Fortum Thermal Production and Power Solutions renoverar värmeverk åt Eskilstuna Energi & Miljö
Pressmeddelande • 2015-11-24 13:54 CET
5-10 % lägre utsläpp av NOx och tryggad fjärrvärmeförsörjning kommande tjugo år är målet med den livstidsförlängande renoveringen av Eskilstuna Energi & Miljös biobränsleeldade värmeverk. Arbetet beräknas vara klart i september 2016.
-Vi har en gedigen kompetens inom området och jag ser att den här typen av uppdrag där vi både renoverar och uppgraderar anläggningar som varit i drift sedan 80-talet kommer att öka i omfattning säger Markus Johnsson, TPPS försäljningschef i Sverige
Det är genom en offentlig upphandling som Fortum Thermal Production and Power Solutions (TPPS) har fått i uppdrag att livstidsförlänga Eskilstuna Energi & Miljös biobränsleeldade värmeverk. Projektet är en totalleverans som inkluderar planering, leverans av apparatur och utrustning, installation och driftsättning. Installationsarbetena görs i samarbete med Maintpartner AB. Renoveringen av kraftvärmeverket inleds i början av april 2016. Arbetet kommer att ta cirka 3 månader.
-I ett projekt som detta kombineras många olika delar; förbränningsteknik, el, automation samt pann- och maskinteknik, säger Markus Johnsson.
Utöver att minska utsläppen från förbränningstekniken ingår i projektet även en övergripande renovering, där bland annat startbrännarna, systemet för avlägsnande av aska samt cyklonen i den cirkulerande fluidiserade bäddpannan ska förnyas.
Elproduktion inte självklart i Mälarenergis nya anläggning
Magnus Hemmingsson vittnar om det bistra investeringsklimatet. Foto: Mälarenergi
Mälarenergi ska med ett nytt kraftvärmeblock fasa ut sin användning av fossila bränslen. Det är ett viktigt steg i deras mer hållbara strategi. Men frågan är om anläggningen ska producera både el och värme – eller bara värme.
– Jag tror på ett komplett block med både el- och värmeproduktion. Mycket talar för ett högre elpris och ökad efterfrågan på el, säger Mälarenergis vd Magnus Hemmingsson.
Mälarenergi är mitt uppe i förändring, som handlar om att gå från ett traditionellt kommunalt energibolag till ett vad de kallar infraservicebolag. Målet är att visa på en helt annan bredd i att erbjuda samhället olika centrala nyttigheter. Det handlar till exempel om att deras kontrollrumsfunktion som är bemannad dygnet runt skulle kunna assistera räddningstjänsten.
Samtidigt kommer produktionen av el och värme fortsätta vara helt central, men avgörande kommer att vara att den ska vara präglad av kretsloppstänkande.
– Vi jobbar numera med en gedigen hållbarhetsredovisning för att redovisa exakt vad vi bygger, vad vi gör och hur det påverkar hållbarheten. Det handlar om att redovisa allt ur det här perspektivet. För att vi ska bli mer hållbara kommer det att krävas investeringar, säger Magnus Hemmingsson, vd för Mälarenergi.
Så sent som 2014 satte Mälarenergi ett nytt kraftvärmeblock i drift. En stor del kol, olja och torv ersattes av processat avfall som bränsle och genom detta minskade företaget klodioxidutsläppen med 300 000 ton per år. Nästa steg är att ta bort de återstående mängderna av fossila bränslen genom att bygga ett nytt kraftvärmeblock, som ska använda återvunnet trä, till exempel rivningsvirke och träemballage, som bränsle.
2020 ska den vara igång och går i linje med Mälarenergis utveckling mot att bli mer hållbara i sin produktion. Men det är alltså en investering som ska göras i ett investeringsklimat som är allt annat än bra.
– Det är otroligt svajigt läge. Elpriset är det lägsta någonsin och ur fjärrvärmesynpunkt så har vi haft två varma vintrar i rad och det har gjort att våra intäkter har minskat och därmed också våra muskler att investera. Men samtidigt har vi varit kostnadseffektiva och ska klara av fortsatta investeringar, säger Magnus Hemmingsson och fortsätter:
– Men det är ett tufft läge. Investeringsplanen för detta bygge beslutas om ett år ungefär och då måste vi ha bestämt oss för hur stor investeringen ska vara för att både klara våra miljömässiga och ekonomiska mål.
Det är två parametrar som är helt avgörande för investeringen: hur elpriset kommer att utvecklas och vilket pris Mälarenergi kan sätta på fjärrvärmen. Företaget följer elprisutvecklingen noga och suger i sig alla former av marknadsanalyser. När det kommer till fjärrvärmen är det andra överväganden.
– Det handlar om att förse våra kunder med en säker och hållbar leverans av värme till ett pris som de kan acceptera. Eftersom anslutningsgraden i Västerås är 98 procent är detta extra viktigt övervägande, så att vi inte uppfattas som den stora monopolisten som gör som den vill.
Ett av de centrala besluten för investeringen blir om anläggningen ska producera både el och värme, eller bara värme. Magnus Hemmingsson tror att det landar på både och.
– Jag tror på ett komplett block med både el- och värmeproduktion. Mycket talar för ett högre elpris och ökad efterfrågan på el. Kärnkraften fasas ut och det kommer att påverka priset och då kommer också behovet av effekt att öka vilket vi kommer att kunna leverera. Även kabelutbyggnaden till andra länder påverkar elpriset uppåt, för då kommer vi att få ett större och öppnare system där de högre priserna i andra länder kommer att påverka oss, säger han:
– Så jag tror inte att vi är för spekulativa om vi bygger anläggningen på bedömningen att elpriset stiger, frågan är bara när.
I resan från att investera mot mer hållbar produktion och vara ett ledande infraservicebolag handlar det om att bryta sig loss från en gammaldags syn på de som efterfrågar Mälarenergis produkter – oavsett om det är el eller fiber.
– Det viktigaste är att vi får till ett ökat kundfokus och inte bara ser kunderna som anslutningspunkter, säger Magnus Hemmingsson.
Är det en fördel att vara kommunalt ägd i det läge ni befinner er?
– Vi väljer att se möjligheter och styrkan i att vara kommunalt ägda. Vi har Västerås stad som ägare, det är en kommun med bra ekonomi och ger därmed en stark ägare som uttryckligen har sagt att den inte vill sälja oss utan vill vårda oss och gläds i att vi tjänar pengar. Vi har framförsikt, fem år är kanske inte så långt perspektiv men jämfört med börsbolag där det är kvartal som gäller så är det väldigt lång tid. Vi tillåts att vara långsiktiga och staden är ett stort stöd när det gäller finansiering för våra investeringar, säger Magnus Hemmingsson.
Lejonpannan ännu ett tillskott i Linköpings satsning på avfallsenergi
Tekniska verken i Linköping är ett av de stora energibolagen i Sverige och baserar numer merparten av sin energiproduktion på avfallsförbränning. Nu uppför man ett nytt kraftvärmeverk döpt till Lejonpannan, vid Gärstad verken längs E4:an vid stadens norra infart. Med tiden avser man att fasa ut det ursprungliga kraftverket och då frigöra värdefull tomtmark i mycket centralt läge mitt i stan. Linköping har en stor fördel av sitt omfattande fjärrvärmenät som möjliggör en driftoptimering som tar hänsyn till faktorer som bränslepriser, elpriser och temperaturer. Det nya kraftvärmeverket kommer börja lämna energileveranser redan till nästa vinter.
Linköping har en lång tradition av kraftvärme och fasta bränslen. Kol har alltid varit en viktig del men biobränslen och senare avfall har snart fasat ut kolet helt. Linköping är ett av fyra energibolag i Sverige som fortfarande använder kol. År 2013 ökade man till och med användningen av kol på grund av de låga kolpriserna och att de inte längre har elcertifikat för sin biobränsleanläggning, vilket gör det dyrare än tidigare att använda biobränsle. Låga priser på utsläppsrätter och den slopade koldioxidskatten förstärkte incitamenten för kol.
Ersätter nu merparten av kol och olja
– Vi optimerar vår produktion utifrån både miljö och ekonomi och använder oss av alla parametrar som påverkar optimeringen, inklusive styrmedel, säger Mile Elez, divisionschef Energi på Tekniska verken och tillägger
– Den något ökade kolanvändningen blir dock kortvarig eftersom den nya Lejonpannan vid Gärstad kommer att ersätta 75 procent av kvarvarande kol och olja,
– Vi räknar dock inte med att kunna fasa ut det centrala kraftvärmeverket förrän 2025 och vi skall notera att en av de tre centrala pannorna är stor biobränsleanvändare, säger Mile Elez.
Dagens bränslemix i Linköpings el och fjärrvärmeproduktionen domineras av avfall med 65 procent följt av trä 27 procent kol 7 procent och olja 2 procent. Träsortimentet domineras av returträ så Linköpings användning av jungfruliga biobränslen som grot, stamträdsflis och bark ligger under 10 procent av förbrukningen och i samma nivå som den kombinerade kol och oljeanvändningen.
Kommunägt bolag med kunder över hela landet
Tekniska verken AB i Linköping är ett kommunägt bolag som har kunder över hela landet och även utomlands. Fjärrvärme distribueras i Mjölby via Sveriges längsta fjärrvärmeledning och i egna enheter i Katrineholm, Skärblacka med fler platser. Biogas produceras i dotterföretaget Svensk Biogas och el säljs över hela Sverige via elhandelsbolaget Bixia AB tidigare Östkraft.
Pågående montage i den nya Lejonpannan i Linköping
Den nya avfallspannan i Gärstad – Lejonpannan
Lejonpannan uppförs intill det nuvarande avfallseldade anläggningen Gärstadsverket, det välkända glashuset vid Linköpings norra utfart. Den pannan uppfördes 2004 och har varit ett mycket framgångsrikt bidrag till avfallshanterigen på Gärstad. Där förbränns avfall från 25 kommuner och även en viss import. I den expansion man nu gör kommer mer importerat avfall eldas. Det nya verket beräknas tas i drift 2016.
Lejonpannan är en konventionell avfallseldningspanna på 83 MW samt med en rökgaskondensering på 12 MW. Den klarar 30 ton avfall i timmen. Pannan tar emot osorterat avfall i en avfallsbunker där fortsatt hantering sker med gripskopor. Om det blir tillfälliga toppar med avfall kan man lagra på deponiområdet som hör till anläggningen.
Rökgasreningen är ett så kallat semitorrt system bestående av ett partikelfilter följt av en skrubber. Den nya enheten fungerar självständigt gentemot övriga pannor på Gärstad men styrs från ett gemensamt kontrollrum. I anläggningen arbetar 56 personer vilket inte kommer att öka med den nya anläggningen. Investeringen ligger på 1,1 miljarder kronor.
Tekniska verken är byggherre och projektledare
Projektledning sköts av Tekniska verken som också är byggherre.
– Vi har fyra huvudområden i projektet som har var sin projektledare från vårt projektkontor, berättar Marcus Mattsson projektledare.
– De väsentliga områdena är bygg och mark, panna, turbin och rökgasrening. För dessa har vi också var sin huvudleverantör. Peab för bygg, Steinmüller Babcock Environment GmbH för panna, Fincanteri S.p.A. för turbinen och Ahlstom för rökgasrening och kondensering.
De olika huvudentreprenörerna har sedan anlitat en mängd underleverantörer från många olika länder.
Är det inte svårt att hålla ihop detta?
– Vi följer och styr projektet i en 3 d projekteringsmiljö, Navisworks. Alla leverantörer måste varje vecka lämna in en uppdaterad fil och alla har access till visningsläget så man kan alltså planera med kunskap om de andra arbetena som pågår runt omkring.
– 3D-samordning ett måste, säger Daniel Andersson från VVS företaget Bengt Dahlgren som är en av många underentreprenörer, i detta fall till Caverion har ansvaret för värme, kyla, vatten och avlopp samt centraldammsugaranläggning
Daniel Andersson berättar också att rent VVS-tekniskt är det ett utmanande projekt med många speciallösningar, så som materialval på grund av korrosiva och aggressiva miljöer. Ett exempel är i rökgasreningen där avloppssystemet tillverkas i glasfiberarmerad plast, rostfria rör skulle korrodera sönder väldigt snabbt då det inte tål alla ämnen som kan transporteras i avloppet.
Arbetsledning på engelska
Problemet kring leverantörer från många olika länder hanterar Marcus genom att kräva att alla kan tala engelska. All arbetsledning sker på engelska. Säkerhetsföreskrifter finns översatta till samtliga språk som pratas på arbetsplatsen.
Som mest arbetade 300 personer på bygget, nu är det ungefär 220 personer på plats. När pannan är klar blir det inga nyanställningar utan den nya pannan drivs med den befintliga bemanningen på 56 personer som jobbar på Gärstad.
– Säkerheten är ytterst viktig framhåller Marcus som också berättar att man har haft besök och genomgångar med fackföreningarna inte mins på grund av den tragiska olyckan i Fortums projekt i Värtan, Stockholm.
Marcus Mattsson, projektledare för Lejonpannan
Tidsplanen följs
Vi följer tidsplanen och behöver inte stressa utan bygget flyter på bra berättar Marcus. Vi räknar med att inleda kalldriften i juni, värmesätta med olja i september och med avfall i november, Provdriften kommer att inledas efter årsskiftet och om allt går bra sker övertagandet i mars 2016.
Driften
Avfallspannorna skall jobba så mycket som möjligt. Vi har ett stort fjärrvärmenät som kan absorbera stora värmeleveranser. Skulle vi behöva kan vi köra produktionen utan turbinen. Elmarknaden har ju varit lite svajig på senare tid. Får vi mycket inkommande avfall har vi inga problem med buffertlagring eftersom vi ligger på ett deponiområde.
Så det är inte utan skäl som Tekniska verken i Linköping har blivit ett av de ledande bolagen på avfallseldning i Sverige, avslutar Marcus Mattsson och tillägger
Det är och har varit en bra politisk uppbackning i våra olika energiprojekt och finansiering och budget har alltid fungerat, vilket förstås också är ett grundvillkor.
Lennart Ljungblom
Bioenergiskribent
Foton : Tekniska verken i Linköping AB (Petter Holmström)
Fakta Lejonpannan
Bygg start: sept 2013
Färdig sept 2015,
full drift november 2015
övertagande mars 2016
Kostnad: 1,15 miljarder
Byggnadsarea: ca 5 040 m2
Bruttoarea: ca 16 930 m2
Byggnadshöjd: ca 44 m
Skorstenshöjd: ca 67 m
Kapacitet:
Pannan 83 MW
Rökgaskondensering 10 MW
Turbin 21 MW
Producerar 500 GWh energi, motsvarar ca 25 000 villors årsbehov
Klimatpåverkan: 76 % mindre olja
72 % mindre kol
97 000 ton/år mindre koldioxid, motsvarar 30 000 bilar/
Byggherre Tekniska verken Linköping
Panna: Steinmüller Babcock Environment GmbH
Rökgasrening och rökgaskondensering Ahlstom
Turbin Fincanteri S.p.A.
Bygg Peab Sverige AB
Arkitekt Winell & Jern Arkitekter AB
Bilder
Marcus Matsson projektledare
Pågående montage arbete inne i pannan
Det nya kraftvärmeverket illustrerat på platsen bredvid verket som byggdes 2004 vid Gärstad.
Exempel på en 3d projektering i Nawis
Rökgasreningen för Lejonpannan, torr första del sedan en skrubber och kondensering samt rening av kondensat vattnet.
