och funktionen i en fullstor reaktor har enligt företaget demonstrerats. Processen är utvecklad och ägd av University of Florida, Alliance Bio har de globala rättigheterna till tekniken.

Befintlig materialhantering och destillationssteg kommer att användas av Alliance Bio och planen är att produktionen skall stå klar 2018. Företaget uppges ha råvaruavtal klart avser producera  producera 30 000 m3 sunder första året som sedan skall ökas till 128 000 m3 etanol 2021.    Nyligen  berättade företaget att man sålt en licens till Earth Renewable Energy LLC i Newport Beach, Kalifornien som skall omvandla restprodukter från fruktodlingarna till C5/C6 socker och kemikalie produktion.

American Process inc levererade första cellulosa etanolen i USA

American Process Inc. (API), verksam som teknikkonsult för skogsindustrin,  levererade i april 2014 från Alpena Biorefinery i Michigan den första amerikanska cellulosa baserade etanolen med godkännande enligt RIN systemet med råvaran från avfall från den närliggande skivfabriken. Råvaran hydrolyseras, jäses och destilleras till etanol av drivmedelskvalitet. Projektet stöddes som ett demoprojekt av Department of Energy (DOE) med $22miljoner.  Nominell kapacitet var 3000 m3/år. Anläggningen hade också en viktig funktion som avfallsreningsanläggning för plattfabriken som vilken den drevs utan etanolproduktion från 2015.  2017 har verksamheten återupptagits och man producerar bindemedel för plattfabriken, dock ingen etanol.  Teknologin går under namnet GreenPower+ och marknadsförs som att kunna kopplas till en befintlig industri, t ex en massafabrik eller sockerrörsindustri,

En annan API teknologi marknadsförs under namnet AVAP och avser tillämpning i en fristående anläggning. Där   produceras socker från såväl cellulosa som hemicellulosa vilka sedan   kan konverteras till etanol eller andra kemikalier.  En demoanläggning finns uppförd under namnet  Thomaston Biorefinery.  I oktober 2017 meddelade DOE att man gett ett bidrag på $3,7 miljoner för fas 1 av byggandet av en demoanläggning för  dropinbränsle för flyg,  bensin och diesel samt nanocellulosa på Thomastons anläggning med användandet av AVAPs biorefinery teknik tillsammans med teknik från Petron för konvertering av etanol till etylen.

Brasilianska GranBio gick 2013 in som  25 procent delägare av API för att kunna tillgodogöra sig företagets teknologi. Under 2017 avslutades en rättslig  process mellan  företagen om vilka licensfria teknologi rättigheter som ingick.

Raizen ethanol from Cellulose production plant in Piraciaba, Brazil

Raizen i Brasilen avser expandera

I Brasilien har den stora etanolaktören Raizen, ett joint venture som  ägs av Shell och Cosan och driver 24 konventionella etanolanläggningar,  meddelat att man kraftigt kommer utvidga sin cellulosa etanol satsning. Idag har man en anläggning i gång i Piraciaba i delstaten Sao Paolo.  (Också benämnd Costa Pinto projektet) 2016 producerade företaget 7 000 kubikmeter cellulosa baserad etanol och 2017 räknar man med det dubbla, och till 2018, 40 000 kubikmeter, enligt ett uttalande av João Alberto Fernández de Abreu, vd för Raízen Energia.    Anläggningen använder teknik utvecklad av Kanadensiska Iogen corp. vilken har visats och utvecklats i en demoanläggning i Ottawa. Raizen har ambitionen att etablera flera anläggningar intill andra av företagets  befintliga första generationens produktionsställen.

Clariant teknik i nya anläggningar i Rumänien och Slovakien

Tyska Clariant har nyligen kommunicerat ett styrelse beslut att företaget kommer att investera i en 50 000 ton/år cellulosa till etanol fabrik i Rumänien. Clariant hemmahörande i sydtyska Straubing har utvecklat en process som marknadsförs under namnet Sun liquid.  Från 1 januari 2018 har Clariant en ny affärslinje i företaget som kommer arbeta under namnet “Business Line Biofuels & Derivates.  Tidigare i år tecknade Clariant ett licensavtal med den Slovakiska etanol-producenten Enviral som avser bygga en fullstor anläggning i Leopoldov i Slovakien vilken kommer att integreras med företagets befintliga etanolanläggning.  Första spadtaget skall tas i slutet av 2017.

Etanol från cellulosa
Finska St1 etanol från cellulosa fabrik i Kajaani, Finland

I Finland producerar St1 etanol från sågspån

St1 producerar på flera ställen drivmedels etanol från matrester. Nu har St1 Biofuels OY också byggt en fabrik med kapaciteten 10 000 ton per år som med sågspån som råvara producerar etanol med den egna processen Cellilonix i finska Kajaani, där man etablerat sig på det lokala sågverkets område, som också levererar merparten av råvaran. Biprodukten lignin använd som bränsle i det lokala kraftvärmeverket. Unikt i anläggningen är tekniken med “steam explosion” som används i förbehandlingen för att öppna cellulosa celler. Tekniken används av andra företag t ex för vattentåliga pellets. Driften av anläggningen är överlåten till systerföretaget North European Oil Trade OY. Investeringen kommer från NEB North European Biotech OY som är huvudägare av St1.  Investeringen var på 40 miljoner Euro, 30 procent erhölls som investeringsbidrag.

Förra året tecknade man också en avsiktsförklaring med UPM och Alholmens kraft att uppföra en betydligt större anläggning i Pietersaari (Jakobstad) i finska Österbotten. Planerad kapacitet är 50 000 kubikmeter.  Parallellt överväger man också en ny lika stor fabrik invid den första anläggningen i Kajaani. ett möjligt projekt finns också i Norge i Follum i Hönnefors, där man gjort en avsiktsförklaring med Viken Skog och Treklyngen.  Diskussioner pågår också för projekt i Sverige.

St1 är en ledande drivmedelsleverantör i Finland, Sverige och Norge med marknadsandelar mellan 19 och 29 procent för bensin och diesel.  Man arbetar också under varumärket Shell.

Bioraffinaeri i Domsjö kan bli verklighet
Domsjöfabriker kan bli platsen för en av Sveriges största industrisatsningar någonsin ett bioraffinaderi.

Bioraffinaderiklustret i Domsjö

Bioraffinaderiet Domsjö Fabriker som ägs av indiska Aditya Birla tillverkar pappersmassa med sulfitprocessen då får man också socker som biprodukt från vilket man ända sedan 1939 också producerat etanol och lignin. På senare år förädlas ligninet till  ligninpulver. Nyligen invigdes en 30 miljoners investering i en ny säcknings-maskin för lignin-pulver. Fabrikens två lignin torkar har en kapacitet av 120 000 ton ligninpulver per år.  Etanolen levereras till intilliggande Sekab som tillverkar olika kemiska produkter och levererar etanoldiesel ED 95 till marknaden

Nyligen har en stor utredning, Flaggskepp Bioraffinaderi  presenterats. Ett beslut om ett helt nytt storskaligt bioraffinaderi för 1,7 miljarder kronor är under diskussion.

Sekab har också utvecklat en egen process för framställning av etanol, biogas och lignin. En processanläggning  finns byggd i demoskala och som idag under namnet Biorefinery Demo Plant används för projektkörningar på uppdrag. och drivs  av Processum, en del av RiSE.

Borregards anläggningi Sarpsborg producerar sulfotmassa och kemikalier inklusive etanol.

Borregaard har bioraffinaderi i Sarpsborg

Børregaard Bali Bioraffinaderi i Sarpsborg sulfit fabrik har en verksamhet likartad den i Domsjö med 100 anställda i sin utvecklingsavdelning.   Sarpsborg sulfit fabrik producerar årligen 160 000 ton cellulosa, 20 000 ton bioetanol och 1500ton vanillin och 168 000 ton lignin.  Som en del i anläggningen har man byggt demoanläggningen Bali där man bedriver försöks och utvecklingsverksamhet.

Pray industries har byggt en demoanläggning för etanol från cellulosa

Indien är på väg framåt

Indiska storföretaget Praj har öppnat en demoanläggning i Pune, Maharashtra i maj 2017. Kapaciteten är 1000 m3 etanol per år från olika cellulosa råvaror.  Man har tillsammans med Indian Oil Corporation och Bharat Petroleum Corp. Ltd en plan för att etablera 10 – 12 anläggningar runt om i Indien med vardera en kapacitet på omkring 30 000 kubikmeter per år.  De tre första skall vara klara i mitten av 2019. Två baserade på rishalm och en på soja rester. HindustanSom nämnts ovan äger också indiska koncernen Aditya Bila Domsjö Fabriker.  India Glycols Ltd öppnade i mars 2016 en demoanläggning i Uttrakhand som kan processa 10 ton biomassa per dag i en kontinuerlig process.

Danska Inbicom var tidigt ute – har anläggning i Malaysia

Danska Inbicom som ägs av Ørsted (namnändrat från Dong Energy)  som utvecklat och sedan 2009 visat sin teknik i en demoanläggning i Kalundborg arbetar för att etablera en fullstor anläggning i Maabjerg. Projektet har fått EU NER stöd men lagts på is på grund av bristande politiskt stöd. En pilotanläggning är i drift i Tawau, Malaysia med EFB, Empty Fruit Bunches från oljepalmer som råvara.  Det är ett samarbete med Mitsui och Teck Guan. Man arbetar nu med stöd från Malaysias regering för att etablera en kommersiell anläggning. Företaget är också etablerade i Kina. Danska Novosymes har också ett innovations center i Jinan i Shandong provinsen.

Kina storsatsar nu på bioetanol

I 11 regioner och 40 städer  har Kina sedan länge krav på inblandning av etanol i bensin.  Kina är också världens tredje största producent av etanol efter USA och Brasilien, men dock väsentligt mindre. Tidigare år har man också importerat  mycket råvara och färdig etanol men importen avstannade efter det att Kina infört en importskatt för att stimulera en inhemsk produktion. Det gör man genom att införa en nationell E10 inblandning. Planen för etanolproduktion 2017 är 3,5 miljoner m3 etanol varav 350 000 från cellulosa råvara. För 2020 är planeras 10 miljoner ton varav cirka 3,5 miljoner ton från cellulosa och andra icke sädesbaserade grödor. År 2025 avser Kina vara ledande på cellulosa baserad etanol.  Planen på en etanolsatsning lanserades av National Development and Reform Kommission, National Energy administration och 15 regionen i början av september 2017.

2008 då priserna på majs och annan säd var höga avbröt Kina stödet för nya anläggningar för produktion av etanol från säd och stimulerade istället produktion från Cassava, sweet sorghum och molasse. Situationen idag är den motsatta och Kina har mycket stora lager av majs (över 230 millioner ton vilket motsvarar över en årsproduktion)  och vill därför nu åter stimulera  etanolproduktion från majs. Man avser också att åter reducera åkerarealen för majs. Amerikanska etanolföretag ger nu i november uttryck för att på kort sikt åter få exportera stora mängder etanol till Kina då man inte tror att den kinesiska produktionen kan möta E10 mandatet till 2020.

Utvecklade inom universiteten har flera pilotanläggningar etablerats och sedan 2015 har ett samarbete inletts med privata internationella företag för kommersiella anläggningar. Sju anläggningar är under olika nivåer av utveckling enligt US Gain USDA report.

  • Guangdong Zhongneng Alcohol Co. 30 000 t/a, in Guangdo
  • Henan Tianguan Group Tianjin Biofuel Co., 20 000 t/a, in Tianjin
  • Henan Tianguan Group Hubei Biofuel Co. 15 000 t/a, in HUbei
  • China Datang New Energy 10 000 t/a in Jilin
  • Zhejiang Zhoushan Fuel Ethanol Co in Zhejiang
  • Hainan Yedao Group in Hainan
  • Shangdong Long Live 50 000 t/a in Shandong togs i drift 2012.

China National Cereals, Oils and Foodstuffs Corporation (COFCO) är ett pionjär företag i Kina och den i särklass ledande producenten.  COFCO hade mot slutet av 2013 en egen etanolproduktion på nästan 1 million ton varav 200 000 från cassava. En annan ledande producent är Shandong Longlive Bio-Technology Co.

I början av november skrevs ett avtal under av China State Development & Investment Corporation (SDIC) att bygga en 600 000 ton/a majs baserad etanol anläggning i Heilongjian provinsen i staden Fujin nära ryska gränsen. Investeringen är på $542 milioner. 1,85 miljoner ton majs corn kommer att användas per  år som råvara.

Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-11-06 på mediaportalen novator.se och är författad och redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Etanol från cellulosa på väg genom dödsdalen, vilka överlever?

I en serie av artiklar kommer Novator.se gå igenom läget för de stora drivmedelsprojekten. Vi börjar med sockerplattformen, Sex stora fabriker har startats men flera har problem och är till salu, vi förklarar varför. Det är inte tekniken som är det största problemet utan förklaringarna kan vara helt andra.

Länk till artikeln som presenterar +25 olika storskaliga projekt för framställning av drivmedlet etanol från cellulosa via framställning av socker som får jäsa till etanol.

Från 27 februari 2018  är artikeln fri för läsning utan kod.

Projekt i flera världsdelar

Sex nya stora etanol fabriker som bygger på nedbrytning av cellulosa till socker har startats. Tekniken har kommit så långt att de nu passerar “the valley of death – dödsdalen”. Den period då uppskalningen samtidigt ger nya tekniska problem, kräver stora finansiella resurser och då man på allvar möter marknaden och utsätts för attacker från de som känner sig hotade.

Tre av de stora nya projekten finns i USA, två i Brasilien och ett i Europa.  Två projektägare, Abengoa och  Gropo M&G har så så grava ekonomiska problem att de nu rekonstrueras under  konkursskydd.  Också i två  andra projekt, GranBio och DowDuPont har ägarna flaggat upp att man av egna strategiska skäl vill minska sina ägarintressen.

Erfarenheterna upprepas alltså också för det här teknikområdet, alla projekt måste igenom dödsdalen.   Danska Novozymes visade bilden nedan på konferensen Biofuture 2017 i oktober.

TeknikutvecklingCykler presenterad av Novosymes på konferensen Biofuture 2017 i oktober i Brasilien. Biofuture Platform initierades av 20 länder på COP 22 i Marrakech 2016 och kommer genomföra fem event under 2017-18. Nästa kommer på COP 23 i Bonn i november 2017.

Den pågående krisen beror på såväl tekniska problem  som underskattade logistiska råvarufrågor,  men accentuerats av att   moderföretagen förlorat stora pengar i andra verksamheter. Abengoa gjorde förluster inom solenergi och engineering och Gropo  M&G genom ett stort försenat amerikanskt kemifabrikprojekt.  DowDuPont hänvisar till strategiska förändringar på grund av pågående sammanslagning mellan företagen Dow och DuPont. Också i Brasilien har ägarna till GranBio flaggat för en vilja att dra sig ur av finansiella skäl. Situationen försvåras av den svajiga politiska situationen och den lika svajiga energimarknaden.

Oroligt också för andra drivmedelstekniker

Också teknikvägen till etanol via förgasning är lika orolig. Stora förgasningsprojekt har lagts ner under det att andra har tillkommit.  Bio till diesel  har också sina stöningar, framföra allt FAME esterifierings linjen där främst raps omvandlas till biodiesel, men de attackerna är främst politiska och attackeras av argument rörande mat och bränsle.  HVO teknologin som använder vätgas raffinering  har på ett helt annat sätt  integrerats i befintlig industri och har volymmässigt utvecklats kraftigt.  Attackerna på den tekniken utgår främst på användningen av palmolja.  Biogas som drivmedel utvecklas också men bromsas av marknad, teknik och råvarutillgång.  Det finns förhållandevis få gasbilar och råvarutillgången begränsar rötningstekniken. Förgasningstekniken hålls tillbaka av finansieringfrågor  och uppskalning.  Till exempel vill Göteborg Energi sälja den stora Gobigas anläggningen som är i drift och som gör drivmedelsgas från skogsråvara.  Den är i formatet stor demonstration och en kommersiell anläggning finns planerad men är inte aktuell för genomförande.  Metanol är ett annat alternativ som nu byggs av t ex Södra i Mönsterås. Metanol är också stort i Kina.

Råvaror och marknad styr

Det bransch, myndigheter och investerare nu också handfast fått lära sig  är att bioenergi inte bara kan beställas och trollas fram genom beslut och eleganta kemiska processer, istället måste hela system utvecklas och  fungera. Därför får i slutändan etablerade industrigrenar som skog och petroleum fördelar.  Skogsindustrin kontrollerar mycket råvara och petroleum branschen kontrollerar marknaden. Men också skogen är utsatt för attacker som går ut på att energin utarmar skogen.

Men spännande små projekt utvecklas också

Men det är inte bara nya stora projekt. Också mindre anläggningar som komplement till den etablerade sockerrörs-, majs- och vetebaserade etanol-anläggningarna  utvecklas. Genom en “ad on” som processar cellulosa från halmen har etanolproduktionen ökats med 5 – 10 procent i flera anläggningar.

Nya projekt tar över lämnade anläggningar

Men  utvecklingen fortsätter  och nya projekt tillkommer som ersätter eller tar över gamla. Byggda anläggningar får nya liv med nya ägare eller ny teknik som kan jobba med en mindre betungande investeringsbörda. Abengoas anläggning är uppköpt av teknikinnehavare av en fögasningsteknik och i Florida har Ineos – Planet Energy anläggningen som byggts för förgasning  sålts till ett företag som istället skall köra en process baserad på cellulosa till socker.

Sockervägen till etanol från cellulosa  – novators projektgenomgång

I artikel två som har länken nedan har vi gått igenom projektläget för de olika anläggningarna för sockerplattformen, alltså omvandling av cellulosa till socker som sedan får jäsa till etanol.

Vi kommer följa upp våra projekt inte bara på sockerplattformen utan också göra motsvarande genomgångar för de andra teknikerna.

Trevlig läsning.

Lennart Ljungblom

Länk till artikeln som presenterar +25 olika storskaliga projekt för framställning av drivmedlet etanol från cellulosa via framställning av socker som får jäsa till etanol.

Skicka mig inloggningskoden till novators globala projektgenomgång av etanol från cellulosa via sockerplattformen och det utan kostnad

Artikeln är publicerad 2017-11-23 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

 

 

Elbilsboom – I Norge varnas för el-obalanser

  1. – Vi kan inte tänka bort utmaningen med elbilar och effektbrist i elnätet, säger utvecklingsdirektör Øyvind Leistad i norska Enova i en artikel på second opinion.   Nedan en förkortad version.

Lösningen är mer styrningsteknik och aggregering av elkundernas förbrukning. Håll ett öga på norska elbilsboomen!

I elbilslandet Norge har diskussionerna blivit allt mer pragmatiska efterhand som laddeffekten ökat. Enligt Enova påverkas elnäten idag mycket konkret av elbilarnas framfart.

– Vi vill på inget sätt skruva upp paniken, men det är ett faktum att elsystemet står inför stora utmaningar. Fler elbilar innebär att mer effekt måste tas ur elnätet. Långsiktigt kan det utmana leveranssäkerheten, säger utvecklingsdirektör Øyvind Leistad i Enova.

Sedan 2001 är Enova ett norskt energipolitiskt statsföretag ägd av Olje- og energidepartementet.

Även om man hittills inte har haft akuta kapacitetsproblem i det norska elsystemet ger norska medier allt oftare exempel på labila situationer. Teknisk Ukeblad beskriver hur ”ljusen blinkar och säkringar ryker när grannen laddar sin Tesla”. Energibranschens organisation Energi Norge påpekar att enstaka linjers problem inte ger en rättvis bild av läget för hela systemet.

Skillnaden är  stor mellan norsk och svensk elbilsanvändning. Norge har nu 125 000 rena elbilar på vägarna medan Sverige har kommit upp i 10 000.

Enovas slutsats är att elnäten måste göras mer flexibla så kundernas förbrukning kan bli en konkret resurs.

Det har man sagt länge, påpekar Øyvind Leistad, men nu har tekniken, inklusive energilagring, hunnit i fatt de teoretiska modellerna.
– Det sker nu en mycket snabb innovation runt digitalisering, automation och styrningstekniker. Det handlar delvis om en helt ny it-generation som framöver kan fulldigitalisera elnäten på helt nya sätt, säger Øyvind Leistad.

Elnätens Spotify
– Tekniken öppnar också för en ny generation aggregatorer som kan samla ihop och styra elkundens småkonsumtion i hushållningar och småföretag. Med bättre elmätare, fler sensorer och en mätinfrastruktur som kan hantera stora datamängder uppstår helt nya möjligheter till att ta vara på små värden. Musikbranschen har gått från att sälja hela album till enstaka låtar, och någonstans ditåt är även energimarknaden på väg, säger Øyvind Leistad.

läsa mera

Enovas marknadsutvecklingsrapport för 2017 finns här: https://www.enova.no/om-enova/om-organisasjonen/publikasjoner/rapport-markedsutviklingen-2017/

”Nettet overbelastes, lamper blinker og sikringer ryker: Elbilen pekes ut som syndebukk.” Artikel i Teknisk Ukeblad:
https://www.tu.no/artikler/nettet-overbelastes-lamper-blinker-og-sikringer-ryker-elbilen-pekes-ut-som-syndebukk/408789

Södra och Statkraft investerar 500 Mkr i ny anläggning för biodrivmedel

Södra och Statkraft investerar i ny anläggning för biodrivmedel i Tofte, Norge

Södra och Statkraft har fattat beslut om att satsa på en ny demoanläggning för fossilfria biodrivmedel. Satsningen görs genom det gemensamma bolaget Silva Green Fuel AS, tillsammans med teknikleverantören Steeper Energy Aps och norska finansieringspartnern Enova. Totalt uppgår investeringen till cirka 500 miljoner kronor. Biodrivmedlet kommer att vara baserat på skoglig råvara och demoanläggningen beräknas vara i bruk våren 2019.

Demoanläggningen byggs i Tofte, Norge, och och projekteringen inleds under vintern. Den beräknas bli klar våren 2019 med en kapacitet på omkring 4000 liter per dag. Råvaran består av restprodukter från skogsindustrin.

– Det här är ett viktigt beslut. Skogens potential är enorm när det gäller att hitta nya, hållbara lösningar för produkter som tidigare varit begränsade till fossil råvara. Södra är experter på skog och industriella processer för att utvinna bra produkter ur skogsråvaran, och Statkraft är specialiserade på energi. Det är en stark kombination, säger Catrin Gustavsson, innovationschef på Södra.

Tofte bioenergi hub
Biobränsleterminalen i Tofte som nu blir platsen för Statkraft cvh södras demoanläggning för avancerade biodrivmedel

Demoanläggningen är ett första steg mot en fullskalig anläggning. Den kommer att användas för att utveckla såväl processen som tekniken för att ta fram det nya biodrivmedlet. Planen är att i ett nästa skede kunna gå in i en fullskalig anläggning, med produktion av biodrivmedel för olika typer av transporter såsom lastbil och flyg.

– Med en framtida kommersiell anläggning kan vi möjliggöra stora volymer av biodrivmedel. Samtidigt är det viktigt att kommande beslut om  Förnybartdirektivet inom EU, om hur man ska främja förnybar energi, stödjer denna typ av satsningar i framtagande av fossilfria biodrivmedel. Södra har flera spår för utveckling av just biodrivmedel, och med det här tar vi ytterligare steg mot en fossilfri framtid, säger Christen Grönvold, projektchef för demoanläggningen, Södra.

Fakta:
Södra och Statkraft bildade tillsammans bolaget Silva Green Fuel AS 2015 med målet att etablera en framtida produktion av biodrivmedel baserat på skogsråvara. Bolaget ägs till 51 procent av Statkraft och 49 procent av Södra.

 

Om Södra

Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Vi driver ett modernt och ansvarstagande skogsbruk och industrier där vi förädlar råvaran. Genom värdeskapande relationer och långsiktigt agerande visar Södra vägen för nästa generations skogsbruk. 

Om Statkraft

Statkraft är ett ledande företag inom vattenkraft internationellt, Europas största leverantör av förnybar energi och Sveriges fjärde största elproducent. Koncernen producerar vattenkraft, vindkraft, solkraft, gaskraft och levererar fjärrvärme. Statkraft är ett globalt företag inom energihandel. Statkraft har 3800 anställda i 16 länder.

EU förslag hotar Sveriges hållbara bioenergi

Europaparlamentets miljöutskott vill kraftigt reducera antalet biodrivmedel som får klassas som hållbara. Det är ett dråpslag mot alla de svenska företag som planerar stora investeringar på området för biobränslen. Förslaget är också ett hårt slag mot Sveriges ambition att bli fossiloberoende till år 2030. Det meddelar organisationen North Sweden Cleantech i ett uttalande.

Miljöutskottets vällovliga syfte  är att förhindra skövling av Europas skogar. Förslaget slår dock helt fel i ett land som Sverige där vi bedriver ett hållbart skogsbruk och därför har ett skogsbestånd som ständigt växer. Under åren har bioenergi kommit att bli Sveriges största energikälla där 85 procent av den totala bioenergin kommer från skogen.

– Går beslutet igenom i parlamentet kommer en stor del av de biobränslen vi idag framställer och använder att klassas som icke hållbara av EU, säger Susanne W Lindström på North Sweden Cleantech.

– Något som givetvis är ett kraftigt hot mot marknaden där företag inom grön och hållbar energi verkar.

Framtidspotentialen för biobränslen har under åren skapat många entreprenörer och vitala företag som bidragit till att Sverige som land kunnat sätta ribban högt i arbetet för ett fossilfritt samhälle.

– Om miljöutskottets beslut röstas igenom i parlamentet 2018 kommer många av dem att få se såväl sina genomförda som planerade investeringar gå om intet. Det är inte bara ett slag mot våra högt satta klimatmål utan också ett slag mot en hel industri som fram tills idag utvecklats i högsta välmåga och gjort stor skillnad i arbetet för ett hållbart samhälle.

Sverige har som mål att vara fossiloberoende till år 2030. För att nå målet måste transportsektorn reducera sina koldioxidutsläpp med 70 procent, en omställning som är helt beroende av förnybara bränslen.

– Om beslutet röstas fram blir det svårt, för att inte säga omöjligt, för Sverige att nå målet.

Sveriges gröna industrinäringar spelar en viktig roll i vårt nationella och internationella näringsliv. De spelar en stor roll för målet om ett fossilfritt Sverige och utgör framtiden för den svenska industrin. Därför behöver samtliga svenska EU-parlamentariker göra allt de kan för att hitta en kompromiss som inte sätter de föreslagna käpparna i hjulet för utvecklingen av hållbara drivmedel.

av  Susanne Wiklund Lindström, Tek. Dr. och Projektledare North Sweden Cleantech

North Sweden Cleantech är en plattform för grön teknik och ren energi i norra Sverige. Vi arbetar för hållbar tillväxt i bred samverkan med företag, akademi och andra organisationer. Vi gör det för att vi är övertygade om att grön teknik och ren energi från norra Sverige kan utveckla världsmarknaden för hållbar tillväxt. För att nå dit behövs växande företag och framtidsinriktade och jämställda arbetstillfällen.

Artikeln är publicerad 2017-10-30 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
——————————-
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
———————-

Mer norsk RT flis till Katrineholm med Green Cargos tåg

Under 2016 startade Green Cargos samarbete med Norsk Gjenvinning för järnvägstransporter av returträ från Groruddalen Miljöpark i Norge till Tekniska verkens kraftvärmeverk i Katrineholm. Nu ökar samarbetet ytterligare.

Leveranser från avtalets start av 8 till 16 containers per vecka har nu utökats till 24 containers i omlopp, vilket rymmer 900 m3 returträ (RT flis). Retruträet som består av gamla lastpallar och gammalt virke, flisas i Oslo för att sedan levereras i en miljövänlig järnvägstransport till Tekniska verkens kraftvärmeverk i Katrineholm.

– Vi jobbar kontinuerligt med att reducera våra transportutsläpp där vi kan. Därför är detta samarbetet otroligt spännande. Att vi nu ökar till 24 containers i veckan vittnar också om att det fungerar bra för alla parter, säger Jon Bergan, direktör för division Downstream i Norsk Gjenvinning.

Transporterna går i Green Cargos nätverk som erbjuder fasta leveranstider i befintliga tågavgångar.

– I Katrineholm producerar vi el och fjärrvärme till 100 % med fossilfria bränslen, använt trä och skogsflis och en mindre mängd träpellets och bioolja. Att kunna minska koldioxidutsläppen från transporterat är därför ett viktigt nästa steg i målet att minska koldioxidutsläppen från vår energiproduktion, säger Anna Axelsson, affärsenhetschef, Tekniska Verken på Katrineholm Fjärrvärme Energi.

Hela kedjan blir miljövänlig, från transportsätt till uppvärmning av energin som produceras i värmeverket ut till hushåll, handel och industrier i Katrineholm.

– Tillsammans med Norsk Gjenvinning och Tekniska verken har vi utvecklat en miljövänlig logistiklösning genom enkla och smidiga åtgärder. Det är en tuff logistik som ställer krav på alla parter, men fungerar när alla vill nå samma resultat, säger Björn Thunqvist, strategisk säljare på Green Cargo.

Norsk Gjenvinning är Norges största leverantör av återvinnings- och miljötjänster.  Varje år hanterar de 1,8 millioner ton avfall från 44 000 kunder.

Tekniska verken är en del av 230 000 privat- och företagskunders vardag.  De erbjuder elnät, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, hantering av avfall, bredband, biogas, effektiva energilösningar och elhandel. 

Green Cargo kör 400 godståg varje dygn i Sverige och ersätter därmed 10 000 lastbilstransporter på vägnätet. I nätverket trafikeras 270 platser i Sverige och Norge och med partners  hela Europa. Kunderna erbjuds möjligheten att märka sina transporter med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Green Cargo ägs av svenska staten. Koncernen har 2 000 anställda och en årsomsättning på 4,2 miljarder SEK (2016).

Artikeln är publicerad 2017-12-10 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger på ett pressmeddelande. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

————————————

Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.

———————————–

 

Dubbel vinst – Lignin till drivmedel ökar skogsindustrins massaproduktion. 

Renfuel process för lignin till drivmedel kan öka kapaciteten i massabruket utan stora investeringar

Sedan april 2017 har Lignol testproducerats i större skala i Nordic Papers massabruk i värmländska Bäckhammar. Under 2018 kommer Rottneros levera lignin till den fortsatta utvecklingen. Det görs  i avsikt att möjliggöra en snar expansion av massabruket i Vallvik.

– I en jämförelse med våra konkurrenter har vi har en unik process, säger Sven Löchen, vd och delägare i Renfuel.

– Vi producerar lignol utan dyrbara tillsatser och komplicerade tryck- och temperaturförhållanden. Nyckeln är vår biologiska katalysator.  Av det lignin som vi stoppar in i processen omvandlas nästan allt till lignololja. Vi behöver bara skilja bort eventuella föroreningar i det efterföljande reningssteget.

Lignin, i form av pulver eller slurry, är en är en väsentlig del av trädet vilket blir kvar i svartluten i massabruket när cellulosan utvunnits för för fortsatt förädling till papper och kartong.  Idag används den mest för produktion av ånga till el och värme.  Om man kan avskilja en väsentlig del av ligninet så kan kapaciteten i den dimensionerande sodapannan ökas utan en dyr investering.

– Vi ligger långt framme i processutvecklingen jämfört med våra kollegor och producerar redan nu lignin i vår pilotanläggning.  En ytterligare plusfaktor är att Rottneros som nu kommer leverera lignin till oss från Vallvik gör detta för att de avser att bygga ut massabruket i Vallvik.  Med vår process kommer kan det bli möjligt att gör väsentligt mycket billigare än med andra alternativ.  En utbyggnad kan blir klar redan 2020.

2015 fick projektet  71 miljoner kronor i stöd från Energimyndigheten.

RenFuel har utvecklat och patenterat en metod för att förädla lignin från massaindustrins förnybara restprodukt svartlut till ligninolja, Lignol, som kan ersätta fossil olja och användas som råvara i tillverkningen av förnybar bensin och diesel.

Grunden till oljan utgörs av lignin­molekylen som är otroligt stark och bidrar med stabilitet i trädet. men den är också väldigt komplex. Den första utmaningen blev därför att försöka omvandla fast lignin till ligninolja, eller som RenFuel kallar oljan: lignol.

Pilotanläggningen, som uppförts inne vid Nordic Papers massafabrik i Bäckhammar, togs i bruk under 2017.  RenFuel och Rottneros  ingick senare under 2017 ett avtal om leverans av  lignin. Under 2018 kommer Rottneros att påbörja leveranser av lignin från massabruket i Vallvik utanför Söderhamn.

Faller pilotprojektet väl ut väntar Lignolproduktion i stor skala för att möta efterfrågan på den snabbt växande marknaden för biodrivmedel. Närmast står utbyggnaden av Rottneros anläggning i Vallvik.

– Vårt mål är att det skall finnas en lignolanläggning i varje massabruk, stora som små säger Sven Löchen och fortsätter

– Eftersom kostnaden är så låg för vår teknik och inte  kräver omfattande investeringar så kan även mindre massabruk börja leverera lignol till raffinaderierna för fortsatt förädling till drivmedel.

– Vi har testat och funnit att lignolet kan raffineras till fullgott bränsle för såväl diesel som bensin och även för flyget.

En viktig länk i kedjan är att det finns raffinaderier som har möjlighet att producera diesel och bensin från Lignol. Preem har sedan 2010 gradvis ställt om sin tillverkning mot förnybara drivmedel genom att byta ut fossil olja mot förnybara råvaror som tallolja.

– Preem välkomnar RenFuel och Nordic Papers initiativ. En stor utmaning i Sveriges omställning mot ett fossiloberoende är tillgången på hållbara råvaror. Restprodukter från svensk skogsindustri, som lignin, uppfyller mer än väl våra krav på råvarans hållbarhet och lignin finns dessutom tillgängligt i stora volymer, sa Petter Holland, VD för Preem när projektet lanserades i våras.

I massabruket fångas ligninet upp som en delström och frigör kapacitet i sodapannan

Ligninet eldas idag vanligtvis upp i fabrikens sodapanna och ger ånga och el. Med dagens fallande elpriser minskar lönsamheten för detta. Sodapannan är också ofta en flask­hals i produktionen på ett massabruk.

RenFuel har genomfört tester som visar att om man sparar 20-30 procent av ligninet för framställning av lignol istället för att elda upp det i sodapannan får man ändå ut tillräckligt med energi till förbränningen. Därigenom kan produktionen ökas  i bruket i genom  att kapacitet i sodapannan frigörs.

För att massabruken inte ska behöva bygga om sina anläggningar för stora summor använder RenFuel en egen reaktor som är fristående från massabruket. För att ytterligare dra ner på kostnaderna för framställningen har man kommit på en lösning där lignol kan tas fram utan speciella trycktankar.

Katalytisk process

Den patenterade katalytiska processen bryter ned ligninet utan tryck, under kokpunkten, i en mycket energisnål produktion och utan giftiga utsläpp eller farliga restprodukter. Resultatet blir en flytande kolvätebaserad katalytisk ligninolja – CLO (Catalytic Lignin Oil) kallad lignol. Lignin omvandlas till hållbar lignol på timmar – ett ton lignin blir en kubik lignol.

Lignin i flaska
För att göra om svensk tall till biodrivmedel krävs flera steg. Först används ligninet, ett brunfärgat pulver, som är en restprodukt vid massabruken. Genom att använda biologiska katalysatorer omvandlas pulvret till en mörkbrun ligninolja, kallad lignol. I det sista steget processas oljan i ett raffinaderi och blir då genomskinlig. Därefter är den färdig att tillsättas i bensin eller diesel.

Om lignin

Växtfiber, vedämne eller dess riktiga namn – Lignin – är en aromatisk förening som ingår i alla växters cellväggar. Mellan 10-40 procent av all växtlighet i naturen består av lignin. Lignin har högt energivärde – i träd mer än 50 procent av totala energiinnehållet.

Lignin spelar en viktig roll i kolets kretslopp då det binder koldioxid i atmosfären vid bildandet av vedämnet i växterna.

Lignin är det dominerande ämnet i svartlut. Svartlut finns i mycket stora mängder inom massaindustrin och är en ofullständigt utnyttjad biprodukt med ett idag lågt förädlingsvärde. Svartluten används för att elda i sodapannor och generera energi till bruket. Volymen av lignin från svartluten, vilket logistiskt hanteras inom massaprocessen i landet, har ett energiinnehåll som motsvarar 70% av Sveriges drivmedelsbehov.

S.Lochen
Sven Löchen, VD RenFuel AB

Om RenFuel

Bioenergiföretaget RenFuel har sedan 2009 arbetat med att ta fram ett grönare drivmedel som kan ersätta ändliga fossila drivmedel med förnybar bensin och diesel. Sven Löchen, den ena av RenFuels två grundare, har en bakgrund som IT-entreprenör med lång erfarenhet av att bygga upp kunskapsföretag

RenFuel  har tagit patent på en katalytisk process som energisnålt omvandlar lignin från biprodukter i skogsindustrin till den förnybara ligninoljan Lignol®.

Bakom tekniken och medgrundare till Renfuel är docent Joseph Samec och hans forskargrupp vid Stockholms Universitet.

Om Nordic Paper

Nordic Paper är världsledande inom greaseproofpapper och utvalda nischer inom oblekt papper. Koncernen har en årlig omsättning på ca 2,5 miljarder SEK och en exportandel på över 95%. Nordic Paper Holding AB har fabriker i Bäckhammar, Säffle och Åmotfors i Värmland samt Greåker i Norge. Moderbolaget finns i Bäckhammar, ca 18 km söder om Kristinehamn i Värmland. Totalt antal anställda i koncernen är ca 600.  I september 2017 klev kinesiska Shanying Paper in som ny ägare.

Om Rottneros 

Rottneros är en fristående producent av avsalumassa. Koncernen består av moderbolaget Rottneros AB, börsnoterat på NASDAQ Stockholm, med dotterbolagen Rottneros Bruk AB och Vallviks Bruk AB, verksamma inom produktion och försäljning av avsalumassa. I koncernen ingår även Rottneros Packaging AB som tillverkar fibertråg och råvaruanskaffningsbolaget SIA Rottneros Baltic i Lettland. Koncernen har drygt 280 anställda och omsatte cirka 1,7 miljarder kronor under verksamhetsåret 2016.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-11-21 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi, Bioekonomi och Miljö. 

 

Tåg lastat med skogsbränsle ger värme och el i Stockholm

Nu levererar tågtransportföretaget Green Cargo  i samarbete med Stora Enso Bioenergi och Trätåg  biobränsle från Sveg samt Hällefors till världens största biokraftvärmeverk i stadsmiljö – Fortum Värmes anläggning i Värtan, Stockholm.

Den 11-12 november genomfördes den första testleveransen av ett heltåg med biobränsle från Hällefors till Värtan. Testen gick helt enligt planerna med lastning, transport och lossning. Leveranserna av biobränslet kommer från skogarna i Bergslagen till Stockholms invånare. Green Cargo samordnar leveranserna från flera olika orter och tillgodoser kundens behov av vagnar och containers.

– Vi är glada att vårt samarbete med Stora Enso Bioenergi och Trätåg fortsätter att utvecklas under 2018. Att genomföra transporter med heltåg för de kunder som regelbundet transporterar stora volymer ger prisvärda och miljövänliga lösningar, säger Bengt-Åke Johansson, strategisk säljare Green Cargo.

Tåg med biobränsle i Värtan
Tåg med biobränsle har anlänt till Fortum Värmes terminal i Värtan Stockholm

Stora Enso Bioenergi är Sveriges största leverantör av trädbränsle och verkar i södra och mellersta Sverige där de förser sina kunder med förnybart bränsle som ger värme och energi till hem och industrier. Green Cargo kommer nu leverera biobränsle åt Stora Enso Bioenergi till Fortum Värmes biokraftvärmeverk i Värtan med 20 heltåg det kommande året.

Artikeln är publicerad 2017-11-14 på web-tidningen novator.se . Den bygger på ett pressmeddelande som redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

DEFA blir nästa laddföretag in i Power Circle

DEFA är för de flesta kända som globalt marknadsledande inom elektrisk bilvärme. Men efter flera förvärv av bolag inom digitala tjänster och elbilsladdning blir DEFA en stark aktör på marknaden för laddinfrastruktur, med flest uppkopplade elbilskunder i Europa. Nu blir man också partnerföretag i branchgrupperingen Power Circle .

Power Circle samlar en stor bredd av företag som arbetar med el inom energibranschen, för att utforska viktiga framtidsfrågor, bistå beslutsfattare med information och synliggöra elens möjligheter att bidra till en hållbar utveckling av samhället. Ett viktigt område för verksamheten är elektrifiering av transportsektorn och den laddinfrastruktur som krävs för att lyckas. Med DEFA som partnerföretag samlar Power Circle samtliga tunga aktörer på laddinfraområdet.

DEFA förvärvade nyligen norska SALTO Ladestasjoner AS och svenska Cloudcharge AB som ett led i en strategisk satsning på e-mobility, och blir därmed den aktör som har störst installerad bas och flest uppkopplade elbilskunder i Europa.

– DEFA är en helhetsleverantör och vi uppskattar att Power Circle kvalitetssäkrar branschen och att vi tillsammans kan länka ihop det helhetstänk som måste till inom V2H och energioptimering, säger Charlotte Eisner på DEFA e-mobility.

Om DEFA

DEFA är ett norskt bolag, grundat 1946. Med över 400 anställda på 3 kontinenter distribueras företagets produkter och tjänster i 30 länder, spritt över hela världen.

Om Power Circle

Power Circle samlar den nya energibranschen kring viktiga framtidsfrågor. Tillsammans med de cirka 60 partnerföretagen verkar man för hållbar utveckling genom elektrifiering.  Verksamheten inriktas på nätverk, kunskapsspridning, demonstration och påverkan inom framtidsfrågor såsom framtidens elnät och energilager, elektrifiering av transporter samt förnybar energi. Läs mer på www.powercircle.org.

Artikeln är publicerad 2017-11-13 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt djup på Nordisk Bioenergi. 

 

Konferensen Biobase kommer till Piteå i november

Näringsminister Mikael Damberg är en av de medverkande under konferensen BIOBASE som hålls i Piteå den 22-23 november. Konferensen är del av regeringens samverkansprogram kring cirkulär och biobaserad ekonomi och lockar beslutsfattare och företagsledare från hela Europa.

Det är ingen slump att konferensen Biobase hålls i Piteå. Där finns hela värdekedjan samlad i form av stora industriaktörer, forskning i världsklass och Europas kanske största tillgång på råvara. Det ger goda förutsättningar för att synliggöra Sveriges position och ambition inom cirkulär och biobaserad ekonomi.

– Vi är otroligt glada och stolta över att kunna samla all denna kompetens och beslutskraft i en konferens i Piteå som i decennier har arbetat med flera av de områden inom den cirkulära ekonomin som nu aktualiserats genom regeringens samverkansprogram, säger Helena Karlberg, vd på Piteå Science Park som arrangerar konferensen tillsammans med Näringsdepartementet och en rad olika lokala, regionala och nationella aktörer.

Sverige har antagit ett ambitiöst program för att ställa om landet från en linjär och fossilbaserad ekonomi till cirkulär och biobaserad ekonomi i linje med de internationella klimatmålen och målen i Agenda 2030. Regeringens samverkansprogram har som syfte att stödja omställningen genom att engagera alla delar i värdekedjorna. Ett viktigt syfte med programmet är att hitta lösningar för att fossilbaserade produkter ska ersättas med biobaserade.

Arbetet i flera av de undergrupper som regeringen satt samman kommer att beröras under konferensen. Det gäller exempelvis industriellt träbyggande, innovativa bioråvaror, biodrivmedel, nya material samt uppskalning och kommersialisering.

Konferensen löper över två dagar med en första dag för särskilt inbjudna och en andra dag öppen för alla.

Bland konferensens talare återfinns, förutom Mikael Damberg även Lauri Hetemäki, från European Forest Institute, Pia Sandvik från RISE, Resarch institute of Sweden och Tony Smurfit, vd på Smurfit Kappa Group.

Talar gör även europaparlamentariker Christofer Fjellner, Carina Håkansson, vd på Skogsindustrierna och Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, som också är den som håller ihop regeringens samverkansprogram.

Smurfit Kappa är en skogsindustri som driver på den hållbara utvecklingen i Piteå

Under konferensen tas ämnen upp som hållbart skogsbruk och andra generationens avancerade biobränsleproduktion. Dessutom får deltagarna veta mer om den toppmoderna fabrik för industriell produktion av träbaserade lägenhetsbyggnader som nu byggs i Piteå. Avancerad forskning och innovation för framtida biobaserade material och produkter kommer också att diskuteras.

PITEÅ SCIENCE PARK är ett utvecklingsbolag för kulturella och kreativa näringar och cleantech. Vår ambition är att vara en respekterad och uppskattad partner som fungerar som en drivande motor för innovationer och företagande. Konferensen hålls i Piteå Science Parks stora konsertsal, Studio Acusticum, en konserthall helt byggd av trä med Skandinaviens största orgel.

Artikeln är publicerad 2017-10-16 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom .  Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.