• Elcertifikatsystemet förlängs och utökas för att ge 18 TWh mer förnybar el.
• Kärnkraften räddas med snabbavvecklad effektskatt
• Underlättande för vattenkraft, minskande av fastighetsskatt
• Mål med 100 procent förnybart till 2040
• Energiskatten höjs med 4 öre
novator.se/Lennart Ljungblom/2016-06-10 Det var fem nöjda förhandlare från Regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna från oppositionen som idag på eftermiddagen höll presskonferens och presenterade den nyss uppnådda överenskommelsen. Liberalerna som hela tiden medverkat i samtalen hoppade häromdagen av arbetet då de enligt uppgift inte kunde ställa upp på satsningen på elcertifikat.
– Jag är så glad att jag skulle kunna göra en volt av glädje, skämtade samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan i en efterföljande intervju. Han markerade även tydlig att överenskommelsen var en klassisk svensk kompromiss med ett givande och tagande från alla inblandade partier.
– Överenskommelsen är stark då 70 procent av riksdagen stå bakom den inklusive de två största partierna, framhöll Baylan.
– För oss var det viktigaste att hindra en stängning av kärnkraften, sa Lars Hjälmaren från Moderaterna.
– Risken var uppenbar att om vi inte fick till stånd en snabbavveckling av effektskatten så skulle vi inom kort vi inom kort kunna tappa en viktig del av vår elförsörjning. Han uteslöt inte heller en satsning på ny kärnkraft.
Miljöparitets Lise Nordin framhöll satsningen på förnybar energi och målet 100 procent fönybart 2040 och den 60 procentiga utökningen av elcertifikatsystemet och att även ett mål för energieffektivisering var inlagt för 2030.
Centerpartiets Rickard Nordin framhöll att centerpartiet är det enda parti som varit med som alla energiöverenskommelser och att han var stolt över att politiken fortsatt är förankrad i mitten och att Sverige skall förbli en el-exporterande nation.
– Det kommer bl a kunna stödja våra vänner i Baltikum som får ett alternativ i sin elförsörjning.
– Inga direkta eller indirekta subventioner till kärnkraften kommer att kunna påräknas, framhöll han utan kärnkraften skall bära sina egna kostnader.
Avgifterna till avfallsfonden för kärnkraft kommer att höjas. Strålsäkerhetsmyndigheten får i uppdag att utreda hur.
Energikommisioner kommer i och med denna överenskommelse inte upphöra utan fortsätta arbeta och klargöra detaljer. Partierna avser vidare att också tillsätta en politisk kommitté med uppgift att följa utvecklingen och se till att överenskommelsen vårdas. Man jämförde med systemet man har för att vårda pensionsöverenskommelsen.
novator.se / 2016-06-01 /Lennart Ljungblom /Trention AB (”Trention”) har ingått avtal om att avyttra samtliga aktier i Saxlund International Holding AB (”Saxlund”) med dotterbolag i Sverige, Tyskland och Storbritannien till Pilum AB som också bedriver väsentlig verksamhet genom dotterbolaget Envipower. Köpeskillingen uppgår till 120 MSEK och ska erläggas i form av aktier i Pilum motsvarande ett värde om 102,2 MSEK samt genom utställande av en revers om 17,8 MSEK. Trentium blev nyligen också största ägare i Pilum AB med 29,5 procent av aktierna. Trentium dotterbolag Hotab Biosystem AB ingår också i överlåtelsen. Samtidigt meddelas att vd Rolf Hasselgren efter genomförd affär kommer att lämna bolaget som vd och koncernchef men vara kvar i styrelsen. Hösten 2015 såldes Opcon kompressor technology AB som också utgjorde huvuddelen av rörelsen till kinesiska Fujian Snowman som fortsättningsvis också blir representerade i Trentiums styrelse.
Trention har den 31 maj 2016 ingått avtal med Pilum, där Trention är största aktieägare, om avyttring det helägda dotterbolaget Saxlund International Holding AB med dotterbolag till Pilum.
Köpeskillingen uppgår till 120 MSEK och avses erläggas genom emission av 358 705 416 aktier i Pilum, motsvarande 102,2 MSEK samt genom utställande av en revers om 17,8 MSEK.
Transaktionen är bland annat villkorat av att årsstämman i Pilum den 30 juni 2016 godkänner förvärvet och beslutar om att genomföra apportemissionen, att Nasdaq Stockholm godkänner den bolagsbeskrivning avseende den sammanslagna verksamheten som ska upprättas med anledning av förvärvet, samt samt att en extra bolagsstämma i Trention godkänner försäljningen.
Kvar i Trention efter försäljningen blir, efter den avsedda utdelningen av aktier i Pilum till Trentions aktieägare, en begränsad verksamhet som är under avyttring, inga finansiella skulder och stora tillgångar under kapitalförvaltning samt skatteavdrag uppgående till cirka 430 MSEK. Styrelsen kommer att återkomma med mer utförlig information om den framtida verksamheten inom Trention i god tid före den extra bolagsstämma som ska besluta om försäljningen av Saxlund. Den extra bolagsstämman förväntas hållas under juli.
Efter Förvärvet kommer Trention att äga ca. 88,8 procent av aktierna och rösterna i Pilum. Efter att Bolagsverket har beviljat tillstånd till minskning av Trentions aktiekapital avser Trention att dela ut samtliga Pilum-aktierna till sina aktieägare, i förhållande till aktieinnehavet i Trention, enligt de s.k. Lex ASEA-reglerna, vilket bland annat erfordrar beslut på bolagsstämma i Trention.
Efter den avtalade försäljningen av Saxlund till Pilum genomförts kommer verksamheten inom Trention vara begränsad till kapitalförvaltning samt avyttring av de övriga tillgångar inom Kompressorteknik och Waste Heat Recovery som kvarstår efter försäljningen av Opcon Compressor Technology AB under 2015.
Avyttringen innebär även att bolaget nu verkställer ytterligare nedskärning av administrationen inom Trention. Som ett led i anpassningen till de nya förutsättningarna efter försäljningen av Opcon Compressor Technology 2015 och nu Saxlund har bolaget sett över ledningsfunktionen vilket också innebär att vd och koncernchef Rolf Hasselström, samt vice vd Niklas Johansson kommer att lämna Trention.
– Genom Pilums förvärv av Saxlund skapas den starka aktör vi länge efterlyst på marknaden. En dedikerad aktör inom energi- och miljöteknik med en förväntad årlig omsättning på 300-350 MSEK varav ca 110 MSEK inom eftermarknad och som räknar med att kunna göra ett positivt operativt rörelseresultat redan i år. Fokus kommer ligga på att utveckla och kraftigt växa bolagens gemensamma eftermarknadsaffär. Vi skapar ett bolag med goda förutsättningar för tillväxt och lönsamhet framåt, säger Rolf Hasselström avgående vd och koncernchef på Trention AB.
Om Saxlund
Saxlund International Holding AB är moderbolag i Trentions bioenergidel med dotterbolag och operativa bolag i Tyskland, Sverige och Storbritannien. Saxlund och dess dotterföretag har sammantaget cirka 105 anställda. Omsättningen inom bioenergidelen i Saxlund 2015 uppgick till 191,7 MSEK. Under slutet på 2015 och början på 2016 genomgick främst den svenska delen av verksamheten en strategisk omställning där olönsam verksamhet lagts ned och likviderats. Den 27 januari 2016 förvärvades även Hotab Biosystem AB som under 2015 omsatte 44,9 MSEK. Under januari-mars 2016 uppgick den konsoliderade omsättningen för Saxlund till 45,0 med ett rörelseresultat på 2,4 MSEK.
Verksamheten är fokuserad inom materialhantering och bioenergi med teknikledande varumärken som Saxlund, Hotab och Svensk Rökgasenergi, SRE. I gruppen ingår de operativa bolagen Saxlund International GmbH (Tyskland), Saxlund International Ltd., (Storbritannien), Saxlund International AB, Hotab Biosystem AB, Svensk Rökgasenergi AB (Sverige).
Om Pilum
Pilum har sin bakgrund i bolaget Industrifilter i Borås och har en 40 årig erfarenhet av rökgasrening. Genom sitt dotterbolag Envipower är man också en helhetsleverantör från panna till skorsten. Genom det nya samarbetet med Saxlund International, SRE och Hotab breddas nu verksamheten ytterligare.
Genom att öka mängden skog i världen kan vi åstadkomma en effektivare klimatpolitik som minskar de globala koldioxidutsläppen till en lägre kostnad. För att åstadkomma detta bör upptag och utsläpp av koldioxid från skogen prissättas precis som utsläpp från fossila bränslen. Det visar Mathilda Eriksson i sin avhandling från Handelshögskolan, Umeå universitet.
Det är länge känt att skogen spelar en viktig roll för koldioxidkoncentrationen i atmosfären och följaktligen den globala klimatförändringen. Trots detta har olika alternativ att använda skogen som ett klimatverktyg till stor del saknats i modeller som integrerar miljövetenskap och ekonomi för att utvärdera olika former av klimatpolitik.
Mathilda Eriksson har i sitt avhandlingsarbete vidareutvecklat två välkända integrerade miljöekonomiska modeller genom att just inkludera skogen. Vidare använder Mathilda dessa modeller för att undersöka hur skogen mest kostnadseffektivt kan användas inom klimatpolitiken.
– Jag visar i min avhandling att det är samhällsekonomiskt mer lönsamt att öka mängden skog för att binda och lagra kol än att öka användningen av skog för biobränsle. En huvudförklaring till detta är att bioenergi inte är kolneutralt beträffande koldioxidutsläpp till atmosfären, åtminstone inte på kort sikt. När vi använder biomassa för att producera energi släpper vi ut koldioxid till atmosfären som gradvis upptas av nya träd över en lång tid. Om vi inte inkluderar denna dynamik i våra kalkyler riskerar vi att övervärdera de positiva effekterna av att använda biomassa för energiproduktion, säger Mathilda Eriksson.
Den globala fördelningen av insatser för att kostnadseffektivt minska världens koldioxidutsläpp med hjälp av skogen, styrs av kostnaderna i olika regioner, samt skillnader mellan regioner i skogens potential att binda kol. Mathildas avhandling visar att de tropiska skogarna har den största potentialen att minska den globala koldioxidkoncentrationen.
– Samhällsekonomiskt är det därför framförallt lönsamt att minska den pågående avskogningen samt att plantera ny skog i Afrika, Latinamerika och Asien.
För att i praktiken åstadkomma optimala nivåer av skogsåtgärder för klimatet kan samhället antingen välja beskattning eller reglering. Eftersom reglering ofta är mer kostsamt för samhället består en av klimatpolitikens utmaningar av att finna den optimala koldioxidskatten. Ett viktigt bidrag med modellerna och resultaten i Mathildas avhandling är att de härleder till en sådan skatt.
– För att klimatpolitiken ska vara effektiv måste en sådan skatt omfatta både koldioxid från fossila bränslen och skogen. Eftersom skog kan vara en källa till både positiva och negativa koldioxidutsläpp innebär detta att utsläpp från skog ska beskattas, men också att upptag av koldioxid från skog ska subventioneras, säger Mathilda Eriksson.
Mathilda Eriksson är uppvuxen i Umeå. Hon är doktorand vid institutionen för nationalekonomi, Handelshögskolan, Umeå universitet.
Handledare
Brännlund, Runar, Professor,
Lundgren, Tommy, Professor
Om disputationen:
Torsdag den 26 maj försvarar Mathilda Eriksson, Handelshögskolan vid Umeå universitet, sin avhandling: The Role of the Forest in Climate Policy. Svensk titel: Skogens roll I klimatpolitiken. Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal 204H, Samhällsvetarhuset, Fakultetsopponent är professor Brent Sohngen, Ohio State University, USA.
Om Umeå Universitet
Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.
novator.se /2016-04-29 / Lennart LjungblomRenFuel och Nordic Paper har tecknat ett avtal om att bygga en pilotanläggning i Bäckhammar i Värmland för testtillverkning av avancerade biodrivmedel baserade på lignin. Projektet har beviljats 71 miljoner kronor i stöd från Energimyndigheten.
RenFuel har utvecklat och patenterat en metod för att förädla lignin från massaindustrins förnybara restprodukt svartlut till ligninolja, Lignol, som kan ersätta fossil olja och användas som råvara i tillverkningen av förnybar bensin och diesel. Tillvaratagandet av svartluten gör dessutom att produktionskapaciteten och därmed lönsamheten i massaindustrin kan öka.
– Vår produkt Lignol är nyckeln till att nå målet om en fossilfri fordonsflotta till 2030. Det känns mycket glädjande att äntligen kunna testa produkten i stor skala tack vare samarbetet med Nordic Paper och finansieringen från Energimyndigheten, säger Sven Löchen, vd för RenFuel.
Pilotanläggningen, som uppförs inne vid Nordic Papers massafabrik i Bäckhammar, beräknas kunna tas i bruk i början av 2017.
Sven Löchen, ceo RenFuel
– Faller pilotprojektet väl ut väntar Lignolproduktion i stor skala för att möta efterfrågan på den snabbt växande marknaden för biodrivmedel, säger Sven Löchen.
– Lignol kan i närtid minska beroendet av fossil olja och är ett realistiskt sätt att nå målet om en fossilfri fordonsflotta till år 2030.
– Pappers- och massaindustrin är en viktig länk i bioekonomin. Genom ett sådant här samarbete kan vi på ett konkret sätt bidra till den framväxande fossilfria framtiden. Det känns oerhört positivt, säger Per Bjurbom, vd för Nordic Paper.
En annan viktig länk i kedjan är att det finns raffinaderier som har möjlighet att producera diesel och bensin från Lignol. Preem har sedan 2010 gradvis ställt om sin tillverkning mot förnybara drivmedel genom att byta ut fossil olja mot förnybara råvaror som tallolja.
– Preem välkomnar RenFuel och Nordic Papers initiativ. En stor utmaning i Sveriges omställning mot ett fossiloberoende är tillgången på hållbara råvaror. Restprodukter från svensk skogsindustri, som lignin, uppfyller mer än väl våra krav på råvarans hållbarhet och lignin finns dessutom tillgängligt i stora volymer.
– Vi ser fram emot att ta den första volymen Lignol genom våra raffinaderier och tillverka framtidens förnybara bensin och diesel, säger Petter Holland, VD för Preem.
– RenFuels pilotprojekt ligger i linje med Energimyndighetens strategiska prioriteringar inom förnybara drivmedel och kompletterar de forskningsprogram vi nyligen startat kring biodrivmedel, säger Jonas Lindmark, handläggare på Energimyndigheten.
Om RenFuel
RenFuel är ett svenskt innovationsföretag inom bioenergi som har tagit patent på en katalytisk process som energisnålt omvandlar lignin från biprodukter i skogsindustrin till den förnybara ligninoljan Lignol®. RenFuel består av dedikerade forskare, medarbetare och ägare som med ett gediget kunnande om skogsindustri och grön kemi drivs av tanken att ersätta ändliga fossila drivmedel med hållbar bensin och diesel.
Om Nordic Paper
Nordic Paper är världsledande inom greaseproofpapper och utvalda nischer inom oblekt papper. Koncernen har en årlig omsättning på ca 2,5 miljarder SEK och en exportandel på över 95%. Nordic Paper Holding AB har fabriker i Bäckhammar, Säffle och Åmotfors i Värmland samt Greåker i Norge. Moderbolaget finns i Bäckhammar, ca 18 km söder om Kristinehamn i Värmland. Totalt antal anställda i koncernen är ca 600.
Bäckhammars Bruk, a pulp and paper mill owned by Nordic paper, will be the location of the new pilot plant for lignol production.
Energimyndigheten drar sig ur biodrivmedels satsning säger att näringslivet borde ta över
Ännu en gång visar svensk energipolitik sin oförmåga att driva på utvecklingen av biodrivmedel. Nu drar staten undan sitt stöd för biobränsleanläggningen LTU Green Fuels i Piteå med argumentet att det går så bra att näringslivet borde ta över. Konsekvensen blir att anläggningen stängs och 17 personer sägs upp. I anläggningen har producerats DME, grön diesel, och metanol från skogsrester.
Luleå tekniska universitet tog över anläggningen från Chemrec vid årsskiftet 2013/2014. Under de senaste åren har anläggningen producerat tusen ton dimetyleter, DME, som ibland kallas grön diesel, liksom även metanol för fordonsdrift.
– Jag tycker att det är tråkigt att vi måste avbryta satsningen i anläggningen, säger professor Rikard Gebart, som lett arbetet vid anläggningen.
Han är dock hoppfull om framtiden för tekniken som har visat sig fungera bra i pilotanläggningen.
Energimyndigheten har stöttat anläggningen med 100 miljoner kronor de senaste tre åren men avbryter nu stödverksamheten.
– Processen har nu blivit så industrinära att en intresserad part borde kunna gå in för att driva processen vidare, säger Klara Elstad vid Energimyndigheten enligt Ny Teknik.
Att eventuella industripartner inte ställer upp kan bero de osäkra politiska förutsättningarna för biodrivmedel.
– När politikerna har enats om långsiktiga skatter och andra villkor gällande förnybara drivmedel så är jag övertygad om att kommersialiseringen kommer ta fart i Sverige, säger Rikard Gebart.
Forskningsanläggningen är unik i sitt slag då den är världens enda processanläggning för BioDME och biometanol, som är ett förnyelsebart och energieffektivt bränsle med låg miljöpåverkan. Anläggningen använder svartlut som är en biprodukt vid tillverkning av pappersmassa och som finns i stora mängder vid svenska massbruk. Totalt har man producerat nära 1 000 ton BioDME och biometanol i anläggningen. Pilotanläggningen med sina 17 anställda avvecklas nu.
Men forskningen kring tillverkning av biodrivmedel från skogsråvara fortsätter vid LTU i de nationella forskningsprogrammen Bio4Energy och Svenskt Förgasningscentrum.
Forskningsanläggningen vid Gren Fules vid Luleå Tekniska Högskola läggs ned.
Nu utökas satsningen på strategiska innovationsområden inom energi- och klimatområdet. Vinnova, Energimyndigheten och Formas öppnar en ny utlysning om stöd för att etablera och genomföra långsiktiga och visionära satsningar som kräver bred uppslutning bland aktörer.
– Nu är det dags för aktörer inom energi- och klimatområdet att kraftsamla och tillsammans möta och lösa de globala samhällsutmaningarna som delvis redan är här, säger Erik Brandsma, Energimyndighetens generaldirektör.
Programmen som startar är långsiktiga satsningar som kan pågå upp till tolv år. Programmen ska grunda sig i visioner och mål för hur området kan förnyas och hur förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och internationell konkurrenskraft inom energi- och klimatområdet kan skapas. Här finns mer information om utlysningen.
Den fjärde utlysningen för att genomföra strategiska innovationsprogram ska ge aktörer möjligheten att förverkliga strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet. Upp till två program kommer att beviljas stöd på 20-40 miljoner kronor per program och år.
Om strategiska innovationsområden
Utlysningen är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas gemensamma satsning på strategiska innovationsområden. Ett strategiskt innovationsprogram utgår från en strategisk innovationsagenda som alla aktörer inom ett visst område står bakom.
Genom gränsöverskridande samverkan inom områden som är strategiskt viktiga för Sverige skapas förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och en ökad internationell konkurrenskraft. Vinnova, Energimyndigheten och Formas finansierar idag 16 strategiska innovationsprogram inom flera olika områden.
Formas, forskningsrådet för hållbar utveckling, har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Formas får också finansiera utvecklingsverksamhet i begränsad omfattning.
Foto: Gustav Tibblin, Direktör Affärsutveckling vid Södra (foto från Södra)
www.novator.se /2016-03-24 / Lennart Ljungblom
Ökad export av pellets, briketter och spån
Södras marknad för bioenergi är i första hand Sverige, men exporten växer. Förutom den danska marknaden finns också ett stort intresse i Norge, och i England används stora volymer för att ersätta kol. I Danmark används Södras energiprodukter både av enskilda konsumenter och större värmeverk. Leveranserna består framförallt av pellets och briketter, men även av spån.
– Energiproduktionen har en naturlig plats i Södras verksamhet, menar Gustav Tibblin, direktör Affärsutveckling Södra, och pekar på att Södra producerar både energi, el och bränsle som del av alla processer, både i skogen, på bruken och i sågverken.
– Råvaran från våra medlemmars gårdar kommer dessutom från ett ansvarsfullt och certifierat skogsbruk.
Värmelogs från Södras sågverk Kinda ökar starkt på marknaden (foto från Södra).
Nya energiprodukter
Ett exempel på nya energiprodukter är de briketter, så kallade “värmeloggs”, som görs på sågverket i Kinda för eldning i kamin. De tillverkas av spånet som blir över från det sista steget i sågverksprocessen, efter att timret torkats och hyvlats.
– Vi har på två år gått från en årsproduktion på ett hundratal pallar till 1500 pallar, säger Patrik Wass, sågverkschef i Kinda.
– Med briketterna får kunderna både längre bränntid och mer värme jämfört med vanliga vedklabbar.
Patrik Wass, sågverkschef på Kinda sågen. (Foto från Södra)
LANTMÄNNEN OCH SCANIA I SAMARBETE FÖR HÅLLBARA TUNGA TRANSPORTER
TVÅ TONGIVANDE AKTÖRER GÅR SAMMAN FÖR ATT BANA VÄG NÄR DET GÄLLER ATT UPPNÅ EN FOSSILOBEROENDE FORDONSFLOTTA I SVERIGE ÅR 2030. TILLSAMMANS SKAPAS ETT SAMARBETE UNDER NAMNET ETHA
Bakgrunden till initiativet är det beslut som riksdagen tagit och som fastslår målet om en fossiloberoende fordonsflotta i Sverige år 2030. Företagen vill visa att kommersiella aktörer kan leda vägen och syftet med Etha är att skapa en systemlösning som inkluderar hela kedjan från drivmedel till faktisk transport.
Etanol är världens största förnybara drivmedel och etanolbränslet ED95 kan minska CO2-utsläppen med upp till 90 procent jämfört med fossila drivmedel. Både drivmedel och motorteknik finns tillgängligt redan idag vilket Scania och Lantmännen Agroetanol tagit fasta på när de nu samarbetar för ett konkurrenskraftigt alternativ till fossila bränslen under det gemensamma namnet Etha.
– Med vårt etanoldrivmedel Agro Cleanpower 95, kan vi minska CO2 utsläppen med upp till 90 procent. Initiativet Etha tror vi är en attraktiv möjlighet för företag och kunder som ser hållbara transporter som en del av sin kommersiella affär, säger Bengt Olof Johansson, VD på Lantmännen Agroetanol.
– Vi har en certifierad motor och kunskapen som kan reducera utsläppen redan idag. I praktiken kan Scania tillhandahålla fordon för alla typer av alternativa bränslen. Etanol (ED95) är ett av de bästa både vad det gäller tillgång och reducerad påverkan på miljön, säger Robert Sobocki, VD på Scania-Bilar Sverige.
Samarbetet innebär att kunden erbjuds ett komplett system med fordon, drivmedel och infrastruktur i form av kundanpassade tanklösningar. Resultatet innebär en stor enkelhet för kunden som får en helhetslösning för att reducera sin klimatpåverkan markant.
Arla satsar på etanolfordon
En transportör som länge satsat målmedvetet på att minimera sin miljöpåverkan är Arla, som också investerat i etanolfordon. Inom kort levererar Scania 17 lastbilar klara för etanoldrift och Lantmännen har etablerat en tankanläggning vid Arlas mejeri i Kallhäll utanför Stockholm.
-Vi tycker att Etha är ett utmärkt initiativ som passar väl in i vår miljöstrategi på Arla. Genom att vara en del av Etha blir man också en del av lösningen för att nå de nationella målen. Styrkan i Etha ökar med varje företag och organisation som ansluter sig, ett slags Svanen-märkning för transporter, säger Berne Carlson, Fleetmanager på Arla.
Om motorn/fordonet: Scanias erbjuder en lastbil med en 280hk Euro 6 motor för etanoldrift. Det är fjärde generationens etanolmotor så det handlar om beprövad teknik. Tack vare att motorn använder dieselprincip i förbränningen, så har den samma effektivitet som dieselmotorerna. Lastbilen lämpar sig bra för lokal och regional distribution, men det finns även lämpliga applikationer inom anläggning och på flygplatser. Räckvidden är, beroende på last och körning, cirka 700km med en tank och 1400km med dubbla tankar.
Tankstation för etanolbränsle
Om drivmedlet:
Agro Cleanpower 95, Etanoldrivmedel för dieselprincip (ED95), 90% CO2-reduktion, 95% bioetanol, 100% svenskt, tillverkas av Lantmännen Agroetanol i Norrköping.
BMH levererar bränslehantering till Borås Energi kraftvärmeverk i Sobacken
Den yttre bränslehanteringen till kraftvärmeverkspannan på Sobacken i Borås blir en uppgift för BMH Technology Oy. vilket den 16 mars sattes på pränt i och med kontraktskrivningen med Borås Energi och Miljö. Kontraktsumman för Energi och Miljöcenter är 92 miljoner kronor. Den kompletta anläggningen inklusive intilliggande VA verk skall tas i bruk 2018. I höstas tecknades avtal med Veidekke entreprenad för markarbeten. Kraftvärmeverket får en bränsleeffekt på 120 MW samt en rökgaskondensering på 32 MW.
I entreprenaden yttre bränslehantering ingår beredning, mellanlagring och transport av bränsle till den framtida kraftvärmepannan i Energi och Miljö Center-projektet på Sobacken i Borås. Detta innebär hela transportvägen från att bränslefliset transporteras från bränsleplan till fickan och går genom beredningen där det överstora materialet sorteras ut. Därifrån forsätter det sedan vidare till två bränslesilos där det lagras under kort tid och sedan transporteras vidare till dagsilon där bränslet för den dagliga driften lagras. Därifrån sker inmatning till kraftvärmepannan.
Biodiesel – tekniken under kontroll men politiken svajar.
www.novator.se/Lennart Ljungblom
Fame/RME, RSO, HVO Diesel – ja det finns många namn på alternativ till mer eller mindre koldioxidneutrala alternativ till diesel. Poilitiken har dock lagt ett tak på FAME expansionen och istället beslutat att släppa fram HVO.
Få industriområden har varit utsatta för så häftiga vindar som biodiesel branschen. Den konventionella tekniken (FAME/RME) fungerar bra trotts vissa återkommande problem med igensatta bränslefilter om dåligt import bränsle når marknaden. Kampanjer mot att använda möjliga matråvaror som råvara har lagt politiska marknadslock på utvecklingen och nu gäller i realiteten ett 7 procentigt tak på FAME/RME bränsle. Låga oljepriser och minskade skatteavdrag för Fame-användare vilka gäller från årsskiftet gör att många åkerier återgått till fossildiesel.
Kemisk struktur för olika sorters biodiesel
Cellulosa baserade råvaror släpps ej fram däremot petroleum industrins HVO
Förgasningstekniken av cellulosa råvaror har inte slagit igenom, främst på grund av det dåliga investeringsklimatet. Finansiärerna tvekar, när politiken svajar. Ett nytt teknikområde har dock fått ett genomslag. Det gäller HVO, hydrering av biooljor. Branschen domineras av finska Neste. Men nu investerar traditionell oljeindustri och skogsindustri från varsitt håll i ny HVO-produktion. Båda branscher med industriella överkapaciteter som söker nya marknader.
Läget för konventionell biodiesel
I Sverige använder två stora fabriker rapsolja för produktion av konventionell biodiesel, FAME (Fatty Acid Methyl Ester) av rapsolja, som då kallas RME (Raps Metyl Ester). Internationellt används ofta soja- solros-, palm- eller returoljor. Biodieseln är internationellt betydligt större än i Sverige. Enbart Tyskland produceras över 2 miljoner ton FAME per år.
Processen är relativt enkel. Rapsfröna pressas och oljan, RSO (Rape Seed Oil) kan användas för livsmedel eller bränsle. Ungefär 46 procent av rapsfröet blir djurfoder. Den råa rapsoljan processas sedan med metanol i en esterifieringsprocess och RME (Raps Metyl Ester) och biprodukten glycerol erhålls.
Ecobränsle AB
I Karlshamn i spåren efter KF:s nedlagda margarinfabrik pressar det globala och på stockholmsbörsen noterade AAK rapsfrön till rå rapsolja och foder i Europas största rapsoljeraffinaderi. Intill uppförde 2006 Lantmännen Ecobränsle Sveriges första storskaliga biodiesel fabrik för att processa den råa rapsoljan vidare till RME. 2010 såldes fabrik och verksamhet till företaget Energigårdarna, som ägs av 9 stora skånska lantbruk som driver företaget vidare under namnet Ecobränsle. Kapaciteten är nu cirka 100 000 ton.
Bränslet används främst av bussar och lastbilar samt låginblandas i dieselbränsle. Det kan även tankas som B100 bränsle på flera bensinstationer.
– Det är skillnad på RME och RME, säger Ecobränsles vd Claes Ramel och framhåller vikten av färsk råvara för ökad bränslekvalitet.
– Rå rapsolja oxiderar vilket försämrar kvalitén, men eftersom vi ligger online med AAK så använder vi endast några timmar gammal olja. Internationellt finns exempel på att rapsolja kan lagras 4-5 månader innan den konverteras till RME.
– Vår RME klarar temperaturer ner till -26 grader utan problem, säger Claes Ramel.
RME produktionen vid Perstorp, Stenungsund
Perstorp Bioproducts AB
Den andra stora tillverkaren av FAME bränsle i Sverige är Perstorp Bioproducts AB som sedan 2007 tillverkar RME i sin anläggning i det stora kemiklustret i Stenungsund. Rapsoljan köps av danska Scanola. Perstorp Group är en globalt ledande special-kemikoncern med 1500 internationellt anställda som kontrolleras av det franska investmentbolaget PAI group.
– Av våra 150 000 årliga ton biodiesel går 90 000 ton in som låginblandning och följer den internationella FAME standarden. Resterande volym säljs som B100 diesel som ytterligare anpassats för att fungera i vårt klimat, säger Lars Lind, vd Perstorp Bioproducts.
– Vår volym motsvarar 1,5 TWh, mao gör vi cirka 14 procent av Sveriges biodrivmedel.
Nyligen meddelade Perstorp att man också köpt en norsk produktionsanläggning i Fredrikstad. som ökar företagets samlade FAME kapacitet till 250 000 ton per år.
– Vår B100 diesel Verdis Polaris Aura som framställs med fossilfri metanol har stor klimatnytta. Jämfört med mineraldiesel en förbättring med över 60 procent CO2 reduktion.
Det stora alternativet – HVO dieseln
Det stora internationella biodiesel alternativet kallas HVO (hydrerad vegetabilisk olja). Istället för esterifiering med metanol används här hydrering med vätgas. Man får då en enklare kolvätekedja med färre syreatomer och därmed ett bränsle som direkt kan mixas eller ersätta mineraloljediesel. Det brinner också med en mindre sotande låga och har därför bättre egenskaper. HVO är egentligen ett dåligt namn eftersom även andra än vegetabiliska oljor som djurfetter används i produktionen. Ett annat ofta brukat namn namn är HEFA (Hydroprocessed Esters and Fatty Acids).
Neste NextBTL plant in Rotterdam
I särklass störst på marknaden är finska Neste med tillverkning i Finland samt i två mycket stora enheter på vardera 800 000 ton i Rotterdam respektive Singapore. Neste levererar följande till marknaden.
• Neste Green som är 10 % NEXBTL som inblandas i mineraldiesel
• Neste Green 100 % NEXBTL förnybar diesel
• NEXBTL flygbränsle som blandas 50/50 med konventionellt flygbränsle
• Biopropan (LPG) som tillverkas i Rotterdam
• Därtill produceras olika kemikalier som förnybar nafta och isoalkan.
Den stora teknik-konkurrenten är amerikanska Honeywell-UPO med sin Ecofining process. Det Italienska energiföretaget Eni har med den processen nyligen konverterat ett äldre raffinaderi i Venedig. Kapaciteten är 300 000 ton HVO per år och produktion startade i maj 2014. Råvaran är palmolja. Företaget går nu vidare och konverterar ännu ett raffinaderi, (Gela) på Sicilien.
I Spanien samproducerar Repsol 160 000 ton/år HVO med mineraldiesel i raffinaderierna i Bilbao och Cartagena. I Huelva producerar Cepsa 278 000 ton/år också i samproduktion. I Frankrike har Total med sitt projekt BioTfuel annonserat konvertering av två oljeraffinaderier, ett i Dunkirk och ett i LaMede.
Sunpine producerar råtalldiesel i Piteå som skeppas till Göteborg där Preem gör Evolution diesel som nu blandas med 50 procent med fossilt dieselbränsle.
Tallolja är Nordens viktiga HVO råvara.
SunPine i Piteå, ägt av Sveaskog, Södra Skogsägarna, Preem, Kira, och Laster konverterar råtallolja till råtalldiesel som sedan skickas med båt till Preems raffinaderi i Göteborg. Där produceras Preem Evolution diesel, ett blandbränsle som företaget nu annonserar ökar till 50 procent bioinnehåll från tidigare 22 procent. I ett första steg genomförs hydrering i ett andra en isomerisering för att förbättra köldegenskaperna.
UPM:s fabrik i Lappeenranta, Finland producerar 100 000 ton BioVerno från tallolja.
Efter att ha investerat 175 miljoner Euro har skogsindusrrin UPM I Finland i maj i år öppnat en ny fabrik, Lappeenranta Biorefinery. Talloljan levereras i huvudsak från intilliggande massabruk.
– Den nya fabriken är ett medvetet steg i den pågående omvandlingen av skogsindustrin, säger Heikki Vappula, executive Vice President UPM Biorefining.
