Tag Archives: politik

Bioenergi

Mika Anttonen: “Tesla går mot konkurs”

Kritiserar nordisk elbilspolitik

Mika Anttonen, grundare och majoritetsägare, i kedjan St1 som också bl a driver svenska Shell stationer tror att Tesla går en mörk framtid till mötes.

– Jag förstår inte varför vi ska öka mängden elbilar. Vi borde i alla fall inte använda skattemedel till det. Tesla är en cool bil, men jag gissar att företaget kommer gå i konkurs, de har helt enkelt lovat för mycket, säger han till finska Aamulehti som också refereras av  amerikanska Business Insider och svenska Affärsvärlden.

Anttonen säger sig dock inte ha något emot Tesla, Hans vd kör som exempel en Tesla och det är en mycket “cool” bil.

– Vi tjänar också pengar på Tesla-ägarna då våra bensinstationer är utrustade med laddstationer för elbilar och under de 20 minuter de tar att ladda kan de köpa kaffe och korv hos oss.

Mika Anttonen vd för st1
Mika Anttonen vd för st1

Anttonen anser dock att det finns en missvisande bild över hur bra elbilar faktiskt är för klimatet.

– Jag förstår inte varför vi skall använda skattepengar och ge bidrag till en amerikansk biltillverkare som lovar för mycket och som troligen kommer att gå i konkurs.

Anttonen är en av Finlands få självskapade Euro millionärer kritiserar nordiska ländernas energipolitik, speciellt politiken som gäller elbilar.

novator.se/2017-02-06/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Den nya klimatlagen skall som finanspolitken styra övergripande

Ny klimatlag ska leda till nollutsläpp 2045

I går presenterade statsminister Stefan Löfven (S) och klimatminister Isabella Lövin (MP) ett regeringsförslag om ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket innehåller Sveriges första klimatlag som ska styra regeringens arbete mot nollutsläpp av växthusgaser.

Det klimatpolitiska ramverket som nu föreslås jämförs av regeringen med det finanspolitiska ramverk som redan finns på plats. Ambitionen är att via en klimatlag, ett fastslaget klimatmål och ett klimatpolitiskt råd strukturera klimatarbetet.

– En klimatlag skulle innebära att kommande regeringar kan ställas till svars för ett bristande klimatarbete, säger  klimatminister Isabella Lövin (MP)
– Just detta är den  tunga delen i klimatlagen.
– Ramverket kommer få ett genomslag inom alla politikområden, eftersom alla departement måste titta på sin koldioxidbudget och hur de kan bidra till att minska utsläppen, det ska redovisas varje år i höstbudgeten.

Enligt det nya förslaget ska regeringen varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen och under varje mandatperiod ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som ska redovisa hur klimatmålen ska uppnås.

De mål som den nya lagen siktar mot gör gällande att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Den nya klimatlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

– Nu finns tydliga etappmål till 2030, 2040 och 2045 och ett mål för transportsektorn, det gör det tydligare för näringslivet vad som gäller och underlättar för att våga göra investeringar, avslutar Isabella Lövin.

novator.se/2017-02-03/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Energimyndigheten skjuter på väsentlig elcertifikatökning

För att nå den nya ambitionen om ytterligare 18 TWh till 2030 föreslår Energimyndigheten att elcertifikatsystemet förlängs till 2045 och att kvoten höjs från 2022. Med hänsyn till elsystemet och elbehovet föreslås en kvotkurva som förväntas ge en högre utbyggnadstakt mot slutet av perioden.  Myndigheten föreslår vidare att småskalig solel produktion lyfts ur systemet. 

Målet med den gemensamma elcertifikatsmarknaden är att på ett kostnadseffektivt sätt öka den förnybara elproduktionen med totalt 28,4 TWh i Sverige och Norge från 2012 till 2020. Energimyndigheten har haft i uppdrag att utreda hur elcertifikatsystemet ska optimeras och förlängas för ytterligare 18 TWh förnybar el till 2030.

Energimyndigheten lämnar i sin slutrapport från kontrollstationen förslag på hur systemet ska utformas efter 2020 för ett nytt mål till 2030.

Elcertifikatsystemets nuvarande utformning har fungerat bra och har gett utbyggnad av förnybar elproduktion till en förhållandevis låg kostnad, skriver myndigheten.

– Vi anser därför att det ska fortsätta att vara ett teknikneutralt och marknadsbaserat system med långsiktiga villkor, säger Roger Östberg som är senior rådgivare på Energimyndigheten.

Förslag på förlängning och utformning av kvotkurva för 18 TWh till 2030

Sverige har idag ett elöverskott som förväntas öka ytterligare med en ökad ambition till 2030.

Myndigheten bedömer att befintliga anläggningar inte förväntas läggas ner förrän i slutet av 2020-talet, och att anpassningar av elsystemet för att möjliggöra mer variabel elproduktion kommer ta tid.

Ur marknad- och investerarperspektiv är det viktigt att utbyggnadstakten varken är för låg eller för hög, skriver myndigheten.

– De kvoter som vi föreslår ökar från 2022 och har sin tyngdpunkt mot slutet av 2020-talet.  På så vis skapar vi goda förutsättningar för utbyggnad av förnybar elproduktion efter 2020. Vi levererar en kvotkurva som tar hänsyn till elsystem och investeringstakt, det bådar gott inför framtiden, säger enhetschef Gustav Ebenå.

Energimyndigheten anser även fortsättningsvis att förnybar elproduktion ska tilldelas elcertifikat under 15 år vilket innebär att systemet förlängs till 2045.

Behov av stoppmekanism 2030

I myndighetens delredovisning i juni konstaterades att det fanns behov av en stoppmekanism 2020 för att minska osäkerheten om utbyggnad efter målåret. Energimyndigheten anser därför att en stoppmekanism ska finnas på plats i god tid innan nya kvoterna börjar gälla 2022. Utformningen av denna bör utredas snarast.

– För att skicka en tydlig signal till investerare bör det övervägas att redan nu införa ett stoppdatum med koppling till målår 2030, säger Roger Östberg.

Inga elcertifikat till ny mikroproduktion från sol efter 2020

Mikroproduktion från sol är, enligt myndigheten, idag gynnad på flera sätt utöver elcertifikatsystemet vilket gör att den inte konkurrerar på lika villkor med övriga förnybara kraftslag. Detta skapar en osäkerhet utöver marknadsrisken för aktörer på elcertifikatmarknaden.

Energimyndigheten föreslår i sin kontrollstationsrapport och solelstrategi att mikroproduktion med effekt upp till 68 kW inte ska erhålla elcertifikat efter 2020. I solelstrategin föreslår Energimyndigheten att mikroproduktionsproducenter istället ska kunna få ta del av annat stöd, vilket man inte närmare preciserar.

Om kontrollstation 2017

Enligt avtalet för den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden ska det med jämna mellanrum utföras så kallade kontrollstationer. I kontrollstationerna ska gemensamma utredningar utföras för att värdera behovet av ändringar i regelverket och justeringar av kvotkurvan för att uppnå målet. Kontrollstation 2017 genomförs så att eventuella lagändringar kan träda i kraft den 1 januari 2018.

Bakgrund

Hösten 2015 erhöll Energimyndigheten flera deluppdrag av regeringen gällande underlag till kontrollstation 2017.  Norska NVE erhöll motsvarande uppdrag från sitt departement. Flera uppdrag delredovisades i juni och den del som behandlar elcertifikatsystemets utformning vid ett nytt mål i Sverige efter 2020 ska rapporteras i oktober.

Den 1 september fick Energimyndigheten ytterligare ett uppdrag som ska rapporteras i oktober. Uppdraget innebär bland annat myndigheten ska föreslå kvoter för att förlänga och utöka elcertifikatsystemet med 18 TWh till 2030.

Här har Energimyndigheten samlat information om uppdraget inför kontrollstation 2017.

novator.se/2016-10-19/Lennart Ljungblom

 

Bioenergi

Infrastrukturdirektivet – Saknar regeringen strategiska visioner?

Infrastrukturdirektivet – öppet brev till ansvariga ministrar

novator.se/2016-10-11/ Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatet skriver öppet brev om att Sverige inte får försitta chansen att nu påverka EU att justera sin syn på biodrivmedel. Regeringens utkast till svar på Infrastrukturdirektivet är på sin höjd en bra beskrivning av dagsläget men saknar helt strategiska visioner, skriver 2030-sekretariatet som begär aktivitet från regeringen. Regeringens svar skall vara inlämnat senast den 18 november.

2016-10-10

Anna Johansson, Infrastrukturminister
Ann Linde, EU- och Handelsminister
Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat

Kopia Erik Brandsma, GD Energimyndigheten

Kära minister,

Det är avgörande för svensk industri och för målet om en fossiloberoende fordonsflotta att Sverige har en proaktivt förhållningssätt till EU-kommissionens arbete kring biodrivmedel och transporter. Kommissionen syn på biodrivmedel går på många sätt tvärt emot den svenska, och det är bara genom att förändra i EU som vi kan stötta svensk biodrivmedelsindustri.

Svenska regeringen skall den 18e november kommentera det så kallade Infrastrukturdirektivet. Direktivet syftar till att forma en europeisk plan för en infrastruktur av alternativa bränslen. Det är en mycket viktig plan, som bygger direkt på EU- kommissionens tunga strategidokument White Paper for Transport från 2011. Här la Kommissionen i praktiken en strategi för en fossiloberoende fordonsflotta i EU, Infrastrukturdirektivet är en logisk fortsättning. Men sedan dess har kommissionens syn på biodrivmedel ändrats radikalt i en negativ riktning som försvårar för Sverige att nå de mål vi funnit en bred politisk enighet kring och där även näringslivet är starkt positiva.

Sverige får inte missa tillfällen att påverka EU-kommissionen att justera sin syn på biodrivmedel, och därigenom lyfta den svenska industrins satsningar. Låt inte rapporten den 18e november bli en lydig hemtenta med sikte på att få godkänt. Våga vara det krävande och besvärliga medlemslandet som med betydligt högre mål lyfter EUs klimatarbete.

Vi har fått se utkastet till rapport från regeringen. Det är en duglig beskrivning av dagsläget, men saknar helt strategiska visioner och utnyttjar inte chansen att visa hur EUs position riskerar att hota det svenska 2030 målet och vilka förändringar som krävs för att svensk måluppfyllelse ska underlättas. När kommissionen läser den svenska rapporten kommer de att tro att svenska regeringen står bakom den biodrivmedelfientliga hållningen som EU:s institutioner under ett par år fört fram.

Sverige har en unik ställning i Europa. Vi har den högsta andelen förnybara drivmedel i transportsektorn, vi har början på en väl utbyggd infrastruktur för laddning. Vi har en basinfrastruktur för flytande gas, och en etablerad infrastruktur för gasfordon. Allt kan bli bättre, men basen finns där. Sverige står för en mångfald av förnybara bränslen med mycket bra klimatprestanda.

EU som institution känner inte till detta. De kämpar med ett genomsnitt på 5,7% förnybart i transportsektorn, och tror sig inte nå längre än 8,7% till 2020. EU kommer alltså inte att klara det bindande målet om att medlemsländerna skall ha 10% förnybart i transportsektorn 2020, ens med de särskilda mekanismer som dubbelräkning för vissa typer av bränslen som EU introducerat.

Den rapport den svenska regeringen lämnar den 18e november är en viktig del för den sammanställning kommissionen lämnar november 2017 till Parlamentet och rådet. Kort därefter skapas en europeisk plan för infrastruktur för alternativbränslen. Det är nu vi bäst påverkar detta arbete.

Om EUs hållning kring biodrivmedel består hotas världsledande satsningar som Lantmännens etanolsatsning i Norrköping, delar av Sekabs etanolproduktion i Örnsköldsvik, Ecobränsles biodieselproduktion och Perstorps RME produktion. Satsningar på biogas som GoBiGas projektet står och stampar. Vi minskar och utarmar utbudet av biodrivmedel och hänvisas till att behålla fossila bränslen betydligt längre än nödvändigt. Förlorarna är den svenska innovativa biobränsleindustrin, de svenska miljömålen och Sveriges chans att vara det föregångsland så många efterfrågar i det internationella klimatarbetet.

Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatet

novator.se/2016-10-11/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Debatt: Elcertifikaten måste justeras skriver industri- och branschföreträdare

DEBATT. Biokraften kan tillsammans med vattenkraften vara den bas- och reglerkraft som ger energisystemet stadga och trygghet. Men det krävs att elcertifikaten justeras, skriver Rickard Andersson, Valmet och Gustav Melin, Svebio.

Fem av Sveriges riksdagspartier har kommit överens om målet att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Inriktningen har starkt stöd bland svenska folket. Hela 81 procent står bakom målet, enligt en ny Sifoundersökning vi har låtit göra. Men om målet ska nås till lägsta kostnad och med god ekonomi måste det skapas förutsättningar att utnyttja Sveriges goda tillgångar till bioenergi bättre.

I ett framtida förnybart elsystem kommer biokraft att spela en avgörande roll. Både vindkraften och solkraften växer redan kraftigt. Och biokraften, som inte är väderberoende, kan tillsammans med vattenkraften vara den bas- och reglerkraft som ger energisystemet stadga och trygghet.

Ny statistik från branschorganisationen Svebio visar att det i Sverige i dag finns 208 biokraftanläggningar som producerar el från biobränslen, torv och avfall. Tillsammans producerade de förra året cirka 10,5 TWh (10,5 miljarder kilowattimmar). Med rätt styrmedel hade dessa anläggningar kunnat producera omkring 17 TWh el under årets åtta kallaste månader.

Bioenergibranschen har i rapporten ”Biokraftplattformen” visat hur Sverige kan fortsätta ta till vara landsbygdens möjligheter och komma upp i leveranser av 40 TWh el per år 2040. Men för att det ska bli verklighet måste biokraftens möjligheter att leverera el på vintern främjas, eftersom det är då vårt behov är som störst. Partierna i energikommissionen är överens om att det så kallade elcertifikatsystemet ska förlängas, men det behöver också justeras så att en större del av investeringarna i förnybar el sker i anläggningar som kan leverera effekt när den efterfrågas.

Men biomassans möjligheter stannar inte vid elproduktion. Ny teknologi kan öka effektiviteten och användningsområdena för vår svenska skog, ofta i kombination med energiproduktion. Ett exempel är så kallade svarta pellets som är mycket energirikt och direkt kan ersätta fossilt kol. Det finns också långt utvecklad teknik för att ta ut lignin från till exempel massa- och pappersbruk. Ligninet finns i stora mängder i växternas cellväggar och har hittills främst varit en biprodukt som använts till el och värmeproduktion. Med ny teknik kan vi utvinna ligninet och använda det för att tillverka biodrivmedel, biobaserade kemikalier och en mängd olika material..

Sådana möjligheter måste tas tillvara och utvecklas om Sverige ska bli klimatneutralt till 2045, vilket Miljömålsberedningen föreslagit, och för att Sverige på bästa sätt ska utvecklas som industrination. En viktig del i vägen framåt är beredningens förslag om en offensiv bioekonomistrategi för Sverige. Med en tydlig och långsiktig politisk inriktning för att få igång investeringar och öka innovationstakten, kan biobaserade material ersätta fossila råvaror på bred front, i och utanför energisektorn.

Den svenska skogen kan användas i allt från lim, plast och kemikalier till medicin, livsmedelstillsatser och textilier, samtidigt som vi producerar el, värme och drivmedel. Detta är möjligheter som svenska folket tror mycket på. Vår Sifoundersökning visar att nästan 2 av 3 svenskar tror att biomassa från skogen kan ersätta fossila råvaror vid tillverkning av plast.

Sverige har ovanligt goda förutsättningar att bli ett av världens första länder att lämna den fossila eran bakom sig. Regeringen bör snarast bjuda in näringslivet till en dialog om bioekonomins möjligheter och om hur styrmedel kan utformas för att påskynda utvecklingen. Genom en framväxande bioekonomi kan vi både skapa ett förnybart elsystem till 2040 och klara klimatmålet till 2045. Det skulle placera Sverige i det internationella förarsätet och ge andra delar av världen en förebild att ta efter.

Rickard Andersson, affärsenhetschef Valmet

Gustav Melin, vd Svebio

Bioenergi

2030 sekretariatet: Fossiloberoende bilmarknad – var god dröj

Miljöbilarna backar, laddhybriderna tar marknad av elbilarna, bilar för förnybara drivmedel minskar, omställningen på lastbilssidan kommer inte igång och bilförsäljningen ökar. Det konstaterar 2030-sekretariatet i sin granskning av nybilsregistreringen, som manar till nya tag från politiken.

2030-sekretariatet har granskat nybilsregistreringen i Sverige hittills i år och sammanfattar utvecklingen 2016 i fem punkter:

1. Miljöbilarna backar. Miljöbilsandelen har hittills i år minskat jämfört med föregående år, och under 2016 har andelen dessutom minskat månad för månad.

2. Fler laddhybrider, men inte elbilar. Supermiljöbilarna ökar snabbt men innebär nu i huvudsak relativt stora laddhybrider, medan de ledande renodlade elbilarna minskar i volym.

3. Diesel dominerar, E85 och gas minskar. Dieselversionerna backar något men står fortsatt för över 50% av nybilsförsäljningen, högre för de bästsäljande bilarna. Att etanolbilarna praktiskt taget upphört att säljas är numera väl känt, medan det kan vara mer överraskande att gasbilarna tappat en tredjedel av marknadsandelen jämfört med samma period i fjol.

4. Lätta lastbilar = diesel. Inom lätta lastbilar är dieselns dominans total, det finns inga laddhybrider, gasversionerna går knappt att finna i statistiken och de eldrivna har backat på marknaden.

5. Bilförsäljningen ökar. Nästan månatligen slås nya rekord i nyregistrering av personbilar och lätta lastbilar, vilket miljömässigt är oroande eftersom så få av de nya bilarna uppfyller politikens mål om fossiloberoende.

– Ska vi uppnå målen om en fossiloberoende fordonsflotta och 70% minskad klimatpåverkan från transporterna till år 2030, så måste politiken göra det mer lönsamt att göra rätt. Det behövs en rejäl bonus-malus-beskattning för fordon, förnybara drivmedel måste vara billigare än fossila och alternativ till att ta egen bil behöver stimuleras. Det säger Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet.

Läs hela rapporten på www.2030-sekretariatet.se/marknad2016

www.novator.se/Lennart Ljungblom/2016-08-15

Bioenergi

Energiöverenskommelsen klar, ministern: Jag skulle kunna slå en volt av glädje

Energiöverenskommelsen klar idag 

Ministern: Jag skulle kunna slå en volt av glädje

• Elcertifikatsystemet förlängs och utökas för att ge 18 TWh mer förnybar el.

• Kärnkraften räddas med snabbavvecklad effektskatt

• Underlättande för vattenkraft, minskande av fastighetsskatt

• Mål med 100 procent förnybart till 2040

• Energiskatten höjs med 4 öre

novator.se/Lennart Ljungblom/2016-06-10 Det var fem nöjda förhandlare från Regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna från oppositionen som idag på eftermiddagen höll presskonferens och presenterade den nyss uppnådda överenskommelsen. Liberalerna som hela tiden medverkat i samtalen hoppade häromdagen av arbetet då de enligt uppgift inte kunde ställa upp på satsningen på elcertifikat.

– Jag är så glad att jag skulle kunna göra en volt av glädje, skämtade samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan i en efterföljande intervju. Han markerade även tydlig att överenskommelsen var en klassisk svensk kompromiss med ett givande och tagande från alla inblandade partier.

– Överenskommelsen är stark då 70 procent av riksdagen stå bakom den inklusive de två största partierna, framhöll Baylan.

– För oss var det viktigaste att hindra en stängning av kärnkraften, sa Lars Hjälmaren från Moderaterna.

– Risken var uppenbar att om vi inte fick till stånd en snabbavveckling av effektskatten så skulle vi inom kort vi inom kort kunna tappa en viktig del av vår elförsörjning. Han uteslöt inte heller en satsning på ny kärnkraft.

Miljöparitets Lise Nordin framhöll satsningen på förnybar energi och målet 100 procent fönybart 2040 och den 60 procentiga utökningen av elcertifikatsystemet och att även ett mål för energieffektivisering var inlagt för 2030.

Centerpartiets Rickard Nordin framhöll att centerpartiet är det enda parti som varit med som alla energiöverenskommelser och att han var stolt över att politiken fortsatt är förankrad i mitten och att Sverige skall förbli en el-exporterande nation.

– Det kommer bl a kunna stödja våra vänner i Baltikum som får ett alternativ i sin elförsörjning.

– Inga direkta eller indirekta subventioner till kärnkraften kommer att kunna påräknas, framhöll han utan kärnkraften skall bära sina egna kostnader.

Avgifterna till avfallsfonden för kärnkraft kommer att höjas. Strålsäkerhetsmyndigheten får i uppdag att utreda hur.

Energikommisioner kommer i och med denna överenskommelse inte upphöra utan fortsätta arbeta och klargöra detaljer. Partierna avser vidare att också tillsätta en politisk kommitté med uppgift att följa utvecklingen och se till att överenskommelsen vårdas.  Man jämförde med systemet man har för att vårda pensionsöverenskommelsen.

novator.se/Lennart Ljungblom/2016-06-10

Internationellt

Energiewende: Pellets- och värmepumpbranschen i samarbete

Generösa bidrag för direkt uppvärmning med förnybar värme i Tyskland
Bundesverband Wärmepumpe (BWP) och Deutsche Energieholz- und Pellet-Verband (DEPV), alltså den tyska värmepumps respektive den tyska ved och pelletsföreningen  har kommit överens om ett närmare samarbete.  Målet är att öka andelen förnybar värme i bostadssektorn. 

“Värmepumpar och pelletspannor är nyckeltekniker för energiomställningen på värmemarknaden”,säger de båda ordförandena  Paul Avtagande, BWP och Andreas Lingner,  DEPV.

“Båda systemen är idealiska också  i kombination för att helt ersätta fossila värmesystem.”

Cirka 60 procent av den slutliga energianvändningen i Tyskland är för värme.
“Die Energiwende” alltså den tyska energiomställningen, måste därför också få med värmeindustrin för att nå de  ambitiösa klimatmålen. Detta gäller inte bara för nybyggnation, men även för befintliga byggnader, där det mesta av värmeenergin konsumeras, betonar de två föreningarna.

Träpellets och värmepumpar sparar effektivt stora mängder CO2. Därför betalar den tyska  staten  mer än marknaden incitamentsprogram för förnybara energikällor inom värmemarknaden (MAP). För installation av en pellets panna minst 4200 euro och för en jordvärmepump  4500 euro.  Genom att kombinera de två eller med termisk solenergi ökar bidraget markant.

Oljeprisfallet har skapat problem
Oljepriset är sedan december 2015 i Tyskland lägre än pelletspriset. Redan under 2015 medförde det pågående prisfallet en nedgång i försäljningen av pellets enligt tyska pelletsinstitutet (DEPI). Försäljningen av nya pelletpannor och pelletskaminer uppgick i Tyskland  till 16 000 enheter under 2015,  vilket också var lägre än förväntningarna.  I Tyskland finns nu 390 000 pelletspannor och kaminer installerade.

RenergieEnergiebox
Energilådan, en komplett enhet med pelletpanna och ackumulatortank som endast behöver 1 m2 golvyta. Leverantör tyska Rennergy

www.novator.se / 2016-04-19 / Lennart Ljungblom

Bioenergi

Svebio: Staten slaktar etanolbränslet E85 med felaktig skatt

Staten slaktar E85 med felaktig skatt

En aktuell rapport från Energimyndigheten visar att skatten på etanol bygger på felaktig grund.

– Skatten på etanol E85 måste tas bort så snabbt det går. Skatten slår ut ett miljövänligt bränsle. Marknaden för E85 har kollapsat sedan årsskiftet. Det ökar helt i onödan de klimatskadliga utsläppen av koldioxid från transportsektorn. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen.

– Vi har en liknande situation för rapsdiesel RME, som också belagts med skatt. Försäljningen av denna typ av biodiesel har minskat kraftigt, och de företag som arbetar med detta miljöbränsle har hamnat i en prekär situation. Politikerna kan inte stillatigande se på när en viktig del av klimatpolitiken undermineras av ett felaktigt regelverk, och när miljöteknikföretag drabbas oförskyllt, säger Gustav Melin.

Beskattningen av biobränslen är ett resultat av EU:s statsstödsregler och den tolkning av reglerna som görs av EU-kommissionen och den svenska regeringen. Syftet med regelverket är att biodrivmedel inte ska ”överkompenseras”. Det innebär att de inte får vara billigare än sina fossila motsvarigheter, efter att de fått statligt stöd. I praktiken skyddar regelverket de fossila drivmedlen från priskonkurrens från klimatvänliga biobränslen.

Energimyndigheten har lämnat in en rapport till regeringen för 2015 som visar att det inte fanns någon överkompensation under 2015 för etanolen och för den rena rapsbiodieseln. De obeskattade biobränslena var inte alls billigare än sina fossila motsvarigheter. Den skatt som beslutades av riksdagen i höstas efter regeringens förslag var alltså inte motiverad.

Skälet till att det inte rådde överkompensation för etanol och RME under 2015 var det stora oljeprisfallet, som inträffade under senhösten 2014. Detta var väl känt både av EU-kommissionen, av den svenska regeringen, av riksdagen och av Energimyndigheten. Ändå infördes straffbeskattningen av biodrivmedel.

Etanol är det ledande biodrivmedlet på global nivå, och kan produceras till låg kostnad jämfört med många andra biodrivmedel. Den svenska etanolsatsningen har bland annat lett till att det finns 200 000 flexifuelbilar som kan köras på E85, och ett väl utbyggt distributionsnät med cirka 1 800 pumpar. Etanolen på den svenska marknaden ger en utsläppsminskning på 55 – 95 procent, beroende på produktionsteknik och råvara, jämfört med bensin.

Rapporten från Energimyndigheten heter Övervakningsrapport avseende skattebefrielse för flytande biodrivmedel under året 2015.

Almänna Nyheter

Styrelsebeslut: Oskarshamn-1 stängs nästa år

Sveriges äldsta reaktor – Oskarshamn-1 – kommer att stängas redan 2017. Beslutet togs i går av styrelsen för Oskarshamns kraftgrupp AB.

Redan i mitten av oktober 2015 beslutade ägarna att påbörja stängningen av O-1:an under perioden 2017-2019. Samtidigt beslutades att inte återuppta driften av reaktorn Oskarshamn-2, som då genomgick en omfattande modernisering.

Att företagets styrelse snabbar på stängningen av O1:an motiveras med att “tidpunkten är bäst lämpad ur ett helhetsperspektiv.” OKG skriver i ett pressmeddelande också att:

“Stängningsbesluten vilar inte på säkerhetsmässiga grunder, utan fattas mot bakgrund av de varaktigt låga elpriserna i kombination med effektskatten på kärnkraft som höjts ytterligare under fjolåret samt tillkommande krav på omfattande investeringar. Därför finns inga förutsättningar för varken O1 eller O2 att vare sig på lång eller kort sikt generera ekonomisk lönsamhet.”

Förutsättningen för att reaktorn ska börja stängas 2017 är att Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten ger tillstånd för att OKG får inleda så kallad avställningsdrift under det året.

O1:an är en lättvattenreaktor som beställdes 1965 hos dåvarande Asea. Den fasades in på kraftnätet 1971 och invigdes året därpå –1972. När den stängs nästa år blir det 45 år sedan driftstarten.

Reaktorn O1 har en maxeffekt på 492 megawatt. Mest el producerades under 2004, då den uppgick till 3,5 terawattimmar, uppger OKG.

Online sedan 1995