Category Archives: Politik och affärer

Inför EU beslutet: Bioenergin är underskattad skriver fyra svenska generaldirektörer

Bioenergin har en stor och slumrande potential i Sverige men även internationellt skriver de fyra generaldirektörerna Erik Brandsma, Energimyndigheten, Leif Denneberg, Jordbruksverket, Björn Risinger, Naturvårdsverket och Herman Sundqvist, Skogsstyrelsen i en gemensam artikel i Svenska Dagbladet med anledning av att myndigheterna tillsammans har släppt en ny rapport Bioenergi på rätt sätt.

“Frågan om förutsättningarna för framtidens bioenergi är just nu högaktuell på EU-nivå där det föreslås begränsningar som kan göra det mindre fördelaktigt med biobränsle. Frågan är inte slutgiltigt avgjord. Sveriges representanter behöver vara aktiva i de slutgiltiga besluten så att bioenergin kan fortsätta bidra till ett hållbart samhälle. Vi känner en oro för att ett EU-beslut som innebär en kraftig begränsning av användningen av bioenergi blir en stoppkloss i arbetet för den klimatomställning som måste till.”

“Bioenergi framställd på ett hållbart sätt kan avsevärt bidra till att begränsa klimatförändringarna. Därför behöver det bli dyrare att släppa ut koldioxid.”

Det skriver generaldirektörerna för fyra myndigheter inom miljö och gröna näringar i en gemensam rapport som presenteras på SvD Debatt i dag.

I rapporten är de fyra myndigheterna överens om att bioenergi som framställs på ett hållbart sätt kan spela en viktig roll i ersättningen av fossila bränslen. Bioenergi kan underlätta den energiomställning som måste till för att vi ska klara Parisavtalet som slår fast att temperaturökningen måste hållas under två grader.
Förutsättningarna och tekniken finns och mycket är redan gjort, men för att få fart på utvecklingen behövs det effektiva styrmedel, skriver de fyra generaldirektörerna i debattartikeln:

  • Höj kostnaderna generellt för klimatpåverkande utsläpp.
  • Fasa ut subventionerna till fossila bränslen
  • Låt bioenergin få konkurrera på lika villkor.

Samtidigt måste det säkerställas att uttaget av biomassa inte hotar den biologiska mångfalden.

Kostnaderna för klimatpåverkande utsläpp måste höjas till dess att utfasningen av fossila bränslen går tillräckligt snabbt.  Man påpekar att det  är viktigt att säkerställa att de åtgärder som EU beslutat om för att höja priset på koldioxid inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter får den effekt som var tänkt.

Man noterar också att de globala subventionerna till fossila bränslen fortfarande mycket större än till förnybar energi och att bioenergin måste få konkurrera på lika villkor. I dag har EU hållbarhetskriterier för bioenergi men inte för fossila bränslen.

“Det är bakvänt att ställa höga hållbarhetskrav enbart på bioenergi och låta annan resursanvändning vara ohållbar.”

Bioenergi på rätt sätt

” Den bioenergi som är mest lönsam och har stor potential att växa globalt är restprodukter från jordbruk, skogsbruk och skogsindustri. Gallringsvirke och energigrödor kommer att efterfrågas i högre grad framöver och här menar vi att produktionen kan öka. När vi använder grenar, trädtoppar och andra restprodukter från produktionsskogar för energiändamål ersätter förbränningen av biomassan en del av den naturliga nedbrytningen i skogen.

Inom skogsindustrin finns stora möjligheter att bättre ta till vara restprodukterna och utveckla effektiv samproduktion av produkter, till exempel att göra pappersmassa och fordonsbränsle i samma fabrik. Inom jordbruket fortsätter arealen jordbruksmark att minska och åkermark som hotas av nedläggning kan i stället användas för produktion av energigrödor.

Förutsättningarna är alltså goda. Men det är inte bara att trycka på knappen. Först måste vi tänka efter och ställa krav på bioenergin så att den blir långsiktigt hållbar. Bioenergi på rätt sätt. Därför, menar vi, måste utvinning och användning av bioenergi:

  • Inte försämra den biologiska mångfalden i skogen
  • Bibehålla markens långsiktiga produktionsförmåga
  • Inte försämra kvaliteten i mark och vatten
  • Upprätthålla kolförråden i växtlighet och mark
  • Medföra klart lägre utsläpp av växthusgaser än när fossila bränslen används
  • Inte orsaka skadliga utsläpp av föroreningar
  • Garantera mänskliga rättigheter och arbetarskydd
  • Ha en låg energiinsats när den transporteras och förädlas “
Artikeln är publicerad 2018-01-30 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den baseras på ett pressmeddelande från Skogsstyrelsen samt av en debattartikel i Svenska Dagbladet. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
—————————–
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.

Stockholm Exergi är det nya Fortum Värme samägt med Stockholm stad

Det nya namnet ska på ett tydligare sätt visa vad företaget bidrar med till stockholmarna.

– Nu heter vi vad vi alltid har varit. Det är vi som ger stockholmarna värme och kyla när de behöver det och vi jobbar med exergi, ett begrepp som betyder nyttan som man kan skapa med energi.

– Som exempelvis när vi gör både el och värme på samma gång av skogsbränsle för att utnyttja energin i det på bästa sätt, eller när vi återvinner energin i stockholmarnas renade avloppsvatten för att värma staden istället för Östersjön.

Det är vad exergi handlar om – rätt energi, vid rätt tillfälle, för rätt behov, säger Anders Egelrud, Stockholm Exergis vd.

Företaget har en strategisk roll både för Stockholms värmeförsörjning och för stadens förmåga att infria högt ställda klimatmål.  Ägarna Stockholm Stad och finska Fortum  är överens om att Stockholm Exergi får bättre förutsättningar genom att verka under eget namn och varumärke.

– Stockholm Exergi kommer fortsätta vara en viktig del i Fortums globala arbete med att skapa hållbara städer. Företaget har haft en fantastisk utveckling sedan tidigt 2000-tal och verksamheten är sedan två år inte en konsoliderad del av Fortumkoncernen. Namnbytet är ett naturligt nästa steg, säger Per Langer, Sverigechef Fortum.

Namnändringen medför inga andra förändringar för kunderna och stockholmarna. Och Stockholm Exergi ska fortsätta att tillsammans med stockholmare, kunder och partners skapa energin i framtidens, hållbara Stockholm.

– Stockholm ska vara en fossilbränslefri stad senast år 2040. Målet kräver att vi tillsammans skapar innovativa lösningar för framtidens hållbara energisystem genom att bland annat ta tillvara på överskottsenergi från stadens olika verksamheter. Detta kommer bli avgörande för vår klimatomställning, säger Katarina Luhr (MP), miljöborgarråd Stockholms stad.

Artikeln är publicerad 2018-01-30 på web-tidningen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den bygger på ett pressmeddelande från Stockholm Exergi. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.
Intresserad av vad som hände för 10-20 år sedan?
Besök våra äldre arkivsidor  med 1000 tals artiklar om bioenergi ( t ex tidningen Bioenergi) och Miljö (t ex tidningen Kretslopp) från slutet av 90-talet och början av 2000 talet. Många artiklar finns lagrade som pdf-filer.  Dessa sidor uppdatera inte och vissa länkar kan ha försvunnit  – men misströsta inte – det finns mycket att läsa. Intresserad av vedeldning – läs t ex Vedpärmen.

EU klimatpaket långt ifrån politiskt klart!

Slappna inte av !
EU klimatpaket långt ifrån politiskt klart

EU:s stora klimatpaket har nu baxats fram ytterligare ett steg. Informationen i media är förvirrad. I svensk press framställs det som en stor seger men viss försiktighet anbefalles. Än är långt kvar även om majoriteten i parlamentet i många frågor var betryggande genom den överenskommelse som gjorts i de stora partigrupperna PPE, socialisterna och liberalerna i ALDE.

Få förstår att kunna förklara vad som gäller. Man lyckas inte klargöra för läsaren var i processen de olika ställningstaganden som görs befinner sig.  Klimatpaketet är mycket stort och har fem olika förhandlare och mängder av principer och detaljer har baxats ihop till ett enda paket.

Det är långt kvar innan de nya reglerna börjar gälla, men oklarheten påverkar näringen mycket och vinnare är de etablerade som fortsätter som vanligt och bara är glada att situationen består och därför gärna kastar så mycket grus man kan i beslutsmaskineriet och skrämmer bort möjliga investerare i nya tekniker.

Europaparlamentet och rådet antar lagarna

Europaparlamentet och rådet går igenom kommissionens förslag och föreslår ändringar. Om rådet och parlamentet inte kommer överens om ändringarna behandlas ärendet ännu en gång.

Under den andra behandlingen kan parlamentet och rådet åter föreslå ändringar. Parlamentet har makt att stoppa ett lagförslag om det inte är överens med rådet.

Om de två institutionerna är överens om ändringarna kan den föreslagna lagen antas. Om de inte kan enas försöker en  förlikningskommitté  hitta en lösning. Både rådet och parlamentet kan stoppa lagförslaget under denna sista behandling.

Det finns flera stora stridsområden. 

• Förnybarhetsmålet som parlamentet har höjt till 35 procent som några länder absolut kommer at motsätta sig. Kommissionen föreslog 27 procent. Nu föreslår visserligen parlamentet ett icke bindare mål med vissa nationella variationer också som möjliga men ändock här finns åsiktsskillnader.

• Energieffektivitetsmålet som parlamentet har sänkt till 30 procent men bindande från ett tidigare formulerat mål på 40 procent,

• Biogrödor för drivmedel, som kommissionen ville fasa ut helt men som parlamentet väljer att fortsätta med ett tak på 7 procent men man väljer samtidigt att höja målet för förnybara drivmedel  till 12 procent.  Samtidigt säger man att 10 procent skall vara avancerade drivmedel (andra generationen)

• Palmolja föreslår parlamentet att helt förbjuda från 2021. Det kommer knappast att bli möjligt. Palmoljan används i så många produkter och anses vara bra i dem kommer man då kunna förbjuda den för drivmedel om den producerats i enlighet med accepterade hållbarhetsregler.  Malaysia har reagerat skarpt och EU har känt sig tvingade att redovisa på en officiell hemsida att inget beslut är fattat rörande palmoljan utan parlamentets beslut är endast en del i en lång process. Meddelandet är lagt i munnen på EU ambassadören i Indonesien.

• Tallolja en biprodukt som används för kemi och drivmedels tillverkning var föreslagen att förbjudas för drivmedel men det kom med på listan som tillåtna. Något som svensk/arabiska Preem gärna uppskattar förstås. Det är bara en liten detalj som de flesta i Europa aldrig uppfattar än mindre förstår men i som är mycket stor i Sverige. Många fler liknande viktiga produkter finns förstås vilket kan ge komplikationer om detaljreglerarna få härja,

• Vanligt trä för energi försökte man få reglerat genom att baka in det i klimatpaketet efter att tidigare inte fått stöd för separat reglering.  Försöken att få bestämma vilka delar av ett träd som kan få användas för energi misslyckades. Nu ser det ut som om att man misslyckas med detta för en stabil parlamentarisk majoritet håller emot och för vissa Rådsmedlemmar är frågan synnerligen viktig men man kan ändå inte utesluta att någon regleringsivrare lyckas få med något i en sista politisk kompromiss. Fredrik Federley (c) kommer att medverka som representant för ALDE i de kommande förhandlingarna vilket kan vara viktigt.

Lennart Ljungblom

EU parlamentet mildrar förslaget att begränsa skogsbruket

Viktig EU-framgång för skogen

Hotet om ett abrupt avverkningstak för skogsbruk röstades ned i EU-parlamentet. Under en längre tid har diskussionen pågått kring på vilket sätt som man eventuellt skall räkna in skogens klimateffekter (LULUCF) som en del av hur EU skall kunna nå FN:s klimatmål för 2030 (Paris avtalet) . EU kommissionen har lagt ett lagförslag som innebär att avverkningar över den nivå som gällde 1990-2009 skulle räknas som en belastning vad gäller miljön. Det skulle med andra ord sätta ett tak på tillåtna avverkningar något som EU:s skogsländer häftigt vände sig emot, eftersom såväl skogsbruket förändras och skogarna tillväxer i Europa.  Den 13 september röstade EU parlamentet i frågan och även om man inte avvisade  kommisionens förslag så gjorde man ett antal väsentliga förändringar. Nu skall rådet (länderna) ta ställning och sedan blir det en förhandlingsprocess innan slutligt beslut kommer kanske någon gång nästa år. 

– Vi är väldigt glada över insatsen ifrån våra svenska EU-parlamentariker som arbetat hårt vilket vi ser resultat av idag. Skogen är en viktig tillgång i klimatarbetet. Det finns risk att andra intressen i Bryssel vill stoppa oss från att använda skogsråvaran i den utsträckning som behövs för att vi ska klara våra klimatmål i linje med Parisavtalet, säger Palle Borgström, förbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund.

– Det är nu viktigt att den svenska regeringen agerar kraftfullt inom ministerrådet för att säkerställa möjligheten till fortsatt skogsbruk för att vi framförallt ska klara klimatutmaningen, men även säkerställa de viktiga jobben, produktionen och svenska exportinkomster.

Sven Erik Hammar, ordförande för LRF Skogsägarna, säger att förslaget om tak för avverkningar vittnar om stor brist på kunskap om skogsbruket och skogsbruket klimatnytta.

– Parlamentets förslag är en klar förbättring i synen på hur skogen kan bidra till att mildra klimatförändringen säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna. Helst hade vi sett att regelverket helt och hållet riktat in sig på framtida potentialer. Nu finns det fortfarande med en skrivning om att beräkningarna om avverkningsnivåer ska utgå från hur skogen brukades mellan åren 2000-2012. Kunskaperna flyttas hela tiden fram och med en referensperiod bakåt i tiden kan vi inte tillgodogöra oss detta i beräkningarna.

– Forskning visar tydligt att ett aktivt skogsbruk är den bästa strategin för hur skogen kan mildra klimatutmaningarna. När skogen växer tar den upp enorma mängder koldioxid och hållbara skogsprodukter kan ersätta produkter och energi från fossila källor.

– EU-kommissionen bortser helt från substitutionseffekten, att vi undviker utsläpp om förnybara produkter ersätter fossilkrävande. Om skogen få stå för länge ökar också risken för skador genom stormar och bränder, säger Mårten Larsson.

Lagförslaget är en del av det omfattande klimatpaket som kommissionen lämnade i juli 2016. Det föreslår att integrera växthusgas-emmissioner och förändringar i land användning i 2030 års klimat och energi ramverk.

Parlamentet anser att det 2030 skall det finnas en balans mellan emissioner och absorption av CO2 i skogen och att därefter absorptionen ytterligare skall öka. För att följa detta vill man införa ett robust kontrollsystem. Ett riktvärde skall baseras på en dokumenterad nivå för perioden 2000 och 2012 en mer närliggande period än vad kommissionen föreslog som ville ha 1990-2009.

Rapportör är tysken Norbert Lins som representerar EPP (kristdemokrater). Skuggrapportör från norden är finländaren Nils Torvald som representerar ALDE (liberalerna).

Artikeln är publicerad 2017-09-19 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi.

 

Debatt: EU-förslag hotar tillväxten i bioekonomin

Debatt; När efterfrågan på förnybara och fossilfria produkter ökar i världen vill EU-kommissionen begränsa tillgången på hållbar skogsråvara. I september avgör parlamentet om man vill gå på samma linje. Då röstar de om regler för hur skog och mark i Europa ska bidra till att nå FN:s klimatmål, ett regelverk som går under förkortningen LULUCF. 

– EU-kommissionen vill att ett lands avverkningsnivå ska beslutas utifrån den historiska intensiteten i skogsbruket. Här bortser man helt och hållet från marknadsmekanismer, att det finns något som heter tillgång och efterfrågan. Idag ökar efterfrågan på hållbara material. Intresset för att bygga hus i trä är större än någonsin och modeindustrin vill tillverka kläder av skogsråvara, för att bara nämna ett par exempel. Utgår vi från historisk intensitet, stryper vi effektivt tillgången på skogsråvara och cementerar vårt beroende av fossila råvaror, säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna.

Historisk intensitet innebär att ett lands avverkningsnivåer ska bestämmas av hur mycket man har avverkat tidigare. Ett land som inte avverkat all den skog som varit tillgänglig för avverkning tidigare kan inte öka användningen av sin skogsresurs i klimatarbetet. Om man gör det måste det rapporteras som utsläpp.

– För en utveckling mot ett fossilfritt samhälle där vi ersätter olja, kol och andra ändliga råvaror med förnybara och biobaserade råvaror måste EU enas om att det är den möjliga framtida hållbara avverkningen i Europas skogar och inte historiken som avgör hur mycket vi kan använda för att tillverka hus, möbler, förpackningar, papper, kläder, energi och annat vi behöver, menar Mårten Larsson.

– Begränsar vi EU:s skogsbruk innebär det att importen ökar oavsett om det rör papper, trävaror eller bioenergi. Det kan leda till negativa effekter på markanvändningen i länder utanför EU.

Just nu är det ovisst hur utgången blir i parlamentets omröstning. I somras valde miljöutskottet att gå på kommissionens linje. Jordbruks- och industriutskotten vill däremot, i likhet med den svenska regeringen, att beräkningarna ska utgå från vilka volymer i varje land som är tillgänglig för avverkning i framtiden.

– Mitt intryck är att de svenska EU-parlamentarikerna inser allvaret i frågan. Nu hoppas jag att vi tillsammans lyckas övertyga en majoritet i parlamentet att fatta rätt beslut, säger Mårten Larsson, som i grunden är positiv till lagstiftningens syfte och innehåll.

– LULUCF-lagstiftningen har, om den utformas rätt, potential att bli en lagstiftning som stimulerar medlemsländerna i EU till ett aktivt skogsbruk och till att öka användningen av hållbara biobaserade material. Det är den långsiktigt bästa strategin för att mildra växthuseffekten, säger Mårten Larsson.

Kontakt
Mårten Larsson, vice vd

Skogsindustrierna  är branschorganisationen för massa-, pappers- och den trämekaniska industrin. Skogsindustrierna företräder ett 50-tal massa- och pappersbruk i sammanlagt ett 20-tal koncerner/företag och cirka 120 sågverk i ett 60-tal koncerner/företag, samt ett 40-tal företag med nära anknytning till massa-, pappers- eller trävarutillverkning. Inom Skogsindustrierna ingår verksamheten  Svenskt Trä  och sekretariatet för  BioInnovation . Skogsnäringen sysselsätter cirka 70 000 personer och exporterade för 127 miljarder kronor 2015.

Artikeln är publicerad 2017-09-06 på mediaportalen novator.se och är granskad och publicerad av Lennart Ljungblom . Det är ett debatt inlägg från skogsindustrierna.  Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Höstbudgeten: Rekordstora klimatsatsningar av regeringen

I budgetpropositionen för 2018 presenterar regeringen den största satsningen på klimat och miljö någonsin. Redan 2018 vill regeringen satsa ytterligare 5 miljarder kronor på miljö- och klimatarbetet i Sverige och internationellt för att minska utsläppen och skapa jobb och utveckling i Sverige. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Vi fokuserar på fem områden

  • 1,4 mdr för investeringar för omställning i hela Sverige
  • 1,2 mdr för ett fossilfritt Sverige
  • 0,6 mdr kronor för levande städer
  • 1,1 mdr kronor för rent hav och miljö
  • 0,8 mdr kronor för internationellt ledarskap
Regeringens nya investeringar2017201820192020
Omställn. i hela Sverige3139720423127
Ett fossilfritt Sverige203119322433143
Levande täder56010051155
Rent hav och miljö106912961457
Internationellt ledarskap812832832
Summa206503174189714

– Klimatklivet är en av de största satsningar vi gjort. Nu tar vi ytterligare steg. Hela Sverige skall vara med ingen skall lämnas efter.  Såväl stora reformer som hushållsnära skall genomföras.

– Det skall vara enkelt billig och roligt att vara med säger Isabella Levin.

Regeringen föreslår historiskt stora investeringar på klimat- och miljöområdet. För 2018 innebär det en höjning med 109% inom utgiftsområde 20 (allmän miljö- och naturvård) jämfört med 2014.

Per Bodlund säger:

– Vi har därmed mer än fördubblat satsningarna.  Dessa satsningar visar att vi nu gör ett paradigmskifte i svensk politik,

Totalt i budgeten läggs 5 miljarder kronor på miljö- och klimat under 2018.  Av detta är 2 167 miljoner presenterat sedan tidigare i satsningar på hav, solceller Industrikliv, internationellt utvecklingssamarbete

“Det är nya pengar sedan löper dessutom gamla satsningar vidare. Nya satsningar kommer 2019 och 2020. ”

“Ungefär 20 miljarder kommer totalt att investeras i klimatomställningen kommande år om man räknar ihop bidragen från regeringen, kommunerna och det privata näringslivet. ”

På eftermiddag kommer Isabella Levin  att träffa företrädare för processindustrin  i ett rundabordssamtal rörande satsningarna i industriklivet.

Insatsområde 1 innefattar

Insatsområden201820192020
Klimatklivet80013002300
Industrikliv300300300
Energi- och klimat
rådgivning, omställning
190250335
Klimatanpassning97182182
Övrigt101010
Summa139720423127

Klimatklivet

Genom  investeringsstödet Klimatklivet kan kommuner, företag, organisationer m.fl. ansöka om investeringsstöd för åtgärder som minskar klimatpåverkan. Hittills har stöd om totalt 2 miljarder kronor tilldelats till över 1000 olika satsningar. För att möjliggöra fler satsningar och bättre kunna stötta även projekt med längre investeringshorisont förstärks programmet med ytterligare 800 miljoner kronor år 2018 så det totalt omfattar 1,5 miljarder 2018.

Industriklivet

Utsläpp från industrins förbränning och processer utgör idag omkring en tredjedel av de samlade utsläppen i Sverige. Genom Industriklivet satsar regeringen 300 miljoner kronor om året på stöd till genomgripande åtgärder för att minska utsläpp i industrin, stärka företagens långsiktiga konkurrenskraft och säkra svenska jobb. Industriklivet är en långsiktig reform som påbörjas 2018 och är planerad att fortsätta till 2040. Satsningen består både av stöd till förstudier, bl.a. detaljerade projekteringsstudier, och stöd till investeringar. Målgruppen för stödet är industrier med s.k. processrelaterade utsläpp men även universitet/forskningsinstitut.

Energi- och klimatrådgivning

Den kommunala energi- och klimatrådgivningen har gett hushåll och företag bättre möjligheter att bidra till energi- och klimatomställningen. Insatsen bidrar till att förstärka effekterna av ekonomiska styrmedel. Regeringen föreslår att det statliga stödet till rådgivningen förlängs och förstärks.

Klimatanpassning

Regeringen ska ta fram en nationell strategi för klimatanpassning under 2018.

Temaområde Ett fossilfritt Sverige

Sverige har för första gången tydliga långsiktiga mål för övergången till förnybar energi. Sverige ska ha 100 % förnybar el 2040 och utsläppen i transportsektorn, som idag är mycket beroende av fossil energi, ska minska med 70 % till 2030.

Insatsområden2017201820192020
Ökat stöd till solceller203550575965
Fossilfria transportlösningar300180200250
Ladda hemma och borta150150150
Övrigt31313181778
Summa203119322433193

Ökat stöd till solceller

Regeringen vill gynna utbyggnaden av solenergi och ökar därför solinvesteringsstödet kraftigt. Det stora intresset i kombination med begränsade resurser har gjort att det byggts upp en kö för tillgång till stödet. Regeringen vill fylla på detta investeringsstöd redan under 2017 med 200 miljoner kronor, för att beta kön samt föreslår en förstärkning av stödet med 525 miljoner under 2018. Regeringens bedömning är att stödnivån bör höjas till 30 procent för alla stödmottagare, från dagens 20 procent för hushåll.

Satsning på utveckling av fossilfria transportlösningar

Inrikes transporter står för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser och insatser är nödvändiga för att uppnå målet om en fossilfri fordonsflotta. Genom satsningen stödjer regeringen omställningen till en elektrifierad transportsektor samt genomför satsningar på utvecklingen inom bland annat biogas. Insatserna stärker konkurrenskraften för svensk fordonsindustri och bidrar till att globalt miljönyttiga produkter kan utvecklas och exporteras.

Elcyklar får bidrag i regeringens klimatsatsning

Levande städer

En mer levande stad behöver prioriteras. I städer har fler möjlighet att klara sin vardag utan egen bil. God samhällsplanering ökar möjligheten till transporteffektiva städer som samtidigt kan underlätta för resenärer att välja kapacitetsstark kollektivtrafik, gång och cykel istället för personbil.

För att öka städernas möjligheter att lösa många av dagens miljö- och klimatutmaningar har regeringen inrättat flera verktyg, bl.a. Stadsmiljöavtalen och Klimatklivet. Dessa stöd kompletteras nu med det nya stödet för gröna städer samt en elfordonpremie för att fler ska välja cykel för sina dagliga resor. Stödet för levande städer fördubblas 2019 och 2020.

I städerna finns många olika möjligheter att ersätta bilresor med andra färdmedel. För att på ett kraftfullt sätt förbättra förutsättningarna att pendla och transportera sig klimatvänligt avsätter regeringen 350 miljoner kronor 2018 till en elfordonpremie för köp av elcykel eller elmoped. På så sätt kommer stora grupper av tänkbara cykelpendlare att kunna få tillgång till eldrivna fordon och ha lättare att välja bort bilresor.

Utgångspunkten är en 25%-ig premie för de vanligaste elfordonen som t ex elcyklar, men max 10 000 kr premie per fordon.

Tema 4. Rent hav och miljö

Skydd av värdefulla skogar och marina områden är viktiga för att säkerställa och bevara den biologiska mångfalden i skogar, kust- och havsområden. I budgetpropositionen för 2018 satsar därför regeringen 1 069 miljoner kronor bland annat på att öka skyddet för biologisk mångfald och naturskogar, samt på hav. Satsningar görs också på hållbar produktion och konsumtion.

Skydd av värdefulla skogar

Regeringen stärker anslagen till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen med 150 respektive 100 miljoner kronor per år till och med 2027.

Miljöhänsynen ska öka i den brukade skogen och det behöver genomföras ytterligare åtgärder som främjar ett variationsrikt och hållbart brukande av skogslandskapet för att nå miljökvalitetsmålen och friluftslivsmålen. Regeringen anser att arealen med hyggesfritt skogsbruk bör öka och regeringen stärker därför stödet till hyggesfritt skogsbruk med 6 miljoner kronor per år.

Artikeln är publicerad 2017-09-04 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Drivmedlens klimatpåverkan – Gröna Bilister manar till handling

I rapporten Drivmedel 2016 sammanställer Energimyndigheten de uppgifter om klimatpåverkan, ursprung och försäljningsvolymer som drivmedelsbolagen redovisar. Alla biodrivmedel minskar klimatpåverkan med mer än hälften jämfört med det fossila alternativet. Andelen förnybara drivmedel ökar, men försäljningen av etanol störtdyker. Om vi ska nå transportsektorns klimatmål för år 2030 måste etanolen räddas skriver organisationen Gröna bilister

I april varje år rapporterar de svenska drivmedelsbolagen uppgifter om sina drivmedel till Energimyndigheten i enlighet med drivmedelslagen och hållbarhetslagen. Årets rapportering ligger till grund för rapporten Drivmedel 2016, som innehåller intressant information om våra drivmedels hållbarhetsegenskaper.

Det är glädjande att andelen förnybara drivmedel i vägtrafiken ökar snabbt och närmar sig 20 procent. Men ökningen beror nästan uteslutande på den snabba expansionen av HVO-diesel. Försäljningen av biogas ökar i blygsam takt medan den sammanlagda marknaden för fordonsgas börjat krympa. Samtidigt störtdyker användningen av etanol.

– Eftersom alla äpplen ligger i HVO-korgen är risken stor att utvecklingen mot fossilfria drivmedel avstannar, säger Per Östborn, drivmedelsansvarig på Gröna Bilister. Det är nämligen redan brist på hållbar råvara till HVO. Ska den expandera ytterligare i nuläget måste vi ta till mer palmolja eller PFAD, vilket vore olyckligt. Trots att de klassas som hållbara kan de bidra till skogsskövling i Sydostasien genom indirekta effekter.

Elbilarna och laddhybriderna är på snabb frammarsch, men än så länge står elen endast för cirka en promille av drivmedelsenergin i vägtrafiken.

Etanolen måste resa sig ur askan

– Trafiken kommer att elektrifieras allt mer, men personligen tror jag inte att elen kommer att hinna bidra på ett avgörande sätt till att nå 2030-målet, säger Per Östborn. Därför måste vi ge biogasen en skjuts framåt och få etanolen att resa sig ur askan som Fågel Fenix.

– Det är enorma volymer fossila drivmedel ska ersättas eller sparas in på kort tid. Vi måste bejaka alla goda alternativ, förtydligar Per Östborn. Det råder ingen brist på fossila marknadsandelar att erövra, tvärtom, så det vore idiotiskt att ställa el mot biodrivmedel. Båda typerna av drivmedel minskar klimatpåverkan markant.

Enligt Energimyndigheten minskar den etanol som såldes i Sverige år 2016 klimatpåverkan med 63 procent jämfört med fossil bensin. För biogasen är minskningen 78 procent. HVO och FAME (rapsoljediesel) minskar klimatpåverkan jämfört med fossil diesel med 84 respektive 59 procent.

Elens klimatpåverkan beror på hur den produceras. För miljömärkt el kan klimatpåverkan sättas till noll. Gör vi inga aktiva val när vi köper el använder vi så kallad nordisk residualmix enligt Energimarknadsinspektionens synsätt. Då minskar klimatpåverkan med nästan 80 procent jämfört med om vi kör en motsvarande bensinbil.

Drivmedel klimatpåverkan
Klimatpåverkan från drivmedel på svenska marknaden år 2016. Alla uppgifter är hämtade från Energimyndighetens rapport Drivmedel 2016, utom elens klimatpåverkan som hämtas från Energimarknadsinspektionen. Siffrorna för bensin MK1 och diesel MK1 avser bränsle med Sverigemedelvärdet av andelen inblandad etanol respektive förnybar diesel. Siffrorna för fordonsgas avser gas med Sverigemedelvärdet av andelen biogas.

 

Regeringens förslag på bränslebyte och bonus-malus kommer att gynna förnybara drivmedel och fossiloberoende bilar. Gröna Bilister menar dock att styrmedlen måste skärpas ytterligareför att på allvar sparka igång omställningsprocessen.

– Bilföretagen måste också lägga manken till, säger Johanna Grant, ordförande i Gröna Bilister. Vi gladdes åt Volvos löfte i somras att bara utveckla bilar med elmotor, om än bara en liten hjälpmotor. Men samtidigt lägger de ned produktionen av biogasbilar. Och deras laddhybrider är beroende av fossil bensin eller diesel. Det duger inte.

– Vi väntar istället otåligt på löftet från Volvo och alla andra bilföretag att bara sälja fossiloberoende bilar, fortsätter Johanna Grant. De rena elbilarna är redan hemma, och alla bilar med bensinmotor kan tillverkarna enkelt anpassa så att de kan köras på etanol E85 – inklusive laddhybriderna. Alla nya bilar med dieselmotor kan typgodkännas för HVO-diesel. Det har Citroën och Peugeot redan låtit göra.

– Tiden för grön bilism är mogen. Det finns inget att vänta på, avslutar Johanna Grant.

Mer information:

Energimyndighetens rapport Drivmedel 2016

De nationella 2030-indikatorer som rör drivmedel 2030.miljobarometern.se/nationella-indikatorer/branslet/

Gröna Bilister är Sveriges enda miljödrivna motororganisation, utser Miljöbästa Bil, granskar landets kommuner ur miljöbilsperspektiv och påverkar politiker. Gröna Bilister är en ideell förening och grundades 1994 med stöd av Naturskyddsföreningen och WWF. Gröna Bilister vill ha en miljöanpassad utveckling av biltrafiken som gör det möjligt  för kommande generationer att ha glädje av bilen.

Artikeln är publicerad 2017-08-24 på mediaportalen novator.se och är baserad på ett pressmeddelande som redigerats av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

1,2 miljarder att söka från Klimatklivet före 11 september

Nya pengar att söka från Klimatklivet

Nu har Naturvårdsverket på nytt öppnat för ansökan till Klimatklivet. Det finns 1,2 miljarder kronor som företag, kommuner, landsting, ideella föreningar och andra organisationer kan söka till lokala klimatåtgärder.

Ny EU lagstiftning driver Skogsindustrierna att förstärka inom näringspolitik

En intensiv förhandling pågår nu i EU  om hur skogsbruk ska integreras i klimat- och energipolitiken.  Skogsindustrierna förstärker nu med Magnus Berg från Södra som blir ny chef för den näringspolitiska avdelningen.  Den tidigare chefen Mårten Larsson  går som vice vd  in i en ny roll med fokus på internationella skogsfrågor och på att skapa förutsättningar för en hållbar bioekonomi.

– Jag kommer att intensifiera arbetet med att öka insikten hos EU:s lagstiftare om hur skogsnäringen kan bidra till att mildra klimatförändringarna. Ju mer förnybart material från skogen som ersätter ändliga, fossila råvaror desto snabbare kommer vi att nå våra klimatmål, säger Mårten Larsson.

Magnus Berg kommer senast från Södra där han har varit medlemschef i 15 års tid. Dessförinnan arbetade han som sakkunnig på Näringsdepartementet och innan dess med skogsfrågor på Skogsindustrierna.

Intresset för skogen och skogsnäringen är just nu stort inom både europeisk och svensk politik, inte minst kopplat till klimat- och energifrågor.

Artikeln är publicerad 2017-08-17 på mediaportalen novator.se och är skriven av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Fortum köper svenska VG Power Turbo:s generator verksamhet

Fortum förvärvar svenska VG Power Turbo AB:s generatorverksamhet

Genom ett avtal undertecknat måndagen den 15 maj förvärvar Fortum Sverige AB, svenska VG Power Turbo AB:s generatorverksamhet inklusive VG Power Tools AB. Nyförvärvet ska integreras i Turbine and Generator Solutions (TGS) inom Fortum Power Solutions.  Genom köpet övergår sammanlagt 18 kraft- och generatorexperter på VG Power Turbo till anställning på Fortum. Bolagen  siktar på tillväxt i större skala.

VG Power Turbo AB:s rötter finns i svenska Västerås, där också generatorverksamheten finns. Företaget specialiserar sig inom turbogeneratorer på service och retrofit oavsett varumärke. I Västerås finns två balanseringsanläggningar för högvarvsbalansering av rotorer med vikt från 0-30 ton och 30-110 ton. Tjänsten är unik i Norden och kan utföras på alla rotorer oavsett generatortillverkare.

”Vårt mål är att tillsammans erbjuda våra kunder ett bredare serviceutbud. För att vi ska uppnå detta inleder vi integreringsarbetet omedelbart”, säger Heikki Andersson från Power Solutions och Mats Sjögren från VG Power Turbo.

“VG Power Turbo AB:s verksamhet utgör ett utmärkt komplement till TGS och stärker tjänsterna för modernisering och balansering av rotorer. ”

Affärsverksamheten i VG Power Turbo och VG Power Tools AB kommer att integreras i Fortum. Integreringsprocessen leds av Timo Vuorinen, landsdirektör för TGS Sweden, och Mats Sjögren, vd för VG Power Turbo.

Mer information om Fortums Turbine and Generator Solutions på Power Solutions / TGS.

Artikeln är publicerad 2017-05-16 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

Online sedan 1995