Adven förvärvar E.ON Värme Lokala Energilösningar Aktiebolag (‘EVLE’) som levererar fjärrvärme och lokala energilösningar i Sverige
EVLE äger och driver väl etablerad fjärrvärmeverksamhet i nio kommuner i södra och centrala Sverige. Dessutom har EVLE flera lokala energilösningar i samma områden.
– Adven är marknadsledande i Finland och Estland och vill nå samma position i Sverige. Medan Adven har etablerat sig i Sverige sedan 2014 kommer förvärvet av EVLE att leda till att Advens verksamhet i Sverige stiger till en ny nivå och stärker vår marknadsställning väsentligt.
Vi ser EVLE som ett perfekt komplement till Advens befintliga verksamhet i Sverige och ser mycket fram emot att utveckla EVLE-verksamheten ytterligare, säger Matti Viljo, CEO Adven Group.
– Dessa anläggningar har stora möjligheter att utvecklas väl med Adven som ägare. E.ON kan nu koncentrera sina ansträngningar på att ställa om sina stora anläggningar till att producera återvunnen eller förnybar värme, säger Stefan Håkansson, chef för bland annat värmeproduktionen inom E.ON i
De anläggningar som berörs finns i Bara, Boxholm, Mora, Orsa, Sollefteå, Staffanstorp, Timrå, Vaxholm och Älmhult.
– Vi ser ökade möjligheter på den svenska marknaden för distribuerade energilösningar och förvärvet av EVLE ger en attraktiv plattform för att driva dessa, säger Juhani Sillanpää, SVP M&A Adven Group.
Renfuel process för lignin till drivmedel kan öka kapaciteten i massabruket utan stora investeringar
Sedan april 2017 har Lignol testproducerats i större skala i Nordic Papers massabruk i värmländska Bäckhammar. Under 2018 kommer Rottneros levera lignin till den fortsatta utvecklingen. Det görs i avsikt att möjliggöra en snar expansion av massabruket i Vallvik.
– I en jämförelse med våra konkurrenter har vi har en unik process, säger Sven Löchen, vd och delägare i Renfuel.
– Vi producerar lignol utan dyrbara tillsatser och komplicerade tryck- och temperaturförhållanden. Nyckeln är vår biologiska katalysator. Av det lignin som vi stoppar in i processen omvandlas nästan allt till lignololja. Vi behöver bara skilja bort eventuella föroreningar i det efterföljande reningssteget.
Lignin, i form av pulver eller slurry, är en är en väsentlig del av trädet vilket blir kvar i svartluten i massabruket när cellulosan utvunnits för för fortsatt förädling till papper och kartong. Idag används den mest för produktion av ånga till el och värme. Om man kan avskilja en väsentlig del av ligninet så kan kapaciteten i den dimensionerande sodapannan ökas utan en dyr investering.
– Vi ligger långt framme i processutvecklingen jämfört med våra kollegor och producerar redan nu lignin i vår pilotanläggning. En ytterligare plusfaktor är att Rottneros som nu kommer leverera lignin till oss från Vallvik gör detta för att de avser att bygga ut massabruket i Vallvik. Med vår process kommer kan det bli möjligt att gör väsentligt mycket billigare än med andra alternativ. En utbyggnad kan blir klar redan 2020.
2015 fick projektet 71 miljoner kronor i stöd från Energimyndigheten.
RenFuel har utvecklat och patenterat en metod för att förädla lignin från massaindustrins förnybara restprodukt svartlut till ligninolja, Lignol, som kan ersätta fossil olja och användas som råvara i tillverkningen av förnybar bensin och diesel.
Grunden till oljan utgörs av ligninmolekylen som är otroligt stark och bidrar med stabilitet i trädet. men den är också väldigt komplex. Den första utmaningen blev därför att försöka omvandla fast lignin till ligninolja, eller som RenFuel kallar oljan: lignol.
Pilotanläggningen, som uppförts inne vid Nordic Papers massafabrik i Bäckhammar, togs i bruk under 2017. RenFuel och Rottneros ingick senare under 2017 ett avtal om leverans av lignin. Under 2018 kommer Rottneros att påbörja leveranser av lignin från massabruket i Vallvik utanför Söderhamn.
Faller pilotprojektet väl ut väntar Lignolproduktion i stor skala för att möta efterfrågan på den snabbt växande marknaden för biodrivmedel. Närmast står utbyggnaden av Rottneros anläggning i Vallvik.
– Vårt mål är att det skall finnas en lignolanläggning i varje massabruk, stora som små säger Sven Löchen och fortsätter
– Eftersom kostnaden är så låg för vår teknik och inte kräver omfattande investeringar så kan även mindre massabruk börja leverera lignol till raffinaderierna för fortsatt förädling till drivmedel.
– Vi har testat och funnit att lignolet kan raffineras till fullgott bränsle för såväl diesel som bensin och även för flyget.
En viktig länk i kedjan är att det finns raffinaderier som har möjlighet att producera diesel och bensin från Lignol. Preem har sedan 2010 gradvis ställt om sin tillverkning mot förnybara drivmedel genom att byta ut fossil olja mot förnybara råvaror som tallolja.
– Preem välkomnar RenFuel och Nordic Papers initiativ. En stor utmaning i Sveriges omställning mot ett fossiloberoende är tillgången på hållbara råvaror. Restprodukter från svensk skogsindustri, som lignin, uppfyller mer än väl våra krav på råvarans hållbarhet och lignin finns dessutom tillgängligt i stora volymer, sa Petter Holland, VD för Preem när projektet lanserades i våras.
I massabruket fångas ligninet upp som en delström och frigör kapacitet i sodapannan
Ligninet eldas idag vanligtvis upp i fabrikens sodapanna och ger ånga och el. Med dagens fallande elpriser minskar lönsamheten för detta. Sodapannan är också ofta en flaskhals i produktionen på ett massabruk.
RenFuel har genomfört tester som visar att om man sparar 20-30 procent av ligninet för framställning av lignol istället för att elda upp det i sodapannan får man ändå ut tillräckligt med energi till förbränningen. Därigenom kan produktionen ökas i bruket i genom att kapacitet i sodapannan frigörs.
För att massabruken inte ska behöva bygga om sina anläggningar för stora summor använder RenFuel en egen reaktor som är fristående från massabruket. För att ytterligare dra ner på kostnaderna för framställningen har man kommit på en lösning där lignol kan tas fram utan speciella trycktankar.
Katalytisk process
Den patenterade katalytiska processen bryter ned ligninet utan tryck, under kokpunkten, i en mycket energisnål produktion och utan giftiga utsläpp eller farliga restprodukter. Resultatet blir en flytande kolvätebaserad katalytisk ligninolja – CLO (Catalytic Lignin Oil) kallad lignol. Lignin omvandlas till hållbar lignol på timmar – ett ton lignin blir en kubik lignol.
För att göra om svensk tall till biodrivmedel krävs flera steg. Först används ligninet, ett brunfärgat pulver, som är en restprodukt vid massabruken. Genom att använda biologiska katalysatorer omvandlas pulvret till en mörkbrun ligninolja, kallad lignol. I det sista steget processas oljan i ett raffinaderi och blir då genomskinlig. Därefter är den färdig att tillsättas i bensin eller diesel.
Om lignin
Växtfiber, vedämne eller dess riktiga namn – Lignin – är en aromatisk förening som ingår i alla växters cellväggar. Mellan 10-40 procent av all växtlighet i naturen består av lignin. Lignin har högt energivärde – i träd mer än 50 procent av totala energiinnehållet.
Lignin spelar en viktig roll i kolets kretslopp då det binder koldioxid i atmosfären vid bildandet av vedämnet i växterna.
Lignin är det dominerande ämnet i svartlut. Svartlut finns i mycket stora mängder inom massaindustrin och är en ofullständigt utnyttjad biprodukt med ett idag lågt förädlingsvärde. Svartluten används för att elda i sodapannor och generera energi till bruket. Volymen av lignin från svartluten, vilket logistiskt hanteras inom massaprocessen i landet, har ett energiinnehåll som motsvarar 70% av Sveriges drivmedelsbehov.
Sven Löchen, VD RenFuel AB
Om RenFuel
Bioenergiföretaget RenFuel har sedan 2009 arbetat med att ta fram ett grönare drivmedel som kan ersätta ändliga fossila drivmedel med förnybar bensin och diesel. Sven Löchen, den ena av RenFuels två grundare, har en bakgrund som IT-entreprenör med lång erfarenhet av att bygga upp kunskapsföretag
RenFuel har tagit patent på en katalytisk process som energisnålt omvandlar lignin från biprodukter i skogsindustrin till den förnybara ligninoljan Lignol®.
Bakom tekniken och medgrundare till Renfuel är docent Joseph Samec och hans forskargrupp vid Stockholms Universitet.
Om Nordic Paper
Nordic Paper är världsledande inom greaseproofpapper och utvalda nischer inom oblekt papper. Koncernen har en årlig omsättning på ca 2,5 miljarder SEK och en exportandel på över 95%. Nordic Paper Holding AB har fabriker i Bäckhammar, Säffle och Åmotfors i Värmland samt Greåker i Norge. Moderbolaget finns i Bäckhammar, ca 18 km söder om Kristinehamn i Värmland. Totalt antal anställda i koncernen är ca 600. I september 2017 klev kinesiska Shanying Paper in som ny ägare.
Om Rottneros
Rottneros är en fristående producent av avsalumassa. Koncernen består av moderbolaget Rottneros AB, börsnoterat på NASDAQ Stockholm, med dotterbolagen Rottneros Bruk AB och Vallviks Bruk AB, verksamma inom produktion och försäljning av avsalumassa. I koncernen ingår även Rottneros Packaging AB som tillverkar fibertråg och råvaruanskaffningsbolaget SIA Rottneros Baltic i Lettland. Koncernen har drygt 280 anställda och omsatte cirka 1,7 miljarder kronor under verksamhetsåret 2016.
Under första halvåret 2017 redovisade enligt det ryska bioenergi specialisten Infobio ryska tillverkare av träpellets en snabb tillväxt. Såväl produktion som export av pellets ökade. År 2017 förväntas exporten av träpellets nå cirka 1,5 miljoner ton, en ökning från cirka 1 miljon ton pellets 2016.
Giganten i Viborg är åter igång
Produktions kom under första halvåret åter igång på den stora pelletsfabriken i Viborg i västra Ryssland, som nu arbetar under namnet OOO Viborg Timber Corporation. I slutet av 2016 fick man nödvändiga europeiska certifikat. Under första halvåret 2017 exporterade företaget 115.780 ton pellets. När den byggdes med två parallella produktionslinjer var den världens största pelletsfabrik. Verksamheten stoppades dock av olika skäl, främst pga en rättslig konflikt med ryska myndigheter avseende mervärdesskatt.
Ledande producenter och exportörer av träpellets är i övrigt Khabarovsk JV “Arkaim”, som nu verkar under namnet “LAN”, samt tillverkare från Archangelskregionen som JSC “sågverk 25” och OAO “LDK-3” , Krasnoyarsk Territory – “DOK Enisey” LLC och CJSC “Novoyeniseysk LHK” Irkutskregionen – OOO “Siberian pellets” och LLC “Lesresurs” och Bryansk företaget “CHC Plus” LLC.
Pelletsindistrin får exportstöd
Under 2017 och 2018 förväntas en fortsatt bra utveckling för pelletsindustrin i Ryssland då export och transport av pellets börjat få stöd exportstöd. Företagen kan kompenseras med upp till 80 procent av kostnaden för transport och licensiering av sina produkter av Russian Export Centre.
Ryska företagare ser positivt på den framtida exportmarknaden i Europa och östra Asien där volymerna växer i flera länder bl a Sydkorea, Kina, Mongoliet och Japan.
Om Infobio och pelletsstatistiken
Informationsföretaget IAA InfoBio leds av den välkända ryska bioenergipublicisten ing. Olga Rakitova som arrangerar konferenser och producerar statistik samt också är utgivare av en ryska editionen av Bioenergy international. Återkommande producerar man också en uppdatering av rysk pelletsindustri. Informationen baseras på en detaljerad uppföljning av rysk och europeisk statistik (Eurostat och nationella data) där diskrepanser utreds och förklaras. Man gör också egna bedömningar utifrån företagens kända kapaciteter och funktion, allt i avsikt att ge en så rättvisande bild som möjligt av den ryska pelletsindstrin. Rapporten innehåller också detaljerad företagsinformation samt marknadsöversikter.
Solel i Indien fortsätter sin extremt snabba utbyggnad vilken dock bedöms avta något 2018. Prisnivån får solel i de senaste auktionerna är ner på låga 32 öre per kWh (2,5rupier). För kvartal 3 rapporterar nyhetsbrevet Mercomindia att ytterligare 2,2 GW (2200 MW) sol el installerats vilket gör att Indien mot slutet av 2017 beräknas ha nästan 25 000 GW solel installerat. Över 90 procent är stora elbolagsinstallationer. Andelen privata takinstallationer ökar men utgör ändå fortsatt inte mer än 10 procent av totalen.
Mercom India varnar dock för en avstannade utveckling eftersom det fortsatta prisfallet på solceller har upphört och bytts mot en mindre prisökning. Det gör investerare oroliga och det blir riskablare att ge konkurrenskraftiga bud på auktionerna, projekt förhalas. Kinesiska tillverkare dominerar i leverantörsledet av utrustning. En annan orsak till uppbromsningen är att godkännade processen för nya färdigbyggda anläggningar för att kopplas in på elnätet tenderar att bli allt mer utdragen samt oklara skatteregler.
Men många projekt finns fortsatt i den indiska pipelinen. 11,5 GW elbolagsprojekt är under utveckling och därutöver väntar 5,6 GW tenders är annonserade inväntar kommande auktioner.
Regionen med flest solpaneler installerade är Telangana följt av Andhra Pradesh och Rajastan.
Intresset för agroforestry, odlingssystem där man blandar fleråriga växter såsom träd och buskar i ettåriga eller snabbare odlingar och betesmarker, ökar snabbt. Det finns både traditionella system med lång historia i Sverige, exempelvis skogsbete, naturbetesmarker och fäboddrift, och helt nya innovativa system på åkermark. I många länder kan agroforestry system bli den metod som räddar utvecklingen och stoppar torka och erosion samtidigt som produktionen av mat och biomassa ökar.
Den 16 – 17 november arrangeras en konferens i ämnet på Sveriges Lantbruksuniversitets anläggning i Alnarp.
– Agroforestry är på frammarsch i världen, men det går för långsamt trots att metoden är en viktig ingrediens i att lösa utmaningen med att föda en växande befolkning och samtidigt skydda miljön, säger Henrik Brundin, från Vi-skogen och grundare till Agroforestry Network
– Vi ser fantastiska resultat i området kring Victoriasjön i östra Afrika, med ökade skördar, ökad motståndskraft mot klimatförändringarna och ökade inkomster för jordbrukarna. Så hur kan vi i Sverige och Europa lära av det som sker globalt? .
Både FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, och Europa-Kommissionen lyfter fram agroforestry-system som viktiga för att förse en växande befolkning med mat och samtidigt skydda miljön.
Agroforestry kan minska sårbarheten för effekter av ett förändrat klimat och därmed öka livsmedelstryggheten, samt bidra till att bromsa den globala uppvärmningen genom att binda in kol i växtlighet och mark. Även biologisk mångfald gynnas.
Benta Muga odlar träd tillsammans med grödor på sin gård utanför Kisumu, Kenya. Träden gör att hennes åkrar återfått sin bördighet, samtidigt som de skyddar mot erosion och brännande sol och ger dessutom foder till djuren. Foto: Amunga Eshuchi
Den tredje nationella konferensen inom ramen för agroforestry hålls i år på SLU i Alnarp med tema ”Inspiration från världen, praktik i Sverige”. Konferensen lyfter fram praktiska erfarenheter av svensk och internationell agroforestry, ny forskning samt betydelsen av marknad, ekonomi och politiska styrmedel.
Konferensen är ett forum för erfarenhetsutbyte mellan praktiker, forskare, rådgivare, beslutsfattare och andra aktörer i Sverige, men också mellan aktörer som arbetar med agroforestry i olika delar av världen.
Midsummers solceller integreras i Tarpon Solars tältduk– lösningen kniper förstaplatsen i MTI Technology Award
Det norska tältduksföretaget Tarpon Solar har tillsammans med Midsummer, en ledande svensk utvecklare av flexibla solcellslösningar, utvecklat flexibla presenningar och tältdukar med integrerade solceller. Dessa flexibla tältdukar gör det möjligt för t ex. industrihallar, temporära strukturer och tält att producera förnybar energi.
Det norska företaget Tarpon Solar AS har tillsammans med Midsummer AB utvecklat en tältduk där solceller har laminerats in i duken på ett mycket innovativt sätt. För denna lösning har de nu tagit 1:a platsen i teknik- och innovationstävlingen MTI Technology Award.
– Varje duk är gjord för det ändamål den kommer att användas till, vilket varierar mängden tyg och typ av fiber och skikt. Solcellerna integreras sedan i själva produktionen och blir en del av materialet, säger Marius Borg-Heggedal, teknisk chef på Tarpon Solar.
Tarpon Solar utvecklar dukar för stora utomhusstrukturer som t ex solskuggning, scener och mycket mer. De har nu utformat ett laminerat tyg med stabila, statiska strukturer som inte sträcker sig och upptäckte att det här materialet har de egenskaper som behövs för att kunna integrera Midsummers tunnfilmssolceller.
– Vi ser givetvis stor potential med denna lösning. Att kunna producera förnybar energi i exempelvis en tältduk öppnar upp för så otroligt många olika användningsområden världen över, fortsätter Mattias Dahlberg, projektledare på Midsummer.
Tarpon Solar använder Midsummers tunnfilmssolceller då de är tillräckligt lätta, flexibla och robusta för ändamålet. De producerar ca 120 watt per kvadratmeter. Med den tygteknologi som används produceras väldigt lätta tyger. Med integrerade solceller blir vikten nästan densamma som med traditionella PVC-material och tyget är dessutom starkare och mer hållbart.
MTI Technology Award är en tävling för nya och etablerade företag med en affärsidé inom teknik. Bakom priset står Microtech Innovation AS.
Om Midsummer
Midsummer är en ledande utvecklare och leverantör av avancerade lösningar inom solenergi för produktion och installation av tunnfilmsolpaneler. Företagets erbjudande inkluderar utrustning för kostnadseffektiv tillverkning av tunnfilmssolceller samt byggintegrerade solceller (BIPV) för tillämpning av tunnfilmssolceller på byggnader (fasader, tak mm). Företaget har flera gånger blivit utnämnt som ett av Sveriges och Europas snabbast växande teknikföretag.
Om Tarpon Solar
Tarpon Solar AS är ett innovationsföretag som grundades 2016. Tarpon Solar utvecklar en solduk, en flexibel duk som producerar förnybar energi. Företaget är beläget vid forskningsparken vid Högskolan i Vestfold i sydöstra Norge.
Den 15 november invigde franska Engie och tyska Heliatek tillsammans med Department of Charentes-Maritimes världens största BIOPV (Building integrated Organic PhotoVoltaic) installation på ett tak. I hamnstaden La Rochelle finns nu 500 kvadratmeter Heliatek solfilm HeliaSol installerat på taket av Pierre Mendes France gymnasieskola. Med 3 olika längder 2, 4 och 5,7 meter applicerades sex personer under en dag nära 400 filmer.
HeliaSol färdig att använda solfilm med självhäftande baksida samt inkluderande ledningar så installerade 6 personer på 8 timmat 500 kvadratmeter solfilm. Den installerade kapaciteten är 22,5 kWp vilket ger omkring 23,8 MWh av el på årsbasis. Elmängden motsvarar cirka 5 hushålls behov eller 15 procent av skolans årliga elbehov.
HeliaSol är avsett för att installeras på befintliga äldre tak också på på tak som ej tål tung belastning.
– Tack vare vår investerare och partner ENGIE så fick vi möjlighet att på rekordtid realisera detta projekt, säger Thibaud Le Séguillon. vd för Heliatek.
– Byggnaders energibehov är stora och tack vare denna nya produkt kan byggnader som tidigare ej kunde konverteras för egen elproduktion nu komma igång med egen lokalproducerad el, säger Isabelle Kocher, vd för ENGIE.
ENGIE är ett stort globalt verkande börsnoterat energiföretag med verksamhet i 70 länder och med 150 000 anställda. Huvudkontoret ligger i Frankrike. Heliatek har sin produktion i Dresden och Ulm i Tyskland. Företaget med 110 anställda utvecklar, producerar och distribuerar Organic PV solar film.
Nu levererar tågtransportföretaget Green Cargo i samarbete med Stora Enso Bioenergi och Trätåg biobränsle från Sveg samt Hällefors till världens största biokraftvärmeverk i stadsmiljö – Fortum Värmes anläggning i Värtan, Stockholm.
Den 11-12 november genomfördes den första testleveransen av ett heltåg med biobränsle från Hällefors till Värtan. Testen gick helt enligt planerna med lastning, transport och lossning. Leveranserna av biobränslet kommer från skogarna i Bergslagen till Stockholms invånare. Green Cargo samordnar leveranserna från flera olika orter och tillgodoser kundens behov av vagnar och containers.
– Vi är glada att vårt samarbete med Stora Enso Bioenergi och Trätåg fortsätter att utvecklas under 2018. Att genomföra transporter med heltåg för de kunder som regelbundet transporterar stora volymer ger prisvärda och miljövänliga lösningar, säger Bengt-Åke Johansson, strategisk säljare Green Cargo.
Tåg med biobränsle har anlänt till Fortum Värmes terminal i Värtan Stockholm
Stora Enso Bioenergi är Sveriges största leverantör av trädbränsle och verkar i södra och mellersta Sverige där de förser sina kunder med förnybart bränsle som ger värme och energi till hem och industrier. Green Cargo kommer nu leverera biobränsle åt Stora Enso Bioenergi till Fortum Värmes biokraftvärmeverk i Värtan med 20 heltåg det kommande året.
Två kärnkraftreaktorer är på väg att läggas ner, Ringhals 1 och 2. Den minsta Oskarshamn 1 stängdes definitivt i somras. För Oskarshamn 2 som inte varit i drift sedan 2013 har nedmonteringen nyligen påbörjats. För fyra av de övriga sex, Forsmark 1-3 samt Oskarshamn 3 planeras istället miljardinvesteringar i skydd för härdsmältning. För Ringhals har ännu inget kommunicerats. 2015 beslöt huvudägaren Vattenfall mot minoritetsägaren E.on önskan att block 1 och 2 skulle stängas 2020 respektive 2019. Stora investeringar har gjorts i Ringhals med nya turbiner och alla fyra blocken producerar för närvarande med 100 procent.
Ringhals 4 reaktorer producerar till 100 procent i oktober 2017 mao 3 898 MW.
Energiöverenskommelsen från förra året satte inte upp en bortre tidsgräns för kärnkraften men samtidigt sa man att Sverige skulle bli 100 procentigt förnybart och i detta inkluderas inte enligt regeringen, kärnkraft. Men det viktiga beslutet att fasa ut effektskatten för kärnkraften förändrade verkens lönsamhet och avveckling förändrades mot en kombination av nedläggning och utveckling.
För Forsmarks tre reaktorer och för Oskarshamn återstående reaktor planeras nu Vattenfall respektive det E.on ägda bolaget Uniper miljardinvesteringar i oberoende härdkylning. Något som kärnkraftinspektionen kräver måste finnas på plats senast 2020. Det är sammanlagda investeringar på minst 2 miljarder kronor. För Ringhals 3 och 4 som majoritets ägs av Vattenfall har inga ytterligare investerings beslut kommunicerats. Minoritetsägare (26,9%) är E.on. Men enligt Vattenfall arbetar man vidare med planeringsförutsättningar för en 60 årig drift av dessa båda anläggningar.
Det måste då betyda att beslut om ytterligare säkerhetsinvesteringar därför måste komma inom kort.
Ringhals kärnkraftverk producerar nu för fullt men block 1 och 2 planeras tas ur drift senast 2020 och för block 3 och 4 förväntas information om nyinvesteringar i säkerhetssystem komma inom kort.
Konsultföretaget Sweco har på uppdrag av Skellefteå kraft tagit fram en rapport med två scenarior för den framtida elproduktionen baserade på beslutet om 100 procent förnybart 2040. Fem politiska partier ställde sig sommaren 2016 bakom energiöverenskommelsen, där målet är en 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Enligt Sweco blir omställningen dyr. I båda fallen på kostar den 1 500 miljarder kronor. Hälften av summan rör investeringar i ny produktion. Den andra hälften består av investeringar i elnät, energilager och system för att anpassa efterfrågan till tillgången på el.
Storsatsning på vind och sol analysen inkluderar ej ökad biokraft
Swecos analys innebär en storsatsning på vind och sol. En ökad användning av bio har inte inkluderats. En slutsats av rapporten är att vattenkraften får stor uppgift att balansera de intermittenta energislagen sol och vind. I sammanfattningen öppnar man därför upp för effekthöjningar och utbyggnad av vattenkraft. Man skriver också att marknads- och affärsmodeller behöver utvecklas för att framförallt få igång utveckling av produktion, energilager och efterfrågeflexibilitet.
Swecos analys bygger på två scenarier, där båda utgår ifrån att kärnkraften är avvecklad. I det första scenariot, som Sweco bedömer som mest sannolikt, har den landbaserade vindkraften i norra Sverige byggts ut, vattenkraften har fått en effekthöjning och solkraften har byggts ut så att den kan leverera 10 TWh per år.
I det andra scenariot har både land- och havsbaserad vindkraft byggts ut i södra Sverige, medan vattenkraften ligger kvar på dagens effektnivå och solkraften har byggts ut till 20 TWh per år.
Oavsett scenario väntas den största utbyggnaden ske inom vindkraft. Från dagens drygt 17 TWh per år måste vindkraften leverera mellan 65 och 75 TWh 2040, i båda Swecos alternativ.
