Category Archives: Bioenergi

September rapport av priser för biobränsle och fjärrvärme

Energimyndigheten rapporterar i huvudsak stabila priser för trä och torvbränslen samt fjärrvärme med undantag för fallande priser för RT-flis och en prisspik för industrins biprodukter för kvartal 2. Priserna publiceras av Energimyndigheten med samlas in av SCB.

Uppgifterna för det senaste kvartalet är preliminära. Revideringar som kommer i nästa rapport är vanliga. Det markanta skuttet i trädbränslestatistiken för biprodukter för industrin som enligt preliminära uppgifter ökat från nivån 150 – 160 kr/MWh till 175 kr/MWh för kvartal 2 bör därför tas med försiktighet tills vidare.

priser fjärrvärme och biobränslen
Prisstatistik biobränslen och fjärrvärme från Energimyndigheten

Priset för returträ till värmeverk har successivt fallit från toppen 97 kr/MWh 2014 till det hittills lägsta på 78 kr/MWh.  Övriga redovisade priser ligger ganska konstanta. Förädlade biobränslen till värmeverk på 267 kr/MWh, skogsflis för värmeverk 188 respektive 183 för industrin samt biprodukter till värmeverk på 150 kr/MWh.

För torven är det stabila priser med en liten höjning för kvartal 2 2017 men inom det spann som gällt under de senaste tre åren. Stycketorven kostar 157 samt frästorven 148 kr/MWh flr värmeverken.

Fjärrvärmepriserna följer utetemperaturerna på det sättet att sommarpriserna är väsentligt lägre än vinterpriserna och tidigare årsgenomsnitt. I juni uppvisas låga 589 kr/Mwh och under det att januari hade 943 kr/MWh. Årsmedel för 2014 till 2016 har varit svagt stigande, från 734 till 755 kr/MWh.  Dessa priser inkluderar energiskatt och moms.

För den senaste perioden kvartal 2 påpekar myndigheten att priserna fortfarande är preliminära. För kvaratal 1 skedde fler revideringar jämfört med de första redovisade. Kvartal 2 är därför inte redovisade i diagrammet.

Bränslepriser redovisas utan skatter under det att fjärrvärmepriserna inkluderar såväl energiskatter som moms.

Fyra gånger per år ger Energimyndigheten ut uppgifter om priser för biobränsle och fjärrvärme som producerats av SCB, Statistiska Centralbyrån. De senaste uppgifterna publicerades den 4 september 2017. Nästa utgåva kommer den 12 december.  Uppgiftslämnare är 146 fjärrvärmeverk och 30 industrier.

Viktig observation

Observera att statistiken inte redovisar det marknadspris som gäller under kvartalet utan speglar den kostnad som förbrukaren haft för bränslet under kvartalet, efter principen först in först ut ur lager. Långa leveransavtal kan medföra att den aktuella prisnivån för nya avtal under den perioden signifikant kan skilja sig från uppgivna värden.

Artikeln är publicerad 2017-09-18 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

 

Miljödom klar för Mälarenergis nya biobränsleeldade kraftvärmeanläggning.

Mark- och miljödomstolen i Nacka har godkänt Mälarenergis ansökan om att få bygga och driva ett nytt 150 MW biobränsleeldat kraftvärmeblock i Västerås. 

Mälarenergi fasar med det kommande block 7 ut den sista mängden kol och olja och ersätter dessa med i första hand  returträ. Den nya anläggningen som ska byggas intill den befintliga kraftvärmeanläggningen nära hamnen i Västerås, är en investering på 1,7 miljarder kronor och beräknas tas i drift år 2020. Samtidigt  kommer de äldre delarna av kraftvärmeverket att fasas ut och framtida leveranserna av prisvärd fjärrvärme säkras.

Mark- och miljödomstolen i Nacka har nu beviljat Mälarenergi miljötillståndet som reglerar verksamhetens omfattning samt hur stora utsläpp av föroreningar till luft och vatten som får förekomma från Block 7.

–  Vi kan nu fortsätta vidareutveckla vår verksamhet för att leverera driftsäker och prisvärd el och fjärrvärme med minsta möjliga miljöpåverkan, säger Niklas Gunnar,  chef för affärsområde Värme på Mälarenergi.

Under projektets gång har Mälarenergi hållit en kontinuerlig dialog med närliggande verksamheter och berörda parter. Redan hösten 2015 bjöd Mälarenergi in samhället till en samrådsdialog för att berätta om sina framtida planer och informera allmänheten om den nya anläggningen.

Projekteringen av Block 7 har pågått sedan 2015 och i oktober 2016 tog Mälarenergis styrelse ett enhälligt beslut om att gå vidare med investeringsplanerna. I februari 2017 tog Västerås Kommunfullmäktige det slutgiltiga och verkställande beslutet om att gå vidare och uppföra den nya anläggningen. Sedan dess har planeringen inför bygget fortsatt med upphandling av anläggningens olika delar som; panna, rökgasrening, bränslehantering och turbin.

Block 7 kommer att eldas med återvunnet trä, och tillståndet från mark- och miljödomstolen innebär att Mälarenergi i panna 7 kan förbränna högst 300 000 ton återvunnet träbränsle per år, av detta får högst 30 000 ton vara farligt avfall . Bränsleeffekten i den nya anläggningen blir 150 MW varav 50 MW el och 100 MW värme.

Det här beslutet innebär det största steget mot ett hållbart samhälle som Mälarenergi någonsin tagit, säger Mälarenergis styrelseordförande Staffan Jansson. Samförbränningen i block 6 som startade hösten 2014 var ett viktigt steg i vår resa mot framtidens samhälle och med Block 7 går vi nu hela vägen mot att bli fria från bränslen som kol och olja.

Den högra delen av Kraftvärmeverkets ursprungliga byggnad rymmer Panna 4 som den 8 september 2017 stängdes  för gott. Panna 4 och dess tillhörande turbin togs i drift 1973.  Pannan konstruerades ursprungligen  för olja. Sedan  byggdes den  om vid flera tillfällen under åren. 1983 konverterades den till att  kol, 1998  till tallbecksolja och 2002 till  träpellets och torv. Totalt har pannan varit igång 176 801 timmar under dessa 44 år!

Det nya blocket ersätter de äldsta 50-åriga delarna av Kraftvärmeverket som varit i drift sedan 1963 och eldas med kol och olja. Block7 kommer att eldas med återvunnet trä som bränsle och därmed används endast återvunna och förnybara bränslen i kraftvärmeproduktionen. Västerås stad kommer att nå sina miljömål och fjärrvärmekunderna får en trygg, prisvärd och hållbar uppvärmningsform.

 

Om Mälarenergi

Mälarenergi är ett infraserviceföretag som består av ca 700 medarbetare. Vi finns nära kunderna i Mälardalen och levererar el, värme, vatten, kyla samt snabba kommunikationslösningar med tillhörande tjänster. Vi erbjuder energieffektiviseringstjänster till företagskunder i regionen och säljer dessutom el till privat- och företagskunder i hela Sverige. Koncernen ägs av Västerås stad och omsätter cirka 3 miljarder kronor.

Artikeln är publicerad 2017-09-13 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Debatt: EU-förslag hotar tillväxten i bioekonomin

Debatt; När efterfrågan på förnybara och fossilfria produkter ökar i världen vill EU-kommissionen begränsa tillgången på hållbar skogsråvara. I september avgör parlamentet om man vill gå på samma linje. Då röstar de om regler för hur skog och mark i Europa ska bidra till att nå FN:s klimatmål, ett regelverk som går under förkortningen LULUCF. 

– EU-kommissionen vill att ett lands avverkningsnivå ska beslutas utifrån den historiska intensiteten i skogsbruket. Här bortser man helt och hållet från marknadsmekanismer, att det finns något som heter tillgång och efterfrågan. Idag ökar efterfrågan på hållbara material. Intresset för att bygga hus i trä är större än någonsin och modeindustrin vill tillverka kläder av skogsråvara, för att bara nämna ett par exempel. Utgår vi från historisk intensitet, stryper vi effektivt tillgången på skogsråvara och cementerar vårt beroende av fossila råvaror, säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna.

Historisk intensitet innebär att ett lands avverkningsnivåer ska bestämmas av hur mycket man har avverkat tidigare. Ett land som inte avverkat all den skog som varit tillgänglig för avverkning tidigare kan inte öka användningen av sin skogsresurs i klimatarbetet. Om man gör det måste det rapporteras som utsläpp.

– För en utveckling mot ett fossilfritt samhälle där vi ersätter olja, kol och andra ändliga råvaror med förnybara och biobaserade råvaror måste EU enas om att det är den möjliga framtida hållbara avverkningen i Europas skogar och inte historiken som avgör hur mycket vi kan använda för att tillverka hus, möbler, förpackningar, papper, kläder, energi och annat vi behöver, menar Mårten Larsson.

– Begränsar vi EU:s skogsbruk innebär det att importen ökar oavsett om det rör papper, trävaror eller bioenergi. Det kan leda till negativa effekter på markanvändningen i länder utanför EU.

Just nu är det ovisst hur utgången blir i parlamentets omröstning. I somras valde miljöutskottet att gå på kommissionens linje. Jordbruks- och industriutskotten vill däremot, i likhet med den svenska regeringen, att beräkningarna ska utgå från vilka volymer i varje land som är tillgänglig för avverkning i framtiden.

– Mitt intryck är att de svenska EU-parlamentarikerna inser allvaret i frågan. Nu hoppas jag att vi tillsammans lyckas övertyga en majoritet i parlamentet att fatta rätt beslut, säger Mårten Larsson, som i grunden är positiv till lagstiftningens syfte och innehåll.

– LULUCF-lagstiftningen har, om den utformas rätt, potential att bli en lagstiftning som stimulerar medlemsländerna i EU till ett aktivt skogsbruk och till att öka användningen av hållbara biobaserade material. Det är den långsiktigt bästa strategin för att mildra växthuseffekten, säger Mårten Larsson.

Kontakt
Mårten Larsson, vice vd

Skogsindustrierna  är branschorganisationen för massa-, pappers- och den trämekaniska industrin. Skogsindustrierna företräder ett 50-tal massa- och pappersbruk i sammanlagt ett 20-tal koncerner/företag och cirka 120 sågverk i ett 60-tal koncerner/företag, samt ett 40-tal företag med nära anknytning till massa-, pappers- eller trävarutillverkning. Inom Skogsindustrierna ingår verksamheten  Svenskt Trä  och sekretariatet för  BioInnovation . Skogsnäringen sysselsätter cirka 70 000 personer och exporterade för 127 miljarder kronor 2015.

Artikeln är publicerad 2017-09-06 på mediaportalen novator.se och är granskad och publicerad av Lennart Ljungblom . Det är ett debatt inlägg från skogsindustrierna.  Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Biodrivmedel: Södra ska producera metanol i Mönsterås

Målet är att producera 5000 ton biometanol per år genom den nya anläggningen, som kommer att ligga vid Södras massabruk i Mönsterås. Det långsiktiga målet är att öka produktionen ytterligare till såväl personbilstransporter och lastbilstransporter som sjöfart. Om försöket slår väl ut kan även Mörrum och Värö få liknande anläggningar.

– Allt fler inser vikten av övergången mot fossilfria alternativ, men produkterna måste fram också. Vi har tillgång till den bästa och mest förnybara råvara som finns; skogen. Vi har också det industriella kunnandet som behövs för den här typen av komplexa, innovativa produkter, säger Catrin Gustavsson, Innovationsdirektör, Södra.

Biometanolen kommer att framställas av den råmetanol som uppstår vid tillverkningsprocessen i Södras massabruk. Den blir alltså en del i den cirkulära process som redan finns vid Södras bruk, där grunden är skogsråvara som används i dess alla delar och för bästa möjliga effekt. Under våren 2019 kommer den första leveransen att nå marknaden.

– Ska Sverige kunna nå klimatmålen om fossilfrihet krävs bra alternativ till de fossila produkter som finns idag. Det här blir en viktig milstolpe i den utvecklingen. Det ligger också i linje med Södras egen strategi att vara helt fossilfria till år 2030, säger Henrik Brodin, affärsutvecklare drivmedel, Södra.

Metanol används idag som låginblandning, 11 procent, i rapsmetylester, RME. I den formen kan drivmedlet användas i lastbilar.

– Då får man in en grön metanol i drivmedlet och därmed högre klimatnytta. Det ligger i linje med Södras egen strategi att vara helt fossilfria till år 2030, säger Henrik Brodin, affärsutvecklare drivmedel på Södra.

Södra samarbetar också med Statkraft i Norge där man i det gemensamt ägda utvecklingsbolaget Silva Green Fuel i Tofte avser att tillverka bidrivmedel i storskala.  Statkraft tog över aktierna i norska Södra Cell Tofte när Södra gjorde sig av med verksamheten.

Fakta
Södras biometanol är framtagen helt och hållet av skogsråvara och utsläppet av fossil koldioxid vid förbränning är därför noll. Tillverkningsprocessen bidrar dock i dagsläget med ett marginellt tillskott av fossilt koldioxid. Klimatmässigt innebär det att om man kör med Södras biometanol istället för med fossilt drivmedel minskar man koldioxidutsläppet med omkring 99 procent – den högsta andelen på marknaden idag.

 

Flyget tankas snart med Biobränsle på Kalmar flygplats

Under Kalmarsundsveckan har Kalmar Öland Airport  fyllt sin tankanläggning med bioflygbränsle. Huvudsyftet är att minska de fossila koldioxidutsläppen, under en vanlig dags flygningar mellan Kalmar och Stockholm. Man vill också skapa en regional Fly Green Fund för att skapa en hållbar  finansiering för fortsatt användning av  biodrivmedel på flygplatsen.

Biobränslesatsningen på Kalmar Öland Airport sker i samarbete med flygbolagen SAS och BRA, bränsleleverantören Air BP, SkyNRG och Fly Green Fund.

Hållbarhetsfrågan har en central roll i flygplatsens arbete och därför har man valt att göra den här satsningen under Kalmarsundsveckan, regionens egen hållbarhetsvecka. Den 30-31 augusti kommer det finnas bioflygbränsle motsvarande den totala bränsleförbrukningen för nio flygresor mellan Kalmar och Stockholm, i flygplatsens tankanläggning. Volymen motsvarar en ganska normal dags flygningar till huvudstaden.

”Förutom en ren miljövinst så ser vi detta som ett bra tillfälle att öka allmänhetens och resenärernas känndedom om bioflygbränsle och de möjligheter som finns att vara med och påverka”, kommenterar Ronny Lindberg, VD och Flygplatschef, Kalmar Öland Airport.

Med bioflygbränsle i tanken så minskar flygtrafikens miljöpåverkan. Men bioflygbränsle är fortfarande 4-5 gånger så dyrt som fossilt jetbränsle och volymen måste upp för att priset ska gå ned.

Lokalt engagemang är avgörande för globala effekter på flygtrafikens miljöpåverkan och nästa steg i arbetet i Kalmar handlar om att hitta förutsättningar för regional finansiering av bioflygbränsle i form av en regional Fly Green Fund, där medel från regionens företag och privatkunder går till inköp av bränsle som hamnar i tanken på Kalmar Öland Airport.

”Flygbranschens aktörer och resenärerna kan hjälpas åt att kickstarta marknaden för bioflygbränsle genom att dela på kostnaderna”, menar Maria Fiskerud, projektledare RISE, tidigare VD för Fly Green Fund.

Det är redan i dag möjligt att agera i frågan och Kalmar Öland Airport köper bioflygbränsle motsvarande sitt eget tjänsteresande sedan två år tillbaka. Nu har även flygplatsens ägare, Kalmar Kommunbolag och Kalmar kommun, utrett förutsättningarna för att de offentliga verksamheterna i regionen kan gå ihop och handla upp bioflygbränsle för 2018, motsvarande sitt tjänsteresande.

”Glädjande nog har utvecklingen av grönt flygbränsle startat. Vi kommer därför att klimatkompensera för våra egna flygresor genom att se till att flygen som lyfter från Kalmar Öland Airport får en portion grönt bränsle i tanken,” säger Bertil Dahl(V), Kommunalråd och kommunstyrelsens 2:a vice ordförande.

Om Fly Green Fund

Fly Green Fund är en ekonomisk förening utan vinstintresse, med syfte att ge resenärer möjlighet att minska sitt klimatavtryck när man flyger. Tillsammans med företagskunder och privatresenärer vill de kickstarta den nordiska marknaden för bioflygbränsle. Läs mer på kalmarolandairport.se/miljoe/fly-green-fund/ och på  flygreenfund.se 

Om Kalmar Öland Airport

Kalmar Öland Airport verkar för att i nära samarbete med näringslivet, regionen och ägaren Kalmar Kommun, utveckla flygtrafiken till och från Kalmarregionen, såväl nationellt som internationellt.  Kalmar Öland Airport är med sina ca 238 000 passagerare 2016, Smålands ledande flygplats med reguljär trafik till Stockholm Arlanda och Stockholm Bromma samt en omfattande chartertrafik till Grekland, Kroatien, Spanien och Italien.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-08-29 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom. Den bygger på ett pressmeddelande från flygplatsen. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Indien ökar takten, ny agenda sätter 100 GW förnybar el till 2019-20

Tankesmedjan Niti Aayog har lagt upp det ambitiösa målet för den indiska regeringen att nå 100 GW (100 000 MW) förnybar energi om bara 2 – 3 år. För att klara detta vill man inte bara ha kapacitetsmål utan också förbättringar för infrastrukturen. Målet 100 GW är bara ett delmål på väg mot 175 GW 2022.

Enligt julis månadsrapport från Central Electricity Authority har Indien nu 58,3 GW förnybar el varav vind står för 32,5 GW, solen för 13,1 och 4,3 GW är småskalig vattenkraft och 8,1 GW Biomassa.

En kritisk komponent som måste utvecklas påpekar tankesmedjan är lagringssystem  och föreslår därför att statliga Solar Energy Corporation  of India (SECI) utvecklar lösningar för att pressa priser såväl inom hushållssektorn liksom storskaliga nätlösningar för den distributionssektorn.

Coal India
Power, coal, mines and renewable energy minister Piyush Goyal har annonserat att Coal India skall satsa på solel för att minska sitt ekologiska fotavtryck.

Tankesmedjan föreslog i somras också att regeringen skulle dela upp statsägda jätteföretaget Coal India Ltd. i flera delar för att öka transparens och konkurrens – förslaget har dock hittills avvisats av regeringen.  Istället har “Power, coal, mines and renewable energy” ministern Piyush Goyal utfäst att  Coal India Ltd (CIL) skall bygga 1 GW ( 1,000 MW) solkraft för att minska sitt carbon footprint.  Goyal sa att konceptet  “En nation, ett nät och ett pris” med fördelaktiga marginalpriser skall stärkas ytterligare och att Indien skall bli nettoexportör av el 2017.

av Lennart Ljungblom

Artikeln är publicerad 2017-06-22 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger bland annat på information  från magasinet EQ International. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

För att bättre förstå energiläget i Sverige och Norden är en ökad internationell kunskap bra. I en rankning publicerad av EQ Magasin hamnar Sverige på plats 20 avseende förnybar energi.  Novator.se kommer under kategorin internationellt fortsätta redovisa internationella nyheter även om vårt fokus är Sverige och norden. Våra systersajter www.business.conbio.info , www.conbio.info och www.inbio.biz har sitt fokus internationell. 

USAs energimyndighet följer pelletsmarknaden noga månad för månad

Den amerikanska energimyndighetens DOE:s organ the U.S. Energy Information Administration, har i juni redovisat att 350 000 ton pellets exporterades från USA under maj månad till ett medelpris av 135,12 dollar per ton.

Den inhemska avsättningen noterades till 80 000 ton med genomsnittspriset 142,99 dollar per ton. Den samlade produktionen var 500 000 ton av vilka knappt 400 000 ton vara av industrikvalitet och 100 000 av den högre kaminkvalitén med låg askhalt.

Uppgifter hade insamlats från 88 producenter med en samlad produktionskapacitet av 11,92 miljoner ton per år. Antalet anställda motsvarade 1992 heltidsarbeten.

Produktionskapaciteten i USA fördelades med 2,41 miljoner ton i östra usa, 9,39 Mton i södra USA och 0,9 Mton i de västra delarna. 163.000 ton ny kapacitet är nu under uppförande. Totalt rapporterades den befintliga kapaciteten till 12,71 Mton varav 11,87 under produktion eller enbart med tillfällig avställning.

Artikeln är publicerad 2017-08-25 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Den bygger på uppgifter från amerikanska Energy Information Agency, EIA. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Mer än 20 procent biodrivmedel första halvåret 2017

Mer än 20 procent biodrivmedel första halvåret 2017

Mer än var femte liter drivmedel som de svenska bilisterna och åkarna tankade första halvåret 2017 var biodrivmedel. Det visar färsk statistik från SCB som Svebio (Svenska Bioenergiföreningen) bearbetat. Särskilt stor var ökningen för biodiesel HVO. Men också användningen av biogas ökade kraftigt. Användningen av etanol och rapsdiesel var stabil jämfört med 2016.

De totala leveranserna av drivmedel ökade från 45 TWh till 45,7 TWh. Användningen av fossil bensin minskade med 5 procent medan användningen av fossil diesel ökade. Användningen av biodrivmedel ökade från 8,3 TWh första halvåret 2016 till 9,2 TWh första halvåret 2017. Andelen biodrivmedel av de totala drivmedelsleveranserna ökade från 18,4 procent till 20,2 procent.

Ökningen var störst för HVO-biodiesel, där särskilt försäljningen av ren HVO mer än fördubblades mellan 2016 och 2017. Hela 29,2 procent av all diesel var biodiesel under första halvåret.

Försäljningen av etanol låg stabilt, liksom försäljningen av RME, rapsdiesel.

Leveranserna av biogas ökade med 13 procent, medan försäljningen av fossil gas som drivmedel minskade kraftigt. Andelen biogas av den totala volymen fordonsgas var 85 procent.

Om Svebio

Svebio – Svenska Bioenergiföreningen – är branschorganisation för företag som arbetar med att framställa, hantera och använda olika typer av biobränslen. Svebios ändamål är att öka användningen av bioenergi på ett miljömässigt och ekonomiskt optimalt sätt. Svebio grundades 1980 och har cirka 300 företag som medlemmar.

Artikeln är publicerad 2017-08-19 på mediaportalen novator.se utifrån ett pressmeddelande som har redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

1,2 miljarder att söka från Klimatklivet före 11 september

Nya pengar att söka från Klimatklivet

Nu har Naturvårdsverket på nytt öppnat för ansökan till Klimatklivet. Det finns 1,2 miljarder kronor som företag, kommuner, landsting, ideella föreningar och andra organisationer kan söka till lokala klimatåtgärder.

Preem lanserar bensin med högre andel förnybar biobränsle

De förnybara drivmedlen utvecklas kontinuerligt. Svenska Preem lanserar nu en bensin med 16 procent förnybart biobränsle  baserad på skogsråvara.

Nu tar företaget ännu ett steg i sin utveckling mot förnybara drivmedel genom att öka andelen biobränsle i Preem Evolution Bensin från 10 procent till 16 procent. De förnybara råvarorna i Preem Evolution Bensin är 5 procent etanol, 10 procent grön nafta och 1 procent ETBE (etyl-tertbutyleter).

Under 2016 minskade Preem Evolution Bensin koldioxidutsläppen med 12 200 ton, vilket motsvarar utsläppen från ca 8 100 bilar.

– Det här visar att utvecklingen av förnybara drivmedel går åt rätt håll. Vår vision är att leda omställningen mot ett hållbart samhälle, detta är ett bevis att vi är på rätt väg, säger Susanne Håkans, chef för produktledning på Preem.

Preem Evolution Bensin kan tankas i alla bensinfordon och har samma effekt som vanlig bensin. Produkten uppfyller svensk och europeisk standard (EN 228).

Den nya bensinen finns tillgänglig runt Östergötland, stora delar av Södermanland och Närke. Från och med den 1 juli utökar företaget området ytterligare till att även omfatta Blekinge och södra delarna av Småland.

Preem är Sveriges största drivmedelsbolag. Visionen är att leda omvandlingen mot ett hållbart samhälle. De två raffinaderierna räknas enligt företaget till de mest moderna och miljöanpassade i Europa med en raffineringskapacitet på över 18 miljoner kubikmeter råolja per år. Verksamheten omfattar produktion, försäljning, distribution samt trading och varuförsörjning. Preem förädlar och säljer bensin, diesel, eldningsoljor och förnybara drivmedel till företag och privatpersoner i Sverige och Norge. Drygt 2/3 av produktionen exporteras. Det finns ett rikstäckande servicenät med 570 tankställen för privat- och yrkestrafik. Preem AB har drygt 1 400 anställda varav 950 arbetar vid raffinaderierna. För helåret 2016 var Preems omsättning 56 miljarder SEK.

Artikeln är publicerad 2017-07-05 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den är baserad på ett pressmeddelande från företaget. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Online sedan 1995