BMH levererar bränslehantering till Borås Energi kraftvärmeverk i Sobacken
Den yttre bränslehanteringen till kraftvärmeverkspannan på Sobacken i Borås blir en uppgift för BMH Technology Oy. vilket den 16 mars sattes på pränt i och med kontraktskrivningen med Borås Energi och Miljö. Kontraktsumman för Energi och Miljöcenter är 92 miljoner kronor. Den kompletta anläggningen inklusive intilliggande VA verk skall tas i bruk 2018. I höstas tecknades avtal med Veidekke entreprenad för markarbeten. Kraftvärmeverket får en bränsleeffekt på 120 MW samt en rökgaskondensering på 32 MW.
I entreprenaden yttre bränslehantering ingår beredning, mellanlagring och transport av bränsle till den framtida kraftvärmepannan i Energi och Miljö Center-projektet på Sobacken i Borås. Detta innebär hela transportvägen från att bränslefliset transporteras från bränsleplan till fickan och går genom beredningen där det överstora materialet sorteras ut. Därifrån forsätter det sedan vidare till två bränslesilos där det lagras under kort tid och sedan transporteras vidare till dagsilon där bränslet för den dagliga driften lagras. Därifrån sker inmatning till kraftvärmepannan.
Biodiesel – tekniken under kontroll men politiken svajar.
www.novator.se/Lennart Ljungblom
Fame/RME, RSO, HVO Diesel – ja det finns många namn på alternativ till mer eller mindre koldioxidneutrala alternativ till diesel. Poilitiken har dock lagt ett tak på FAME expansionen och istället beslutat att släppa fram HVO.
Få industriområden har varit utsatta för så häftiga vindar som biodiesel branschen. Den konventionella tekniken (FAME/RME) fungerar bra trotts vissa återkommande problem med igensatta bränslefilter om dåligt import bränsle når marknaden. Kampanjer mot att använda möjliga matråvaror som råvara har lagt politiska marknadslock på utvecklingen och nu gäller i realiteten ett 7 procentigt tak på FAME/RME bränsle. Låga oljepriser och minskade skatteavdrag för Fame-användare vilka gäller från årsskiftet gör att många åkerier återgått till fossildiesel.
Kemisk struktur för olika sorters biodiesel
Cellulosa baserade råvaror släpps ej fram däremot petroleum industrins HVO
Förgasningstekniken av cellulosa råvaror har inte slagit igenom, främst på grund av det dåliga investeringsklimatet. Finansiärerna tvekar, när politiken svajar. Ett nytt teknikområde har dock fått ett genomslag. Det gäller HVO, hydrering av biooljor. Branschen domineras av finska Neste. Men nu investerar traditionell oljeindustri och skogsindustri från varsitt håll i ny HVO-produktion. Båda branscher med industriella överkapaciteter som söker nya marknader.
Läget för konventionell biodiesel
I Sverige använder två stora fabriker rapsolja för produktion av konventionell biodiesel, FAME (Fatty Acid Methyl Ester) av rapsolja, som då kallas RME (Raps Metyl Ester). Internationellt används ofta soja- solros-, palm- eller returoljor. Biodieseln är internationellt betydligt större än i Sverige. Enbart Tyskland produceras över 2 miljoner ton FAME per år.
Processen är relativt enkel. Rapsfröna pressas och oljan, RSO (Rape Seed Oil) kan användas för livsmedel eller bränsle. Ungefär 46 procent av rapsfröet blir djurfoder. Den råa rapsoljan processas sedan med metanol i en esterifieringsprocess och RME (Raps Metyl Ester) och biprodukten glycerol erhålls.
Ecobränsle AB
I Karlshamn i spåren efter KF:s nedlagda margarinfabrik pressar det globala och på stockholmsbörsen noterade AAK rapsfrön till rå rapsolja och foder i Europas största rapsoljeraffinaderi. Intill uppförde 2006 Lantmännen Ecobränsle Sveriges första storskaliga biodiesel fabrik för att processa den råa rapsoljan vidare till RME. 2010 såldes fabrik och verksamhet till företaget Energigårdarna, som ägs av 9 stora skånska lantbruk som driver företaget vidare under namnet Ecobränsle. Kapaciteten är nu cirka 100 000 ton.
Bränslet används främst av bussar och lastbilar samt låginblandas i dieselbränsle. Det kan även tankas som B100 bränsle på flera bensinstationer.
– Det är skillnad på RME och RME, säger Ecobränsles vd Claes Ramel och framhåller vikten av färsk råvara för ökad bränslekvalitet.
– Rå rapsolja oxiderar vilket försämrar kvalitén, men eftersom vi ligger online med AAK så använder vi endast några timmar gammal olja. Internationellt finns exempel på att rapsolja kan lagras 4-5 månader innan den konverteras till RME.
– Vår RME klarar temperaturer ner till -26 grader utan problem, säger Claes Ramel.
RME produktionen vid Perstorp, Stenungsund
Perstorp Bioproducts AB
Den andra stora tillverkaren av FAME bränsle i Sverige är Perstorp Bioproducts AB som sedan 2007 tillverkar RME i sin anläggning i det stora kemiklustret i Stenungsund. Rapsoljan köps av danska Scanola. Perstorp Group är en globalt ledande special-kemikoncern med 1500 internationellt anställda som kontrolleras av det franska investmentbolaget PAI group.
– Av våra 150 000 årliga ton biodiesel går 90 000 ton in som låginblandning och följer den internationella FAME standarden. Resterande volym säljs som B100 diesel som ytterligare anpassats för att fungera i vårt klimat, säger Lars Lind, vd Perstorp Bioproducts.
– Vår volym motsvarar 1,5 TWh, mao gör vi cirka 14 procent av Sveriges biodrivmedel.
Nyligen meddelade Perstorp att man också köpt en norsk produktionsanläggning i Fredrikstad. som ökar företagets samlade FAME kapacitet till 250 000 ton per år.
– Vår B100 diesel Verdis Polaris Aura som framställs med fossilfri metanol har stor klimatnytta. Jämfört med mineraldiesel en förbättring med över 60 procent CO2 reduktion.
Det stora alternativet – HVO dieseln
Det stora internationella biodiesel alternativet kallas HVO (hydrerad vegetabilisk olja). Istället för esterifiering med metanol används här hydrering med vätgas. Man får då en enklare kolvätekedja med färre syreatomer och därmed ett bränsle som direkt kan mixas eller ersätta mineraloljediesel. Det brinner också med en mindre sotande låga och har därför bättre egenskaper. HVO är egentligen ett dåligt namn eftersom även andra än vegetabiliska oljor som djurfetter används i produktionen. Ett annat ofta brukat namn namn är HEFA (Hydroprocessed Esters and Fatty Acids).
Neste NextBTL plant in Rotterdam
I särklass störst på marknaden är finska Neste med tillverkning i Finland samt i två mycket stora enheter på vardera 800 000 ton i Rotterdam respektive Singapore. Neste levererar följande till marknaden.
• Neste Green som är 10 % NEXBTL som inblandas i mineraldiesel
• Neste Green 100 % NEXBTL förnybar diesel
• NEXBTL flygbränsle som blandas 50/50 med konventionellt flygbränsle
• Biopropan (LPG) som tillverkas i Rotterdam
• Därtill produceras olika kemikalier som förnybar nafta och isoalkan.
Den stora teknik-konkurrenten är amerikanska Honeywell-UPO med sin Ecofining process. Det Italienska energiföretaget Eni har med den processen nyligen konverterat ett äldre raffinaderi i Venedig. Kapaciteten är 300 000 ton HVO per år och produktion startade i maj 2014. Råvaran är palmolja. Företaget går nu vidare och konverterar ännu ett raffinaderi, (Gela) på Sicilien.
I Spanien samproducerar Repsol 160 000 ton/år HVO med mineraldiesel i raffinaderierna i Bilbao och Cartagena. I Huelva producerar Cepsa 278 000 ton/år också i samproduktion. I Frankrike har Total med sitt projekt BioTfuel annonserat konvertering av två oljeraffinaderier, ett i Dunkirk och ett i LaMede.
Sunpine producerar råtalldiesel i Piteå som skeppas till Göteborg där Preem gör Evolution diesel som nu blandas med 50 procent med fossilt dieselbränsle.
Tallolja är Nordens viktiga HVO råvara.
SunPine i Piteå, ägt av Sveaskog, Södra Skogsägarna, Preem, Kira, och Laster konverterar råtallolja till råtalldiesel som sedan skickas med båt till Preems raffinaderi i Göteborg. Där produceras Preem Evolution diesel, ett blandbränsle som företaget nu annonserar ökar till 50 procent bioinnehåll från tidigare 22 procent. I ett första steg genomförs hydrering i ett andra en isomerisering för att förbättra köldegenskaperna.
UPM:s fabrik i Lappeenranta, Finland producerar 100 000 ton BioVerno från tallolja.
Efter att ha investerat 175 miljoner Euro har skogsindusrrin UPM I Finland i maj i år öppnat en ny fabrik, Lappeenranta Biorefinery. Talloljan levereras i huvudsak från intilliggande massabruk.
– Den nya fabriken är ett medvetet steg i den pågående omvandlingen av skogsindustrin, säger Heikki Vappula, executive Vice President UPM Biorefining.
Sveaskogs avverkningslag ställer om till förnybart
www.novator.se/Lennart Ljungblom
Sveaskogs avverkningslag i södra Sverige har gått över till att köra alla sina maskiner på det förnybara biodrivmedlet Bio HVO. Övergången från fossila till förnybara drivmedel innebär att koldioxidutsläppen minskar med omkring 90 procent.
Ett av Sveaskogs miljömål är att utsläppen av fossilt koldioxid ska minska med 30 procent fram till 2020 genom att öka mängden förnybara drivmedel – och målet har redan uppnåtts. En starkt bidragande orsak till att målet är uppnått är att samtliga egna avverkningslag i södra Sverige och i norra Bergslagen använder Bio HVO, ett arbete som startades redan 2013.
– Bio HVO är väldigt praktiskt eftersom det kan användas i våra dieseldrivna maskiner. I och med att Bio HVO reducerar koldioxidutsläppen med uppemot 90 procent ser vi flera vinster för miljön som samtidigt bidrar till att Sveaskog når sitt miljömål, säger Lennart Hult, teknikspecialist i Sveaskog.
– Vi har tagit stora kliv med att minska koldioxidutsläppen i södra Sverige. Våra egna avverkningslag tankar nästintill 100 procent förnyelsebart och våra engagerade åkerier kör i allt större utsträckning på förnyelsebart, säger Fredrik Klang, marknadsområdeschef i södra Sverige.
Bio HVO är ett förnybart biodrivmedel som tillverkas av restprodukter från vegetabiliska oljor, fiskrens och slaktavfall. Inom kort planerar Sveaskog även att kunna erbjuda sina entreprenörer i södra Sverige att tanka Bio HVO i sina maskiner.
Näst på tur efter marknadsområde Syd står Sveaskogs egna avverkningslag i Västerbotten, som också ska gå över till att använda biodieseln Bio HVO i sina avverkningsmaskiner.
– Sveaskog har redan nått miljömålet för 2020, men vi fortsätter vrida upp arbetet med att jaga de fossila utsläppen för att i stället köra våra maskiner på förnybara drivmedel, säger Lennart Hult, teknikspecialist på Sveaskog.
En aktuell rapport från Energimyndigheten visar att skatten på etanol bygger på felaktig grund.
– Skatten på etanol E85 måste tas bort så snabbt det går. Skatten slår ut ett miljövänligt bränsle. Marknaden för E85 har kollapsat sedan årsskiftet. Det ökar helt i onödan de klimatskadliga utsläppen av koldioxid från transportsektorn. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen.
– Vi har en liknande situation för rapsdiesel RME, som också belagts med skatt. Försäljningen av denna typ av biodiesel har minskat kraftigt, och de företag som arbetar med detta miljöbränsle har hamnat i en prekär situation. Politikerna kan inte stillatigande se på när en viktig del av klimatpolitiken undermineras av ett felaktigt regelverk, och när miljöteknikföretag drabbas oförskyllt, säger Gustav Melin.
Beskattningen av biobränslen är ett resultat av EU:s statsstödsregler och den tolkning av reglerna som görs av EU-kommissionen och den svenska regeringen. Syftet med regelverket är att biodrivmedel inte ska ”överkompenseras”. Det innebär att de inte får vara billigare än sina fossila motsvarigheter, efter att de fått statligt stöd. I praktiken skyddar regelverket de fossila drivmedlen från priskonkurrens från klimatvänliga biobränslen.
Energimyndigheten har lämnat in en rapport till regeringen för 2015 som visar att det inte fanns någon överkompensation under 2015 för etanolen och för den rena rapsbiodieseln. De obeskattade biobränslena var inte alls billigare än sina fossila motsvarigheter. Den skatt som beslutades av riksdagen i höstas efter regeringens förslag var alltså inte motiverad.
Skälet till att det inte rådde överkompensation för etanol och RME under 2015 var det stora oljeprisfallet, som inträffade under senhösten 2014. Detta var väl känt både av EU-kommissionen, av den svenska regeringen, av riksdagen och av Energimyndigheten. Ändå infördes straffbeskattningen av biodrivmedel.
Etanol är det ledande biodrivmedlet på global nivå, och kan produceras till låg kostnad jämfört med många andra biodrivmedel. Den svenska etanolsatsningen har bland annat lett till att det finns 200 000 flexifuelbilar som kan köras på E85, och ett väl utbyggt distributionsnät med cirka 1 800 pumpar. Etanolen på den svenska marknaden ger en utsläppsminskning på 55 – 95 procent, beroende på produktionsteknik och råvara, jämfört med bensin.
Energimyndigheten testar braskaminer – modern teknik ger bra resultat
novator.se/2016-03-07/Lennart Ljungblom
Energimyndighetens test av braskaminer visar att en modern braskamin kraftigt minskar vedförbrukningen och miljöutsläppen jämfört med äldre braskaminer. Men det är inte så lätt som att ett högt pris ger bättre spis, men i viss omfattning får man nog säga at man får det man betalar för. Energimyndigheten har testat 15 moderna spisar och jämfört dem med två klassiska Handöl spisar från 80- och 90-talet. Effekten har gått ner och verkningsgraden och prestandan har gått upp.
I Sverige finns det mer än 1,7 miljoner vedeldade eldstäder, som till exempel braskaminer.* Många av dem är av äldre modell. Samtidigt ökar också antalet eldstäder stadigt. Testet visar att vedförbrukningen kan minska med ca 20 procent och att miljöutsläppen kan halveras eller minska med upp till 85 procent.
– Det här är det största test av braskaminer som vi någonsin gjort. Testet visar att man kan minska både föroreningarna i utomhusluften och minska sina uppvärmningskostnader, säger Martijn Jansen som ansvarar för testet på Energimyndighetens Testlab.
Som framgår av tabellen är det en stor spridning mellan modellerna i såväl pris som prestanda.
Billigaste kaminen ger sämsta prestanda
Den billigaste kaminen var modellen Skal från Kaminexperten som bara kostar 3 795 kronor men som endast har en verkningsgrad av 62,7 procent. Utsläppen i mg/m3 var av stoft, OGC (kolväten), NOx (kväveoxider) och CO (koloxid) var 69, 210, 85 respektive 2617. Dessa värden är betydligt sämre än de bättre men dyrare kaminerna.
De två dyraste kaminerna Rais Viva 120 från Skandinavisk Spismiljö som kostar 25 900 kronor samt Scan 68 för 24 900 uppvisar genomgående bra resultat, men inte mycket bättre än spisarna som kostar mellan 10 – 15 000 kronor. Så visst, priset har betydelse för prestandan, men det är inte så enkelt som att dyrare pris ger bättre spis.
Flera spisar uppvisar bra värden
Det är flera kaminer som redovisar bra värden. En bra kamin skall ha verkningsgrad på 75 – 80 procent och stoftutsläpp under 30 mg/m3 luft. OGC (kolväte) utsläppen varierar ganska mycket. Det lägsta uppvisas av kaminen Andorra (9995 kr) från Kaminexperten med endast 33 mg/m3. Av de övriga kaminerna har 2 värden över 300 mg/m3, 7 mellan 100 – 210 och 8 redovisar värden under 100 mg/m3. NOx (kväveoxider) utsläppen ligger ganska jämnt kring 100 mg/m3. Spridningen av CO är stor. Från den högsta på 2340 mg/m3 till den lägsta på 707 mg/m3 vilken också uppvisas av modellen Andorra.
En kamin med ganska lågt pris men ändå med mycket bra värden är danska Aduro 1-1 (12 995 kr) med verkningsgraden 79,9 procent och med följande värden av av stoft, OGC (kolväten), NOx (kväveoxider) och CO (koloxid) 22 81, 86 respektive 1510. Kaminen säljs av många olika återförsäljare. Alla Aduros kaminer är Svanen märkta och över 200 000 kaminer av olika modeller har sålts i Europa enligt företagets hemsida.
Bra att kolla med kommunen
Den som är intresserad av att installera en braskamin i sitt hem behöver först ta reda på vad som gäller för eldning i hemkommunen. Kommunens energi- och klimatrådgivare kan ge opartiska och kostnadsfria råd inför valet av braskamin.
Ny EU regler är på väg, energimärkning och ekodesign
År 2018 kommer alla braskaminer att få energimärkning, motsvarande den som redan finns på många andra produkter, som kommer att hjälpa konsumenter som vill välja det mest energi- och miljövänliga alternativet. År 2022 kommer också ekodesignkrav, som ställer krav på högre verkningsgrad och låga miljöutsläpp. Ekodesignkraven och energimärkningen är gemensamma för alla EU-länder.
– Energimärkningen tillsammans med ekodesignkraven kommer att driva på produktutvecklingen och underlätta för konsumenter att välja nya effektiva kaminer med låga utsläpp, vilket gynnar miljön både lokalt och globalt, säger Anna Carlén på Energimyndigheten.
Bra att cirkulera träaska – skapar tillväxt i skogen
Träaska från skogsbränsle skall om möjligt cirkuleras tillbaka till naturen. Det är ju en ren naturprodukt som inte har tillförts några ämnen utifrån. Ändock bör askorna kontrolleras eftersom askan återspeglar en miljön som trädet växte upp i och om marken av något skäl är speciell så kommer också askorna bli speciella och då oftast i en högre koncentration, eftersom askorna är restprodukterna av oförbränt som blir kvar efter förbränningen i kraftvärmeverket eller värmecentralen.
Askorna innehåller nästan alla mineraler och näringsämnen som fanns i bränslet, dock inte kvävet. Askan är också basisk och motverkar därför markförsurning. I västra Sverige har därför intresset för askåterföring varit speciellt intressant på grund av detta. Av samma orsak ger återföring av träaska till skog på torvmark ofta få en kraftig ökning av tillväxten. För att ytterligare förstärka effekten kan man blanda skogsaskan med kalk.
Dominerande ämne i askan är kalcium. Andra viktiga näringsämnen är magnesium, kalium, fosfor och ett antal så kallade mikronäringsämnen. Askan innehåller också större delen av de tungmetaller som fanns i träden som kadmium, bly, zink och koppar. Dessutom finns en del salter som inte har särskild stor betydelse för växterna samt eventuellt oförbränt material samt eventuella föroreningar som grus och sand.
Askan är som sagt basisk och som färsk är den också frätande. Innan den används låter man den därför härdas och kan behandla den t ex till granuler. Aska måste återföras på ett sätt som inte stör växter och djur, samtidigt som askan gör avsedd nytta. Aska i pulverform ger snabbt effekt, medan stabiliserad, härdad eller granulerad, aska oftast är mera svårlöslig och verkar långsammare. Av askan näringsämnen löses kalium ut snabbt, kalcium och magnesium betydligt saktare medan fosfor löses långsamt.
Andra användningar av aska.
Ett praktiskt och även ekonomiskt fördelaktigt sätt är att använda träaskan på skogsbilvägar och grusplaner i skogsområden. Det gör vägarna bättre samtidigt som på sikt också näringsämnena lakas ut i skogen där de hör hemma.
Blanda inte askor.
– Ren träaska är bra att återföra till skogen säger Monica Löfström på Svenska Energiaskor, en organisation ägd av 10 större energiverk som skall främja en korrekt användning av askor.
– Som en kommentar till dagens inslag i programmet Kaliber som uppmärksammat att askor från Borås Energi istället för att återföras till skogen spridits på jordbruksmark, säger hon att organisationen Energiaskor endast arbetar med återföring av aska till skogen.
– Poängen är ju att arbeta för att recirkulera träbränsle till skogen och undvika deponi och spridning på andra platser.
Utreddes ordentligt i Finland redan 2007
År 2007 analyserade och utredde finska finska Livsmedelssäkerhetsverket Evira träaskor från 374 energianläggningar för olika ändamål. Man har ingen generell invändning för att använda träaskor på jordbruksmark. man påpekar dock att träaskan alltid skall åtföljas av en innehållsdeklaration för att askorna återspeglar tillväxtsituationen. Tillverkarna av askan är skyldiga att utföra egenkontroll. Vid undersökningen 2007 förbjöds 12 askpartier som gödsel på grund av höga metall halter, dock inget på grund av höga kadmium halter. I Finland är gränsvärdet för Kadmium på åkermark 2,5 mg/kg torrsubstans. Proverna varierade från mindre än 0,2 mg/kg till 2,5 mg/kg.
Aska på villatomten
Lämpligheten av att använda aska från vedeldning hemma på villatomten kommer också ofta upp i frågespalterna. En gammal regel är ju att aldrig blanda aska i jorden där du odlar potatis för då blir potatisen dålig. Man skall heller inte aska där man har rododendron, azaleor, blåbär och andra surjordsväxter. Träaskan är ju basisk och höjer jordens pH vilket dessa växter inte tycker om. Förr i tiden spreds alltid askan ut över grusgångar och gräsmattor på vintern och det går förstås fortfarande bra, men man skall vara försiktig så man inte lägger på för mycket. Observera att askan inte innehåller kväve, så kväve måste man tillföra på annat sätt, dock inte samtidigt för då riskerar man att kvävet omvandlas till ammoniak och försvinner upp i luften utan nytta.
Rottneros investerar 98 miljoner kronor i en ny biobränslepanna som ska ersätta all fossil olja som energikälla för brukets flingtorkar som torkar pappersmassan. man kommer också bygga om brukets energissystem vilket kommer ge stora energibesparingar.
Rottneros styrelse har beviljat Rottneros Bruk att investera 98 miljoner kronor i en ny energi- och utsläppseffektiv biobränslepanna. Den kommer att ersätta fossil olja som energikälla för brukets flingtorkar som torkar pappersmassan. Investeringen innebär också att bruket kommer att bygga om stora delar av energisystemet vilket höjer energieffektiviteten avsevärt. Detaljprojekteringen har inletts och den nya biobränslepannan kommer att stå färdig och tas i bruk runt halvårsskiftet 2017.
Rottneros Bruk tillverkar två olika sorters pappersmassor, CTMP och slipmassa, och har sedan många år eldat olja för att torka pappersmassan. När den nya biobränslepannan står färdig kommer biomassa att ersätta all olja som används idag, och brukets energianvändning blir därmed helt fossilfri. Den nya biobränslepannan har en effekt omkring 18MW och kommer att ersätta en äldre biobränslepanna. Leverantör av den nya pannan kommer att väljas ut inom en snar framtid.
“I samband med att vi investerar i en ny biobränslepanna kommer vi också att optimera och bygga om vårt energisystem på bruket. Det kommer att ge stora energieffektiviseringar och miljövinster, i form av lägre utsläppsnivåer. Omfattningen på besparingarna ligger på åtminstone 25 miljoner kronor per år”, säger Olle Dahlin, VD Rottneros Bruk.
“De kapacitetshöjande investeringar som Rottneros Bruk tidigare har beviljats, inom ramen för koncernens strategiska utvecklings-och handlingsplan Agenda 500, i kombination med den nya biobränslepannan kommer att befästa Rottneros Bruks position som en tillverkare av CTMP och slipmassa i världsklass”, säger Per Lundeen, VD och koncernchef Rottneros AB.
Om Rottneros
Rottneros är ett av världens ledande specialistföretag inom utveckling och produktion av massa. Uppgiften är att förse våra kunder med massaapplikationer som stärker deras marknadsposition och lönsamhet. Inom området slipmassor för den öppna marknaden är man den enskilt största globala aktören.
Rottneros produkter återfinns över hela världen. Ett finmaskigt nätverk av agenter och andra partners förser världsmarknaden med företagets lösningar. Tyngdpunkten för Rottneros försäljning ligger på Europa, USA och mindre volymer till vissa asiatiska marknader.
Rottneros produktionskapacitet uppgår till knappt 350.000 ton massa per år vid två bruk i Sverige. Vallviks- och Rottneros bruk.
Rottneros har cirka 250 medarbetare, varav flertalet i Sverige och omsätter cirka 1,5 miljarder kronor.
Rottnerosaktien är noterad på NASDAQ OMX Nordic, Stockholm.
OECD – Biobaserad kemiproduktion kan ge 380 000 nya jobb inom EU
Analysgrupp besöker SEKAB i Örnsköldsvik
Utvecklings-, kemi- och etanolhandelsföretaget Sekab har utvecklat tekniken CelluAPP® vilket gör det möjligt att förädla nästan alla former av biomassa till miljövänliga, högvärdiga och säljbara bränslen och kemiprodukter. I onsdags fick företaget besök av en OECD delegation som gör en så kallad territorial review. Sekab presenterade då projekten Biobaserad bensin, Närodlad plast och ValChem. Det senare projektet utförs i samarbete med finska skogsindustriföretaget UPM, franska METabolic Explorer och det tyska Tekniska Universitetet i Darmstadt. Enligt OECD kan biobaserad kemiproduktion ge 380 000 nya arbetstillfällen inom EU.
Förnybara kemikalier spelar en viktig roll för en fossilfri framtid och intresset för gröna kemikalier och bränslen har markant ökat de senaste åren. Skogsindustrin vill till exempel ta tillvara på och förädla sin vedråvara på flera sätt än vad man gör idag.
– Vi ser ett växande intresse för utveckling av nya material med skogen som råvara, säger Marlene Mörtsell, projektledare på SEKAB.
– Det är hög efterfrågan på biobaserade produkter, och utvecklingen är ändå bara i startgroparna. Efterfrågan ökar och enligt intresseorgansiationen European Bioplastics förväntas den globala efterfrågan på bioplaster växa med mer än 20 procent årligen.
Ett uppmärksammat projekt är samarbetet med Umeå universitet som har resulterat i en enklare och mer kostnadseffektiv metod för framställning av etanol från restmaterial från skogen.
– Samarbetet med professor Jönssons grupp i Umeå har lett till ett flertal patent inom detoxifiering som samlas under varumärket CelluCOND, säger Roberth Byström, ansvarig för SEKAB:s samarbeten och kontakt med universitet och forskningsgrupper
– Universitet har en stark forskningsbas och satsar stort på forskning kring biobaserade produkter som kemikalier och drivmedel. Genom vår teknik möjliggör vi en direkt omsättning av forskningsresultaten.
Sekab fick nyligen en ny vd Tomas Nilsson som tillträdde den 18 februari 2016. Han kommer närmast från SCA Obbola där han under tio år varit produktionschef.
Index baseras på föregående månads data. Omräkningsfaktorn 4,8 mellan pris per ton och MWh har använts om inte annat angivits specifikt.
Enligt analyspublikationen Hawkins Wright Forest Energy monitor, finns det ett stort överskott av industripellets i ARA regionen på grund av minskad efterfråga hos europeiska konsumenter.
German pellets har på kommit på obestånd. Företagets nya stora anläggning i Louisiana sägs arbeta med endast 50 procent beläggning.
Exporten till Europa från södra USA har ökat med 54% till över 550 000 ton i kvartal tre 2015. Canada exporterar mindre till Europa och mer till Japan och Sydkorea. Enviva, en av världens största producenter av trä pellets planerar öppna en ny anläggning i North Carolina nästa år.
Som ett led i energi- och miljöteknikkoncernen Opcons arbete med den strategiska översynen av verksamheten har dotterbolaget Saxlund International Holding AB den 27 januari 2016 förvärvat 100 % av aktierna i Hotab Biosystem AB från dess moderbolag Hotab Bio Energy AB, som därefter begärts i konkurs.
Köpeskillingen uppgår till ca 1 mkr före kostnader. I samband med förvärvet har Saxlund även förvärvat vissa tillgångar från moderbolaget. Opcon planerar inte att Saxlund International Holding AB ska kvarstå som hundraprocentig ägare utan avser ta in andra externa ägare i bolaget.
Hotab Biosystem AB är inriktad på eftermarknad och har 18 anställda med verksamhet i Kristianstad. Omsättningen för 2014 uppgick till ca 40 mkr med ett positivt nettoresultat om 1,5 mkr. Såväl omsättning som resultat förväntas under 2015 bli något sämre. Hotab har under lång tid varit en av de mer framstående aktörerna på den svenska bioenergimarknaden. Samtidigt har Hotab Biosystem AB lidit av att moderbolaget haft ekonomiska bekymmer där moderbolaget under början av 2015 även befann sig i rekonstruktion.
– Hotab är ett välkänt varumärke med en omfattande installerad bas i framför allt Sverige och Norge. Bolaget har i vissa marknadsavsnitt varit en allvarlig konkurrent till Saxlund men har framför allt en produktportfölj som kompletterar vår. Vi har tidigare sagt att den svenska bioenergimarknaden är i behov av konsolidering. Vi ser det här som ett steg i den riktningen. Samtidigt stärker det här vår position på den svenska marknaden och bidrar till att växa den eftermarknadsaffär som vi ser som ett betydande element i den strategi vi håller på att arbeta fram inom bioenergi, säger Rolf Hasselström, vd och koncernchef Opcon AB.
Saxlund och SRE är ledande varumärken inom bioenergi. Inom bioenergisektorn erbjuder Opcon allt från design av hela kraftvärmeanläggningar till hanteringssystem och förbränningsanläggningar under varumärket Saxlund. Under varumärket SRE levereras bl.a. system för rening och energieffektivisering för biobränsleeldade fjärrvärmeverk, sågverk, pelletstillverkare och kommersiella växthus samt rökgasreningsutrustning för industrier.
Om Opconkoncernen
Opcon är en energi- och miljöteknikkoncern som utvecklar, producerar och marknadsför system och produkter för miljövänlig, effektiv och resurssnål energianvändning med fokus inom bioenergi.
Opcon har verksamhet i Sverige, Tyskland och Storbritannien. Antalet anställda är cirka 100. Aktien är noterad på Nasdaq OMX Stockholm.
