Mälarenergi ska år 2020 endast använda återvunna och förnyelsebara biobränslen i sin produktion av el och fjärrvärme. Mälarenergis styrelse har därför beslutat att stänga en av de äldre pannorna på Kraftvärmeverket i Västerås. Den gäller den kolbaserade panna 4 på kraftvärmeverket i Västerås som inte körts på flera år. Stängningen av pannan kommer att firas med en officiell ceremoni senare under året.
– Jag är stolt över att vi vågar gå framåt och stolt över Mälarenergis personal som gjort jobbet som tagit oss hit. Alla de som vårdat och driftat Panna 4 ska också vara stolta. Kraftvärme med Panna 4 har varit en fantastisk lösning för sin tid, säger Niklas Gunnar som är affärsområdeschef för Värme inom Mälarenergi.
Det var inte heller så länge sedan som Västerås startade Block 6, avfallspannan som framöver kommer utgöra baslasten i systemet.
Förberedelserna för nästa projekt Block 7 har startat
Nu har de praktiska förberedelserna inför bygget av Västerås nästa kraftvärmeblock, Block 7, satt igång. Den nya anläggningen ersätter de äldre delarna av Kraftvärmeverket i Västerås, som varit i drift sedan 1963 och som eldas med kol och olja. Samtidigt som Mälarenergi får en mer miljövänlig produktion som bara kommer använda förnybara och återvunna bränslen säkras leveransen av fjärrvärme till kunder i Västerås, Surahammar, Hallstahammar, Skultuna och Kolbäck för en lång tid framöver. Med Block 7 på plats år 2020 blir det möjligt för Mälarenergi att lämna eran med kol och olja bakom sig för gott.
Sveriges kommuner och landsting samt ledande bränsleleverantörer har träffar nytt femårigt dynamiskt inköpsavtal för bränslepellets. Derome Pellets är en av de leverantörer i Sverige som uppfyller Sveriges kommuners och landsting SKL:s krav på kvalitet. Bränslepellets är ett effektivt, enkelt och miljövänligt alternativ för uppvärmning av fastigheter likväl som bränsle i värmeverk och liknande större anläggningar. De företag som ingår har genomgått granskning av produktkvalitet, ekonomisk styrka samt etiska och sociala förhållanden.
Genom det nya avtalet kan vi leverera biobränsle till myndigheter och företag som ligger nära vår pelletsfabrik i Kinnared . Vi hoppas på ännu större volymer i vårt närområde, säger Gunnar Jakobsson som är VD för Derome Timber AB, där Deromes pelletsverksamhet ingår.
Derome har producerat pellets i tio år och har en högproducerande verksamhet på anläggningen i Kinnared utanför Hyltebruk. Pelletsproduktionen uppgår till 60 000 ton/år och genom att vara en avropsberättigad leverantör öppnas möjligheten att komma i kontakt med nya kunder i närområdet.
Gunnar Jakobsson vd Derome Timber
“Våra pellets är tillverkade av såg- och kutterspån från våra egna sågverk och består av 100 procent rent trä. Vi tar tillvara på hela stocken och det som inte blir brädor och plankar kan vi alltså göra högkvalitetspellets av.” , säger Gunnar Jakobsson.
Fakta om Bränslepellets 2016
Bränslepellets 2016 ersätter befintligt ramavtal Bränslepellets 2013-2 som löper ut i maj 2017. Det nya avtalet gäller till 2021. Avrop på Bränslepellets 2016 görs i ett dynamiskt inköpssystem (DIS), vilket innebär mycket större flexibilitet både såväl för beställare som leverantör jämfört med ramavtal.
Avropande myndighet betalar en årlig serviceavgift till SKL Kommentus Inköpscentral som sedan tar en provision från leverantören på 20 kronor per ton pellets.
Böta Kvarn Bränslepellets AB
Derome Timber AB
Härjeåns Energi AB
Laxå Pellets AB
Loarp Energi AB
Mockfjärds Biobränsle AB
Pemco Energi AB
Stenvalls Trä AB
Stora Enso Timber AB
Rindi Pellets AB
Scandbio AB
Fakta om Deromegruppen
Företaget har anor från 1946 då Karl Andersson startade första cirkelsågen i halländska Derome. Idag driver andra och tredje generationen av ägarfamiljen Deromegruppen, som är Sveriges största familjeägda träindustri med 1 750 medarbetare. Omsättningen beräknas uppgå till 6,5 miljarder kronor under år 2017.
Deromegruppens verksamheter avser skogs- och träindustri med fyra egna sågverk, bygghandelsverksamhet, produktion av trätakstolar, bioenergi, emballage, hus och byggkomponenter, markexploatering samt förvaltning av lägenheter och lokaler i eget innehav. Deromegruppen har en omfattande export av sågade och förädlade trävaror och prefabricerade villor.
Produktionsanläggningar finns i Anneberg, Derome, Halmstad, Kalix, Kinnared, Kristinehamn, Mjölby, Okome, Skellefteå, Tanumshede och Varberg. Bygghandelsverksamhet finns på ca 35 orter och säljkontor för A-hus finns på ca 20 orter i Sverige. Takstolstillverkning sker även i Norge och Tyskland.
– Vi har satsat 60 miljoner kronor på den här värmecentralen sa Erik Gynt, chef för E.on Svealand när den nya anläggningen startades i december. Nu fem månader senare sker den officiella invigningen.
Anläggningen är döpt till Heden efter det närliggande industriområdet och kommer att elda 100 procent bioenergi.– För tre år sedan var den första planen att bygga ytterligare en till panna vid Vattumyren i Utmeland men det finns stora fördelar med att producera på två sidor av nätet. Vi är nu inte lika sårbara, säger Jesper Klangebo, produktionschef.
Tillsammans med avfallseldande Utmelandsverket och överskottsvärme som tillvaratas från Siljanssågen utgör den nya anläggningen basen i Eons fjärrvärmeproduktion. Avståndet till Siljanssågen är viktigt då mycket av bränslet som eldas i pannan kommer från den lokala skogsindustrin.
“AKJ har gjort all projektering, projektledning, montage samt driftsättning av anläggningen”, berättar Gustav Jansson
Projektet i Mora är en totalentreprenad för funktion och all processutrustning. Det omfattar bränslehantering, förbränningssystem, pannsystem, rörsystem, rökgaskondensering, el- och styrsystem baserat på ABBs 800xA-system, ett system som E.ON använder.
“Förbränningsluften tillförs ugnen i flera zoner där vi styr fördelningen av luften. Med vårt sätt att höja temperaturen kontrollerat och stegvis kan vi hålla nere NOx-bildningen och öka förbränningen. Det är dessa delar som är vår kärnkompetens.”
Fakta HVC Heden
Produktionskapacitet: ca 25 GWh per år
Panna: Biobränsleeldad panna från AKJ Energiteknik AB
Effekt: 6 MW + 2 MW som utvinns genom rökgakondensering
Bränsle: Biobränsle, främst bark och flis.
Merparten av bränslet köps från Siljan Timber
Investering: Cirka 60 miljoner
Övrig: HVC Heden knyts samman med Eons övriga distributionsnät genom en 1,9 km lång distributionsledning
Fakta fjärrvärmen i Mora
Årsleverans: Cirka 120 GWh ett normalår
Antal kunder: ca 550 privatkunder, ca 500 företagskunder
Övrigt: Mora är en expansiv stad med starka tillväxtområden i framför allt de östra delarna. Mora kommun har högt ställda miljömål och en vilja att växa hållbart. Fjärrvärme är en attraktiv uppvärmningsform och tillväxten är cirka 1,5 GWh per år
Vindel kan bli gas för drivmedel i projekt på Gotland
Konsultföretaget Sweco säger i en rapport att Gotland har goda förutsättningar att producera förnybar gas av överskott från vindkraftsel. Runtom i Europa byggs Power to gas-anläggningar och Gotland kan bli först ut i Sverige. Gasen kan användas för drivmedel och energilagring.
Det råder ingen brist på förnybar energi – tillgången är i princip oändlig. Utmaningen är att göra den tillgänglig där den behövs, när den behövs och till konkurrenskraftiga priser. Vindkraft, och andra så kallade intermittenta energikällor som sol- och vågkraft, kan varken styras, regleras eller lagras. Energin måste användas samtidigt som den produceras.
” Till skillnad från mer konventionella energilager, där huvudsyftet är att lagra el från ett tillfälle till ett annat, kan Power to Gas både lagra energi och framställa drivmedel”, säger Johan Zettergren, VD i Swedegas, och en av intressenterna bakom studien.
Vindkraften står idag för över 10 procent av den producerade elen och andelen kommer att öka. I kombination med utfasningsplanerna för kärnkraften innebär det att elproduktionskartan ritas om – från central och planerbar till mer decentraliserad och väderberoende kraftproduktion. Detta skapar stora utmaningar för att upprätthålla balans och stabilitet i det svenska elsystemet. Energilager förväntas spela en stor roll i omställningen.
Vind utbyggnad på Gotland begränsas av överföringskapacitet
På Gotland finns högt satta mål för vindkraft, men expansionsplanerna begränsas av bristande överföringskapaciteten till fastlandet. Idag är kapaciteten fulltecknad vilket innebär att Gotland inte kan bygga ut mer vindkraft (eller större solanläggningar). En ny växelströmskabel mellan fastlandet och Gotland planeras, men denna process är kostsam och tidskrävande. Energilager, kombinerat med lösningar inom smarta elnät är därför ett intressant komplement till fastlandsanslutningen.
Andra faktorer som gör Gotland lämpligt för Power to gas är att där finns efterfrågan på gas som drivmedel för både landbaserade transporter och sjöfart, och även viss infrastruktur för gas. På ön finns också företag som släpper ut koldioxid – som istället för miljöutsläpp skulle bli en tillgång i Power to gas-processen.
Branschgemensamt projekt
Konsultföretaget Sweco presenterar rapporten som beskriver förutsättningarna för en etablering av en anläggning på Gotlandpå seminarier i Stockholm och Visby den 3 respektive 11 maj 2017.
Projektet drivs av Swedegas, E.ON, Svenska Kraftnät, Region Gotland, Gotlands Energi AB, Cementa och Hydrogenics.
I en första studie 2013 undersöktes potentialen för Power to gas i Sverige. Den andra studien (2015) undersökte möjligheter och förutsättningar för att bygga en anläggning i olika delar av landet, en studie som Energimyndigheten beviljade medel till. Den tredje studien fokuserar på förutsättningarna för en etablering av en anläggning på Gotland.
Almi Invest investerar 1,5 miljoner kronor i Swedish Algae Factory, som utvinner ett nanoporöst kisel material från alger som gör solceller mer effektiva, den kvarvarande organiska substansen kan användas som näring eller bioenergi. I emissionen på totalt tre miljoner kronor deltar också den befintliga ägaren Chalmers Ventures.
Göteborgsbaserade Swedish Algae Factory utvinner med kiselalger som råvara ett nanoporöst material från dessa alger, som när det appliceras på solpaneler ger en ökad effektivitet. Första testerna i laboratoriemiljö tyder på en betydande effektivitetsökning.
Bolaget har sitt ursprung i professorn och medgrundaren Angela Wulffs forskning på kiselalgers skal, som visar sig ha en unik förmåga att fånga upp ljus. När materialet placeras på solcellen ökar effekten och kostnaden för solenergi/kWh minskar genom att varje kvadratmeter solpanelsyta genererar mer energi.
Materialet produceras i en algodlingsanläggning i Kungshamn. Detta sker i en cirkulär och miljövänlig process där spillvatten renas, koldioxid absorberas och en organisk biomassa produceras.
“Solenergibranschen är hela tiden ute efter att få fram effektivare solpaneler. Om produkten håller vad den lovar kan den revolutionera marknaden. Att bolaget med sin pilotanläggning dessutom bidrar till utveckling och expansion i Kungshamn är ytterligare ett plus, säger Sophia Johansson, Investment Manager på Almi Invest.
Nu ska Swedish Algae Factory fortsätta att testa materialet i samarbete med kunder. Planen är att börja bygga den första kommersiella anläggningen nästa år.
“Tack vare investeringen från Almi Invest och Chalmers Ventures kan vi nu dra igång verifierande tester på vår produkt med start förhoppningsvis under hösten 2017 med solpanelsdistributörer och elbolag, säger Swedish Algae Factorys vd och medgrundare Sofie Allert. Detta är ett avgörande steg i vår utveckling framåt!
På årets MaskinExpo, den 18-20 maj lanseras flishuggar från engelska Frost också i Sverige av importören Nordicc. Flishuggarna finns monterade på släp eller som larv- alternativt traktorburna. Alla motordrivna modeller drivs av dieselmotorer från Kubota.
– Det här är flishuggarnas flishugg! säger Ruben Klingenberg på Nordicc, glad över att få representera Forst och fortsätter
– Det framgår av både helhet och detaljer att flishuggarna är konstruerade för driftsäkerhet, funktion och produktivitet.
Som exempel på flishuggarnas genomtänkta funktioner nämner han den intelligenta motorstyrningen som gör maskinerna riktigt effektiva. Ett annat exempel är att smörjpunkterna är framdragna till ett ställe där de sitter på rad.
Om MaskinExpo MaskinExpo har arrangerats i drygt 30 år och är Nordens största entreprenadmässa. På mässan visas entreprenadmaskiner, redskap och tillbehör, verktyg, transportfordon, grönytemaskiner, skogsmaskiner samt maskiner för vägunderhåll, lantbruk och bergsbruk. Mässan äger rum på STOXA, en mil från Arlanda, den 18-20 maj 2017.
VafabMiljö får 32 miljoner kronor som investeringsbidrag från Klimatklivet för att mer biogas ska kunna produceras med avfall från Kungsängens avloppsverk till länets bussar. Den satsningen beräknas kunna ersätta 58 miljoner liter diesel och minska utsläppen med 10 000 ton över 15 år. Bilden visar Biogasanläggningen på Gryta avfallsstation i Västerås.
– Investeringsstödet ger oss möjlighet att utveckla och uppgradera vår produktion av biogas, säger Pernilla Widén, avdelningschef för Process och underhåll på VafabMiljö.
De åtgärder som genomförs beräknas ge en betydande minskning av klimatbelastande utsläpp. Under den beräknade avskrivningstiden på 15 år kommer minskningen motsvara cirka 10 000 ton koldioxid per år.
Vid rötningen tas energi och näringsämnen i det organiska materialet tillvara genom produktion av biogas och biogödsel. Biogödseln används av lokala lantbrukare som gödningsmedel vid livsmedelsproduktion. I dag är efterfrågan på biogas i regionen större än produktionen.
Tidigare under 2016 har VafabMiljö fått 2 730 000 kr för deponigasutveckling i Sala och en publik tankstation för bifogas i Fagersta. Sedan 2005 har företaget rötat matavfall från företag och hushåll tillsammans med vallgrödor från lokala lantbruk på Gryta avfallsanläggning i Västerås.
Kortfakta om biogas som fordonsbränsle: Det finns i dag 160 tankställen för fordonsgas i Sverige. Inom VafabMiljös region, Västmanland samt Heby och Enköping, finns 5 tankställen. I juni öppnar ett sjätte i Fagersta. Förutom att minska koldioxidutsläppen har biogasproduktionen en viktig samhällsroll i att ta tillvara det lokala matavfallet och därmed främja kretsloppet mellan stad och landsbygd. På en matavfallspåse kan en personbil köra 2,5 – 3 km.
VafabMiljö arbetar med hållbar och miljöriktig avfallshantering.Kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun är medlemmar i VafabMiljö Kommunalförbund. Inom denna region bor ca 300.000 människor och här finns över 10.000 företag som ”producerar” avfall.
MCP direktivet: Naturvårdsverket har nu lämnat sitt förslag rapport 6765 till regeringen till svenskt genomförande av EU direktivet 2015/2193/EU om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar. Den nationella förordningen skall nu behandlas och förväntas för nya anläggningar träda i kraft den 19 december 2018 och för befintliga anläggningar större än 5 MW gäller idrifttagande 2025 och för dem mellan 1 och 5 MW gäller 2030. Det som regleras är NOx, SOx och partiklar.
I en kommentar säger Maria Ullerstam som varit projektledare att svenska anläggningar ligger bra till avseende kväve- och svaveldioxidutsläppen men att stoftutsläppen behöver sänkas. Naturvårdsverket anser också att flertalet möjliga lättnader från direktivets tidsmässiga genomförande ej skall gälla i Sverige. Kommissionen har t ex medgivit senare genomförande för fjärrvärmeanläggningar och anläggningar för fasta biobränslen. Verket föreslår också vissa skärpningar utöver direktivets anvisning.
Kommission anger också att ett pannregister skall upprättas och att efterlevnaden skall kontrolleras. Redan i beredningen har Naturvårdsverket samlat in uppgifter om 1638 anläggningar, merparten för fjärrvärme. 7 procent var skogsindustriella anläggningar och 23 procent blandat övrigt.
De medelstora förbränningsanläggningar som omfattas av direktivet är enskilda pannor, motorer och gasturbiner, i vilka det inte förbränns avfallsklassat bränsle, och som har en tillförd installerad effekt från 1 megawatt (MW) upp till 50 MW
Förslaget följer, där det är lämpligt, samma upplägg som förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar eftersom det finns stora likheter mellan bakomliggande direktiv.
Följande skärpning av kommissionens direktiv föreslås
Begränsningsvärdet för utsläpp av NOx från befintlig medelstor förbränningsanläggning vid förbränning av fast biomassa och övriga fasta bränslen bör skärpas från 650 mg/Nm3 till 300 mg/Nm3. För anläggningar som förbränner flytande biobränsle sätts begränsningsvärdet till 450 mg/Nm3. Samtliga begränsningsvärden gäller vid 6 % O2.
– Skälet till att biooljor föreslås få ett högre begränsningsvärde för NOx är tekniskt/praktiskt då det är svårare att nå, berättar Maria Ullerstam.
Datum då lagstiftningen börjar gälla.
Huvudprincipen är
• för nya anläggningar ska begränsningsvärden gälla från och med den 20 december 2018.
• För befintliga anläggningar, större än 5 MW, ska begränsningvärden gälla från och med den 1 januari 2025 och
• för anläggningar som är mindre än 5 MW gäller begränsningsvärdena från och med den 1 januari 2030.
Värden i relevanta tabeller återges nedan. Observera att rapporten rapport 6765 är omfattande och innehåller mängder av preciseringar och det är absolut nödvändigt för den som är berörd att noga granska den.
Del 1 Tabell 1 tar upp anläggningar som är idrifttagna senast 19 december 2018. Tabell 1 avser anläggningar mindre än 5 MW Tabell 2 anläggningar som är mellan 5 och 30 MW.
MCP Befintlig anläggning högst 5 MWMCP Befintlig anläggning större än 5 MW
Del 2 Tabell 1 tar upp anläggningar som är idrifttagna efter 19 dec 2019. Tabell 1 avser anläggningar mindre än 5 MW Tabell 2 anläggningar som är mellan 5 och 30 MW.
GoBiGas, Göteborg Energis demo för storskalig produktion av biogas som drivmedel genom förgasning av skogsråvara grot och pellets, söker ny ägare. Styrelsen beslutade vid sitt möte den 25 april att ge bolaget i uppdrag att skyndsamt hitta en ny finansiering/ägare till anläggningen.
– GoBiGas-projektet har lett till betydande framsteg inom forskningsområdet förgasningsteknik och relaterad produktion av biogas, säger Elisabeth Undén (MP), Göteborg Energis styrelseordförande
– Då ett nästa steg, etablerandet av en kommersiell produktionsanläggning, inte längre är aktuellt för oss är det inte förenligt med Göteborg Energis uppdrag att fortsätta finansiera och bedriva en så omfattande forskningsverksamhet som GoBiGas kräver. Vi vill därför intensifiera arbetet med att hitta en annan finansiering/ny ägare till GoBiGas, .
Styrelsens mål är en snabb process med en ny lösning på plats vid årsskiftet 2017/2018.
– Intresset för GoBiGas är stort både nationellt och internationellt och bolaget kommer att gå ut brett för att identifiera potentiella intressenter att föra dialog med, säger Gunnar Westerling (S), vice ordförande i Göteborg Energis styrelse
Fakta GoBiGas
GoBiGas är en förkortning av ”Gothenburg Biomass Gasification”
Idén om en anläggning som skulle producera biogas i stor skala genom förgasning föddes 2005 i samverkan med Chalmers
En pilotanläggning i form av den så kallade Chalmersförgasaren stod färdig 2007 och 2010 beslutades att dagens demonstrationsanläggning skulle byggas
Tanken var att demonstrationsanläggningen skulle följas av ett andra steg – en betydligt större kommersiell anläggning med kapacitet att tillverka 80-100 MW biogas per år
Den 12 mars 2014 invigdes GoBiGas-anläggningen och i december samma år levererades biogas ut på gasnätet för första gången
Den befintliga GoBiGas-anläggningen har kapacitet att vid full drift producera 160 gigawattimmar biogas om året vilket är tillräckligt mycket bränsle för att driva 15 000 bilar (som körs 1 700 mil) eller 400 bussar (som körs 6 500 mil) under ett år.
Råvaran som förgasas är restprodukter från skogen. Under de första åren i drift har pellets från sågspån använts men meningen är att pelletsen ska ersättas med GROT, det vill säga restprodukter i form av grenar och toppar från skogsbruket.
Förenklat kan tekniken i anläggningen beskrivas som två olika processer, en förgasningsprocess där råvaran omvandlas till gas och en process där den utvunna gasen förädlas till metangas som kan användas till exempel som fordonsbränsle.
Gasen går ut på det befintliga gasnätet och transporteras på så sätt till kunden/konsumenten
Tekniken är utvecklad i nära samarbete med Chalmers, Valmet (tidigare Metso) och andra leverantörer
Den producerade gasen har samma kvalitet som annan biogas eller naturgas. Generellt kan sägas att biodrivmedel är något mindre energieffektiva men väsentligt mer klimateffektiva jämfört med fossila drivmedel. Gasen kan användas som fordonsbränsle, råvara till industrier eller gas till kraftvärme
Totalt sett har GoBiGas-projektet kostat Göteborg Energi 1,7 miljarder kronor under perioden 2009-2016. Detta inkluderar inte bara själva anläggningsbyggandet utan även utrednings- och förprojekteringsarbete före genomförandet.
Hittills har 45 gigawattimmar biogas från GoBiGas levererats ut på nätet.
Elöverskott låg bakom elavbrottet på Öland i fredags.
Det blåste hårt, som mest 19,8 meter per sekund i byarna, vilket gjorde att vindkraftverken producerade för fullt. Problemet var att överskottet gick inte att skicka till fastlandet eftersom en sjökabel var ur funktion. Resultatet blev ett omfattande elavbrott.
En olycka kommer sällan ensam
Ytterligare komplikation kom genom att det mätinstrument som ska slå larm vid överbelastning också var ur funktion. När strömmen skulle kopplas på igen blev det problem, eftersom en av elbolaget Eons medarbetare inte gick att nå via mobiltelefon – den hade slutat att fungera på grund av strömavbrottet.
– Eftersom han skulle kunna ha varit inne i elstationen kunde vi naturligtvis inte koppla in elen igen. Det betydde att en annan medarbetare åkte dit och sökte upp honom, bara för att garantera att han var i säkerhet, förklarar Johan Aspegren, kommunikationschef vid Eon Elnät för SVT Nyheter Småland.
