Det kommer att kosta 15 miljarder kronor och ta över 20 år att bygga ut det svenska vägnätet så att det klarar 74 ton tunga lastbilar. Men redan inom ett år kan ett begränsat vägnät öppnas, skriver ATL.nu.
– Det som är nytt är att vi har gjort en översyn av hela vägnätet, vi vet nu vad det finns för förutsättningar att öppna upp det för 74 ton, säger Kenneth Natanaelsson på Trafikverket.
I en rapport till regeringen konstaterar Trafikverket att större delen av vägnätet skulle klara en höjd bruttovikt upp till 74 ton. Problemet är främst en del broar som riskerar att bli flaskhalsar i systemet.
Kan gå på 12 år i bästa fall
Trafikverket förslår en ny bärighetsklass BK4 som tillåter fordonståg på upp emot 74 ton. Det långsiktiga målet bör vara att hela det statliga BK1-vägnätet ska kunna upplåtas till BK4 i framtiden. Det tar dock lång tid, uppåt 24 år. Om det satsas särskilt, Trafikverket talar om fem miljarder kronor, kan det gå på 12 år.
Idag 1 december höjs skatten på E85 som vid pump blir en dryg krona dyrare per liter. De flesta kommer att byta från E85 till bensin, tvärtemot regeringens och Alliansens ambitioner.
E85 är till drygt 70 % förnybart och halverar enligt Energimyndigheten klimatpåverkan jämfört med bensin. E85 finns på ungefär varannan av landets mackar och är därmed det vanligast förekommande biodrivmedlet. Etanol är också det största biodrivmedlet på global nivå.
– Biogas och eldrift är bättre drivmedel än dagens etanol, men återgången från E85 till bensin är tragisk och att inte utnyttja investeringarna som gjorts i kring 2000 E85- pumpar är inget annat än en dyr begravning, säger Mattias Goldmann, 2030- sekretariatet hos Fores.
Efterfrågan på E85 har halverats hittills i år och med prisökningen lär den i det närmaste upphöra helt.
– Det går inte att driva en klimatpolitik utan uthållighet, och det går inte att enbart satsa hela omställningen på en enda lösning – många nya bilar bör gå på el, men för befintliga bilar är det inte ett alternativ. Utan etanolen är 2030-målet svårt att nå, säger Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatet.
Etanol har varit mycket omdiskuterat. Efter en period med positiva artiklar kom en lång rad felaktiga artiklar som fick stort genomslag. Vem minns inte ”årets bild” 2006 som sades visa en kolkrafteldad etanolanläggning i Brasilien. Bilden var bluff, men fick stort genomslag; symptomatisk för en sned mediedebatt.
– FN:s livsmedelsorgan FAO slår i sin nya rapport med rubrik ”Food AND Fuel” fast att produktion av biodrivmedel utmärkt kan kombineras med ökad livsmedelsproduktion. Det är synd att detta tänkesätt inte slagit rot hos media, som torgfört att produktionen av etanol, och rimligen även till exempel kaffe och socker, skulle hota tillgången på mat. Därtill kommer endast en mycket liten del av etanolen i Sverige från utvecklingsländer, och inget alls från Afrika, säger Mattias Goldmann.
2030-sekretariatet slår fast att det ska ställas hårda krav på produktion av alla drivmedel. Klimatkrav, energieffektivitetskrav men även krav på arbetsförhållanden.
– Är då etanolen då så mycket sämre producerat än råolja från Ryssland eller Nigeria? Naturligtvis inte, kraven på biobränslena är mycket högre än på deras förfäder fossilerna. Etanolens produktion granskas av oberoende granskare, ingen följer oljan väg till de europeiska raffinaderierna. Återgången från E85 till fossilbensin är tragisk, avslutar Jakob Lagercrantz.
Kraftfull koldioxidminskning och sänkta kostnader när SCA ersätter olja med 90 000 ton pellets
Det stora skogs- och hygienföretaget SCA har på senare år investerat stort i sina norrländska bruk, inte minst när det gäller att minska oljeanvändningen genom energieffektivisering och bränslebyte. Mesaugnarna i Östrand och Munksund eldas numer med pellets och i Ortviken har man konverterat två stora pannor som i sin tur kopplats ihop med Sundsvalls fjärrvärmenät. Det till en halverad investeringskostnad jämfört med om Sundsvall byggt en ny egen panna. Totalt ersätter 90 000 ton pellets omkring 40 000 kubikmeter eldningsolja.
Först ut var massabruket i Östrand med en träpulvereldad mesaugn
Först ut av SCAs produktionsenheter var Östrand, sulfatmassabruket som ligger straxt norr om Sundsvall och som producerar 425 000 ton barrsulfatmassa per år. För fyra år sedan installerades en ny mesaugn levererad av Andritz varigenom 18 000 m3 olja ersattes av 40 000 ton träpellets, som pulvriserades på plats för att eldas som träpulver.
Mesaugnen – Träpulvret ger en bra flexibilitet och de höga temperaturer som behövs i kalkugnen. Träpulvret får vara högst 1 mm i diameter. På vägen genom den roterande 120 meter långa kalkugnen så värms successivt kalciumslurryn från bruket (kalcium karbonat) mer och mer för att till slut vid 1100 grader konverteras till kalcium oxid, ofta kallad bränd kalk.
– SCA investerade mer är 500 miljoner kronor i sitt nya Bio Loop system. Initiativet följdes noga av övriga industrier, berättar SCAs Bioloop chef Håkan Wänglund.
Den stora frågan när vi inledde projektet, säger Markku Lankinen, Andritz säljansvarige var huruvida träpulvret skulle reagera med mesan (kalkslurryn) och störa processen. Den andra frågan var om processen verkligen skulle vara stabil vid 100 procent utnyttjande.
Den nya ugnen ersätter två gamla och minskar den fossila koldioxiden med mer är 80 procent. Kapaciteten är 550 ton per dag men kan expanderas till 774 ton per dag vilket gör det möjligt att senare expandera Östrands massaproduktion till 800 000 ton klorfri massa per år.
Träpulvret har gett en bra flexibilitet och de höga temperaturer som behövs i kalkugnen. Träpulvret får vara högst 1 mm i diameter. På vägen genom den roterande 120 meter långa kalkugnen så värms succesivt kalciumslurryn från bruket (kalcium karbonat) mer och mer för att till slut vid 1100 grader konverteras till kalcium oxid, ofta kallad bränd kalk.
Träpelletsen till Östrand kommer från SCAs egen fabrik Bionorr i Härnösand som ligger endast 40 km bort. En ytterligare fördel är att industrins jämna efterfråga balanserar årsbehovet för Bionorr som annars har värmemarknaden som huvudsaklig avsättning och då merparten av leveranserna under vinterhalvåret.
Nu har man förstås inte endast satsat på att byta bränsle. Jens Olsson biträdande platschef på Östrand berättar att man också genomfört ett mycket lyckat energibesparingsprogram. I totalt 60 dokumenterade energibesparingsprojekt har man lyckats spara in 57 GWh el per år. SCA koncernen har också ett gemensamt program kallat E-SAVE där man sprider erfarenheter till varandra.
SCA fabrik i Ortviken
SCA Ortviken har konverterat två pannor och ger fjärrvärme till Sundsvalls Energi
Den andra anläggningen SCA Ortviken tillkom 2013 – 14. Ortviken är en av Europas största producenter och producerar årligen 880 000 ton tidningsmassa. Företaget har nu ett fruktbart energisamarbete med Sundsvalls Energi. Kommunen stod inför beslutet att investera över 900 miljoner kronor för att ersätta och utöka sin energiproduktion men tvekade för kostnaderna. Istället beslöt man att inleda ett samarbete med industrin och gick in som medfinansiär och partner i en konverterad energiproduktion i Ortviken. Sundsvalls energi byggde också en 10 km fjärrvärmeledning som möjliggjorde att utöka fjärrvärmeleveranserna från tidigare 90 GWh/år till 300 GWh/timmar per år. Huvuddelen av de tillkommande 210 GWh kommer från pellets levererade av SCAs enhet Bionorr.
Även Östrand fabriken är numer inkopplade på Sundsvalls fjärrvärmenät genom en ny 7 km ledning som förbinder Timrås fjärrvärmenät med Sundsvalls. Samarbetet sluts genom att SCAs stora sågverk i Tunadal är en av Sundsvalls energis största kunder då man redan innan köper energin till sågens virkestorkar. SCA levererar numer ungefär hälften av Sundsvalls fjärrvärmekapacitet. I systemet har man 16 MW återvunnen energi från Östrand, 40 MW återvunnen energi från Ortviken och upp till 80 MW färsk ånga från de nya pannorna.
Även Ortviken valde Andritz som huvud leverantör som också fick uppgiften att återvinna värme från Östrand för fjärrvärmeleveranser. Två pannor på vardera 100 MW har konverterats i Ortviken. En oljepanna som fått 4 träpulverbrännare installerade och en rosterpanna som fått tre pulverbrännare men som även fortsättningsvis kan elda en viss mängd bark. Totalt har 120 MW träpulverbrännar kapacitet installerats. Andritz har också ansvarat för mottagnings, malnings (2 hammarkvarnar) och hanteringssystemet av pellets och träpulver. World Thermal Services WTS levererade brännarna och ett emissionskontroll system. ABB har svarat för automationslösningen som styr och övervakar hela anläggningen, inklusive säkerhetssystem. Ortvikens befintliga system för ved, massa och energi har också integrerats i den nya automationslösningen.
Årsförbrukningen är planerad till 35 000 ton pellets och den dagliga max användningen till 500 ton.
SCA investerade 380 miljoner kronor och Sundsvall cirka 100 miljoner kronor i projekten.
Mesaugnen i SCAs fabrik i Munksund
SCA Munksund väljer pellets istället för olja i en ny mesaugn
SCA Munksund utanför Piteå producerar 390 000 ton oblekt kraftliner samt White top kraftliner per år och har just tagit en ny mesaugn med träpulvereldning i provdrift. Ugnens kapacitet är 300 ton kalk per dygn. Det ekologiska fotavtrycket reduceras nu med 75 procent.
Investeringsbeslutet på 490 miljoner kronor annonserades redan 2012 men projektet har av olika skäl blivit försenat.
Nu pågår intrimning och den gamla oljeedade kalk mesaugnen står kall och stilla, konstaterar Per-Håkan Stoltz, projektägare, nöjt.
Vi har haft möjlighet att ta vara på erfarenheterna från Östrand vilket förstås varit mycket värdefullt.
Leverantör av mesaugnsprojektet i Munksund är Valmet som i sin tur anlitat danska FL Schmidt som huvudsaklig underleverantör. Leveransen inkluderar även bränslehantering, lager och sönderdelning till träpulver. Automationen har SCA svarat för själva.
Pellets till Munksund levereras av Bioenergi i Norrland som i sin tur får väsentlig del av sin råvara från SCAs närliggande sågverk.
– Det blir mest praktiskt så, kommenterar Stefan Rönnkvist ansvarig för SCAs pelletverksamhet.
– Bioenergi i Norrlands fabrik ligger i Luleå endast sju mil från Munksund, betydligt närmare än de 40 milen vi har till vår egen produktion i Härnösand.
– Vi är ju ute efter att få bra ekonomi likväl som att minska det ekologiska fotavtrycket så mycket som möjligt.
Som mest kan man i Munksund förbränna 5 ton pellets i timmen och under ett år räknar man med att förbruka cirka 17 400 ton träpellets.
De tre presenterade fabrikerna ingår i SCAs affärsenhet Forest Products, som producerar tryckpapper för tidningar, tidskrifter och kataloger, kraftliner, sågade trävaror och förnybar energi. SCA Forest Products förvaltar också SCAs stora skogsinnehav och försörjer SCAs svenska industrier med virkesråvaror.
I slutet på sjuttiotalet och på 80-talet satsade Nämnden för Energiproduktionsforskning på utveckling av energiskog o flera olika programområden. En del innehöll skördeteknik. Bilden visar en så kallad buntskördare, Den klipper av och buntar ihop stammarna stående och lägger sedan ner dem på marken för senare uppsamling.
Det är ett litet exempel på vad som ryms i våra omfattande arkiv som dokumenterat det mesta som har hänt sedan 1977 då vi började arbeta med bioenergi. Genom att vi under alla år publicerat tidskrifter och arrangerat konferenser och fotograferat och fotograferat så finns det stora skatter av händelser att botanisera bland. Här kommer vi successivt bygga upp en stor dokumentation av bioenergins historia.
