Category Archives: Energi

Mer än 20 procent biodrivmedel första halvåret 2017

Mer än 20 procent biodrivmedel första halvåret 2017

Mer än var femte liter drivmedel som de svenska bilisterna och åkarna tankade första halvåret 2017 var biodrivmedel. Det visar färsk statistik från SCB som Svebio (Svenska Bioenergiföreningen) bearbetat. Särskilt stor var ökningen för biodiesel HVO. Men också användningen av biogas ökade kraftigt. Användningen av etanol och rapsdiesel var stabil jämfört med 2016.

De totala leveranserna av drivmedel ökade från 45 TWh till 45,7 TWh. Användningen av fossil bensin minskade med 5 procent medan användningen av fossil diesel ökade. Användningen av biodrivmedel ökade från 8,3 TWh första halvåret 2016 till 9,2 TWh första halvåret 2017. Andelen biodrivmedel av de totala drivmedelsleveranserna ökade från 18,4 procent till 20,2 procent.

Ökningen var störst för HVO-biodiesel, där särskilt försäljningen av ren HVO mer än fördubblades mellan 2016 och 2017. Hela 29,2 procent av all diesel var biodiesel under första halvåret.

Försäljningen av etanol låg stabilt, liksom försäljningen av RME, rapsdiesel.

Leveranserna av biogas ökade med 13 procent, medan försäljningen av fossil gas som drivmedel minskade kraftigt. Andelen biogas av den totala volymen fordonsgas var 85 procent.

Om Svebio

Svebio – Svenska Bioenergiföreningen – är branschorganisation för företag som arbetar med att framställa, hantera och använda olika typer av biobränslen. Svebios ändamål är att öka användningen av bioenergi på ett miljömässigt och ekonomiskt optimalt sätt. Svebio grundades 1980 och har cirka 300 företag som medlemmar.

Artikeln är publicerad 2017-08-19 på mediaportalen novator.se utifrån ett pressmeddelande som har redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Kärnkraftverket Oskarshamn 3 uppgraderar säkerheten för 830 miljoner

Uniper “Livstidsinvestering i Oskarshamn 3 är positivt för svensk elförsörjning”

Styrelsen i OKG med Uniper som majoritetsägare, har idag beslutat att investera 865 Mkr på en säkerhetsuppgradering av kärnreaktorn Oskarshamn 3 (O3). Därmed skapas förutsättningar att leverera el efter 2020 då säkerhetssystemet ska vara installerat.

– Vi tror på Sverige och vi uppskattar den långsiktighet som energiöverenskommelsen bidragit till. Nu förväntar jag mig också att regeringen levererar det som överenskommits när det gäller kärnavfallsfondens möjligheter till en god tillväxt och utveckling, utan att det ska villkoras med orimligt höga årsavgifter, säger Uniper Sveriges VD Johan Svenningsson.

OKG:s styrelse fattade i fredags beslutet att investera i oberoende härdkylning, ett säkerhetssystem som måste vara installerat innan utgången av 2020 enligt ett krav från Strålsäkerhetsmyndigheten. Beräknad kostnad för säkerhetssystemet och underliggande stödsystem ligger på 865 Mkr.

Kärnkraft står idag för 35-40 procent av Sveriges elproduktion, och är viktig för leveranssäkerheten, elkvaliteten och de låga CO2-utsläppen i det svenska elsystemet. Oskarshamn 3 är Sveriges största anläggning för elproduktion.

Reaktorn levererar årligen över tio terrawattimmar, vilket motsvarar 7-8 procent av landets totala årsproduktion. Beslutet framtidssäkrar O3 för många års drift framöver.

– Investeringen har blivit möjlig tack vare ett mycket framgångsrikt arbete med att effektivisera verksamheten på OKG, säger Johan Svenningsson, som poängterar att investeringsbeslutet inte var helt självklart.

– Nej, vi har fortsatt ett osäkert marknadsläge för svensk elproduktion, med långsiktigt låga elmarknadspriser som riskerar att cementeras med den föreslagna förlängningen av elcertifikatsystemet. Det skapar redan idag lönsamhetsproblem för alla energislag i Sverige – inte bara kärnkraften, menar Johan Svenningsson.

Trots det osäkra marknadsläget, har Uniper en tilltro till svensk energipolitik och de långsiktiga visioner som skapats genom energiöverenskommelsen förra året.

– Det finns en majoritet i riksdagen som inser kärnkraftens betydelse för svensk välfärd, industri och klimat, och som insett vikten av att återstående sex reaktorer får mer neutrala finansiella förutsättningar att kunna drivas in på 2040-talet. Det visar inte minst Energiöverenskommelsen som resulterat i att kärnkraftsskatten tas bort, menar Johan Svenningsson.

– Det är också positivt att Kärnavfallsfonden ges en möjlighet till god tillväxt och utveckling genom förlängd inbetalningstid från 40 till 50 år och genom möjligheten att placera fondmedel i aktier. Men det kan inte vara förenligt med Energiöverenskommelsens intentioner att regelverket ska villkoras med en orimligt hög årsavgift, avslutar Johan Svenningsson.

FAKTA

Oberoende härdkylning är ett kompletterande kylsystem med en oberoende kraftkälla som pumpar in vatten och kyler kärnbränslet. Systemet aktiveras om ordinarie elförsörjning skulle bli utslagen och ordinarie kylsystem inte skulle fungera.

Kopplat till EU:s stresstester av kärnkraftverken inom unionen, fick Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag av regeringen att sammanställa säkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken. Bedömningen är att svenska kärnkraftverk står sig mycket väl säkerhetsmässigt, men att säkerheten kan förbättras ytterligare genom installation av oberoende härdkylning.

Oskarshamn 3 är en kokvattenreaktor som kopplades på elnätet den 3 mars 1985 och hade då en installerad effekt 1050 MW (megawatt).

Under 2009 genomfördes ett omfattande moderniseringsprojekt med bland annat en säkerhetsuppgradering och en effekthöjning till 1450 MW som gör O3 till en av världens största kokvattenreaktorer.

Med genomförd installation av oberoende härdkylning, har reaktorn förutsättningar för 60 års drift och kan då vara i operativ drift till 2045.

Oskarshamn 1 och 2 är inte längre i operativ drift. Vid en extra bolagsstämma den 14 oktober 2015 togs beslutet att stänga O1 och O2 i förtid, detta som en direkt följd av låga elmarknadspriser och en hög beskattning.

O2 togs ur drift redan 2013 för ett omfattande moderniseringsprojekt, där det sista steget skulle ha genomförts 2015. Reaktorn återstartades dock aldrig. Nu pågår planering och förberedelser för att påbörja den storskaliga nedmonteringen och rivningen omkring år 2020.

O1 är Sveriges första kommersiella kärnkraftverk av typen lättvattenreaktor som togs i drift 1971. Reaktorn togs ur drift den 17 juni 2017 och hade då levererat cirka 110 000 000 megawattimmar el. Nu har arbetet påbörjats med att transportera allt använt kärnbränsle från anläggningen till det centrala mellanlagret, vilket planeras vara klart till årsskiftet 2018–2019.

Datacenter – ny verksamhet på OKG:s skyddsområde. När nu de två äldsta reaktorerna på OKG har tagits ur operativ drift för gott, ser OKG och ägarbolaget Uniper möjligheter för att öppna upp för andra verksamheter inom anläggningens skyddsområde – för att just ta tillvara på den infrastruktur och den mycket höga säkerhetsnivå som finns tillgänglig på kärnkraftverken.

Behovet av datacenters med avancerad IT-infrastruktur ökar för varje år. På kärnkraftverken finns den infrastruktur som behövs för en säker och stabil verksamhet – tillgång till stabil elförsörjning med reservkraft, kylning, fysisk säkerhet, fibernätverk och informationssäkerhet.

Uniper har nyligen tecknat en avsiktsförklaring med nätverksoperatören BRS Networks om att etablera datacenter inom kärnkraftverket OKG:s skyddsområde. Första kunderna kan kopplas in under 2018.

Uniper 

Uniper är en global energikoncern och ett globalt varumärke. Svenska bolag inom Uniper är huvudsakligen registrerade med Sydkraft som del av firmanamnet. Verksamheten grundar sig på E.ONs tidigare storskaliga elproduktion. . I Sverige är Uniper en stor elproducent för svensk basindustri, med produktionsanläggningar runt om i landet för klimateffektiv vattenkraft och kärnkraft samt naturgaseldad kraftvärme och reservkraft.

Artikeln är publicerad 2017-08-19 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom utifrån ett pressmeddelande från Uniper. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

1,2 miljarder att söka från Klimatklivet före 11 september

Nya pengar att söka från Klimatklivet

Nu har Naturvårdsverket på nytt öppnat för ansökan till Klimatklivet. Det finns 1,2 miljarder kronor som företag, kommuner, landsting, ideella föreningar och andra organisationer kan söka till lokala klimatåtgärder.

Italienska Falck köper 115 MW vindprojekt av E.on i Ö-vik

Falck köper 115 MW svenska vind project

Italienska förnybar energi företaget Falck Renewables SpA (BIT:FKR) har meddelat att man kommit överens med E.on Wind Sweden AB om att köpa två färdigplanerade vindkraftprojekt med en kombinerad kapacitet på 115 MW. Projekten är lokaliserade i Örnsköldsviks kommun. Avtalet skall slutföras i september om vissa villkor bl a nät anslutning föreligger.

Affären genomförs genom att Falck köper Ålliden Vind AB (43,2 MW)  samt Brattmyrliden vind AB (72 MW) vilka äger projekten. Projekten är utvecklade av E.on som kommer att driva anläggningarna.  Priset är 7 milioner euro samt en möjligheter till mer till säljaren beroende på  projektets utveckling.

Förra månaden köpte Falck också 70 MW vind i Norge. Intill slutet av Juni hade Falck 770 MW vind och 16,1 MW solel i sin portfölj. Därtill driver man också elproduktion från bioenergi och avfall samt ingenjörs och konstruktionsverksamhet genom dotterföretaget Vector Cuatro som är baserad i Madrid med närvaro  i 24 länder.

Toni Voipe vd för Falck Renewables kommenterade att dessa nordiska köp påvisar de intressanta möjligheterna som finns på den nordiska vind marknaden och konfirmerar också företagets ambition att geografiskt diversifiera sina investeringar.

Artikeln är publicerad 2017-08-09 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Fotot är tillhandahållet av Falck Renewables. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Preem lanserar bensin med högre andel förnybar biobränsle

De förnybara drivmedlen utvecklas kontinuerligt. Svenska Preem lanserar nu en bensin med 16 procent förnybart biobränsle  baserad på skogsråvara.

Nu tar företaget ännu ett steg i sin utveckling mot förnybara drivmedel genom att öka andelen biobränsle i Preem Evolution Bensin från 10 procent till 16 procent. De förnybara råvarorna i Preem Evolution Bensin är 5 procent etanol, 10 procent grön nafta och 1 procent ETBE (etyl-tertbutyleter).

Under 2016 minskade Preem Evolution Bensin koldioxidutsläppen med 12 200 ton, vilket motsvarar utsläppen från ca 8 100 bilar.

– Det här visar att utvecklingen av förnybara drivmedel går åt rätt håll. Vår vision är att leda omställningen mot ett hållbart samhälle, detta är ett bevis att vi är på rätt väg, säger Susanne Håkans, chef för produktledning på Preem.

Preem Evolution Bensin kan tankas i alla bensinfordon och har samma effekt som vanlig bensin. Produkten uppfyller svensk och europeisk standard (EN 228).

Den nya bensinen finns tillgänglig runt Östergötland, stora delar av Södermanland och Närke. Från och med den 1 juli utökar företaget området ytterligare till att även omfatta Blekinge och södra delarna av Småland.

Preem är Sveriges största drivmedelsbolag. Visionen är att leda omvandlingen mot ett hållbart samhälle. De två raffinaderierna räknas enligt företaget till de mest moderna och miljöanpassade i Europa med en raffineringskapacitet på över 18 miljoner kubikmeter råolja per år. Verksamheten omfattar produktion, försäljning, distribution samt trading och varuförsörjning. Preem förädlar och säljer bensin, diesel, eldningsoljor och förnybara drivmedel till företag och privatpersoner i Sverige och Norge. Drygt 2/3 av produktionen exporteras. Det finns ett rikstäckande servicenät med 570 tankställen för privat- och yrkestrafik. Preem AB har drygt 1 400 anställda varav 950 arbetar vid raffinaderierna. För helåret 2016 var Preems omsättning 56 miljarder SEK.

Artikeln är publicerad 2017-07-05 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den är baserad på ett pressmeddelande från företaget. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Jämtkraft Elnät avtalar om 300 MW ny vindkraft i Hammerdal

Jämtkraft Elnät har tecknat det största enskilda avtalet för nätanslutning i bolagets 127-åriga historia. Det är den stora vindkraftparken i Skälen Hammerdal, Jämtland  som nu ska byggas av Vasa Vind. Huvudägare är den holländska pensionsstiftelsen APG. Danska Vestas har kontrakt för drift och underhåll under 20 år.

 Projektet omfattar 80 vindkraftverk på totalt 288 MW och kommer att tillföra nära 1 terawattimme förnybar el per år. Den totala investeringen är värd cirka tre miljarder kronor.

− Vindkraftsparken i Åskälen kommer bli en av de mest effektiva i Europa tack vare projektets storskalighet och områdets starka och jämna vindar. Parken blir ett viktigt bidrag till Sveriges omställning till ett förnybart elsystem, säger Annette Eriksson, vd för Vasa Vind.

Vindkraftsparken, som ska stå klar 2020, omfattar 80 vindturbiner från Vestas med en effekt 3,6 MW vardera. Med en total effekt på 288 MW beräknas parken leverera nära 1 terawattimme förnybar el per år och blir därmed troligen Sveriges största vindkraftspark. Kostnaden för att bygga vindkraftsparker i Sverige är bland de lägsta i Europa, något som attraherar internationella investerare till den svenska marknaden.

Vasa Vind står för utbyggnaden av parken medan APG, som förvaltar holländska pensionsfonder, blir ägare till vindkraftsparken. Danska Vestas har ett 20-årskontrakt för drift och underhåll av parken.

− Vi är mycket glada över att ha APG och Vestas som starka och långsiktiga partner när vi nu bygger en vindkraftspark av den här storleken. Efter många års planering och utveckling av projektet för att göra det så konkurrenskraftigt som möjligt sätter vi nu äntligen spaden i marken, säger Annette Eriksson.

Nyligen fattade riksdagen beslut om att förlänga det så kallade elcertifikatsystemet och ett nytt mål om ytterligare 18 terawattimmar förnybar el till år 2030 slogs fast. Vasa Vind är en av de första aktörerna som bygger en ny vindkraftspark efter beslutet.

– Nätanslutningen möjliggör investeringar på cirka tre miljarder kronor i vindkraftparker i området, det är mycket pengar till regionen. Det känns roligt att vi är med och bygger upp infrastruktur av den här digniteten för förnybar energi, säger Pär Nordström, projektledare Jämtkraft.

Jämtkraft Elnät jobbar just nu med planering, projektering och upphandlingar för att under augusti kunna börja avverka skog i den planerade ledningsträckningen. Under vårvinter 2018 påbörjas byggnation av ledningen. Samtidigt har Svenska Kraftnät påbörjat arbeten med förnyelsen av stamnätstationen i Midskog.

Vindparken kommer att anslutas till elnätet under senare delen av 2019.

Långsiktig affär

Totalt handlar det om nyanslutningar upp till 300 MW. Vindkraftparkerna beräknas förse i storleksordningen 40 000 villor med energi.

– Det är stora mängder energi som kommer in på elnätet. Jämtkraft tjänar pengar på att bygga ledningar, anläggningar och genom att förmedla den här kraften till stamnätet. Vad det ger i pengar beror på elnätspriser, marknad, efterfrågan och så vidare. Affären sträcker sig runt 25 år så det handlar om ansenliga summor, säger Pär Nordström.

Fakta om Vindkraftparken Åskälen (egentligen Åskälen-Österåsen)

  • Status: Tillståndsgivet sedan 2012
  • Planerad kapacitet: ca 200 MW
  • Antal vindkraftverk: 105
  • Lokalisering: Strömsund & Östersund, Jämtland (kartlänk)
  • Beräknad driftstart:  2019
  • Beräknad årlig produktion: ca 860 GWh

Ligger sydväst om Hammerdal på gränsen mellan Strömsunds och Östersunds kommuner i Jämtland.

Miljötillstånd för max 105 verk med en totalhöjd om max 180 m erhölls 2012.

Projektet utvecklades av de lokala entreprenörerna Björn Daehlie och Hans Olofsson och förvärvades av Vasa Vind i början av 2014. I samband med förvärvet ändrades projektets bolagsnamn till Trekilen Vind AB.

Detaljprojektering pågår och projektet planeras att byggas mellan 2017 och 2020. I detaljprojekteringen så har antalet verk minskats och i dagsläget planeras uppförande av 80 vindkraftverk med en planerad kapacitet på cirka 276 MW.

Vindkraftprojektet ska anslutas till Svenska Kraftnäts stamnätsstation i Midskog via en 220 kV kraftledning, för vilken Jämtkraft Elnät AB innehar koncession sedan 2012. För överföringen från vindkraftverken till Jämtkraft Elnäts luftledning krävs byggnation av 33 kV kraftledning mellan vindkraftprojektets sex olika delområden till en ny fördelningsstation. Det är för dessa 33 kV ledningar som Trekilen Vind AB nu avser söka koncession.

Vindkraftparken ligger i nära anslutning till Vasa Vinds övriga projekt i området; Munkflohögen och Raftsjöhöjden, vilket innebär flera samordningsvinster under såväl byggnation som drift. Tillsammans kommer dessa parker att bestå av ca 130 vindkraftverk och producera över 1 TWh förnybar elektricitet per år.

Vasa vind driver projekt på flera håll i Sverigeoch är en av de större aktörerna.

Om Vasa Vind

Vasa Vind är ett vindkraftsbolag som utvecklar, bygger och driver landbaserade vindkraftsparker i Sverige. Vasa Vind driver projekt som omfattar totalt 200 MW och har projekt i olika planeringsfaser motsvarande 700 MW, av vilket det nu aktuella projektet i Åskälen utgör 288 MW. Vasa Vind är helägt av pensionsfonder som förvaltas av Londonbaserade HgCapital. Huvudkontoret ligger i Stockholm och ett regionalt kontor finns i Umeå.

Artikeln är publicerad 2017-07-03 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Var femte liter som tankas i Sverige är biodrivmedel

Första kvartalet 2017 var 20,5 procent av alla drivmedel förnybara biodrivmedel, räknat efter energiinnehåll. För helåret 2016 var motsvarande siffra 18,6 procent. Andelen biodiesel i diesel var 25,8 procent under första kvartalet.

Nu finns också preliminär statistik för april. Andelen biodiesel i förhållande till den totala dieselanvändningen var 28,5 procent i april 2017. Den totala användningen av HVO-diesel ökade med 2,5 procent, medan användningen av rapsdiesel, FAME, minskade samtidigt som den totala volymen diesel sjönk.

På bensinmarknaden ökade andelen biokomponenter, dvs etanol och andra biobaserade produkter som kan blandas i bensin, från 6,7 procent till 6,8 procent mellan april 2016 och april 2017. Användningen av etanol, E85 och ED95, sjönk med 15 procent, trots mer förmånliga skattevillkor för E85.

Samtliga uppgifter bygger på färsk statistik från SCB som analyserats av Svebio, Svenska Bioenergiföreningen.

– Andelen biodiesel ökar fortfarande kraftigt, konstaterar Gustav Melin, vd i Svebio. Det är mycket viktigt att regeringen och myndigheterna noggrant följer utvecklingen så att man inte sätter för låga kvoter inom det nya systemet med reduktionsplikt. Risken är annars att det nya styrmedlet bromsar marknaden istället för att driva på utvecklingen.

– När det gäller utvecklingen på etanolmarknaden finns det fortsatt skäl till oro. De bilister som har flexifuelbilar tankar i alltför hög utsträckning bensin till skada för klimatet.

Om Svebio

Svebio – Svenska Bioenergiföreningen – är branschorganisation för företag som arbetar med att framställa, hantera och använda olika typer av biobränslen. Svebios ändamål är att öka användningen av bioenergi på ett miljömässigt och ekonomiskt optimalt sätt. Svebio grundades 1980 och har cirka 300 företag som medlemmar. www.svebio.se

Artikeln är publicerad 2017-06-22 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Preem bygger ny vätgasanläggning – ökar produktionen av förnybar HVO diesel

Preem bygger en ny vätgasanläggning vid raffinaderiet i Göteborg för att öka produktionen av förnybara drivmedel. Vätgas är en viktig komponent i tillverkningen av förnybara drivmedel och investeringen uppgår till 635 Mkr. Driftsättning planeras till februari 2019. Den nya vätgasanläggningen möjliggörs genom en anslutning till stamnätet för naturgas.

– Det här är en avgörande förutsättning för att vi ska kunna öka vår förnybara produktion. Den nya anläggningen innebär att vår förnybara produktion planeras öka till 200 000 m3 årligen och skapar förutsättning för att nå 500 000 m3 på en årligbasis i början av 2020-talet, säger Preems vd Petter Holland.

Idag erhålls vätgas som en sidoprodukt från en anläggning som tillverkar bensinkomponenter, och det har länge funnits en vätgasbrist som begränsat produktionen av förnybara drivmedel.

Den nya vätgasanläggningen kommer att ha en kapacitet på 18 500 Nm3/tim och drivs med naturgas från Swedegas transmissionsnät i Göteborg. Swedegas kommer att bygga en 1,2 km lång gasledning samt en mät- och reglerstation mellan den nya vätgasanläggningen och stamnätet för gas.

– Gasnätet har många nyttor. Att effektivt och säkert öka produktionen av biodrivmedel är helt i linje med hur vi ser den framtida utvecklingen, säger Johan Zettergren, vd för Swedegas.

Den nya anläggningen placeras i anslutning till nuvarande process och tar upp en yta på 60 x 80 meter. Preem planerar även för en framtida expansion av vätgasanläggningen för att ytterligare kunna öka produktionen av gröna drivmedel.

Vätgasen används för att tillverka Preem Evolution Diesel med en förnybar andel mellan 25 och 40 procent samt Preem Evolution Diesel+ med över 50 procent förnybart innehåll. Evolution-drivmedlen kan tankas i alla dieselfordon och blandas med all annan diesel. Den har samma effekt och samma pris som vanlig fossil standarddiesel.

Om Preem

Preem är Sveriges största drivmedelsbolag. Vår vision är att leda omvandlingen mot ett hållbart samhälle. Våra två raffinaderier räknas till de mest moderna och miljöanpassade i Europa med en raffineringskapacitet på över 18 miljoner kubikmeter råolja per år. Vår verksamhet omfattar produktion, försäljning, distribution samt trading och varuförsörjning. Vi förädlar och säljer bensin, diesel, eldningsoljor och förnybara drivmedel till företag och privatpersoner i Sverige och Norge. Drygt 2/3 av produktionen exporteras. Vi har också ett rikstäckande servicenät med 570 tankställen för privat- och yrkestrafik. Preem AB har drygt 1 400 anställda varav 950 arbetar vid raffinaderierna. För helåret 2016 var Preems omsättning 56 miljarder SEK.

Denna  artikel bygger på ett pressmeddelande och är publicerad av mediaportalen Novator.se och redigerad av Lennart Ljungblom 20170621. Novator.se är ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

Stora Enso Skoghall och Karlstads Energi utökar samarbetet.

En energibesparing på ytterligare cirka 10 GWh per år – motsvarande uppvärmningen av fler än 660 villor. Det blir effekten av ett utökat samarbete mellan Skoghalls Bruk och Karlstads Energi.

”Miljön är den stora vinnaren”, säger Dan Johansson, energiingenjör på Skoghalls Bruk. (Fotot)

Genom ett nytt och mer effektivt arbetssätt där Stora Enso meddelar Karlstads Energi när bruket har överskottsvärme tillgänglig, har nyttjandet av brukets överskottsvärme till fjärrvärmenätet i Karlstad och Hammarö ökat markant., berättar Dan Johansson.

Ombytta roller var lösningen
Energisamarbetet mellan Karlstads Energi och Skoghalls Bruk har varit aktivt sedan 2009 när överföringsledningen mellan Karlstad och Skoghall togs i drift. Fram tills nu har det varit Karlstads Energi som kontaktat Skoghalls Bruk när de haft behov av värmeleveranser. Vid vissa tillfällen har bruket inte haft möjlighet att leverera någon biobaserad värme, eftersom den största delen av ångan behövs internt till brukets kartongproduktion. Däremot kan Karlstads Energi ofta anpassa och reducera sin egen produktion för att ta emot överskottsvärme från bruket när den finns tillgänglig. Med det nya sättet att samarbeta kan båda parter begära leverans av värme och mer överskottsvärme tas till vara.

”Med det utökade samarbetet sjunker våra produktionskostnader samtidigt som vi bidrar till att stärka konkurrenskraften hos Skoghalls Bruk”, säger Johan Thelander, värmechef på Karlstads Energi.

På årsbasis uppskattas att det utökade samarbetet kommer att räcka till uppvärmningen motsvarande fler än 660 villor.

Artikeln är publicerad 2017-06-21 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

Vd byte i Borås Energi och Miljö samt utökad investeringsram för Sobacken

VD lämnar plötsligt och samtidigt utökas  investeringsramen  för projektet Energi- och miljöcenter i Borås

Nu har projektet med att bygga ett nytt kraftvärme- och avloppsreningsverk på Sobacken i Borås pågått under ganska exakt två år,  projektet är tidsmässigt halvvägs. Allt eftersom faktiska kostnader för projektet klarnat visar det sig att Borås Energi och Miljö behöver en utökad investeringsram med 500 miljoner kronor.

– Bolaget ser allvarligt på den uppkomna utvecklingen och arbetar intensivt för att hantera detta. Dock kommer ursprunglig budget för respektive delprojekt att behållas. Den utökade budgetramen kommer endast att användas för de oförutsedda projektkostnaderna som hittills har identifierats, säger Eva Théen-Johansson Styrelseordförande i bolaget.”

Samtidigt kommer information om varför företagets långvarige vd Gunnar Peters plötsligt lämnade vd posten i slutet av maj. Enligt uppgifter i P4 Sjuhärad så var en havererad löneförhandling orsaken.  Gunnar Peters som nu är 68 år krävde högre lön för att fortsätta än vad bolaget kunde acceptera.  Till tillförordnad vd har ekonomichefen Anna Johansson utsetts.

Finansiering av VA kollektivet

Projektet kommer att finansieras av VA-kollektivet och av fjärrvärmekunderna. För VA motsvarar den utökade budgetramen en kostnadsökning på ca 6 % som en engångskostnad. Bolagets ambition är att med olika kostnadsbesparingar göra så att denna extra kostnad mot kunderna inte ska behöva tas ut i framtiden.

Fjärrvärmepriset måste vara konkurrenskraftigt och målet är att kostnadsökningarna för fjärrvärmen ska hanteras inom bolaget. Den prognostiserade resultatpåverkan av den utökade investeringsramen är ca 8 miljoner kronor för fjärrvärmen, vilket motsvarar ca 1 % av bolagets totala omsättning.

Orsakerna till en utökad investeringsram

2015-03-26 beslutade kommunfullmäktige i Borås om att ett nytt kraftvärme- och avloppsreningsverk skulle uppföras på Sobacken inom budgeten 3 167 miljoner kronor. Till grund för beslutsunderlaget som Borås Energi och Miljö hade tagit fram låg budgetofferter för anläggningarna som skulle uppföras. Budgetofferterna var i sin tur framtagna under 2014 för beslut i bolagets styrelse i november 2014. Flera omvärldsfaktorer har påverkats negativt ur projektets synvinkel sedan de första underlagen togs fram.

Efter investeringsbeslutet har entreprenaderna handlats upp enligt lagen om offentlig upphandling och kontrakt tecknats med olika samarbetspartners för de största entreprenaderna. Det har varit mer en regel än undantag att upphandlingarna har blivit överklagade i både en eller två rättsliga instanser. Men i alla fall förutom i en upphandling har bolaget fått rätt och inte behövt göra om upphandlingarna. I upphandlingen av pannhusbyggnaden valde bolaget att göra om upphandlingen för att undvika ett eventuellt överklagande i en högre instans. Överklagandena har medfört framförallt fördyrade finanskostnader samt förlängd tidplan för projektet.

Dyrare överföringsledningar

För många av anläggningarna och framförallt för projektet med överföringsledningarna där pumpstationen på Gässlösa ingår, har detaljprojektering utförts efter investeringsbeslutet och projektet har successivt kommit närmare slutliga konstruktioner och lösningar. I vissa fall har det visat sig att ursprunglig budget inte har varit på rätt nivå.

När det gäller projektet med överföringsledningarna har projekteringen fått göras om ett antal gånger på grund av förändringar i ledningsdragningen. Den ursprungligt tänkta dragningen, har på vissa delsträckor, lämnats och projektet har tvingats välja dyrare alternativ av olika orsaker. Pumpstationens komplexitet var också underskattad i de första underlagen.

Slutprognosen har under den senaste månaden arbetats fram och det är först nu som vi kan se att projektet behöver en utökad investeringsram.

Om Borås Energi

Borås Energi och Miljö tar tillvara energiflöden i samhället och omvandlar energin i bland annat avfall till fjärrvärme, fjärrkyla och biogas. Borås Energi och Miljö AB ingår i Borås Stadshus AB och är en av Borås mest spännande och utvecklande arbetsplatser.

Artikeln är publicerad 2017-06-21 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995.