Tag Archives: Sverige

ABB får ny stororder på laddstationer till Tyskland

ABB har fått ytterligare en stororder på laddstationer till de tyska motorvägarna.

ABB har fått ytterligare en stororder från energileverantören EnBW för att utvidga nätverket med laddstationer på de tyska motorvägarna. Vid slutet av 2017 kommer ABB att ha levererat ytterligare 117 snabbladdare på rastställena Tank & Rast.

Den senaste generationen snabbladdare är anslutna till internet via en molnlösning som bland annat möjliggör kontantlösa betalningar.

I och med denna senaste order expanderar ABB ytterligare sin marknadsledande position inom laddinfrastruktur för elfordon i Tyskland. I Europa och USA är ABB redan marknadsledare.

– Den senaste ordern visar att ABB är prioriterad partner inom laddinfrastruktursektorn i Tyskland, säger ABB:s koncernchef Ulrich Spiesshofer. 

– Behovet av att snabbt expandera laddinfrastrukturnätverket har åter stått klart under årets International Motor Show i Frankfurt, där praktiskt taget alla bilföretag har tillkännagivit en massiv expansion av sitt elfordonsutbud

Snabbladdningsstationerna som nu installeras är mycket kompakta, vilket gör dem särskilt väl lämpade för rastplatser utmed större vägar, bensinstationer, bilhandlare, affärscentra samt högfrekventerade innerstadsområden. Fordonen kan laddas på max 30 minuter. 

ABB Connected Services erbjuder kontinuerlig övervakning av alla laddstationer med översyn från ett team från ABB:s Network Operating Center. Internetbaserade tjänster – baserat på molnplattformen Microsoft Azure – möjliggör förebyggande kontroll, vilket leder till minskade driftkostnader och ökad drifttid.

ABB:s erbjuder även DC-väggboxar för kontor, bilhandlare shoppingcenter, nästa generations högeffektsladdare för ultrasnabb elbilsladdning upp till 350kW och ett laddsystem för elektriska bussar baserat på den öppna laddstandarden OppCharge. Produkterna bygger på ett modulärt utbyggbart system och följer världsomspännande laddstandarder.

Om ABB

ABB (ABBN: SIX Swiss Ex) är pionjär med banbrytande teknik inom elektrifieringsprodukter, robotar och drivsystem, industriell automation och kraftnät. Vi betjänar kunder inom energi, industri samt transport och infrastruktur i hela världen. Med över 125 år av innovation skapar ABB idag framtiden inom industriell digitalisering samt driver energiomställningen och den fjärde industriella revolutionen. ABB verkar i över 100 länder och har ungefär 132 000 medarbetare.

Artikeln är publicerad 2017-09-21 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Dyrare kol gav dyrare el i Sverige

Det internationella priset på kol ledde till att det nordiska spotpriset på el steg kraftigt i oktober.

novator.se/2016-11-03/ Vid utgången av månaden kostade en kilowattimme nästan 30 öre exkl. moms på spotmarknaden på den nordiska elbörsen NordPool. Prisökningen från september till oktober låg på 6,5 öre, motsvarande 27 procent.

– Ett sådant stort skutt har vi bara sett några få gånger under de senaste 17 åren, senast 2012. Då kunde vi njuta av extremt låga sommarpriser nästan ända fram tills vintern gjorde entré. Spotpriset för oktober 2016 ligger nätt och jämnt under genomsnittet för oktober månad under de senaste tio åren. I likhet med 2012 har vi gått upp från låga nivåer till mer normala, säger Andreas Myhre, elhandelschef på LOS Energy.

Torrt väder under stora delar av oktober har förstås präglat den nordiska prisbilden. Men tittar vi närmare på siffrorna finns det en faktor som har haft en avsevärt större inverkan på elpriset än någon annan: kolpriset. Det eldas med kol vid nästan hälften av all elproduktion i världen. Den största marknaden hittar vi i Asien, men även i Europa är det fortfarande kol som står för en betydande del av elproduktionen.

– Priset på kol dikterar i hög grad priset på el, förklarar Andreas.

Europeiska kolkraftsproducenter köper kol på en internationell marknad och måste sålunda konkurrera med kineser och indier om att få tag i tillräckligt med kol för att försörja elhungriga européer på väg in i vinterkylan. Planekonomiska åtgärder i Kina har syftat till att lägga ned olönsamma kolgruvor. De vidtagna åtgärderna har dock visat sig vara i överkant av vad marknaden tål och därmed har kineserna blivit tvungna att importera avsevärt mycket mer kol än tidigare från den internationella marknaden. Hittills i år har detta höjt kolpriset med 90 procent!

– Detta gör att europeiska kolkraftproducenter kräver högre pris för sin el vilket i sin tur smittar av sig på Norden och drar upp våra elpriser. Kina och Norden ligger på många sätt mycket närmare varandra än vi tror, säger Andreas.

På den framtida elmarknaden har man nu tagit höjd för ökade kolpriser, något som har höjt både spotpriset och terminspriserna. Marknadsaktörerna har även tagit höjd för att den ringa nederbörden kan ha en fördyrande effekt på priserna under vintern. Detta har lett till att vinterpriserna på el har ökat med mer än 30 procent under den senaste månaden, till ca 38 öre/kWh för första kvartalet 2017.

LOS AS är ett helägt dotterbolag till Norska Agder Energi AS

LOS AS äger och driver de två varumärkena LOS Energy och LOS som är verksamma på företags- respektive privatmarknaden i Norden och Norge.

Med en årlig försäljning på ca 8 TWh (årsförbrukning för ca 500 000 hushåll) är LOS Energy den största energileverantören på den norska företagsmarknaden.

Sedan 2007 har LOS AS haft en portfölj i tillväxt. Kärnverksamheten går ut på att sänka energikostnaderna för våra kunder genom att sälja, förvalta och identifiera energilösningar anpassade efter kundens behov.

LOS AS är ett helägt dotterbolag till Agder Energi AS med huvudkontor i Kristiansand och kontorer i Oslo,Göteborg och Arendal.

novator.se/2016-11-03/Lennart Ljungblom

Biodrivmedel: Ny pilotanläggning för drivmedel av lignin

RenFuel har utvecklat och patenterat en metod för att förädla lignin från massaindustrins förnybara restprodukt svartlut till ligninolja, Lignol, som kan ersätta fossil olja och användas som råvara i tillverkningen av förnybar bensin och diesel. Tillvaratagandet av svartluten gör dessutom att produktionskapaciteten och därmed lönsamheten i massaindustrin kan öka.

– Vår produkt Lignol är nyckeln till att nå målet om en fossilfri fordonsflotta till 2030. Det känns mycket glädjande att äntligen kunna testa produkten i stor skala tack vare samarbetet med Nordic Paper och finansieringen från Energimyndigheten, säger Sven Löchen, vd för RenFuel.

Pilotanläggningen, som uppförs inne vid Nordic Papers massafabrik i Bäckhammar, beräknas kunna tas i bruk i början av 2017.

S.Lochen
Sven Löchen, ceo RenFuel

– Faller pilotprojektet väl ut väntar Lignolproduktion i stor skala för att möta efterfrågan på den snabbt växande marknaden för biodrivmedel, säger Sven Löchen.

– Lignol kan i närtid minska beroendet av fossil olja och är ett realistiskt sätt att nå målet om en fossilfri fordonsflotta till år 2030.

– Pappers- och massaindustrin är en viktig länk i bioekonomin. Genom ett sådant här samarbete kan vi på ett konkret sätt bidra till den framväxande fossilfria framtiden. Det känns oerhört positivt, säger Per Bjurbom, vd för Nordic Paper.

En annan viktig länk i kedjan är att det finns raffinaderier som har möjlighet att producera diesel och bensin från Lignol. Preem har sedan 2010 gradvis ställt om sin tillverkning mot förnybara drivmedel genom att byta ut fossil olja mot förnybara råvaror som tallolja.

– Preem välkomnar RenFuel och Nordic Papers initiativ. En stor utmaning i Sveriges omställning mot ett fossiloberoende är tillgången på hållbara råvaror. Restprodukter från svensk skogsindustri, som lignin, uppfyller mer än väl våra krav på råvarans hållbarhet och lignin finns dessutom tillgängligt i stora volymer.

–  Vi ser fram emot att ta den första volymen Lignol genom våra raffinaderier och tillverka framtidens förnybara bensin och diesel, säger Petter Holland, VD för Preem.

– RenFuels pilotprojekt ligger i linje med Energimyndighetens strategiska prioriteringar inom förnybara drivmedel och kompletterar de forskningsprogram vi nyligen startat kring biodrivmedel, säger Jonas Lindmark, handläggare på Energimyndigheten.

Om RenFuel

RenFuel är ett svenskt innovationsföretag inom bioenergi som har tagit patent på en katalytisk process som energisnålt omvandlar lignin från biprodukter i skogsindustrin till den förnybara ligninoljan Lignol®. RenFuel består av dedikerade forskare, medarbetare och ägare som med ett gediget kunnande om skogsindustri och grön kemi drivs av tanken att ersätta ändliga fossila drivmedel med hållbar bensin och diesel.

Om Nordic Paper

Nordic Paper är världsledande inom greaseproofpapper och utvalda nischer inom oblekt papper. Koncernen har en årlig omsättning på ca 2,5 miljarder SEK och en exportandel på över 95%. Nordic Paper Holding AB har fabriker i Bäckhammar, Säffle och Åmotfors i Värmland samt Greåker i Norge. Moderbolaget finns i Bäckhammar, ca 18 km söder om Kristinehamn i Värmland. Totalt antal anställda i koncernen är ca 600.

BackhammarsBruk
Bäckhammars Bruk, a pulp and paper mill owned by Nordic paper, will be the location of the new pilot plant for lignol production.

novator.se /2016-04-29 / Lennart Ljungblom

Snart dags för 74 tons flisekipage

Det kommer att kosta 15 miljarder kronor och ta över 20 år att bygga ut det svenska vägnätet så att det klarar 74 ton tunga lastbilar. Men redan inom ett år kan ett begränsat vägnät öppnas, skriver ATL.nu.

– Det som är nytt är att vi har gjort en översyn av hela vägnätet, vi vet nu vad det finns för förutsättningar att öppna upp det för 74 ton, säger Kenneth Natanaelsson på Trafikverket.

I en rapport till regeringen konstaterar Trafikverket att större delen av vägnätet skulle klara en höjd bruttovikt upp till 74 ton. Problemet är främst en del broar som riskerar att bli flaskhalsar i systemet.

Kan gå på 12 år i bästa fall

Trafikverket förslår en ny bärighetsklass BK4 som tillåter fordonståg på upp emot 74 ton. Det långsiktiga målet bör vara att hela det statliga BK1-vägnätet ska kunna upplåtas till BK4 i framtiden. Det tar dock lång tid, uppåt 24 år. Om det satsas särskilt, Trafikverket talar om fem miljarder kronor, kan det gå på 12 år.

Fortum Thermal Production and Power Solutions renoverar värmeverk åt Eskilstuna Energi & Miljö

Fortum Thermal Production and Power Solutions renoverar värmeverk åt Eskilstuna Energi & Miljö

Pressmeddelande  •  2015-11-24 13:54 CET

5-10 % lägre utsläpp av NOx och tryggad fjärrvärmeförsörjning kommande tjugo år är målet med den livstidsförlängande renoveringen av Eskilstuna Energi & Miljös biobränsleeldade värmeverk. Arbetet beräknas vara klart i september 2016.

-Vi har en gedigen kompetens inom området och jag ser att den här typen av uppdrag där vi både renoverar och uppgraderar anläggningar som varit i drift sedan 80-talet kommer att öka i omfattning säger Markus Johnsson, TPPS försäljningschef i Sverige

Det är genom en offentlig upphandling som Fortum Thermal Production and Power Solutions (TPPS) har fått i uppdrag att livstidsförlänga Eskilstuna Energi & Miljös biobränsleeldade värmeverk. Projektet är en totalleverans som inkluderar planering, leverans av apparatur och utrustning, installation och driftsättning. Installationsarbetena görs i samarbete med Maintpartner AB. Renoveringen av kraftvärmeverket inleds i början av april 2016. Arbetet kommer att ta cirka 3 månader.

-I ett projekt som detta kombineras många olika delar; förbränningsteknik, el, automation samt pann- och maskinteknik, säger Markus Johnsson.

Utöver att minska utsläppen från förbränningstekniken ingår i projektet även en övergripande renovering, där bland annat startbrännarna, systemet för avlägsnande av aska samt cyklonen i den cirkulerande fluidiserade bäddpannan ska förnyas.

 

Förgasning till drivmedel i Luleå hotad – personalen varslas

Förgasning till drivmedel  i Luleå hotad – samtlig personal vif LTU Gren Fuels  varslas

LTU Green Fuels, tidigare Chemrec,  är en av världens mest avancerade pilotanläggningar för förgasning av olika slags biobränslen till syntesgas och gröna drivmedel. Fokus ligger på att ersätta fossil olja med gröna drivmedel.

– Orsaken till varslen är att pågående forskningsprojket, som nått alla mål och haft stora framgångar, avslutas i maj och ingen ny finansiering har hittills beslutats, säger Rikard Gebart professor och forskningsansvarig vid LTU Green Fuels vid Luleå tekniska universitet.

Därmed hotas hela anläggningen av nedläggning.

– Trots att vi varslat personalen hoppas vi fortfarande på att lösa finansieringen för att driva anläggningen vidare. Vi har en positiv dialog med Energimyndigheten och nästa vecka har vi ett möte med energiministern Ibrahim Baylan i samma ärende.

– Ingen anläggning i världen har kört så mycket och så framgångsrikt som vi har gjort.

Flera av delprocesserna som ingår i anläggningen är patenterade och har demonstrerats för första gången i världen, vid LTU Green Fuels anläggning och det finns internationella processleverantörer som är beredda att bygga och ge garantier för processen baserat på resultaten. Samtidigt finns ett behov  av anläggningen om Sverige ska nå målet med ett fossilfritt transportsystem 2030.

– Med nuvarande politiska styrmedel går det dock inte att konkurrera med fossila drivmedel.

Universitetets forskningsanläggning i Piteå, Green fuels är världens enda processanläggning för BioDME och biometanol som utgår från 100% förnybar råvara.  Anläggningen utgår från svartlut som är en biprodukt vid tillverkning av pappersmassa och som finns i stor mängd vid svenska massabruk. Beräkningar enligt LTU visar att ända upp till 25 procent av dagens förbrukning av drivmedel, motsvarande cirka 20 TWh/år, skulle kunna ersättas med fossilfria drivmedel producerade vid svenska massabruk.

Totalt har nära 1000 ton BioDME producerats i den trycksatta och syrgassatta anläggningen för att användas i fältförsök med en ny typ av lastbilar. BioDME-lastbilarna har utvecklats av Volvo och de framgångsrika fältförsöken har utförts i samarbete med ett antal kommersiella åkerier.

– Om vi ska få ett fossiloberoende transportsystem 2030 behövs 20 anläggningar av samma slag som vår pilotanläggning för att tillverka fönybara drivmedel i tillräcklig mängd. Vår personal besitter just den kompetensen som är värdefull för industrin när den typen av stora anläggningar ska byggas. Det är därför av stor vikt att vidmakthålla anläggningen intakt så att kunskapen kan tas tillvara när fullskaleanläggningar börjar byggas, säger Rikard Gebart.

Fabriken drevs tidigare av Chemrec

Pilotfabriken drevs tidigare av företaget Chemrec som hade långt gångna planer på en storskalig fabrik i Örnsköldsvik för tillverkning av fordonsbränsle genom förgasning av svartlut, en biprodukt från papperstillverkning.

Trots stora anslag från EU för att bygga en ny fabrik så drog sig  2012  partnern Domsjö Fabriker ägt av indiska Aditya Birla ur projektet. Orsaken var oklarhet  om regeringens långsiktiga skatteregler för biobränslen. På grund av svårigheterna att kommersialisera tekniken varslade Chemrec hela personalen om uppsägning i oktober samma år.

Den gången blev räddningen ett finansieringspaket, lett av Energimyndigheten på totalt 158 miljoner kronor. I samband med detta tog LTU över pilotfabriken genom att Universitetets holdingbolag köpte Chemrec och bildade LTU Green Fuels.

Om Luleå Tekniska Universitet
Luleå tekniska universitet är Skandinaviens nordligaste tekniska universitet med forskning och utbildning i världsklass. Forskning bedrivs i nära samarbete med företag som Bosch, Ericsson, Scania, LKAB, SKF och ledande internationella universitet. Luleå tekniska universitet omsätter totalt 1,6 miljarder kronor per år. Vi är idag 1 700 anställda och 19 000 studenter.

Arizona Chemicals köpt av Kraton

Arizona Chemicals köpt av Kraton
Tallolje specialisten Arizona Chemicals med bland annat produktion i Sverige och Finland är uppköpt av  globala kemiföretaget Kraton Performance Polymers, Inc. Talloljan är också en viktig råvara för framställning av biodiesel.

Kraton Performance Polymers, Inc. (NYSE: KRA), en global tillverkare av högt utvecklade polymerer, har meddelat att man har ingått ett avtal om att förvärva hela aktiekapitalet i privatägda Arizona Chemical Holdings Corporation för en kontant köpeskilling på 1370 miljoner dollar.  
Arizona Chemical är en världsledande tillverkare av värdefulla prestanda produkter och specialkemikalier som härrör från biprodukter från skogsindustrins massatillverkning t ex tallolja.

“Detta  förvärv kommer att öka Kraton teknik och marknadsdiversifiering, och avsevärt öka lönsamheten och det fria kassaflödet, vilket skapar en mer robust plattform för tillväxt och värdeskapande för våra aktieägare”, säger Kevin M. Fogarty, Kraton VD och koncernchef.

Köpeskillingen kommer att justeras för kontanter och skuldsättning vid stängning, samt en justering för rörelsekapital och andra poster.

OM KRATON

Kraton Performance Polymers, Inc., genom sitt rörelsedrivande dotterbolag Kraton Polymers LLC och dess dotterbolag (tillsammans “Kraton”), är en ledande global tillverkare av tekniska polymerer och en av världens största tillverkare av styrenpolymerer (SBC), en familj av produkter vars kemi var utvecklat av Kraton för 50 år sedan.
Kraton s polymerer används i ett brett spektrum av tillämpningar, inklusive lim, beläggningar, konsument- och personliga hygienprodukter, tätningsmedel och smörjmedel, och medicinsk, förpackningar, fordonsindustri, beläggning, tak och skor produkter.  Kraton  tillverkar produkter på fem fabriker globalt, inklusive dess flaggskepp fabrik i Belpre, Ohio

OM ARIZONA CHEMICAL
Arizona Chemical är en marknadsdriven global specialkemikalier företag som tillverkar och säljer högvärdiga prestanda som härrör från furu massa biprodukter. Som den största globala leverantören i tall kemiska industrin, Arizona Chemical förädlar och ytterligare uppgraderingar två primära råvaror, råtallolja och råsulfat terpentin, till mervärde specialprodukter.

Företaget säljer sina produkter till lim, väg och bygg- och däckmarknaden, och det producerar och säljer ett brett sortiment av kemiska intermediärer i marknader som inkluderar bränsletillsatser, oljefält kemikalier, beläggningar, vätskor för metallbearbetning och smörjmedel, bläck, smaker och dofter och gruvdrift .

Arizona Chemical har en bred bas på över 550 kunder i 68 länder runt om i världen. Företaget driver ett nätverk av nio strategiskt placerade tillverkningsanläggningar i Nordamerika och Europa, och driver tre state-of-the art vetenskap och teknikcentra i Almere, Nederländerna, Savannah, Georgia och Shanghai, Kina.

Grönt ljus för HVO i alla Scanias Euro 6-fordon

Grönt ljus för HVO i alla Scanias Euro 6-fordon

Efter att HVO nu har certifierats enligt specifikationen TS159040 som ett biobränsle för vägtrafik, ger Scania grönt ljus för att driva alla Euro 6-fordon från Scania med HVO (Hydrotreated Vegetable Oil). Om man kör på ren HVO, som kemiskt liknar fossil diesel, kan CO2-reduktionen i bästa fall uppgå till 90 procent. HVO ger dessutom inga nämnvärda kostnadsökningar och påverkar varken fordonets egenskaper eller dess underhållsbehov.

– Det här var ett klokt och efterlängtat besked från myndigheternas sida, säger Johan Améen, ansvarig för alternativa bränslen på Scania-Bilar Sverige.

– Eftersom Scania är den ledande tillverkaren när det gäller att erbjuda drivlinor för alternativbränslen, har vi redan god erfarenhet av vad körning på HVO innebär i praktiken. Det är ett biobränsle som inte har några nackdelar jämfört med diesel, samtidigt som det kan ge mycket stor CO2-reduktion till låg eller ingen merkostnad.

Tidigare i år godkände Scania HVO för användning i alla slags Euro 5-fordon och för alla typer av drift. Vidare initierades ett fältprov tillsammans med kunder som var tänkt att omfatta omkring 100 lastbilar med Euro 6-motorer.

– Men i och med certifieringen kan alla Scania-åkare med Euro 6-fordon använda HVO, alltså även i bussar, säger Johan Améen. Jag vet att intresset är mycket stort, utmaningen består för flertalet i att få tillgång till HVO eftersom både produktionen och distributionen fortfarande är begränsad i nuläget.

I och med att HVO nu är ett certifierat bränsle, godkänner Scania att det används även i lastbilar och bussar med Euro 6-motorer. HVO kan i bästa fall ge en CO2-reduktion på upp till 90 procent.

Detta är HVO

HVO är ett biobränsle som har låtit tala om sig de senaste åren sedan ett antal tillverkare har tagit upp det i sitt utbud. Det är baserat på antingen vegetabilisk olja eller animaliska fetter. Med hjälp av vätgas skapas kolvätekedjor som de facto liknar fossilbaserad diesel. Det innebär också att bränslet kan distribueras och användas på samma sätt som diesel, exempelvis beträffande köld- och lagringsegenskaper.

HVO kompletterar Scanias redan marknadsledande utbud av motorer och drivlinor för alternativa bränslen avsedda för Euro 6. Scania erbjuder fem motorer för Biodiesel

FAME, två gasmotorer, en etanolmotor och nu alltså även HVO för samtliga dieselmotorer. Vidare har Scania aviserat att hybridlösningar ska introduceras inom kort.

– Scania fortsätter att gå i täten inom hållbara transporter, säger Johan Améen. För att transportindustrin ska nå de långsiktiga klimatmålen krävs det parallella insatser på flera områden. Det handlar om allt från effektivare fordon till smartare transporter och förnyelsebara bränslen.

 

GROT iskallt i norr bättre i söder

GROT iskallt i norr bättre i söder

Skogsbränslen pressas av industrins restprodukter, returträ och importerat avfall

Biobränslebranschen växer så det knakar men tittar man närmare så är det stora problem för skogsbränslena GROT (grenar och toppar) och rundved. Orsaken är marknadens låga priser som uppstått genom ett ökat utbud av biprodukter, returträ och avfall, vilka på många håll levereras till priser som understiger skogsbränslenas produktionskostnader. Nu måste vi åter låta marknaden växa genom att skapa stabila spelregler för transportsektorn, säger branschen som menar att Sverige riskerar att tappa position om vi inte snarast kommer igång med nya projekt på området.

Skogsbränslenäringen har haft många fina år men nu får man finna sig i en period av stagnation och till och med tillbakagång, innan priserna åter börjar öka och marknaden vänder. De senaste årens milda vintrar har inte heller gjort situationen bättre, men det är en faktor som man inte kan göra så mycket åt. Istället för att ta ut groten som bränsle har man nu på många håll använt hyggesresterna för att öka bärigheten i skogen när tjälen varit så dålig.

För dyra

Flis från grot, grenar och toppar, är för dyrt för att bearbeta jämfört med annat biobränsle och t ex på kraftvärmeverket i Umeå använder man nu i första hand biprodukterna bark, sågspån och flis från sågverken.

  • Vi har levt med en marknad som gått stadigt uppåt och efterfrågan har hela tiden ökat. Men i takt med att utbyggnaden har minskat har också behovet minskat. Sen har de milda vintrarna också ställt till det då värmeverken behöver mindre grot för tillverkning av el till försäljning, säger Peter Brekke, regionchef på SCA Energy.
  • Det är i och för sig riktigt att skogsbränsleanvändningen är mycket lite i norra Sverige men söder ut ser det bättre ut, kommenterar Sven Hogfors sekreterare i Svenska Trädbränsleföreningen.

Först biprodukter sedan nya bränslen

Det hela är ganska naturligt. De trädrester som faller vid skogsindustrier som sågverk, massabruk och snickerier kan inte bara lämnas på hög utan måste tas om hand, Det är såväl torra som fuktiga bränslen. Pelletsmarknaden har också varit ganska svag och inte ökat sina köpta volymer av sågspån. Avsättningen blir därför på kraft- och värmemarknaden. Sågverken har också haft en stark konjunktur och därmed också producerat extra mycket biprodukter.

Samhället har ju också fått ihop ett effektivt system av sin insamling av returträ från industri och hushåll. Trä får ju inte deponeras utan måste tas om hand. Det som ger skogsbränslebranschen extra svårigheter, främst i de stora anläggningarna i kustnära lägen är importen av returträ.

Svenska värmeverk har ju en stark konkurrensfördel på grund av de stora värmenäten. Fjärrvärme är mycket litet förekommande t ex i England och Irland. Även i Norge har fjärrvärmen sina begränsningar, så RT flis importeras i stora mängder också från Norge.

På senare år har ett flertal stora avfallsförbränningsanläggningar också byggts i Sverige. Kapaciteten är större än den svenska avfallsproduktionen. Nu byggs effektiva internationella insamlingssystem av balat avfall också upp, i bl a England och Irland för leverans till svenska värmeverk. Tillkommande kapacitet finns nu bland annat i Helsingborg,, Halmstad och Västerås och snart kommer också Linköping med en panna vilken redovisas i en annan artikel i detta nummer.

En av Sveriges största flisningsentreprenörer är Linjetjänst i Laxå. Man är specialister på sönderdelning på terminal med stora huggar och har även några krossar. Fredrik Hansson vd på Linjetjänst säger:

  • Rundvedsflisningen har gått ner markant, framförallt på grund av låga priser som gör produktionen olönsam. Värmeverken har fått tag i biligare bränsle. Inte minst har retuträ importen från Norge påverkat vår verksamhet.
  • Effekten blir att nyinvesteringar inte finns på kartan. Varje enhet kostar ju 6 – 9 miljoner kronor och det är mycket tufft att få bankerna att ställa upp med finansieringen.

Anders Bruks på företaget Allan Bruks AB håller med men väljer också att citera sin far, flismaskinbranschens nestor Allan Bruks som säger att så här har det alltid sett ut i skogsbränslebranschen. Dåliga år följs av bättre och alltid är det entreprenörerna som får sitta emellan.

Utan några liknelser i övrigt fungerar flera branscher på detta sätt. T ex shippingmarknaden. När priserna stiger beställer redarna nya fartyg och när konjunkturen vänder så skrotas istället det äldsta tonnaget tills en ny jämvikt inställer sig.

Marknaden nästan fördubblad på tio år

Trenden för skogsbränslen var positiv under lång tid. Från sekelskiftet och fram till 2011 ökade volymen inmätt skogsflis till värmeverken från 15 till 24 TWh. Priserna ökade under samma period från 120 till 220 kronor per MWh. I dag görs det affärer som hamnar under 150 kronor per MWh vilket är en nivå som ingen entreprenör klarar att ens en kortare period.

Enligt Sven Hogfors så kommer vi nog få leva med låga priser ett tag framöver men på sikt kommer det att vända.

  • Vi har tekniken och kunnandet och det pågår förbränningskapacitets utbyggnad på många håll nere i Europa och leverantörerna av RT-flisen och avfallet kommer att lära sig att ta mer betalt när de ser vilka marginaler som finns. Färska siffror för 2014 visar att RT-flisimporten nu faktiskt börjat minska.

Naturkatastrofer får man räkna med

Många har varit oroliga för effekten av den stora skogsbranden i Västmanland i somras. Ett helt årsbehov av bränslevara för Mälardalen befarades frigöras och kunna dumpas på bränslemarknaden och slå undan fötterna för befintliga leverantörer. Men visst märks ett ökat utbud, men det har regelbundet också kommit från stormar och är en del av verkligheten. Skogsägarföreningen Norrskog har under 2014 som exempel haft fullt upp med att ta hand om resterna efter stormen Ivar.

Det har gått bättre än förväntat att använda skadat sågtimmer från Salabranden och Karl Hedin dens mest drabbade markägaren har ställt om en såg enbart för detta sortiment och likaså kampanjsågar Mellanskogs dotterbolag Setra brandskadat timmer. Man exporterar också brandskadat timmer till Lettland.   Den tänkta massaflisen går dock inte att använda, utan tillförs bränslemarknaden. I mellan Sverige startar nu snart också en ny stor skogs- och trädbränslekonsument när Fortums nya stora kraftvärmeverk i Värtan tas i drift till vintern.

Viktigt att bygga nya marknader

  • Nu är det än viktigare att få fart på drivmedelsmarknaden, säger Karin Westlund Ekerby, vd på Svenska Trädbränsleföreningen.

Vi har visat att svensk trädbränslenäring fungerar mycket bra och har kapacitet för stora och ökande leveranser. Värmemarknaden domineras helt av biobränslen och andelen biobränslen på elmarknaden öka också snabbt. Där det inte händer särskilt mycket är inom transportsektorn.

På flera håll i världen demonstreras nu fullskaleteknik för cellulosabaserad drivmedelsproduktion, det finns stor risk att Sverige halkar efter om vi inte nu sätter fart.

  • Vi måste snarast få stabila spelregler som möjliggör investeringar också i denna sektor framhåller Karin Westlund Ekerby.
  • Industrin har visat intresse och det finns olika projekt på ritbordet, men man vågar inte ta investeringsbesluten, det måste vi ändra på.

Lennart Ljungblom
Bioenergiskribent

Art. 3238/LLj Publicerades första gången i Energimagasinet i april 2015