Tag Archives: politik

Inför EU beslutet: Bioenergin är underskattad skriver fyra svenska generaldirektörer

Bioenergin har en stor och slumrande potential i Sverige men även internationellt skriver de fyra generaldirektörerna Erik Brandsma, Energimyndigheten, Leif Denneberg, Jordbruksverket, Björn Risinger, Naturvårdsverket och Herman Sundqvist, Skogsstyrelsen i en gemensam artikel i Svenska Dagbladet med anledning av att myndigheterna tillsammans har släppt en ny rapport Bioenergi på rätt sätt.

“Frågan om förutsättningarna för framtidens bioenergi är just nu högaktuell på EU-nivå där det föreslås begränsningar som kan göra det mindre fördelaktigt med biobränsle. Frågan är inte slutgiltigt avgjord. Sveriges representanter behöver vara aktiva i de slutgiltiga besluten så att bioenergin kan fortsätta bidra till ett hållbart samhälle. Vi känner en oro för att ett EU-beslut som innebär en kraftig begränsning av användningen av bioenergi blir en stoppkloss i arbetet för den klimatomställning som måste till.”

“Bioenergi framställd på ett hållbart sätt kan avsevärt bidra till att begränsa klimatförändringarna. Därför behöver det bli dyrare att släppa ut koldioxid.”

Det skriver generaldirektörerna för fyra myndigheter inom miljö och gröna näringar i en gemensam rapport som presenteras på SvD Debatt i dag.

I rapporten är de fyra myndigheterna överens om att bioenergi som framställs på ett hållbart sätt kan spela en viktig roll i ersättningen av fossila bränslen. Bioenergi kan underlätta den energiomställning som måste till för att vi ska klara Parisavtalet som slår fast att temperaturökningen måste hållas under två grader.
Förutsättningarna och tekniken finns och mycket är redan gjort, men för att få fart på utvecklingen behövs det effektiva styrmedel, skriver de fyra generaldirektörerna i debattartikeln:

  • Höj kostnaderna generellt för klimatpåverkande utsläpp.
  • Fasa ut subventionerna till fossila bränslen
  • Låt bioenergin få konkurrera på lika villkor.

Samtidigt måste det säkerställas att uttaget av biomassa inte hotar den biologiska mångfalden.

Kostnaderna för klimatpåverkande utsläpp måste höjas till dess att utfasningen av fossila bränslen går tillräckligt snabbt.  Man påpekar att det  är viktigt att säkerställa att de åtgärder som EU beslutat om för att höja priset på koldioxid inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter får den effekt som var tänkt.

Man noterar också att de globala subventionerna till fossila bränslen fortfarande mycket större än till förnybar energi och att bioenergin måste få konkurrera på lika villkor. I dag har EU hållbarhetskriterier för bioenergi men inte för fossila bränslen.

“Det är bakvänt att ställa höga hållbarhetskrav enbart på bioenergi och låta annan resursanvändning vara ohållbar.”

Bioenergi på rätt sätt

” Den bioenergi som är mest lönsam och har stor potential att växa globalt är restprodukter från jordbruk, skogsbruk och skogsindustri. Gallringsvirke och energigrödor kommer att efterfrågas i högre grad framöver och här menar vi att produktionen kan öka. När vi använder grenar, trädtoppar och andra restprodukter från produktionsskogar för energiändamål ersätter förbränningen av biomassan en del av den naturliga nedbrytningen i skogen.

Inom skogsindustrin finns stora möjligheter att bättre ta till vara restprodukterna och utveckla effektiv samproduktion av produkter, till exempel att göra pappersmassa och fordonsbränsle i samma fabrik. Inom jordbruket fortsätter arealen jordbruksmark att minska och åkermark som hotas av nedläggning kan i stället användas för produktion av energigrödor.

Förutsättningarna är alltså goda. Men det är inte bara att trycka på knappen. Först måste vi tänka efter och ställa krav på bioenergin så att den blir långsiktigt hållbar. Bioenergi på rätt sätt. Därför, menar vi, måste utvinning och användning av bioenergi:

  • Inte försämra den biologiska mångfalden i skogen
  • Bibehålla markens långsiktiga produktionsförmåga
  • Inte försämra kvaliteten i mark och vatten
  • Upprätthålla kolförråden i växtlighet och mark
  • Medföra klart lägre utsläpp av växthusgaser än när fossila bränslen används
  • Inte orsaka skadliga utsläpp av föroreningar
  • Garantera mänskliga rättigheter och arbetarskydd
  • Ha en låg energiinsats när den transporteras och förädlas “
Artikeln är publicerad 2018-01-30 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den baseras på ett pressmeddelande från Skogsstyrelsen samt av en debattartikel i Svenska Dagbladet. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
—————————–
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.

EU klimatpaket långt ifrån politiskt klart!

Slappna inte av !
EU klimatpaket långt ifrån politiskt klart

EU:s stora klimatpaket har nu baxats fram ytterligare ett steg. Informationen i media är förvirrad. I svensk press framställs det som en stor seger men viss försiktighet anbefalles. Än är långt kvar även om majoriteten i parlamentet i många frågor var betryggande genom den överenskommelse som gjorts i de stora partigrupperna PPE, socialisterna och liberalerna i ALDE.

Få förstår att kunna förklara vad som gäller. Man lyckas inte klargöra för läsaren var i processen de olika ställningstaganden som görs befinner sig.  Klimatpaketet är mycket stort och har fem olika förhandlare och mängder av principer och detaljer har baxats ihop till ett enda paket.

Det är långt kvar innan de nya reglerna börjar gälla, men oklarheten påverkar näringen mycket och vinnare är de etablerade som fortsätter som vanligt och bara är glada att situationen består och därför gärna kastar så mycket grus man kan i beslutsmaskineriet och skrämmer bort möjliga investerare i nya tekniker.

Europaparlamentet och rådet antar lagarna

Europaparlamentet och rådet går igenom kommissionens förslag och föreslår ändringar. Om rådet och parlamentet inte kommer överens om ändringarna behandlas ärendet ännu en gång.

Under den andra behandlingen kan parlamentet och rådet åter föreslå ändringar. Parlamentet har makt att stoppa ett lagförslag om det inte är överens med rådet.

Om de två institutionerna är överens om ändringarna kan den föreslagna lagen antas. Om de inte kan enas försöker en  förlikningskommitté  hitta en lösning. Både rådet och parlamentet kan stoppa lagförslaget under denna sista behandling.

Det finns flera stora stridsområden. 

• Förnybarhetsmålet som parlamentet har höjt till 35 procent som några länder absolut kommer at motsätta sig. Kommissionen föreslog 27 procent. Nu föreslår visserligen parlamentet ett icke bindare mål med vissa nationella variationer också som möjliga men ändock här finns åsiktsskillnader.

• Energieffektivitetsmålet som parlamentet har sänkt till 30 procent men bindande från ett tidigare formulerat mål på 40 procent,

• Biogrödor för drivmedel, som kommissionen ville fasa ut helt men som parlamentet väljer att fortsätta med ett tak på 7 procent men man väljer samtidigt att höja målet för förnybara drivmedel  till 12 procent.  Samtidigt säger man att 10 procent skall vara avancerade drivmedel (andra generationen)

• Palmolja föreslår parlamentet att helt förbjuda från 2021. Det kommer knappast att bli möjligt. Palmoljan används i så många produkter och anses vara bra i dem kommer man då kunna förbjuda den för drivmedel om den producerats i enlighet med accepterade hållbarhetsregler.  Malaysia har reagerat skarpt och EU har känt sig tvingade att redovisa på en officiell hemsida att inget beslut är fattat rörande palmoljan utan parlamentets beslut är endast en del i en lång process. Meddelandet är lagt i munnen på EU ambassadören i Indonesien.

• Tallolja en biprodukt som används för kemi och drivmedels tillverkning var föreslagen att förbjudas för drivmedel men det kom med på listan som tillåtna. Något som svensk/arabiska Preem gärna uppskattar förstås. Det är bara en liten detalj som de flesta i Europa aldrig uppfattar än mindre förstår men i som är mycket stor i Sverige. Många fler liknande viktiga produkter finns förstås vilket kan ge komplikationer om detaljreglerarna få härja,

• Vanligt trä för energi försökte man få reglerat genom att baka in det i klimatpaketet efter att tidigare inte fått stöd för separat reglering.  Försöken att få bestämma vilka delar av ett träd som kan få användas för energi misslyckades. Nu ser det ut som om att man misslyckas med detta för en stabil parlamentarisk majoritet håller emot och för vissa Rådsmedlemmar är frågan synnerligen viktig men man kan ändå inte utesluta att någon regleringsivrare lyckas få med något i en sista politisk kompromiss. Fredrik Federley (c) kommer att medverka som representant för ALDE i de kommande förhandlingarna vilket kan vara viktigt.

Lennart Ljungblom

EU förslag hotar Sveriges hållbara bioenergi

Europaparlamentets miljöutskott vill kraftigt reducera antalet biodrivmedel som får klassas som hållbara. Det är ett dråpslag mot alla de svenska företag som planerar stora investeringar på området för biobränslen. Förslaget är också ett hårt slag mot Sveriges ambition att bli fossiloberoende till år 2030. Det meddelar organisationen North Sweden Cleantech i ett uttalande.

Miljöutskottets vällovliga syfte  är att förhindra skövling av Europas skogar. Förslaget slår dock helt fel i ett land som Sverige där vi bedriver ett hållbart skogsbruk och därför har ett skogsbestånd som ständigt växer. Under åren har bioenergi kommit att bli Sveriges största energikälla där 85 procent av den totala bioenergin kommer från skogen.

– Går beslutet igenom i parlamentet kommer en stor del av de biobränslen vi idag framställer och använder att klassas som icke hållbara av EU, säger Susanne W Lindström på North Sweden Cleantech.

– Något som givetvis är ett kraftigt hot mot marknaden där företag inom grön och hållbar energi verkar.

Framtidspotentialen för biobränslen har under åren skapat många entreprenörer och vitala företag som bidragit till att Sverige som land kunnat sätta ribban högt i arbetet för ett fossilfritt samhälle.

– Om miljöutskottets beslut röstas igenom i parlamentet 2018 kommer många av dem att få se såväl sina genomförda som planerade investeringar gå om intet. Det är inte bara ett slag mot våra högt satta klimatmål utan också ett slag mot en hel industri som fram tills idag utvecklats i högsta välmåga och gjort stor skillnad i arbetet för ett hållbart samhälle.

Sverige har som mål att vara fossiloberoende till år 2030. För att nå målet måste transportsektorn reducera sina koldioxidutsläpp med 70 procent, en omställning som är helt beroende av förnybara bränslen.

– Om beslutet röstas fram blir det svårt, för att inte säga omöjligt, för Sverige att nå målet.

Sveriges gröna industrinäringar spelar en viktig roll i vårt nationella och internationella näringsliv. De spelar en stor roll för målet om ett fossilfritt Sverige och utgör framtiden för den svenska industrin. Därför behöver samtliga svenska EU-parlamentariker göra allt de kan för att hitta en kompromiss som inte sätter de föreslagna käpparna i hjulet för utvecklingen av hållbara drivmedel.

av  Susanne Wiklund Lindström, Tek. Dr. och Projektledare North Sweden Cleantech

North Sweden Cleantech är en plattform för grön teknik och ren energi i norra Sverige. Vi arbetar för hållbar tillväxt i bred samverkan med företag, akademi och andra organisationer. Vi gör det för att vi är övertygade om att grön teknik och ren energi från norra Sverige kan utveckla världsmarknaden för hållbar tillväxt. För att nå dit behövs växande företag och framtidsinriktade och jämställda arbetstillfällen.

Artikeln är publicerad 2017-10-30 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
——————————-
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.
———————-

Nya miljardinvesteringar i svensk kärnkraft

Två kärnkraftreaktorer är på väg att läggas ner, Ringhals 1 och 2. Den minsta Oskarshamn 1 stängdes definitivt i somras. För Oskarshamn 2 som inte varit i drift sedan 2013 har nedmonteringen nyligen påbörjats.   För fyra av de övriga sex, Forsmark 1-3 samt Oskarshamn 3 planeras istället miljardinvesteringar i skydd för härdsmältning. För Ringhals har ännu inget kommunicerats. 2015 beslöt huvudägaren Vattenfall mot minoritetsägaren E.on önskan att block 1 och 2 skulle stängas 2020 respektive 2019. Stora investeringar har gjorts i Ringhals med nya turbiner och alla fyra blocken producerar för närvarande med 100 procent.

Produktion i Ringhals kärnkraftverk
Ringhals 4 reaktorer producerar till 100 procent i oktober 2017 mao 3 898 MW.

Energiöverenskommelsen från förra året satte inte upp en bortre tidsgräns för kärnkraften men samtidigt sa man att Sverige skulle bli 100 procentigt förnybart och i detta inkluderas inte enligt regeringen, kärnkraft.  Men det viktiga beslutet att fasa ut effektskatten för kärnkraften förändrade verkens lönsamhet och avveckling förändrades mot en kombination av nedläggning och  utveckling.

För Forsmarks tre reaktorer och för Oskarshamn återstående reaktor planeras nu Vattenfall respektive det E.on ägda bolaget Uniper miljardinvesteringar i oberoende härdkylning. Något som kärnkraftinspektionen kräver måste finnas på plats senast 2020. Det är sammanlagda investeringar på minst 2 miljarder kronor. För Ringhals 3 och 4 som majoritets ägs av Vattenfall har inga ytterligare investerings beslut kommunicerats. Minoritetsägare (26,9%) är E.on. Men enligt Vattenfall arbetar man vidare med planeringsförutsättningar för en 60 årig drift av dessa båda anläggningar.

Det måste då betyda att  beslut om ytterligare säkerhetsinvesteringar därför måste komma inom kort.

Artikeln är publicerad 2017-10-30 på web-tidningen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

Ringhals kärnkraftverk producerar nu för fullt men block 1 och 2 planeras tas ur drift senast 2020 och för block 3 och 4 förväntas information om nyinvesteringar i säkerhetssystem komma inom kort.

100 procent förnybart blir dyrt – Sweco lämnar rapport

Konsultföretaget Sweco har på uppdrag av Skellefteå kraft tagit fram en rapport med två scenarior för den framtida elproduktionen baserade på beslutet om 100 procent förnybart 2040.  Fem politiska partier ställde sig sommaren 2016 bakom energiöverenskommelsen, där målet är en 100 procent förnybar elproduktion år 2040.  Enligt Sweco blir omställningen dyr. I båda fallen på kostar den 1 500 miljarder kronor.  Hälften av summan rör investeringar i ny produktion. Den andra hälften består av investeringar i elnät, energilager och system för att anpassa efterfrågan till tillgången på el.

Storsatsning på vind och sol analysen inkluderar ej ökad biokraft

Swecos analys innebär en storsatsning på vind och sol. En ökad användning av bio har inte inkluderats. En slutsats av rapporten är att vattenkraften får stor uppgift att balansera de intermittenta energislagen sol och vind. I sammanfattningen öppnar man därför upp för effekthöjningar och utbyggnad av vattenkraft.  Man skriver också att marknads- och affärsmodeller behöver utvecklas för att framförallt få igång utveckling av produktion, energilager och efterfrågeflexibilitet.

Swecos analys bygger på två scenarier, där båda utgår ifrån att kärnkraften är avvecklad. I det första scenariot, som Sweco bedömer som mest sannolikt, har den landbaserade vindkraften i norra Sverige byggts ut, vattenkraften har fått en effekthöjning och solkraften har byggts ut så att den kan leverera 10 TWh per år.

I det andra scenariot har både land- och havsbaserad vindkraft byggts ut i södra Sverige, medan vattenkraften ligger kvar på dagens effektnivå och solkraften har byggts ut till 20 TWh per år.

Oavsett scenario väntas den största utbyggnaden ske inom vindkraft. Från dagens drygt 17 TWh per år måste vindkraften leverera mellan 65 och 75 TWh 2040, i båda Swecos alternativ.

Länk till rapporten som finns tillgänglig hos Skellefteå kraft. 

Artikeln är publicerad 2017-10-30 på web-tidningen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

Konferensen Biobase kommer till Piteå i november

Näringsminister Mikael Damberg är en av de medverkande under konferensen BIOBASE som hålls i Piteå den 22-23 november. Konferensen är del av regeringens samverkansprogram kring cirkulär och biobaserad ekonomi och lockar beslutsfattare och företagsledare från hela Europa.

Det är ingen slump att konferensen Biobase hålls i Piteå. Där finns hela värdekedjan samlad i form av stora industriaktörer, forskning i världsklass och Europas kanske största tillgång på råvara. Det ger goda förutsättningar för att synliggöra Sveriges position och ambition inom cirkulär och biobaserad ekonomi.

– Vi är otroligt glada och stolta över att kunna samla all denna kompetens och beslutskraft i en konferens i Piteå som i decennier har arbetat med flera av de områden inom den cirkulära ekonomin som nu aktualiserats genom regeringens samverkansprogram, säger Helena Karlberg, vd på Piteå Science Park som arrangerar konferensen tillsammans med Näringsdepartementet och en rad olika lokala, regionala och nationella aktörer.

Sverige har antagit ett ambitiöst program för att ställa om landet från en linjär och fossilbaserad ekonomi till cirkulär och biobaserad ekonomi i linje med de internationella klimatmålen och målen i Agenda 2030. Regeringens samverkansprogram har som syfte att stödja omställningen genom att engagera alla delar i värdekedjorna. Ett viktigt syfte med programmet är att hitta lösningar för att fossilbaserade produkter ska ersättas med biobaserade.

Arbetet i flera av de undergrupper som regeringen satt samman kommer att beröras under konferensen. Det gäller exempelvis industriellt träbyggande, innovativa bioråvaror, biodrivmedel, nya material samt uppskalning och kommersialisering.

Konferensen löper över två dagar med en första dag för särskilt inbjudna och en andra dag öppen för alla.

Bland konferensens talare återfinns, förutom Mikael Damberg även Lauri Hetemäki, från European Forest Institute, Pia Sandvik från RISE, Resarch institute of Sweden och Tony Smurfit, vd på Smurfit Kappa Group.

Talar gör även europaparlamentariker Christofer Fjellner, Carina Håkansson, vd på Skogsindustrierna och Elisabeth Backteman, statssekreterare hos landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, som också är den som håller ihop regeringens samverkansprogram.

Smurfit Kappa är en skogsindustri som driver på den hållbara utvecklingen i Piteå

Under konferensen tas ämnen upp som hållbart skogsbruk och andra generationens avancerade biobränsleproduktion. Dessutom får deltagarna veta mer om den toppmoderna fabrik för industriell produktion av träbaserade lägenhetsbyggnader som nu byggs i Piteå. Avancerad forskning och innovation för framtida biobaserade material och produkter kommer också att diskuteras.

PITEÅ SCIENCE PARK är ett utvecklingsbolag för kulturella och kreativa näringar och cleantech. Vår ambition är att vara en respekterad och uppskattad partner som fungerar som en drivande motor för innovationer och företagande. Konferensen hålls i Piteå Science Parks stora konsertsal, Studio Acusticum, en konserthall helt byggd av trä med Skandinaviens största orgel.

Artikeln är publicerad 2017-10-16 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom .  Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

EU parlamentet mildrar förslaget att begränsa skogsbruket

Viktig EU-framgång för skogen

Hotet om ett abrupt avverkningstak för skogsbruk röstades ned i EU-parlamentet. Under en längre tid har diskussionen pågått kring på vilket sätt som man eventuellt skall räkna in skogens klimateffekter (LULUCF) som en del av hur EU skall kunna nå FN:s klimatmål för 2030 (Paris avtalet) . EU kommissionen har lagt ett lagförslag som innebär att avverkningar över den nivå som gällde 1990-2009 skulle räknas som en belastning vad gäller miljön. Det skulle med andra ord sätta ett tak på tillåtna avverkningar något som EU:s skogsländer häftigt vände sig emot, eftersom såväl skogsbruket förändras och skogarna tillväxer i Europa.  Den 13 september röstade EU parlamentet i frågan och även om man inte avvisade  kommisionens förslag så gjorde man ett antal väsentliga förändringar. Nu skall rådet (länderna) ta ställning och sedan blir det en förhandlingsprocess innan slutligt beslut kommer kanske någon gång nästa år. 

– Vi är väldigt glada över insatsen ifrån våra svenska EU-parlamentariker som arbetat hårt vilket vi ser resultat av idag. Skogen är en viktig tillgång i klimatarbetet. Det finns risk att andra intressen i Bryssel vill stoppa oss från att använda skogsråvaran i den utsträckning som behövs för att vi ska klara våra klimatmål i linje med Parisavtalet, säger Palle Borgström, förbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund.

– Det är nu viktigt att den svenska regeringen agerar kraftfullt inom ministerrådet för att säkerställa möjligheten till fortsatt skogsbruk för att vi framförallt ska klara klimatutmaningen, men även säkerställa de viktiga jobben, produktionen och svenska exportinkomster.

Sven Erik Hammar, ordförande för LRF Skogsägarna, säger att förslaget om tak för avverkningar vittnar om stor brist på kunskap om skogsbruket och skogsbruket klimatnytta.

– Parlamentets förslag är en klar förbättring i synen på hur skogen kan bidra till att mildra klimatförändringen säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna. Helst hade vi sett att regelverket helt och hållet riktat in sig på framtida potentialer. Nu finns det fortfarande med en skrivning om att beräkningarna om avverkningsnivåer ska utgå från hur skogen brukades mellan åren 2000-2012. Kunskaperna flyttas hela tiden fram och med en referensperiod bakåt i tiden kan vi inte tillgodogöra oss detta i beräkningarna.

– Forskning visar tydligt att ett aktivt skogsbruk är den bästa strategin för hur skogen kan mildra klimatutmaningarna. När skogen växer tar den upp enorma mängder koldioxid och hållbara skogsprodukter kan ersätta produkter och energi från fossila källor.

– EU-kommissionen bortser helt från substitutionseffekten, att vi undviker utsläpp om förnybara produkter ersätter fossilkrävande. Om skogen få stå för länge ökar också risken för skador genom stormar och bränder, säger Mårten Larsson.

Lagförslaget är en del av det omfattande klimatpaket som kommissionen lämnade i juli 2016. Det föreslår att integrera växthusgas-emmissioner och förändringar i land användning i 2030 års klimat och energi ramverk.

Parlamentet anser att det 2030 skall det finnas en balans mellan emissioner och absorption av CO2 i skogen och att därefter absorptionen ytterligare skall öka. För att följa detta vill man införa ett robust kontrollsystem. Ett riktvärde skall baseras på en dokumenterad nivå för perioden 2000 och 2012 en mer närliggande period än vad kommissionen föreslog som ville ha 1990-2009.

Rapportör är tysken Norbert Lins som representerar EPP (kristdemokrater). Skuggrapportör från norden är finländaren Nils Torvald som representerar ALDE (liberalerna).

Artikeln är publicerad 2017-09-19 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

 

Höstbudgeten: Rekordstora klimatsatsningar av regeringen

I budgetpropositionen för 2018 presenterar regeringen den största satsningen på klimat och miljö någonsin. Redan 2018 vill regeringen satsa ytterligare 5 miljarder kronor på miljö- och klimatarbetet i Sverige och internationellt för att minska utsläppen och skapa jobb och utveckling i Sverige. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Vi fokuserar på fem områden

  • 1,4 mdr för investeringar för omställning i hela Sverige
  • 1,2 mdr för ett fossilfritt Sverige
  • 0,6 mdr kronor för levande städer
  • 1,1 mdr kronor för rent hav och miljö
  • 0,8 mdr kronor för internationellt ledarskap
Regeringens nya investeringar2017201820192020
Omställn. i hela Sverige3139720423127
Ett fossilfritt Sverige203119322433143
Levande täder56010051155
Rent hav och miljö106912961457
Internationellt ledarskap812832832
Summa206503174189714

– Klimatklivet är en av de största satsningar vi gjort. Nu tar vi ytterligare steg. Hela Sverige skall vara med ingen skall lämnas efter.  Såväl stora reformer som hushållsnära skall genomföras.

– Det skall vara enkelt billig och roligt att vara med säger Isabella Levin.

Regeringen föreslår historiskt stora investeringar på klimat- och miljöområdet. För 2018 innebär det en höjning med 109% inom utgiftsområde 20 (allmän miljö- och naturvård) jämfört med 2014.

Per Bodlund säger:

– Vi har därmed mer än fördubblat satsningarna.  Dessa satsningar visar att vi nu gör ett paradigmskifte i svensk politik,

Totalt i budgeten läggs 5 miljarder kronor på miljö- och klimat under 2018.  Av detta är 2 167 miljoner presenterat sedan tidigare i satsningar på hav, solceller Industrikliv, internationellt utvecklingssamarbete

“Det är nya pengar sedan löper dessutom gamla satsningar vidare. Nya satsningar kommer 2019 och 2020. ”

“Ungefär 20 miljarder kommer totalt att investeras i klimatomställningen kommande år om man räknar ihop bidragen från regeringen, kommunerna och det privata näringslivet. ”

På eftermiddag kommer Isabella Levin  att träffa företrädare för processindustrin  i ett rundabordssamtal rörande satsningarna i industriklivet.

Insatsområde 1 innefattar

Insatsområden201820192020
Klimatklivet80013002300
Industrikliv300300300
Energi- och klimat
rådgivning, omställning
190250335
Klimatanpassning97182182
Övrigt101010
Summa139720423127

Klimatklivet

Genom  investeringsstödet Klimatklivet kan kommuner, företag, organisationer m.fl. ansöka om investeringsstöd för åtgärder som minskar klimatpåverkan. Hittills har stöd om totalt 2 miljarder kronor tilldelats till över 1000 olika satsningar. För att möjliggöra fler satsningar och bättre kunna stötta även projekt med längre investeringshorisont förstärks programmet med ytterligare 800 miljoner kronor år 2018 så det totalt omfattar 1,5 miljarder 2018.

Industriklivet

Utsläpp från industrins förbränning och processer utgör idag omkring en tredjedel av de samlade utsläppen i Sverige. Genom Industriklivet satsar regeringen 300 miljoner kronor om året på stöd till genomgripande åtgärder för att minska utsläpp i industrin, stärka företagens långsiktiga konkurrenskraft och säkra svenska jobb. Industriklivet är en långsiktig reform som påbörjas 2018 och är planerad att fortsätta till 2040. Satsningen består både av stöd till förstudier, bl.a. detaljerade projekteringsstudier, och stöd till investeringar. Målgruppen för stödet är industrier med s.k. processrelaterade utsläpp men även universitet/forskningsinstitut.

Energi- och klimatrådgivning

Den kommunala energi- och klimatrådgivningen har gett hushåll och företag bättre möjligheter att bidra till energi- och klimatomställningen. Insatsen bidrar till att förstärka effekterna av ekonomiska styrmedel. Regeringen föreslår att det statliga stödet till rådgivningen förlängs och förstärks.

Klimatanpassning

Regeringen ska ta fram en nationell strategi för klimatanpassning under 2018.

Temaområde Ett fossilfritt Sverige

Sverige har för första gången tydliga långsiktiga mål för övergången till förnybar energi. Sverige ska ha 100 % förnybar el 2040 och utsläppen i transportsektorn, som idag är mycket beroende av fossil energi, ska minska med 70 % till 2030.

Insatsområden2017201820192020
Ökat stöd till solceller203550575965
Fossilfria transportlösningar300180200250
Ladda hemma och borta150150150
Övrigt31313181778
Summa203119322433193

Ökat stöd till solceller

Regeringen vill gynna utbyggnaden av solenergi och ökar därför solinvesteringsstödet kraftigt. Det stora intresset i kombination med begränsade resurser har gjort att det byggts upp en kö för tillgång till stödet. Regeringen vill fylla på detta investeringsstöd redan under 2017 med 200 miljoner kronor, för att beta kön samt föreslår en förstärkning av stödet med 525 miljoner under 2018. Regeringens bedömning är att stödnivån bör höjas till 30 procent för alla stödmottagare, från dagens 20 procent för hushåll.

Satsning på utveckling av fossilfria transportlösningar

Inrikes transporter står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser och insatser är nödvändiga för att uppnå målet om en fossilfri fordonsflotta. Genom satsningen stödjer regeringen omställningen till en elektrifierad transportsektor samt genomför satsningar på utvecklingen inom bland annat biogas. Insatserna stärker konkurrenskraften för svensk fordonsindustri och bidrar till att globalt miljönyttiga produkter kan utvecklas och exporteras.

Elcyklar får bidrag i regeringens klimatsatsning

Levande städer

En mer levande stad behöver prioriteras. I städer har fler möjlighet att klara sin vardag utan egen bil. God samhällsplanering ökar möjligheten till transporteffektiva städer som samtidigt kan underlätta för resenärer att välja kapacitetsstark kollektivtrafik, gång och cykel istället för personbil.

För att öka städernas möjligheter att lösa många av dagens miljö- och klimatutmaningar har regeringen inrättat flera verktyg, bl.a. Stadsmiljöavtalen och Klimatklivet. Dessa stöd kompletteras nu med det nya stödet för gröna städer samt en elfordonpremie för att fler ska välja cykel för sina dagliga resor. Stödet för levande städer fördubblas 2019 och 2020.

I städerna finns många olika möjligheter att ersätta bilresor med andra färdmedel. För att på ett kraftfullt sätt förbättra förutsättningarna att pendla och transportera sig klimatvänligt avsätter regeringen 350 miljoner kronor 2018 till en elfordonpremie för köp av elcykel eller elmoped. På så sätt kommer stora grupper av tänkbara cykelpendlare att kunna få tillgång till eldrivna fordon och ha lättare att välja bort bilresor.

Utgångspunkten är en 25%-ig premie för de vanligaste elfordonen som t ex elcyklar, men max 10 000 kr premie per fordon.

Tema 4. Rent hav och miljö

Skydd av värdefulla skogar och marina områden är viktiga för att säkerställa och bevara den biologiska mångfalden i skogar, kust- och havsområden. I budgetpropositionen för 2018 satsar därför regeringen 1 069 miljoner kronor bland annat på att öka skyddet för biologisk mångfald och naturskogar, samt på hav. Satsningar görs också på hållbar produktion och konsumtion.

Skydd av värdefulla skogar

Regeringen stärker anslagen till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen med 150 respektive 100 miljoner kronor per år till och med 2027.

Miljöhänsynen ska öka i den brukade skogen och det behöver genomföras ytterligare åtgärder som främjar ett variationsrikt och hållbart brukande av skogslandskapet för att nå miljökvalitetsmålen och friluftslivsmålen. Regeringen anser att arealen med hyggesfritt skogsbruk bör öka och regeringen stärker därför stödet till hyggesfritt skogsbruk med 6 miljoner kronor per år.

Artikeln är publicerad 2017-09-04 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Ny EU lagstiftning driver Skogsindustrierna att förstärka inom näringspolitik

En intensiv förhandling pågår nu i EU  om hur skogsbruk ska integreras i klimat- och energipolitiken.  Skogsindustrierna förstärker nu med Magnus Berg från Södra som blir ny chef för den näringspolitiska avdelningen.  Den tidigare chefen Mårten Larsson  går som vice vd  in i en ny roll med fokus på internationella skogsfrågor och på att skapa förutsättningar för en hållbar bioekonomi.

– Jag kommer att intensifiera arbetet med att öka insikten hos EU:s lagstiftare om hur skogsnäringen kan bidra till att mildra klimatförändringarna. Ju mer förnybart material från skogen som ersätter ändliga, fossila råvaror desto snabbare kommer vi att nå våra klimatmål, säger Mårten Larsson.

Magnus Berg kommer senast från Södra där han har varit medlemschef i 15 års tid. Dessförinnan arbetade han som sakkunnig på Näringsdepartementet och innan dess med skogsfrågor på Skogsindustrierna.

Intresset för skogen och skogsnäringen är just nu stort inom både europeisk och svensk politik, inte minst kopplat till klimat- och energifrågor.

Artikeln är publicerad 2017-08-17 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Gas till EU från mellanöstern nu vill också Israel leverera

Med initiativ från Israel tecknade ministrar från Israel, Grekland, Cypern och Italien med deltagande av EU kommissionen  den 3 april ett viljeavtal att bygga en pipeline. Det projektet är ytterligare ett i raden av många gasexport-projekt från mellanöstern till Europa. Regionen är orolig och projekt lanseras, stannar upp och förändras. Två projekt är långt framskridna och delvis upphandlade. Ryska Gazprom Turkstream börjar byggas i höst och Tanap, Trans Anatolian Naturalgas pipeline har fått finansieringen klar från bl a Världsbanken och kommer hämta gas från Azerbadjan.

Med initiativ från Israel tecknade ministrar från Israel, Grekland, Cypern och Italien samt med deltagande av EU klimat- och energikommissionär i Tel Aviv den 3 april ett viljeavtal att bygga en pipeline.  Den skall gå via Cypern till  Grekland och Italien och ta tillvara gas från Israeliska och cypriotiska fält.  Ambitionen enligt Israels energiminister Yuval Steinitz är att ledningen skall vara igång senast 2025.  Ledningen skall bli 2200 km lång och bitvis ligga på 3 km djup. Kostnaden bedöms till 6 -7 miljarder Euro.  Projektet är en utveckling av det flytande gas projekt som beretts av amerikanska Noble Energy tillsammans med Israel, Cypern och Grekland.

Gasfält utanför Israel och Cypern

Det blir ytterligare ett projekt som skall läggas till alla tidigare  planerade  projekt.   Gasledningar som  också  är bidragande till det nu pågående kriget i Syrien, Syrien har egna gastillgångar och ligger bäst placerad för transit av såväl gas från Iran som från Qatar och Irak.

De två konkurrerande gasledningsprojekten från Qatar respektive Iran genom Syrien.

2009 presenterade  Qatar en ledning  över Saudiarabien, Jordanien, Syrien och Turkiet och vidare till Europa. Syriens president Bashar al Assad sa nej och istället annonserade han och Iran  2011 ett projekt med en gasledning från Iran över Irak och Syrien. Kontrakt mellan parterna skrevs i juli 2012. Den ledningen ska sedan gå till Libanon och vidare under Medelhavet till Europa. Avsikten var att den skulle vara färdigbyggd 2016. Men istället startade försöket att fälla den syriska regeringen med Qatar som uppbackare som nu utvecklats till proxikrig med de flesta av regionens aktörer inblandade. Qatar är tillsvidare  fortsatt hänvisade till LNG som exportväg och man är världens största exportör av LNG.

Gas från Azerbadjan är på väg mot Europa

USA och EU har under många år drivit det så kallade Nabucco projektet med gas från Azerbadjans Shah Deniz-2 gas fält över Georgien alternativt Armenien till Turkiet och vidare mot central Europa, vilket har övergivits.

TANAP. Trans Anatolien Natural Gas Pipeline Project utvecklas av Turkiet och Azerbadjan

Istället genomförs nu för Azerbaijansk gas TANAP Trans Anatolian Naturalgas Pipeline med Turkiet för vidare befordran till Grekland, Albanien och Italien  i ledningen TAP Trans Adriatisk Pipeline.  Ledningen går runt Armenien genom Georgien för att ansluta till Turkiet. Projektet genom bolaget Southern Gas Corridor (SCG)  fick den 20 december 2016 ja till 10 procent av finansiering genom Världsbanken lån på $800 miljoner för den 1850 km långa ledningen genom Turkiet, vilket är 53% av den totala sträckningen. Övrig finansiering kommer från Asiatiska och Europeiska Investeringsbankerna samt från låntagaren själv och kommersiella låneinstitut.  Ledningen skall stå klar 2021. BP är delägare med 12%. Majoritetsägare med 58 % är statsägda Azerbadjanska bolaget SOCAR. Turkiska statliga bolaget Botas äger resterande 30%.

Turkstream
Gazproms projekt Turkstream börjar byggas hösten 2017

Rysslands gas går via Gazprom – Turkstream börjar byggas hösten 2017

Ryssland är förstås en väsentlig spelare med sitt bolag Gazprom. EU vill minska sitt beroende av rysk gas och försöker hitta andra vägar men den ryska gasen finns och är tillgänglig. Tillförsel till sydliga Europa och Turkiet föreslår Gazprom skall ske genom projektet TurkStream en pipeline över Svarta havet.  Två projekt kontrakt är signerade mellan TurkStream Transport B.V. och Allseas Group S.A. ett bolag med tillgång till speciellt utformade skepp för nedläggning av pipeline till sjöss.  Världens största byggskepp Pioneering Sprint är anlitat för projektet. Bygget börjar redan under andra halvåret 2017.

Pioneering Sprint
Allies ship Pioneering Sprint largest construction ship in the world

Iran återstartar sitt LNG projekt men utvecklar pipelines vidare

Iran som bedöms ha 1/5 av världens gasreserver använder mycket gas själva och är världens fjärde största gas förbrukare efter USA, Ryssland och Kina. Man exporterar idag via pipeline gas till Turkiet och byter gas med Azerbadjan och Armenien. Iran lade sitt LNG projekt som var halvvägs färdigt  på is när sanktionerna infördes 2012 och kriget i Syrien bröt ut vilket också stoppade den planerade gasledningen genom Irak, Syrien och Libanon mot Europa.

Iran har stora gastillgångar både i söder och i norr. Framförallt kommer fälten i söder som delas med Qatar senare producera stora mängder. Iran exportpotential är dock oklar. En stor del av gasen används för att förstärka oljeproduktionen som har prioritet. Gas pumpas ner i oljefälten och underlättar utvinning. Gas kommer att exporteras via pipeline till Irak och till Pakistan.

Gasledningar i Iran
Iran har ett stort utbygt gas nät och är väldens fjärde största användare och har 18 procent av jodens gasreserver.

@novator.se /Lennart Ljungblom/2017-04-25

Online sedan 1995