Anna Josefsson har rekryterats som ny VD på Södertörns Fjärrvärme AB. Anna kommer närmast från Norrtälje Energi där hon varit VD sedan 2010. Tidigare har hon varit vice VD på IKEA GreenTech och projektledare på Sweco Energuide.
Anna för med sig djup och bred erfarenhet från energibranschen in i Södertörns Fjärrvärme.
Rekryteringsprocessen har pågått hela hösten. Intresset för tjänsten har varit väldigt stort och det har funnits många mycket kompetenta kandidater.
Anna Josefsson säger:
”Det känns spännande att få möjlighet att vidareutveckla Södertörns Fjärrvärme då jag anser fjärrvärme är det absolut bästa värmeförsörjningsalternativet. Det ska bli intressant att fokusera på utveckling av denna produkt i hård konkurrens med andra alternativ.
Södertörns Fjärrvärme AB är ett lokalt energibolag med verksamhet i kommunerna Huddinge, Botkyrka och Salem. Med produkten fjärrvärme tillgodoser företaget en betydande del av värmeleveranserna inom kommunerna. Förutom värme så ingår även energikonsultativa tjänster, service och kyla i produktsortimentet. Bolaget har en omsättning på 715 miljoner kronor och en total energileverans på ca 1 TWh.
Bolaget ägs av Södertörns Energi som i sin tur ägs av kommunerna Botkyrka och Huddinge.
Adven förvärvar E.ON Värme Lokala Energilösningar Aktiebolag (‘EVLE’) som levererar fjärrvärme och lokala energilösningar i Sverige
EVLE äger och driver väl etablerad fjärrvärmeverksamhet i nio kommuner i södra och centrala Sverige. Dessutom har EVLE flera lokala energilösningar i samma områden.
– Adven är marknadsledande i Finland och Estland och vill nå samma position i Sverige. Medan Adven har etablerat sig i Sverige sedan 2014 kommer förvärvet av EVLE att leda till att Advens verksamhet i Sverige stiger till en ny nivå och stärker vår marknadsställning väsentligt.
Vi ser EVLE som ett perfekt komplement till Advens befintliga verksamhet i Sverige och ser mycket fram emot att utveckla EVLE-verksamheten ytterligare, säger Matti Viljo, CEO Adven Group.
– Dessa anläggningar har stora möjligheter att utvecklas väl med Adven som ägare. E.ON kan nu koncentrera sina ansträngningar på att ställa om sina stora anläggningar till att producera återvunnen eller förnybar värme, säger Stefan Håkansson, chef för bland annat värmeproduktionen inom E.ON i
De anläggningar som berörs finns i Bara, Boxholm, Mora, Orsa, Sollefteå, Staffanstorp, Timrå, Vaxholm och Älmhult.
– Vi ser ökade möjligheter på den svenska marknaden för distribuerade energilösningar och förvärvet av EVLE ger en attraktiv plattform för att driva dessa, säger Juhani Sillanpää, SVP M&A Adven Group.
Solcellsföretaget Save by Solar har antagits till tillväxtprogrammet Växtzon Accelerator, som företagsinkubatorn Uppsala Innovation Center är med och driver tillsammans med åtta andra inkubatorer och science parks. Bolag i östra Mellansverige ska stöttas så att fler kommer upp i en omsättning på 100 miljoner kronor.
Uppsalastudenterna Linus Werner och Hugo Larsson startade solcellsföretaget Save by Solar för tre år sedan. De har utvecklat en egen algoritm som optimerar en solcellsinvestering utifrån verksamhetens faktiska elförbrukning och fastighetens fysiska förutsättningar. Då kan solcellsanläggningen byggas för att producera den el som verkligen går åt, vilket gör investeringen maximalt lönsam. Utifrån dessa beräkningar garanteras ett visst antal egenproducerade kilowattimmar och detta koncept är unikt för Save by Solar.
I dag sysselsätter bolaget tretton heltidsanställda och elva deltidsanställda. Förutom huvudkontoret i Uppsala har de också kontor i Stockholm, och etablerar nu kontor i Lund.
– Vi vill växa och vårt fokus nu är att nå fler kunder och identifiera den bästa platsen för vår fortsatta etablering. Det nätverk och den kunskap som finns inom Växtzon är viktig för oss under vår uppskalningsfas, och ger oss de pusselbitar vi behöver för att utvecklas snabbt och hållbart, säger Linus Werner, vd på Save by Solar.
Kunderna är framför allt stora kommersiella fastigheter som konsumerar el på dagen när solen lyser. Till den växande skaran kunder finns ICA Fastigheter, Himla, Willab Garden och fastighetsföretaget Castellum.
– Allt baseras på kundernas verkliga behov. Vi börjar med att räkna på förbrukningen av el och utifrån den dimensionerar vi solcellsanläggningarna. Det är unikt för oss. Vi erbjuder en helhetslösning och fixar allt arbete runtomkring en solcellsinstallation och det är också något som uppskattas, säger Linus Werner.
Täby Enskilda Gymnasium satsar på solceller
Under sommaren har Save by Solar genomfört flera projekt, varav ett är en stor installation på Täby Enskilda Gymnasium. Där har en anläggning på över 2000 kvadratmeter installerats med en toppeffekt på 207 kW. Anläggningen som installeras är den största i Täby kommun med råge och en av de största i hela Stockholms Län. Tanken är att anläggningen ska kunna bistå med en tredjedel av hela fastighetens elförbrukning under ett år.
– Vi diskuterar alltid hur vi som skola kan gå mot ett mer hållbart samhälle, och en sådan här anläggning bidrar verkligen till att spara på miljön, säger Fredrik Sörensen, vd på skolan.
Om Växtzon Växtzon är ett samverkansprojekt där nio företagsinkubatorer och science parks i Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Strängnäs, Uppsala, Västerås och Örebro samverkar för att fler företag ska växa och nå en omsättning på 100 miljoner kronor. De företag som drar nytta av Växtzon ges tillgång till alla nio parters kunskap, kompetens och nätverk för att snabbare skala upp sina verksamheter. I projektet ingår Create Business Incubator, Inkubera, Munktell Science Park, Norrköping Science Park, Science Park Mjärdevi, Strängnäs Business Park, Uppsala Innovation Centre, Vreta Kluster och Västerås Science Park.
Italienska förnybar energi företaget Falck Renewables SpA (BIT:FKR) har meddelat att man kommit överens med E.on Wind Sweden AB om att köpa två färdigplanerade vindkraftprojekt med en kombinerad kapacitet på 115 MW. Projekten är lokaliserade i Örnsköldsviks kommun. Avtalet skall slutföras i september om vissa villkor bl a nät anslutning föreligger.
Affären genomförs genom att Falck köper Ålliden Vind AB (43,2 MW) samt Brattmyrliden vind AB (72 MW) vilka äger projekten. Projekten är utvecklade av E.on som kommer att driva anläggningarna. Priset är 7 milioner euro samt en möjligheter till mer till säljaren beroende på projektets utveckling.
Förra månaden köpte Falck också 70 MW vind i Norge. Intill slutet av Juni hade Falck 770 MW vind och 16,1 MW solel i sin portfölj. Därtill driver man också elproduktion från bioenergi och avfall samt ingenjörs och konstruktionsverksamhet genom dotterföretaget Vector Cuatro som är baserad i Madrid med närvaro i 24 länder.
Toni Voipe vd för Falck Renewables kommenterade att dessa nordiska köp påvisar de intressanta möjligheterna som finns på den nordiska vind marknaden och konfirmerar också företagets ambition att geografiskt diversifiera sina investeringar.
En energibesparing på ytterligare cirka 10 GWh per år – motsvarande uppvärmningen av fler än 660 villor. Det blir effekten av ett utökat samarbete mellan Skoghalls Bruk och Karlstads Energi.
”Miljön är den stora vinnaren”, säger Dan Johansson, energiingenjör på Skoghalls Bruk. (Fotot)
Genom ett nytt och mer effektivt arbetssätt där Stora Enso meddelar Karlstads Energi när bruket har överskottsvärme tillgänglig, har nyttjandet av brukets överskottsvärme till fjärrvärmenätet i Karlstad och Hammarö ökat markant., berättar Dan Johansson.
Ombytta roller var lösningen
Energisamarbetet mellan Karlstads Energi och Skoghalls Bruk har varit aktivt sedan 2009 när överföringsledningen mellan Karlstad och Skoghall togs i drift. Fram tills nu har det varit Karlstads Energi som kontaktat Skoghalls Bruk när de haft behov av värmeleveranser. Vid vissa tillfällen har bruket inte haft möjlighet att leverera någon biobaserad värme, eftersom den största delen av ångan behövs internt till brukets kartongproduktion. Däremot kan Karlstads Energi ofta anpassa och reducera sin egen produktion för att ta emot överskottsvärme från bruket när den finns tillgänglig. Med det nya sättet att samarbeta kan båda parter begära leverans av värme och mer överskottsvärme tas till vara.
”Med det utökade samarbetet sjunker våra produktionskostnader samtidigt som vi bidrar till att stärka konkurrenskraften hos Skoghalls Bruk”, säger Johan Thelander, värmechef på Karlstads Energi.
På årsbasis uppskattas att det utökade samarbetet kommer att räcka till uppvärmningen motsvarande fler än 660 villor.
Fortum förvärvar svenska VG Power Turbo AB:s generatorverksamhet
Genom ett avtal undertecknat måndagen den 15 maj förvärvar Fortum Sverige AB, svenska VG Power Turbo AB:s generatorverksamhet inklusive VG Power Tools AB. Nyförvärvet ska integreras i Turbine and Generator Solutions (TGS) inom Fortum Power Solutions. Genom köpet övergår sammanlagt 18 kraft- och generatorexperter på VG Power Turbo till anställning på Fortum. Bolagen siktar på tillväxt i större skala.
VG Power Turbo AB:s rötter finns i svenska Västerås, där också generatorverksamheten finns. Företaget specialiserar sig inom turbogeneratorer på service och retrofit oavsett varumärke. I Västerås finns två balanseringsanläggningar för högvarvsbalansering av rotorer med vikt från 0-30 ton och 30-110 ton. Tjänsten är unik i Norden och kan utföras på alla rotorer oavsett generatortillverkare.
”Vårt mål är att tillsammans erbjuda våra kunder ett bredare serviceutbud. För att vi ska uppnå detta inleder vi integreringsarbetet omedelbart”, säger Heikki Andersson från Power Solutions och Mats Sjögren från VG Power Turbo.
“VG Power Turbo AB:s verksamhet utgör ett utmärkt komplement till TGS och stärker tjänsterna för modernisering och balansering av rotorer. ”
Affärsverksamheten i VG Power Turbo och VG Power Tools AB kommer att integreras i Fortum. Integreringsprocessen leds av Timo Vuorinen, landsdirektör för TGS Sweden, och Mats Sjögren, vd för VG Power Turbo.
Mer information om Fortums Turbine and Generator Solutions på Power Solutions / TGS.
Sveriges kommuner och landsting samt ledande bränsleleverantörer har träffar nytt femårigt dynamiskt inköpsavtal för bränslepellets. Derome Pellets är en av de leverantörer i Sverige som uppfyller Sveriges kommuners och landsting SKL:s krav på kvalitet. Bränslepellets är ett effektivt, enkelt och miljövänligt alternativ för uppvärmning av fastigheter likväl som bränsle i värmeverk och liknande större anläggningar. De företag som ingår har genomgått granskning av produktkvalitet, ekonomisk styrka samt etiska och sociala förhållanden.
Genom det nya avtalet kan vi leverera biobränsle till myndigheter och företag som ligger nära vår pelletsfabrik i Kinnared . Vi hoppas på ännu större volymer i vårt närområde, säger Gunnar Jakobsson som är VD för Derome Timber AB, där Deromes pelletsverksamhet ingår.
Derome har producerat pellets i tio år och har en högproducerande verksamhet på anläggningen i Kinnared utanför Hyltebruk. Pelletsproduktionen uppgår till 60 000 ton/år och genom att vara en avropsberättigad leverantör öppnas möjligheten att komma i kontakt med nya kunder i närområdet.
“Våra pellets är tillverkade av såg- och kutterspån från våra egna sågverk och består av 100 procent rent trä. Vi tar tillvara på hela stocken och det som inte blir brädor och plankar kan vi alltså göra högkvalitetspellets av.” , säger Gunnar Jakobsson.
Fakta om Bränslepellets 2016
Bränslepellets 2016 ersätter befintligt ramavtal Bränslepellets 2013-2 som löper ut i maj 2017. Det nya avtalet gäller till 2021. Avrop på Bränslepellets 2016 görs i ett dynamiskt inköpssystem (DIS), vilket innebär mycket större flexibilitet både såväl för beställare som leverantör jämfört med ramavtal.
Avropande myndighet betalar en årlig serviceavgift till SKL Kommentus Inköpscentral som sedan tar en provision från leverantören på 20 kronor per ton pellets.
Böta Kvarn Bränslepellets AB
Derome Timber AB
Härjeåns Energi AB
Laxå Pellets AB
Loarp Energi AB
Mockfjärds Biobränsle AB
Pemco Energi AB
Stenvalls Trä AB
Stora Enso Timber AB
Rindi Pellets AB
Scandbio AB
Fakta om Deromegruppen
Företaget har anor från 1946 då Karl Andersson startade första cirkelsågen i halländska Derome. Idag driver andra och tredje generationen av ägarfamiljen Deromegruppen, som är Sveriges största familjeägda träindustri med 1 750 medarbetare. Omsättningen beräknas uppgå till 6,5 miljarder kronor under år 2017.
Deromegruppens verksamheter avser skogs- och träindustri med fyra egna sågverk, bygghandelsverksamhet, produktion av trätakstolar, bioenergi, emballage, hus och byggkomponenter, markexploatering samt förvaltning av lägenheter och lokaler i eget innehav. Deromegruppen har en omfattande export av sågade och förädlade trävaror och prefabricerade villor.
Produktionsanläggningar finns i Anneberg, Derome, Halmstad, Kalix, Kinnared, Kristinehamn, Mjölby, Okome, Skellefteå, Tanumshede och Varberg. Bygghandelsverksamhet finns på ca 35 orter och säljkontor för A-hus finns på ca 20 orter i Sverige. Takstolstillverkning sker även i Norge och Tyskland.
Almi Invest investerar 1,5 miljoner kronor i Swedish Algae Factory, som utvinner ett nanoporöst kisel material från alger som gör solceller mer effektiva, den kvarvarande organiska substansen kan användas som näring eller bioenergi. I emissionen på totalt tre miljoner kronor deltar också den befintliga ägaren Chalmers Ventures.
Göteborgsbaserade Swedish Algae Factory utvinner med kiselalger som råvara ett nanoporöst material från dessa alger, som när det appliceras på solpaneler ger en ökad effektivitet. Första testerna i laboratoriemiljö tyder på en betydande effektivitetsökning.
Bolaget har sitt ursprung i professorn och medgrundaren Angela Wulffs forskning på kiselalgers skal, som visar sig ha en unik förmåga att fånga upp ljus. När materialet placeras på solcellen ökar effekten och kostnaden för solenergi/kWh minskar genom att varje kvadratmeter solpanelsyta genererar mer energi.
Materialet produceras i en algodlingsanläggning i Kungshamn. Detta sker i en cirkulär och miljövänlig process där spillvatten renas, koldioxid absorberas och en organisk biomassa produceras.
“Solenergibranschen är hela tiden ute efter att få fram effektivare solpaneler. Om produkten håller vad den lovar kan den revolutionera marknaden. Att bolaget med sin pilotanläggning dessutom bidrar till utveckling och expansion i Kungshamn är ytterligare ett plus, säger Sophia Johansson, Investment Manager på Almi Invest.
Nu ska Swedish Algae Factory fortsätta att testa materialet i samarbete med kunder. Planen är att börja bygga den första kommersiella anläggningen nästa år.
“Tack vare investeringen från Almi Invest och Chalmers Ventures kan vi nu dra igång verifierande tester på vår produkt med start förhoppningsvis under hösten 2017 med solpanelsdistributörer och elbolag, säger Swedish Algae Factorys vd och medgrundare Sofie Allert. Detta är ett avgörande steg i vår utveckling framåt!
GoBiGas, Göteborg Energis demo för storskalig produktion av biogas som drivmedel genom förgasning av skogsråvara grot och pellets, söker ny ägare. Styrelsen beslutade vid sitt möte den 25 april att ge bolaget i uppdrag att skyndsamt hitta en ny finansiering/ägare till anläggningen.
– GoBiGas-projektet har lett till betydande framsteg inom forskningsområdet förgasningsteknik och relaterad produktion av biogas, säger Elisabeth Undén (MP), Göteborg Energis styrelseordförande
– Då ett nästa steg, etablerandet av en kommersiell produktionsanläggning, inte längre är aktuellt för oss är det inte förenligt med Göteborg Energis uppdrag att fortsätta finansiera och bedriva en så omfattande forskningsverksamhet som GoBiGas kräver. Vi vill därför intensifiera arbetet med att hitta en annan finansiering/ny ägare till GoBiGas, .
Styrelsens mål är en snabb process med en ny lösning på plats vid årsskiftet 2017/2018.
– Intresset för GoBiGas är stort både nationellt och internationellt och bolaget kommer att gå ut brett för att identifiera potentiella intressenter att föra dialog med, säger Gunnar Westerling (S), vice ordförande i Göteborg Energis styrelse
Fakta GoBiGas
GoBiGas är en förkortning av ”Gothenburg Biomass Gasification”
Idén om en anläggning som skulle producera biogas i stor skala genom förgasning föddes 2005 i samverkan med Chalmers
En pilotanläggning i form av den så kallade Chalmersförgasaren stod färdig 2007 och 2010 beslutades att dagens demonstrationsanläggning skulle byggas
Tanken var att demonstrationsanläggningen skulle följas av ett andra steg – en betydligt större kommersiell anläggning med kapacitet att tillverka 80-100 MW biogas per år
Den 12 mars 2014 invigdes GoBiGas-anläggningen och i december samma år levererades biogas ut på gasnätet för första gången
Den befintliga GoBiGas-anläggningen har kapacitet att vid full drift producera 160 gigawattimmar biogas om året vilket är tillräckligt mycket bränsle för att driva 15 000 bilar (som körs 1 700 mil) eller 400 bussar (som körs 6 500 mil) under ett år.
Råvaran som förgasas är restprodukter från skogen. Under de första åren i drift har pellets från sågspån använts men meningen är att pelletsen ska ersättas med GROT, det vill säga restprodukter i form av grenar och toppar från skogsbruket.
Förenklat kan tekniken i anläggningen beskrivas som två olika processer, en förgasningsprocess där råvaran omvandlas till gas och en process där den utvunna gasen förädlas till metangas som kan användas till exempel som fordonsbränsle.
Gasen går ut på det befintliga gasnätet och transporteras på så sätt till kunden/konsumenten
Tekniken är utvecklad i nära samarbete med Chalmers, Valmet (tidigare Metso) och andra leverantörer
Den producerade gasen har samma kvalitet som annan biogas eller naturgas. Generellt kan sägas att biodrivmedel är något mindre energieffektiva men väsentligt mer klimateffektiva jämfört med fossila drivmedel. Gasen kan användas som fordonsbränsle, råvara till industrier eller gas till kraftvärme
Totalt sett har GoBiGas-projektet kostat Göteborg Energi 1,7 miljarder kronor under perioden 2009-2016. Detta inkluderar inte bara själva anläggningsbyggandet utan även utrednings- och förprojekteringsarbete före genomförandet.
Hittills har 45 gigawattimmar biogas från GoBiGas levererats ut på nätet.
Stora Enso planerar att redan vid utgången av andra kvartalet 2017 stänga en pappersmaskin vid bruket i Kvarnsveden i Dalarna.
Skogsjätten Stora Enso vill spara 113 miljoner kronor genom att stänga en pappersmaskin vid Kvarnsvedens bruk i Dalarna. Pappersmaskinen har en kapacitet på 100 000 ton obestruket journalpapper per år.
Bolaget planerar att stänga maskinen i slutet av andra kvartalet i år, och ska nu inleda MBL-förhandlingar med de anställda vid bruket. De planerade åtgärderna påverkar 140 anställda.
– Vi planerar att omorganisera verksamheten för att stärka Kvarnsvedens bruk i den strukturellt nedåtgående pappersmarknaden. Planerna inkluderar permanent nedläggning av PM 8, eftersom maskinen är liten och tekniskt sett gammal och tyvärr inte längre konkurrenskraftig under rådande marknadsförhållanden, säger Kati ter Horst som är chef för division Paper i ett pressmeddelande.
Produktionen vid Kvarnsvedens bruk kommer att fortsätta på två linjer, en pappersmaskin för förbättrat tidningspapper och en för journalpapper.