Category Archives: Energi

Energi, Vind

Billigare vindkraft med torn av limträ

Billigare vindkraft med limträ när Moelven bygger 150 meter höga torn

Nu utvecklar det svenska innovationsföretaget Modvion, i samarbete med bland andra Moelven Töreboda modulära torn som genom att tillverkas i limträ sänker kostnader och utsläpp väsentligt.

− Modulariteten gör att tornen kan staplas i varandra, vilket gör att de tar betydligt mindre plats och är mycket enklare och billigare att transportera. Materialvalet gör att vi räknar med att konstruera 150 meter höga torn till 30-40 procents lägre kostnad jämfört med stål, säger Otto Lundman på Modvion.

Vindkraft blir generellt mer kostnadseffektiv ju större verken byggs. Problemet är att för ståltorn över 100 meter behövs en större basdiameter än vad som kan transporteras på vanlig väg. Konventionella ståltorn delas därför i cylindriska transportsegment. För att kunna ha små basdiametrar på höga torn krävs stora mängder stål åt, vilket gör dem mycket kostsamma att producera och transportera när höjderna ökar.

Hållbart på alla sätt

Vindkraftstorn i limträ blir inte bara billigare och enklare att tillverka och transportera, och därför mer ekonomiskt hållbara, de har också en större miljömässig och social hållbarhet. − Naturligtvis ska vi tillverka klimatsmarta energilösningar i klimatsmarta material som limträ. Men vindkraftstorn i limträ har också en större legitimitet bland människor i de skogs- lantbrukslandskap där de ofta placeras, säger han.

Nu pågår arbetet med att bygga prototyper i Moelven Törebodas fabrik och 2020 ska det första fullskaliga vindkraftstornet i limträ vara klart. Projektet stöds av Energimyndigheten och i ett pressmeddelande säger myndighetens Andreas Stubelius:

− Nya innovationer kommer att vara en nyckel i omställningen till ett hållbart energisystem i Sverige och Europa. Dagens tornteknik i stål och betong är kostsam och energikrävande både i tillverkning, logistik och skrotning. Modvion har en spännande innovation som kan ha en mycket positiv påverkan på det globala energisystemet.

Moelven Töreboda startades 1919 och är idag världens äldsta limträfabrik. Här bedrivs numer avancerad verksamhet i en toppmodern miljö i et vacker läge utmed Göta kanal mitt i Töreboda.

Artikeln är publicerad 2017-12-18 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger på ett pressmeddelande. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
——————————-
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
——————————-
Energi, Fjärrvärme, -kyla

Fliseldning i Trollhättan minskar med ny transitledning – koksbaserd spillvärme ersätter

Den 15 december invigdes sammankopplingen av fjärrvärmenäten i Trollhättan och Vänersborg. Investeringen för den sju kilometer långa ledningen inklusive ackumulatorer är på 115 miljoner kronor, vilket Vattenfall och Trollhättan Energi delar på. Som ett resultat minskar biobränsleanvändningen i Trollhättan och ersätts med koksbaserad spillvärme från det stålverket Vargön Alloy som är en del av turkiska Yyldrim Group. Värmen gick tidigare ut i älven.

I över 20 år har en sammankoppling diskuterats. Nu har steget tagits för att ta tillvara på all den spillvärme som alstras i form av hetvatten från Vargön Alloys smältverk. Tidigare har en stor del av det uppvärmda vattnet från företagets kylanläggningar gått rakt ut i Göta Älv, när Vänersborgsnätet inte haft värmebehovet.

Från och med 1 januari 2018 så tas värmeenergin tillvara näst intill fullt ut, tack vare den nya ledningen till Trollhättan med tillhörande ackumulatortank och stationer för pumpning och värmeväxling.
Investeringen gör att Trollhättan Energi minskar fliseldningen vid värmeverket på Stallbacka med 20 procent.

– Vattenfall har sedan 1984 ett framgångsrikt samarbete med Vargön Alloys med att ta tillvara spillvärmen. Nu när även Trollhättan Energi inkluderas i samverkan kan vi skapa ännu mer nytta tillsammas genom att använda mer spillvärme och ta del av varandras produktionsanläggningar på ett effektivt sätt, säger Jenny Larsson, Chef Vattenfall Värme Sverige.

På samma sätt som värme från Alloys nu även kan värma Trollhätteborna så kan värmen från eldning av skogsflis och bioolja från värmeverket på Stallbacka användas för att värma Vänersborgarna.

Under sommaren beräknas spillvärmen från Alloys kunna täcka hela Trollhättans fjärrvärmebehov.

Anders Ericsson, energichef hos Trollhättan Energi, är mer än nöjd:
– Viljan har funnits länge, men det är först nu alla parter ser att man kan räkna hem investeringen även på kortare sikt. Eftersom städerna ligger så nära varandra är detta klokt för både miljö och ekonomi, säger han.

VD:n för Vargöns Alloys, Johan Svensson, är glad över att företagets spillvärme nu tas tillvara till nästan 100 procent. Den 2 400 kubikmeter stora ackumulatortanken i anslutning till Alloys får en central roll.
– Både miljön och alla parter i projektet får positiva effekter av den här satsningen, säger Johan Svensson.

 

Trollhättan Energi AB är ett företag med 100-åriga anor. Idag är vi omkring 170 anställda och har en omsättning på omkring 550 miljoner kronor. Vi ansvarar för elnät, fjärrvärmenät, renhållning, vatten- och avloppsnät samt stadsnät. Dessutom producerar och säljer vi el, biogas samt fjärrvärme; producerar dricksvatten och renar avloppsvatten.

Ett hållbart och enkelt vardagsliv är vår vision och ledstjärna. Trollhättans ambition är att växa och bli 70 000 Trollhättebor år 2030 vilket omfattar oss på Trollhättan Energi i allra högsta grad. Utvecklingstakten är nu hög, både i Trollhättan och i våra verksamheter.

Vi vill att vårt arbete gör skillnad för Trollhätteborna och världen runt omkring oss. För att nå bästa resultat samarbetar vi gärna med andra. Omtanken om kunderna och varandra är genuin. Vi känner ansvar för att göra vardagslivet enklare och roligare – och skapa nya möjligheter för människor och företag i Trollhättan.

Artikeln är publicerad 2017-12-15 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
El & kraft, Energi, Fjärrvärme, -kyla

No coal no more 2 – Tekniska verken Linköping bygger om kraftvärmeverket

Tekniska verkens styrelse har beslutat att uppskjuta flytten av det centralt placerade kraftvärmeverket och istället investera 200 miljoner kronor för ombyggnad. Inför eldningssäsongen år 2021 skall man inte längre använda kol och fossil olja i sin kraftvärmeproduktion. På sikt kvarstår beslutet att ersätta det med en annan anläggning och bygga bostäder på området vilket i sin tur påverkas av planerade tåginvesteringar kommenterar bolaget.  Kraftvärmeverket ligger granne med Resecentrum i Linköping och anläggningen har tre olika pannor. En för biobränsle, en för kol och en för olja.

Beslutet gäller ett klimatmässigt normalt år, och under normal drift, och innebär att fjärrvärme, fjärrkyla och el som produceras i kraftvärmeverket i centrala Linköping enbart skall eldas med återvunna och/eller förnyelsebara bränslen. Det i sin tur innebär att de pannor som idag eldas med kol och fossil olja behöver konverteras, en investering som beräknas uppgå till 200 miljoner kronor.

Avvecklingen av kol och fossil olja i kraftvärmeverket kommer att göras stegvis i takt med vad nödvändiga tillståndsprocesser tillåter, och beräknas vara klart inför eldningssäsongen år 2021. Beslutet kommer inte att påverka planen att på sikt flytta kraftvärmeverket från nuvarande plats, men avvecklingen kommer att ske vid senare tidpunkt än planerat, och samordnas med planerade järnvägsinvesteringar.

Ombyggnad i tre steg

  1. Första steget är att bygga om kolpannan på Kraftvärmeverket för att kunna ersätta kolet med förnybara biobränslen, som exempelvis restavfall från skogsindustrin, vilket kommer att påbörjas under våren 2018.
  2. Andra steget handlar om att bygga ut ackumulatorkapaciteten. En ackumulator kan liknas vid en stor termos som gör det möjligt att lagra energi effektivare över dygnen.
  3. Tredje steget innebär att oljepannorna ska anpassas till förnybar bioolja som bränsle.

– Vi är glada att styrelsen fattat det här beslutet. Det här är ett stort och viktigt steg som Tekniska verken nu tar, mot ett resurseffektivt och hållbart samhälle med minsta möjliga klimatpåverkan. I början av 1980-talet kom nästan all el och fjärrvärme från olja och kol. Nu fyrtio år senare kan vi äntligen sätta punkt för denna period och få ett energisystem där vi använder förnyelsebara eller återvunna bränslen, säger Anders Jonsson, koncernchef för Tekniska verken i Linköping.

Minskningen av olje- och koleldningen har pågått de senaste decennierna. Kol- och oljepannorna vid kraftvärmeverket har i huvudsak använts kortare perioder när det varit riktigt kallt, och vid behov av reservkapacitet några enstaka dagar per år.

Tekniska verken har genom åren successivt minskat andelen kol och fossil olja, inte minst genom den stora investeringen i den avfallseldade Lejonpannan. Även om olje-och kolförbrukningen varit låg är klimatpåverkan stor, och en övergång till andra bränslen kommer att ge stor klimat- och miljönytta som betyder mycket när det gäller att nå målet att Linköping ska kunna vara koldioxidneutralt år 2025.

– Det här beslutet kommer innebära minskade utsläpp med 35 000 ton CO2 per år. Det är lika mycket som 30 000 Linköpingsbors årliga bilåkande. Ett mycket viktigt steg för att kommunen ska nå sina ambitiösa klimatmål, säger Rebecka Hovenberg, styrelseordförande för Tekniska verken.

Fakta om kraftvärmeverket 

Kraftvärmeverket ligger granne med Resecentrum i Linköping och anläggningen har tre olika pannor. En för biobränsle, en för kol och en för olja.

  • Kapaciteten är ca 250 GWh värmeproduktion och 75 GWh elproduktion.
  • De tre pannornas totala effekt är 280 MW.
  • Värmeproduktionen motsvarar normalårsbehovet för 12 500 villor.
  • Pannorna eldas med biobränsle, kol och återvunna bildäck samt olja. Främst eldas biobränslen men kalla vinterdagar behövs kol- och oljepannorna för att producera tillräckligt mycket värme till våra kunder.
  • Kraftvärmeverket togs i drift 1964.
  • Vid kraftvärmeverket finns också en produktionsanläggning för fjärrkyla med en effekt på 16 MW, två hetvattenpannor på vardera 45 MW samt en fjärrvärmeackumulator som innehåller 20 000 m3 vatten.
Artikeln är publicerad 2017-12-16 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger på ett pressmeddelande från Tekniska Verken. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
_______________________________________
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
___________________________________________
Bilar/Drivmedel, Bioenergi, Transporter

Södra och Statkraft investerar 500 Mkr i ny anläggning för biodrivmedel

Södra och Statkraft investerar i ny anläggning för biodrivmedel i Tofte, Norge

Södra och Statkraft har fattat beslut om att satsa på en ny demoanläggning för fossilfria biodrivmedel. Satsningen görs genom det gemensamma bolaget Silva Green Fuel AS, tillsammans med teknikleverantören Steeper Energy Aps och norska finansieringspartnern Enova. Totalt uppgår investeringen till cirka 500 miljoner kronor. Biodrivmedlet kommer att vara baserat på skoglig råvara och demoanläggningen beräknas vara i bruk våren 2019.

Demoanläggningen byggs i Tofte, Norge, och och projekteringen inleds under vintern. Den beräknas bli klar våren 2019 med en kapacitet på omkring 4000 liter per dag. Råvaran består av restprodukter från skogsindustrin.

– Det här är ett viktigt beslut. Skogens potential är enorm när det gäller att hitta nya, hållbara lösningar för produkter som tidigare varit begränsade till fossil råvara. Södra är experter på skog och industriella processer för att utvinna bra produkter ur skogsråvaran, och Statkraft är specialiserade på energi. Det är en stark kombination, säger Catrin Gustavsson, innovationschef på Södra.

Tofte bioenergi hub
Biobränsleterminalen i Tofte som nu blir platsen för Statkraft cvh södras demoanläggning för avancerade biodrivmedel

Demoanläggningen är ett första steg mot en fullskalig anläggning. Den kommer att användas för att utveckla såväl processen som tekniken för att ta fram det nya biodrivmedlet. Planen är att i ett nästa skede kunna gå in i en fullskalig anläggning, med produktion av biodrivmedel för olika typer av transporter såsom lastbil och flyg.

– Med en framtida kommersiell anläggning kan vi möjliggöra stora volymer av biodrivmedel. Samtidigt är det viktigt att kommande beslut om  Förnybartdirektivet inom EU, om hur man ska främja förnybar energi, stödjer denna typ av satsningar i framtagande av fossilfria biodrivmedel. Södra har flera spår för utveckling av just biodrivmedel, och med det här tar vi ytterligare steg mot en fossilfri framtid, säger Christen Grönvold, projektchef för demoanläggningen, Södra.

Fakta:
Södra och Statkraft bildade tillsammans bolaget Silva Green Fuel AS 2015 med målet att etablera en framtida produktion av biodrivmedel baserat på skogsråvara. Bolaget ägs till 51 procent av Statkraft och 49 procent av Södra.

 

Om Södra

Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Vi driver ett modernt och ansvarstagande skogsbruk och industrier där vi förädlar råvaran. Genom värdeskapande relationer och långsiktigt agerande visar Södra vägen för nästa generations skogsbruk. 

Om Statkraft

Statkraft är ett ledande företag inom vattenkraft internationellt, Europas största leverantör av förnybar energi och Sveriges fjärde största elproducent. Koncernen producerar vattenkraft, vindkraft, solkraft, gaskraft och levererar fjärrvärme. Statkraft är ett globalt företag inom energihandel. Statkraft har 3800 anställda i 16 länder.

Bilar/Drivmedel, Bioenergi, Energi, Miljö

EU förslag hotar Sveriges hållbara bioenergi

Europaparlamentets miljöutskott vill kraftigt reducera antalet biodrivmedel som får klassas som hållbara. Det är ett dråpslag mot alla de svenska företag som planerar stora investeringar på området för biobränslen. Förslaget är också ett hårt slag mot Sveriges ambition att bli fossiloberoende till år 2030. Det meddelar organisationen North Sweden Cleantech i ett uttalande.

Miljöutskottets vällovliga syfte  är att förhindra skövling av Europas skogar. Förslaget slår dock helt fel i ett land som Sverige där vi bedriver ett hållbart skogsbruk och därför har ett skogsbestånd som ständigt växer. Under åren har bioenergi kommit att bli Sveriges största energikälla där 85 procent av den totala bioenergin kommer från skogen.

– Går beslutet igenom i parlamentet kommer en stor del av de biobränslen vi idag framställer och använder att klassas som icke hållbara av EU, säger Susanne W Lindström på North Sweden Cleantech.

– Något som givetvis är ett kraftigt hot mot marknaden där företag inom grön och hållbar energi verkar.

Framtidspotentialen för biobränslen har under åren skapat många entreprenörer och vitala företag som bidragit till att Sverige som land kunnat sätta ribban högt i arbetet för ett fossilfritt samhälle.

– Om miljöutskottets beslut röstas igenom i parlamentet 2018 kommer många av dem att få se såväl sina genomförda som planerade investeringar gå om intet. Det är inte bara ett slag mot våra högt satta klimatmål utan också ett slag mot en hel industri som fram tills idag utvecklats i högsta välmåga och gjort stor skillnad i arbetet för ett hållbart samhälle.

Sverige har som mål att vara fossiloberoende till år 2030. För att nå målet måste transportsektorn reducera sina koldioxidutsläpp med 70 procent, en omställning som är helt beroende av förnybara bränslen.

– Om beslutet röstas fram blir det svårt, för att inte säga omöjligt, för Sverige att nå målet.

Sveriges gröna industrinäringar spelar en viktig roll i vårt nationella och internationella näringsliv. De spelar en stor roll för målet om ett fossilfritt Sverige och utgör framtiden för den svenska industrin. Därför behöver samtliga svenska EU-parlamentariker göra allt de kan för att hitta en kompromiss som inte sätter de föreslagna käpparna i hjulet för utvecklingen av hållbara drivmedel.

av  Susanne Wiklund Lindström, Tek. Dr. och Projektledare North Sweden Cleantech

North Sweden Cleantech är en plattform för grön teknik och ren energi i norra Sverige. Vi arbetar för hållbar tillväxt i bred samverkan med företag, akademi och andra organisationer. Vi gör det för att vi är övertygade om att grön teknik och ren energi från norra Sverige kan utveckla världsmarknaden för hållbar tillväxt. För att nå dit behövs växande företag och framtidsinriktade och jämställda arbetstillfällen.

Artikeln är publicerad 2017-10-30 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
——————————-
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
———————-
Bioenergi, El & kraft, Energi, Forskning

Energimyndigheten satsar på biokraft med med nytt forskningsprogram

Energimyndigheten satsar 87 miljoner kronor på ett nytt forsknings- och innovationsprogram Biokraft – termisk omvandling av biobränslen och avfall till el och värme. Första utlysningen öppnar inom kort.

Programmet ska bidra till omställningen till ett långsiktigt hållbart energisystem genom att utveckla processer för resurseffektiv omvandling av biobränsle och avfall till el och värme.

Programmet omfattar forskning och innovation för exempelvis ökad bränsleflexibilitet, driftflexibilitet och minimal miljöpåverkan, men även studier om hur kraftvärmen kan bidra till ett helt förnybart elsystem. Inom programmet ingår även koncept för kombinerade processer, där el- och värme produceras tillsammans med biodrivmedel eller andra biobaserade produkter.

– Genom att studera biokraftens roll i energisystemet, samverkan mellan komponenter i en anläggning samt samspelet mellan en anläggning och dess omgivning hoppas vi kunna öka förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart energisystem, säger Åsa Forsum, tf. enhetschef.

Kommande utlysning i december

Forskningsprogrammet omfattar 87 miljoner kronor som kommer att fördelas under perioden 2017-2021.

Precis som för Energimyndighetens andra forsknings- och innovationsprogram kommer en stor del av programmedlen delas ut till projekt genom utlysningar. Den första utlysningen planeras att öppna inom kort.

Kontaktpersoner är Benny Fillman, Sofia Andersson och Mattias Andersson. Kan nås via email på förnamn.efternam@energimyndigheten.se

 

Energimyndigheten arbetar för ett hållbart energisystem, som förenar ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet.

Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt intresse av Nordisk Bioenergi.
—————————
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
—————————
Bioenergi, Energi, Fjärrvärme, -kyla

“No coal no more” i Västerås – sista kolbåten har lossats

Den 21 november inkom den sista kolbåten till Västerås hamn med bränsle till Mälarenergis Kraftvärmeverk. Den markerar slutet på en era och början på en ny – fri från bränslen som kol och olja.

Västerås hållbara bränslen
Användning av förnybara bränslen i Mälarenergi Västerås. 2020 blir man helt fossilfria

Mälarenergi genomför just nu sitt mest ambitiösa mål någonsin. Att ställa om sin energiproduktion till att endast använda förnybara och återvunna bränslen. Det betyder att de äldre delarna av Kraftvärmeverket som använder bränslen som kol och olja fasas ut. Tidigare i år stängdes Panna 4 som använt kol som bränsle och nästan samtidigt togs det första spadtaget till en ny anläggning – Block 7, som kommer att vara i drift år 2020. Då blir Mälarenergis energiproduktion helt fri från kol och olja.

Den sista transporten med kol inkom med båt tisdag den 21 november till Västerås hamn. Förutsatt att vädret inte blir kallare än vanligt innehåller båten tillräckligt med kol för att Mälarenergi ska klara av de kommande kalla dagarna fram till att de gamla pannorna kan stängas ned för gott. Dessa pannor (Panna 1 och 2) används endast som spetslast under de mest kalla dagarna. Men från år 2020 kommer de inte att behöva användas längre. Då har Mälarenergi 3 pannor (Panna 5, 6 och 7) som endast använder återvunna och förnybara bränslen för att producera el och fjärrvärme.

– Idag är en historisk dag som innebär slutet på en epok. Kol har varit ett bra bränsle för sin tid men vi har nu bättre förutsättningar att producera hållbar energi och ställer därför om hela vår produktion för att leverera el och trygg, prisvärd fjärrvärme till våra kunder, säger Niklas Gunnar, affärsområdeschef Värme på Mälarenergi.

Mälarenergi är ett infraserviceföretag som består av ca 750 medarbetare. Vi finns nära kunderna i Mälardalen och till dem levererar vi el, värme, vatten, kyla samt snabba kommunikationslösningar med tillhörande tjänster. Vi erbjuder energieffektiviseringstjänster till företagskunder i regionen och säljer dessutom el till privat- och företagskunder i hela Sverige. Koncernen ägs av Västerås stad och omsätter cirka 3 miljarder kronor.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-12-11 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den är baserad på ett pressmeddelande från Mälarenergi. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
—————————
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
————————————
Bioenergi, Energi, tåg, Transporter

Mer norsk RT flis till Katrineholm med Green Cargos tåg

Under 2016 startade Green Cargos samarbete med Norsk Gjenvinning för järnvägstransporter av returträ från Groruddalen Miljöpark i Norge till Tekniska verkens kraftvärmeverk i Katrineholm. Nu ökar samarbetet ytterligare.

Leveranser från avtalets start av 8 till 16 containers per vecka har nu utökats till 24 containers i omlopp, vilket rymmer 900 m3 returträ (RT flis). Retruträet som består av gamla lastpallar och gammalt virke, flisas i Oslo för att sedan levereras i en miljövänlig järnvägstransport till Tekniska verkens kraftvärmeverk i Katrineholm.

– Vi jobbar kontinuerligt med att reducera våra transportutsläpp där vi kan. Därför är detta samarbetet otroligt spännande. Att vi nu ökar till 24 containers i veckan vittnar också om att det fungerar bra för alla parter, säger Jon Bergan, direktör för division Downstream i Norsk Gjenvinning.

Transporterna går i Green Cargos nätverk som erbjuder fasta leveranstider i befintliga tågavgångar.

– I Katrineholm producerar vi el och fjärrvärme till 100 % med fossilfria bränslen, använt trä och skogsflis och en mindre mängd träpellets och bioolja. Att kunna minska koldioxidutsläppen från transporterat är därför ett viktigt nästa steg i målet att minska koldioxidutsläppen från vår energiproduktion, säger Anna Axelsson, affärsenhetschef, Tekniska Verken på Katrineholm Fjärrvärme Energi.

Hela kedjan blir miljövänlig, från transportsätt till uppvärmning av energin som produceras i värmeverket ut till hushåll, handel och industrier i Katrineholm.

– Tillsammans med Norsk Gjenvinning och Tekniska verken har vi utvecklat en miljövänlig logistiklösning genom enkla och smidiga åtgärder. Det är en tuff logistik som ställer krav på alla parter, men fungerar när alla vill nå samma resultat, säger Björn Thunqvist, strategisk säljare på Green Cargo.

Norsk Gjenvinning är Norges största leverantör av återvinnings- och miljötjänster.  Varje år hanterar de 1,8 millioner ton avfall från 44 000 kunder.

Tekniska verken är en del av 230 000 privat- och företagskunders vardag.  De erbjuder elnät, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, hantering av avfall, bredband, biogas, effektiva energilösningar och elhandel. 

Green Cargo kör 400 godståg varje dygn i Sverige och ersätter därmed 10 000 lastbilstransporter på vägnätet. I nätverket trafikeras 270 platser i Sverige och Norge och med partners  hela Europa. Kunderna erbjuds möjligheten att märka sina transporter med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Green Cargo ägs av svenska staten. Koncernen har 2 000 anställda och en årsomsättning på 4,2 miljarder SEK (2016).

Artikeln är publicerad 2017-12-10 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger på ett pressmeddelande. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

————————————

Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.

———————————–

 

El & kraft, Energi, Vind

Internationellt kapital säkrar 650 MW vindkraft i Markbygden ETT i Piteå

Vindprojektet Markbygden ETT med 179 vindkraftverk och effekten 650 MW är en del av ett mycket stort industriprojekt i Piteå kommun vilket siktar på att bli en av de största vindkraftparkerna on shore i Europa med över 4000 MW eleffekt och 1200 vindturbiner. Projektet är utvecklat av det privatägda bolaget bolaget Swevind med Wolfgang Kropp som huvudägare.

Markbygden ETT är det tredje delprojektet av markbygden Etapp 1. Det är en sammanhängande vindkraftpark som är elektriskt uppdelad i tre vindkraftparker: Kilberget, Gråberget och Snöbergen vilka kommer  anslutas via transformatorstationen Råbäcken (1200MW) till Svenska Kraftnäts stamnät (400kV).

I början av november såldes Markbygden ETT till ett internationellt konsortium bestående av GE Energy Financial Services och Green Investment Group limited som är en del av Macquire Groiup. Med sina nya ägare har bolagen säkrat finansieringen på 800 miljoner Euro, bl a med ett lån av Europeiska investerings banken EIB. Teknikleverantör blir nu GE Renewable Energy. Den tidigare partnern tyska Enercom utvecklar istället andra delar av det väldiga Markbygden projektet.

Imorgon onsdag den 22 november besöker näringsminister Mikael Damberg med närvaro av landshövding Sven Erik Österberg, kommunalråden Anders Lundkvist och Helena Stenberg samt representanter från Markbygden Ett, Swevind och markägarna SCA samt Svea Skog området.

Bakgrund

2008 ansökte bolaget Markbygden Vind AB, ett dotterbolag till Swevind, om tillstånd att bygga och driva en mycket stora vindkraftanläggning i Markbygden. Potentialen är 1100 vindkraftverk. På grund av projektets storlek ansökte bolaget om tillåtlighetsprövning vilken godkändes av regeringen 2010.

Markbygden ETT är en del i en vindkraft exploatering som kan bli Europas störas on shore

Området har mycket goda vindförhållanden, är glest befolkat och har få motstående intressen. Dessutom korsas området av tre stora kraftledningar som kan användas för överföring av el.

Projektet har uppdelats i delprojekt. I det första pilotprojektet Dragaliden och Stor-Blåliden  uppfördes 20 turbiner med en effekt på 42 MW och en beräknad årlig produktion på 170 GWh el. Etapp 1 påbörjades hösten 2012. 314 turbiner med 917 MW effekt och 3,0 TWh i årlig produktion. Etappen är uppdelad i delprojekten Ertaträsk, Skogberget och Markbygden Ett. Erstaträsk och Skogberget har övertogs i februari 2016 av den tidigare partnern tyska vindkrafttillverkaren Enercon. Under det att Markbygden Ett stannar kvar hos Swevind.

Etapp 2, det västligaste projektet fick tillstånd 2015 och har också övertagits av Enercon. Där installeras 440 turbiner med 1300 MW effekt och en årsproduktion på 3,5 TWh.

Den tredje etappen är fortfarande under utredning och tillståndsprojcessen är i full gång. Ett överklagande ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen. Totalt planeras 442 turbiner med effekten 1800 MW och en årlig produktion av 5,5 TWh.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-11-21 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi, Bioekonomi och Miljö. 

Bioenergi, Gas, Industri

Järn- och stålindustri satsar bioenergi – första spadtaget

Höganäs och Cortus Energy tar första spadtaget för lägre koldioxidutsläpp med bioenergi

Fredrik Emilson, VD Höganäs AB, och Rolf Ljunggren, VD Cortus Energy AB, har satt spaden i marken för Sveriges och världens första anläggning för förnyelsebar energigas och grönt koks. Målet är att omvandla biomassa till förnyelsebar energi, som kan användas i järn- och stålindustrin. För Höganäs kan koldioxidutsläppen sjunka med cirka 10 000 ton per år.

Jakten på förnyelsebara alternativ till fossila bränslen och råvaror som minskar koldioxidutsläppen och fungerar i järn- och stålproduktion har pågått länge. Klimatpåverkan i industrin är direkt kopplad till kärnprocessen och de fungerande lösningar som finns idag är fossila – kol, olja och naturgas.

Men nu finns en lösning i sikte. I projekt Probiostål har industrin och akademin gått samman för att undersöka möjligheterna att producera förnyelsebar energi, med hjälp av Cortus Energy.

– För Höganäs är det en del av vår långsiktiga strategi att ställa om från fossila bränslen till för­nyelse­bar energi. För att lyckas måste vi engagera oss, satsa resurser och ta ledningen i att utforska nya möjligheter, säger Nicklas Lång, hållbarhetsdirektör på Höganäs.

 Biomassa för krävande industriprocesser

Med Cortus Energys teknik förgasas biomassa till energigas och grönt koks, båda energislag som kan användas i Höganäs tillverkning av metallpulver. Den första industriella anläggningen med Cortus teknik, som nu byggs på Höganäs industriområde, ska anslutas till en av produktionsugnarna och testas under verkliga förhållanden.

– Vi är mycket glada att kunna uppföra WoodRoll® i industriell skala tillsammans med Höganäs AB och ser fram emot att kunna verifiera de goda resultat som tidigare tester har visat på, säger Rolf Ljunggren, VD Cortus Energy. Anläggningen i Höganäs blir en milstolpe för vårt företag och en plattform för att erbjuda WoodRoll® som en lösning i den nödvändiga omställningen från fossil till förnybar energi, inte bara inom industrin utan i en rad olika segment.

Anläggningen ska tas i drift under första halvåret 2018 och testas i Höganäs produktion. Om testerna visar positiva resultat övergår Cortus Energy till reguljära leveranser av förnybara energiprodukter under 2019. Detta blir då ett genombrott för förgasning av biomassa för att generera förnybar energi till krävande i industriella processer i Sverige.

Fakta: Probiostål

Probiostål startade 2014 med en förstudie där akademi och industri deltog. Syftet var att undersöka möjligheterna att producera förnybar energi i kommersiell skala för användande inom stålindustrin och specifikt i Höganäs metallpulverproduktion.

Finansieringen bygger på bidrag från Klimatklivet och Energimyndigheten, Höganäs AB, industriella partners naturainsatser (medskick), banker och eget kapital. Genomförandet sker i Cortus huvudmannaskap. Övriga aktörer som bidrar till Probiostål är ABB, Calderys, SSAB, Sveaskog, Södra och Outokumpu. KTH och Swerea kommer att utvärdera verkliga resultat i förhållande till tidigare teoretiska analyser.
Fakta: Cortus Energys WoodRoll®

Tekniken, WoodRoll®, är en unik process för att generera förnyelsebar energigas, som kan ersätta fossila bränslen i industriella processer. Man kan också välja att ta ut en del av materialet som biokoks, grönt koks, som kanske kan användas i metallurgin. Utgångspunkten är att biomassa förgasas till rena, högvärdiga förnyelsebara energiprodukter för processindustrin. Tester med WoodRoll har utförts vid testanläggning i Köping med gott resultat.

Se en film om tekniken: http://www.cortusenergy.com/woodroll_animation_may_2017.html

Om Cortus Energy

Cortus Energy (Publ) erbjuder kostnadseffektiva och innovativa bioenergilösningar för kraft-, transport- och processindustrier baserat på den patenterade förgasningstekniken WoodRoll®. WoodRoll® har stor bränsleflexibilitet, vilket innebär att processen kan utnyttja lågvärdiga förnybara bränslen utan att kompromissa med processprestanda. Cortus Energys aktier är upptagna till handel på Nasdaq First North.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-12-05 på web-tidningen novator.se baserad på ett pressmeddelande som  redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

Online sedan 1995