Elproduktion inte självklart i Mälarenergis nya anläggning

Magnus Hemmingsson vittnar om det bistra investeringsklimatet. Foto: Mälarenergi

Mälarenergi ska med ett nytt kraftvärmeblock fasa ut sin användning av fossila bränslen. Det är ett viktigt steg i deras mer hållbara strategi. Men frågan är om anläggningen ska producera både el och värme – eller bara värme.
– Jag tror på ett komplett block med både el- och värmeproduktion. Mycket talar för ett högre elpris och ökad efterfrågan på el, säger Mälarenergis vd Magnus Hemmingsson.

Mälarenergi är mitt uppe i förändring, som handlar om att gå från ett traditionellt kommunalt energibolag till ett vad de kallar infraservicebolag. Målet är att visa på en helt annan bredd i att erbjuda samhället olika centrala nyttigheter. Det handlar till exempel om att deras kontrollrumsfunktion som är bemannad dygnet runt skulle kunna assistera räddningstjänsten.

Samtidigt kommer produktionen av el och värme fortsätta vara helt central, men avgörande kommer att vara att den ska vara präglad av kretsloppstänkande.
– Vi jobbar numera med en gedigen hållbarhetsredovisning för att redovisa exakt vad vi bygger, vad vi gör och hur det påverkar hållbarheten. Det handlar om att redovisa allt ur det här perspektivet. För att vi ska bli mer hållbara kommer det att krävas investeringar, säger Magnus Hemmingsson, vd för Mälarenergi.

Så sent som 2014 satte Mälarenergi ett nytt kraftvärmeblock i drift. En stor del kol, olja och torv ersattes av processat avfall som bränsle och genom detta minskade företaget klodioxidutsläppen med 300 000 ton per år. Nästa steg är att ta bort de återstående mängderna av fossila bränslen genom att bygga ett nytt kraftvärmeblock, som ska använda återvunnet trä, till exempel rivningsvirke och träemballage, som bränsle.

2020 ska den vara igång och går i linje med Mälarenergis utveckling mot att bli mer hållbara i sin produktion. Men det är alltså en investering som ska göras i ett investeringsklimat som är allt annat än bra.
– Det är otroligt svajigt läge. Elpriset är det lägsta någonsin och ur fjärrvärmesynpunkt så har vi haft två varma vintrar i rad och det har gjort att våra intäkter har minskat och därmed också våra muskler att investera. Men samtidigt har vi varit kostnadseffektiva och ska klara av fortsatta investeringar, säger Magnus Hemmingsson och fortsätter:

– Men det är ett tufft läge. Investeringsplanen för detta bygge beslutas om ett år ungefär och då måste vi ha bestämt oss för hur stor investeringen ska vara för att både klara våra miljömässiga och ekonomiska mål.

Det är två parametrar som är helt avgörande för investeringen: hur elpriset kommer att utvecklas och vilket pris Mälarenergi kan sätta på fjärrvärmen. Företaget följer elprisutvecklingen noga och suger i sig alla former av marknadsanalyser. När det kommer till fjärrvärmen är det andra överväganden.
– Det handlar om att förse våra kunder med en säker och hållbar leverans av värme till ett pris som de kan acceptera. Eftersom anslutningsgraden i Västerås är 98 procent är detta extra viktigt övervägande, så att vi inte uppfattas som den stora monopolisten som gör som den vill.

Ett av de centrala besluten för investeringen blir om anläggningen ska producera både el och värme, eller bara värme. Magnus Hemmingsson tror att det landar på både och.
– Jag tror på ett komplett block med både el- och värmeproduktion. Mycket talar för ett högre elpris och ökad efterfrågan på el. Kärnkraften fasas ut och det kommer att påverka priset och då kommer också behovet av effekt att öka vilket vi kommer att kunna leverera. Även kabelutbyggnaden till andra länder påverkar elpriset uppåt, för då kommer vi att få ett större och öppnare system där de högre priserna i andra länder kommer att påverka oss, säger han:

– Så jag tror inte att vi är för spekulativa om vi bygger anläggningen på bedömningen att elpriset stiger, frågan är bara när.

I resan från att investera mot mer hållbar produktion och vara ett ledande infraservicebolag handlar det om att bryta sig loss från en gammaldags syn på de som efterfrågar Mälarenergis produkter – oavsett om det är el eller fiber.
– Det viktigaste är att vi får till ett ökat kundfokus och inte bara ser kunderna som anslutningspunkter, säger Magnus Hemmingsson.

Är det en fördel att vara kommunalt ägd i det läge ni befinner er?
– Vi väljer att se möjligheter och styrkan i att vara kommunalt ägda. Vi har Västerås stad som ägare, det är en kommun med bra ekonomi och ger därmed en stark ägare som uttryckligen har sagt att den inte vill sälja oss utan vill vårda oss och gläds i att vi tjänar pengar. Vi har framförsikt, fem år är kanske inte så långt perspektiv men jämfört med börsbolag där det är kvartal som gäller så är det väldigt lång tid. Vi tillåts att vara långsiktiga och staden är ett stort stöd när det gäller finansiering för våra investeringar, säger Magnus Hemmingsson.

Artikeln är skriven av Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi och publicerades idag på second opinion