Tag Archives: politics

Doktorand i Umeå vill koldioxidbeskatta skogen

Umeå universitet

novator.se /2016-05-17 / Lennart Ljungblom

Beskattning av skogens koldioxid ger effektivare klimatpolitik

Umeå universitet – 2016-05-17 09:10 CES

Genom att öka mängden skog i världen kan vi åstadkomma en effektivare klimatpolitik som minskar de globala koldioxidutsläppen till en lägre kostnad. För att åstadkomma detta bör upptag och utsläpp av koldioxid från skogen prissättas precis som utsläpp från fossila bränslen. Det visar Mathilda Eriksson i sin avhandling från Handelshögskolan, Umeå universitet.

Det är länge känt att skogen spelar en viktig roll för koldioxidkoncentrationen i atmosfären och följaktligen den globala klimatförändringen. Trots detta har olika alternativ att använda skogen som ett klimatverktyg till stor del saknats i modeller som integrerar miljövetenskap och ekonomi för att utvärdera olika former av klimatpolitik.

Mathilda Eriksson har i sitt avhandlingsarbete vidareutvecklat två välkända integrerade miljöekonomiska modeller genom att just inkludera skogen. Vidare använder Mathilda dessa modeller för att undersöka hur skogen mest kostnadseffektivt kan användas inom klimatpolitiken.

– Jag visar i min avhandling att det är samhällsekonomiskt mer lönsamt att öka mängden skog för att binda och lagra kol än att öka användningen av skog för biobränsle. En huvudförklaring till detta är att bioenergi inte är kolneutralt beträffande koldioxidutsläpp till atmosfären, åtminstone inte på kort sikt. När vi använder biomassa för att producera energi släpper vi ut koldioxid till atmosfären som gradvis upptas av nya träd över en lång tid. Om vi inte inkluderar denna dynamik i våra kalkyler riskerar vi att övervärdera de positiva effekterna av att använda biomassa för energiproduktion, säger Mathilda Eriksson.

Den globala fördelningen av insatser för att kostnadseffektivt minska världens koldioxidutsläpp med hjälp av skogen, styrs av kostnaderna i olika regioner, samt skillnader mellan regioner i skogens potential att binda kol. Mathildas avhandling visar att de tropiska skogarna har den största potentialen att minska den globala koldioxidkoncentrationen.

– Samhällsekonomiskt är det därför framförallt lönsamt att minska den pågående avskogningen samt att plantera ny skog i Afrika, Latinamerika och Asien.

För att i praktiken åstadkomma optimala nivåer av skogsåtgärder för klimatet kan samhället antingen välja beskattning eller reglering. Eftersom reglering ofta är mer kostsamt för samhället består en av klimatpolitikens utmaningar av att finna den optimala koldioxidskatten. Ett viktigt bidrag med modellerna och resultaten i Mathildas avhandling är att de härleder till en sådan skatt.

– För att klimatpolitiken ska vara effektiv måste en sådan skatt omfatta både koldioxid från fossila bränslen och skogen. Eftersom skog kan vara en källa till både positiva och negativa koldioxidutsläpp innebär detta att utsläpp från skog ska beskattas, men också att upptag av koldioxid från skog ska subventioneras, säger Mathilda Eriksson.

Mathilda Eriksson är uppvuxen i Umeå. Hon är doktorand vid institutionen för nationalekonomi, Handelshögskolan, Umeå universitet.

Avhandlingen är publicerad digitalt:

Opponent
Sohngen, Brent, Professor

Handledare
Brännlund, Runar, Professor,
Lundgren, Tommy, Professor

Om disputationen:
Torsdag den 26 maj försvarar Mathilda Eriksson, Handelshögskolan vid Umeå universitet, sin avhandling: The Role of the Forest in Climate Policy. Svensk titel: Skogens roll I klimatpolitiken. Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal 204H, Samhällsvetarhuset, Fakultetsopponent är professor Brent Sohngen, Ohio State University, USA.

Om Umeå Universitet
Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

novator.se /2016-05-17 / Lennart Ljungblom

Italien: Moms på pellets kommer ej sänkas

Momssänkningen för pellets i Italien som ingår premiärministern budget blir ej godkänd, skriver Argus Biomass Markets.  Det är  senaten som ej kommer godkänna förslaget som skulle likställa momssatsen för pellets med brännved.  Sista ordet är dock ännu inte sagt.  Troligen kommer senaten ännu en gång behandla  budgeten men prognosen för pelletsskatteändring  är dessvärre dyster, enligt Analas Paniz, expert hos AIEL, branschföreningen för bioenergi i Italien.

Fores: Dyr begravning för E85

Fores: Dyr begravning för E85

Idag 1 december höjs skatten på E85 som vid pump blir en dryg krona dyrare per liter. De flesta kommer att byta från E85 till bensin, tvärtemot regeringens och Alliansens ambitioner.

E85 är till drygt 70 % förnybart och halverar enligt Energimyndigheten klimatpåverkan jämfört med bensin. E85 finns på ungefär varannan av landets mackar och är därmed det vanligast förekommande biodrivmedlet. Etanol är också det största biodrivmedlet på global nivå.

– Biogas och eldrift är bättre drivmedel än dagens etanol, men återgången från E85 till bensin är tragisk och att inte utnyttja investeringarna som gjorts i kring 2000 E85- pumpar är inget annat än en dyr begravning, säger Mattias Goldmann, 2030- sekretariatet hos Fores.

Efterfrågan på E85 har halverats hittills i år och med prisökningen lär den i det närmaste upphöra helt.

– Det går inte att driva en klimatpolitik utan uthållighet, och det går inte att enbart satsa hela omställningen på en enda lösning – många nya bilar bör gå på el, men för befintliga bilar är det inte ett alternativ. Utan etanolen är 2030-målet svårt att nå, säger Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatet.

Etanol har varit mycket omdiskuterat. Efter en period med positiva artiklar kom en lång rad felaktiga artiklar som fick stort genomslag. Vem minns inte ”årets bild” 2006 som sades visa en kolkrafteldad etanolanläggning i Brasilien. Bilden var bluff, men fick stort genomslag; symptomatisk för en sned mediedebatt.

– FN:s livsmedelsorgan FAO slår i sin nya rapport med rubrik ”Food AND Fuel” fast att produktion av biodrivmedel utmärkt kan kombineras med ökad livsmedelsproduktion. Det är synd att detta tänkesätt inte slagit rot hos media, som torgfört att produktionen av etanol, och rimligen även till exempel kaffe och socker, skulle hota tillgången på mat. Därtill kommer endast en mycket liten del av etanolen i Sverige från utvecklingsländer, och inget alls från Afrika, säger Mattias Goldmann.

2030-sekretariatet slår fast att det ska ställas hårda krav på produktion av alla drivmedel. Klimatkrav, energieffektivitetskrav men även krav på arbetsförhållanden.

– Är då etanolen då så mycket sämre producerat än råolja från Ryssland eller Nigeria? Naturligtvis inte, kraven på biobränslena är mycket högre än på deras förfäder fossilerna. Etanolens produktion granskas av oberoende granskare, ingen följer oljan väg till de europeiska raffinaderierna. Återgången från E85 till fossilbensin är tragisk, avslutar Jakob Lagercrantz.