Pemco levererar pellets värme till Gyttorp

Här i Gyttorp kommer  den nya pellettspannan ska stå klar i september på bilden Lars-Göran Rohlén, Orica, och Johan Lagerqvist, Pemco Energi,   Foto: Dan Lindberg

Med höga krav på tillgänglighet föll valet på Pemco Energi när det var dags för Orica i Gyttorp att byta värmesystem. Dagens oljepannor, som förser 25 fastigheter på industriområdet med värme, kommer under året att bytas ut mot en modern pelletsanläggning med ett utbyggt kulvertsystem.

Orica, som tillverkar tändsystem och sprängämnen, har under en längre tid tittat på olika lösningar för att ersätta dagens oljepannor. I takt med att de statliga subventionerna på oljan minskat, och det faktum att oljepannorna samtidigt blivit äldre, lyftes frågan om värmeförsörjningen högre upp på företagets agenda under förra året.

– När vi insåg att det var dags att ta tag i frågan sökte vi upp olika leverantörer för att se vilken av dem som var mest intressant för oss. Efter jämförelser valde vi till slut Pemco Energi. De har varit lyhörda för våra höga krav på tillgänglighet och säkerhet, säger Lars-Göran Rohlén, säkerhetschef och teknisk specialist hos Orica.

Pelletspanna med utbyggt kulvertsystem

Idag förser åtta oljepanncentraler Oricas fastigheter på Östra industriområdet med värmeenergi. Det som nu ska börja byggas inom kort och ersätta oljepannorna är en pelletspanna på 2 MW som ska förse anläggningen med värme. Dagens kulvertsystem byggs även ut och i detta kommer hetvatten att transporteras ut till byggnaderna.

Dessutom kommer ny oljepanna att installeras för att klara eventuella driftstörningar och vid serviceunderhåll som kommer att göras en gång per år.

Minskade koldioxidutsläpp med 1 600 ton per år

Som många andra kunder har Orica valt konceptet färdig värme, där Pemco står för allt arbete från projektering till drift och underhåll av den färdiga anläggningen.

– Denna investering hade inte varit möjlig att genomföra utan statligt stöd som vi har fått via Naturvårdsverkets klimatkliv. Ett av kriteriet för att få Klimatstödet är att det ska ge stor varaktig minskning av växthusgaser per investerad krona. För Oricas del kommer övergången från fossil olja till träpellets att innebära en minskning av koldioxidutsläpp med 1632 ton per år, säger Anders Tålsgård, projektledare på Pemco Energi.

Just nu pågår projektering och inkom kort kommer schaktning att påbörjas. I början av september ska hela anläggningen vara ingång.

FAKTA

Energislag: Träpellets.

Grundlast: 2 MW (märkeffekt på pelletspannan)

Reserv och topp: Oljepanna på 4 MW som reservpanna.

Energimängd: 5 GWh/år

Förnybarandel: 98 %

novator.se/2017-02-23/Lennart Ljungblom

 

Skogsindustriell bioekonomi har framtiden för sig

Bioekonomi från skogen har framtiden för sig

Bioekonomi är ett högst aktuellt utvecklingsområde och ses som lösningen på många samhällsutmaningar, som beroendet av fossila råvaror och klimatförändringar. På Karlstads universitet pågår forskning och samverkan för en hållbar utveckling av skogsindustriell bioekonomi i regionen.

Karlstads universitet samverkar med näringsliv och myndigheter för att stärka regional utveckling, en stor del av denna samverkan handlar om skogsindustriella frågor.

– Vi ska genomföra högklassig forskning inom skogsindustriell bioekonomi och vi har bra förutsättningar för det med bland annat mycket aktiva regionala företag i våra forskningsprogram, säger Lars Nilsson, professor i miljö- och energisystem.

Bioekonomi – ett högaktuellt område
Bioekonomi är ett prioriterat utvecklingsområde i Norden och Europa men också globalt och ses som lösningen på många samhällsutmaningar, som övergången från beroendet av fossila råvaror och klimatförändringar orsakade av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. För att klara övergången och möta morgondagens behov av nya biomaterial och förbättrade processer och produkter behöver näringsliv och forskning mötas och etablera långsiktiga samarbeten.
– Målet är att utveckla testbäddsmiljöer inom det skogsbaserade bioekonomiområdet i Värmland och koppla samman dem med universitetets forskning, så att värdeskapande kunskap i form av process- och produktutveckling och affärsmodeller inom bioekonomi kommer till nytta för företag och offentliga aktörer, säger Lars Nilsson.

Vad är en testbäddsmiljö?
En testbäddsmiljö brukar ofta beskrivas som en fysisk eller virtuell miljö där olika aktörer kan samverka för att möjliggöra införande av nya produkter, tjänster eller processer.

Ett exempel på en testbäddsmiljö kan vara ett forskningslaboratorium, där en tillverkningsprocess eller egenskaper hos en produkt kan utvärderas. Regionala exempel på denna typ av testbäddsmiljöer är utrustningar för pelletering och vakuumavvattning som finns vid Karlstads universitet.

Ett annat exempel på en testbäddsmiljö kan vara en pilotanläggning. Ett regionalt exempel på denna typ av testbäddsmiljö är den pilotbestrykare som finns hos UMV Coating Systems AB i Säffle. Andra exempel där testbäddsmiljöer finns är Lignocity i Kristinehamn och 3-D printing i Sysslebäck

Forskningen kopplas till befintliga testbäddsmiljöer i regionen och fokuserar på fyra områden:

1. Tillvaratagande av restflöden och nya biobaserade produkter
Målet är att med hjälp av biobaserade innovationer från skogen, bidra till omställningen till ett fossilfritt och hållbart samhälle .

2. Biobaserade livsmedelsförpackningar för en hållbar utveckling
Genom att ytterligare öka effektiviteten hos befintliga produktionssystem, utveckla nya biobaserade produkter och att bredda perspektivet till att inkludera brukarperspektiv kommer projektet bidra till omställningen till ett fossilfritt och hållbart samhälle.

3. Modellering och systemoptimering för skogsbaserad processteknik
Att bygga matematiska modeller för processer som ett komplement och en vidareutveckling av fysiska testbäddsmiljöer för optimerad processdesign.

4. Management och styrning av innovationsarbete
Övergången till en hållbar bioekonomi kräver ökad kunskap om både teknologiska och organisatoriska barriärer och möjligheter. Forskning är därvid en förutsättning för att skapa kunskap och förståelse för en övergång till en bioekonomi i regionen.

– Tack vare det nya projektet ”Forskningsmiljö för en hållbar skogsbaserad bioekonomi” med finansering från EU, Tillväxtverket och Region Värmland kommer vi under tre år framåt att ha goda möjligheter att bygga upp forskningsmiljön inom skogsbaserad bioekonomi vid Karlstads universitet. Vi hoppas att vår forskning ska bidra till effektivare processer, nya biobaserade produkter och tjänster som driver utvecklingen mot ett hållbart samhälle, säger Lars Nilsson.

För mera information kontakta Lars Nilsson, professor i miljö- och energisystem

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.

Södra investera 200 miljoner och bygger ut tre sågverk

Södra satsar och bygger ut sågverk

Södra satsar drygt 200 miljoner kronor på sågverken i Långasjö, Värö, och Orrefors. Den största investeringen görs i Långasjö där produktionen kommer att öka från 280 000 kubikmeter till 360 000 kubikmeter, vilket innebär nyanställningar på 25 personer. Investeringsprogrammet ska vara klart under kvartal tre 2017.

Södra har det senaste året arbetat intensivt med att öka lönsamheten inom sågverksverksamheten genom att optimera flöden från råvara till kund samt se över sågverksstrukturen. I omstruktureringsprogrammet som offentliggjordes i juni förra året, ingår ett investeringspaket på 200 miljoner på utvalda sågverk.

Den största investeringen på cirka 100 miljoner görs vid sågverket i Långasjö och syftar till att öka produktionen från 280 000 till 360 000 kubikmeter.

– För att nå dit ska vi byta ut den gamla klensågslinjen och ersätta den med en ny profilerande cirkelsågslinje och därmed förenkla och effektivisera flödet genom sågen. Dessutom ska vi bygga en ny paketläggare med ströhantering och även bygga en helt ny virkestork. Vidare ska vi bygga ett nytt magasin på  8 000 kvadratmeter. I projektet ingår även flytt av distribution till svensk bygghandel från vårt sågverk i Torsås, som avvecklas efter sommaren. Projekten i Långasjö drog i gång i november och ska vara klara i höst, säger Jörgen Lindquist, affärsområdeschef för Södra Wood.

Satsningen innebär också 25 nya arbetstillfällen i Långasjö. Medarbetarna vid sågverket i Torsås har haft möjlighet att söka tjänsterna eftersom det ligger på pendlingsavstånd. Totalt flyttar 15 medarbetare med från sågverket i Torsås.

Även vid Södras största sågverk i Värö satsas det 80 miljoner kronor, uppdelat på många delinvesteringar. Alla syftar till ytterligare rationellare produktion för bättre lönsamhet.

– Förutom investeringar arbetar vi på sågen i Värö, liksom alla andra Södras sågverk, intensivt med Lean-principerna för att personalen med all sin kompetens ska kunna köra sågverket så säkert och effektivt som maskinerna tillåter, säger Jörgen Lindquist.

Vid Södras klensågverk i Orrefors investeras det cirka 30 miljoner kronor i en ny panna och torkanläggning, vilket möjliggör ökad produktion i framtiden.

– Investeringen är nödvändig för lönsamheten. I och med att vi idag har för liten pannkapacitet får vi sälja en del varor otorkade. Med investeringen kan vi utöka produktionen och samtidigt torka hela den sågade volymen, säger Jörgen Lindquist.

novator.se/2017-02-17/Lennart Ljungblom

Fjärrvärme till Anderstorp – Gislaved energi upphandlar 7 MW av Jernforsen

Jernforsen Energisystem AB ska under 2017 leverera en nyckelfärdig bioenergi anläggning till Gislaved Energi. Leveransen innefattar allt mellan betongplatta till skorstenstopp. Uppstart blir i början av 2018. Trädbränsle pannan som byggs intill den befintliga på Mossarp skall ge energi  för anslutning av Anderstorp till fjärrvärmenätet.

Jernforsens leverans omfattar en komplett biobränslelinje med bränslehantering, ugn, panna på 7 MW, elektrofilter och rökgaskondensering. Dessutom en oljepanna för spets- och reservlast. Komplett rörsystem med nya distribution till två nät och ihopkoppling av bef. central.  Därtill ett pannhus med tillhörande kontor- och personaldel.

Gislaved Energi har för närvarande en fliseldad panna på 5 MW vilken levererades av Hotabguppen 2013.  Men expansionen av fjärrvärme är stark i kommunen och nu när också Anderstorp ansluts  till fjärrvärmenätet behövs mer effekt.

Projektets bruttokostnad beräknas till 95 mnkr. För detta projekt har kommunen sökt och beviljats statsbidrag inom Klimatklivet med 45 procent, eller 41 miljoner, d.v.s. att nettoinvesteringen för kommunen under perioden 2016 – 2018 beräknas till 54 mnkr. Projektet omfattar investeringar i ny fastbränslepanna, ny reservpanna samt ackumulatortank m.m. vid pannanläggningen i Mossarp, transitledning till Anderstorp samt huvudkulvert och servisledningar i Anderstorp.

novator.se/2017-02-16/Lennart Ljungblom

Stora Enso stänger en pappersmaskin i Kvarnsveden

Stora Enso lägger ner pappersmaskin

Stora Enso planerar att redan vid utgången av andra kvartalet  2017 stänga en pappersmaskin vid bruket i Kvarnsveden i Dalarna.

Skogsjätten Stora Enso vill spara 113 miljoner kronor genom att stänga en pappersmaskin vid Kvarnsvedens bruk i Dalarna. Pappersmaskinen har en kapacitet på 100 000 ton obestruket journalpapper per år.

Bolaget planerar att stänga maskinen i slutet av andra kvartalet i år, och ska nu inleda MBL-förhandlingar med de anställda vid bruket. De planerade åtgärderna påverkar 140 anställda.

– Vi planerar att omorganisera verksamheten för att stärka Kvarnsvedens bruk i den strukturellt nedåtgående pappersmarknaden. Planerna inkluderar permanent nedläggning av PM 8, eftersom maskinen är liten och tekniskt sett gammal och tyvärr inte längre konkurrenskraftig under rådande marknadsförhållanden, säger Kati ter Horst som är chef för division Paper i ett pressmeddelande.

Produktionen vid Kvarnsvedens bruk kommer att fortsätta på två linjer, en pappersmaskin för förbättrat tidningspapper och en för journalpapper.

novator.se/2017-02-16/Lennart Ljungblom

Bra film om skogsbränslet Grot från energikontor Sydost

Skogsbränslet Grot, kortnamn för Grenar och Toppar, kan användas i betydligt större omfattning än vad som sker idag. Tekniken finns och kostnaderna är rimliga. Filmen visar hur det går till att producera Grot i skogsbruket

GROT flisas och används i kraftvärmeverk för att producera grön el och värme, så ett ökat uttag ger inte bara mer förtjänst för skogsägaren utan bidrar också till en ökad andel förnybar energi i Sverige.

Filmen är gjord av Energikontor Sydost och Linnéuniversitetet med hjälp av Filmfabriken 2017.

Bioekonomi riksdag arrangeras i Ö-vik

Sverige skall bli ledande i Bioekonomi därför arrangeras den 14-15 mars  Bioekonomi – riksdagen i Örnsköldsvik med bland andra Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister och Göran Persson, ordförande Europeiska tankesmedjan Think Forest närvarande. 

Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister, Göran Persson, ordförande Europeiska tankesmedjan Think Forest och f.d. statsminister, Carina Håkansson, vd Skogsindustrierna, Anders Fröberg, ordförande IKEM, Pia Sandvik, vd RISE, Mattias Goldman, vd tankesmedjan FORES samt Anders Wijkman, ordförande Miljömålsberedningen är några av talarna och paneldebattörerna. Bioekonomiriksdagen arrangeras av Cleaner Growth, Processum och Örnsköldsviks kommun i samarbete IKEM, Näringsdepartementet och Skogsindustrierna.

– Bioekonomiriksdagen är ett stort steg för Sverige att bli en ledande nation inom den nya bioekonomin, säger Susanne Wiklund Lindström, projektledare på Cleaner Growth. Den svenska bioekonomin utvecklas snabbt just nu. Branschen står inför en rad utmaningar som behöver gemensamma lösningar och med Bioekonomiriksdagen vill vi skapa en unik plattform för att ta tillvara den potential som finns.

– Att bioekonomi är högaktuellt och att det finns en vilja att förverkliga en omställning till ett hållbart samhälle bekräftas av att ett stort antal nyckelpersoner från industri, forskningsinstitut, organisationer och politiken deltar som talare och paneldebattörer, poängterar Magnus Hallberg. Vi förväntar oss ett stort deltagarantal till denna Sveriges första Bioekonomiriksdag, vilken vi hoppas ska bli ett återkommande forum för att driva på utvecklingen av ett hållbarare samhälle.

Bioekonomiriksdagen innehåller såväl seminarier som föreläsningar och paneldebatter med högintressanta deltagare. Dagarna byggs upp kring tre utmaningar som bioekonomin står inför. Den första utmaningen handlar om uppskalning och testbäddar, den andra om behovet av efterfrågan på gröna produkter och den tredje om regelverk och styrmedel som påverkar bioekonomins framväxt. Vart och ett av exemplen följs upp med en diskussion i en expertpanel kring hur bioekonomin kan realiseras i Sverige.

Förutom de redan nämnda talarna och paneldebattörerna kommer också bland andra Herman Sundqvist, GD Skogsstyrelsen, Sören Eriksson, Preem, Puneet Trehan, IKEA, Lars Lind, Perstorp, Lars Winter, Domsjö Fabriker, Peter Röger UPM, Peter Åslund, Vinnova och Klara Helstad, Energimyndig­heten.

Cleaner Growth är en unik långsiktigt satsning i norra Sverige – Västerbotten och Örnsköldsvik – som stödjer utvecklingen av fler och växande bolag inom cleantechområdet.

novator.se/2017-02-14/Lennart Ljungblom

650 miljoner i ny Grön Fond kan finansiera 50 miljöföretag

En ny grön investeringsfond ska investera 650 miljoner kronor i innovativa miljöföretag, berättar Lena Fridlund Forsgren, investment manager, när Cleaner Growth bjuder in till träff i samband med Västerbottensdagarna på Grand Hôtel.

– Det är en ny fond som ska jobba över hela Sverige och stödja företag som annars kan ha svårt för att attrahera kapital. Cleantech-bolagen har ofta speciella förutsättningar med dyra pilotanläggningar, långa kommersialiseringsprocesser, regelverk och produkter som kräver mycket tester, säger Lena Fridlund Forsgren, investerare på Partnerinvest, som är Almi Invests regionala fond i norra Sverige.

Den gröna investeringsfonden vänder sig till små och medelstora företag över hela Sverige som erbjuder varor och tjänster som minskar klimatgaserna.

Den nya gröna investeringsfonden fyller det kapitalgap som uppstår mellan den fas där företagen inte längre kan få forsknings- och demonstrationsstöd och den fas då företagen går in i en annan finansiering, till exempel börsnotering.

650 miljoner
– Fonden som omfattar 650 miljoner kronor ska vara aktiv fram till 2023 och jag tror att vi kommer att investera i omkring 50 bolag fram till dess, berättar Lena Fridlund Forsgren.

Genom fonden kan bolag få upp till 25 miljoner kronor i investering. Det finns också möjlighet till tidig så kallade såddinvestering upp till ca fyra miljoner kronor.

Rekrytering pågår
I dagarna håller fonden på att startas upp med rekrytering av personal och en ny vd som kan ta hand om verksamheten. Planen är att GreenTech fonden ska vara igång till sommaren.

Pengarna kommer från de nationella regionalfondsprogrammen och är en del av satsningen om cirka tre miljarder på koldioxidsnåla lösningar. Medfinansiärer till fonden är Almi Företagspartner, Almi Invest, Energimyndigheten och Regionala utvecklingsfonden.

Text & bild: Mikael Hansson

novator.se/2017-02-14/Lennart Ljungblom

Socker från trä – Valchem börjar producera i demoanläggningen i Ö-vik

Nu börjar ValChem-projektet leverera socker

De första större mängderna cellulosasocker har nu levererats från projektet ValChem, där kemi- och teknologiföretaget SEKAB deltar som en av fyra aktörer. I projektet utvecklas och demonstreras hur gröna kemiprodukter kan framställas med råvara från skogen.

ValChem-projektet har nu börjat ge resultat i form av leveranser av cellulosasocker från bioraffinaderi demonstrationsanläggningen i Örnsköldsvik. Under hösten 2016 har SEKAB producerat och levererat över tjugo ton cellulosasocker.

I nästa skede av processen omvandlas cellulosasockret till monopropylenglykol (MPG), en baskemikalie för många kemiprodukter, så som färger, hartser, lacker och hygienartiklar. I processen utvinns även lignin, som kan användas för att producera exempelvis lim och bioplast.

– Med de här teknikerna kan skogsbaserad råvara ersätta fossila råvaror, och det är naturligtvis en jättevinst för både miljön och klimatet. Vi på SEKAB är mycket stolta över att ha blivit utvalda att delta i det här viktiga projektet, säger Marlene Mörtsell, teknikansvarig för CelluAPP®, SEKAB E-Technology.

SEKAB:s roll i projektet är att demonstrera sin teknologi CelluAPP®, som kan användas för att utvinna cellulosasocker och lignin från trä, halm och annan biomassa. CelluAPP®-teknologin valdes ut till projektet för sin verifierade prestanda och kapacitet. SEKAB:s erfarenhet och kunnande inom omvandling av biomassa var också en bidragande faktor.

– SEKAB vill bidra till ett mera hållbart samhälle genom att tillverka och utveckla förnybara kemiprodukter. Alla kemikalier som i dag tillverkas av fossil olja skulle istället kunna tillverkas av förnybar biomassa, som till exempel restprodukter från skogsindustrin, säger Marlene Mörtsell.

Projektet ValChem startades 2015 av det finska bio- och skogsindustriföretaget UPM. Utöver UPM och SEKAB deltar även företaget METabolic EXplorer och Technische Universität Darmstadt, som båda verkar inom skogs-, kemi- och bioteknikbranscherna.

ValChem lägger en grund för fullskalig produktion av biobaserade kemiprodukter och är till stor del finansierat av Bio Based Industries Joint Undertaking inom EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, grant agreement No 669065. All träråvara som används inom ValChem är hållbart producerad.

Om SEKAB CelluAPP®

Har utvecklats i Domsjö, där cellulosaforskning har 100-åriga anor. I bioraffinaderiklustret utanför Örnsköldsvik har vi med ett intensivt forskningsarbete och kontinuerliga testkörningar av vår pilotanläggning förfinat en teknik för att ta tillvara värdet i restprodukter från skogs- och jordbruk. Målet: kemikalier och drivmedel som varken kräver fossila resurser eller åkermark och som lever upp till framtidens krav på miljönytta och hållbarhet.

CelluAPP® teknologin är utvecklad och verifierad i en industriell testmiljö genom omfattande kontinuerliga driftskörningar i en demonstrationsanläggning. Demonstrationsanläggningen som i april 2013 döptes om till Biorefinery Demo Plant, ligger i nära anslutning till SEKAB produktionsanläggning i Örnsköldsvik och har varit i drift sedan 2004. Utvecklingen av CelluAPP® teknologin har omfattat allt från råvaror, kemiska och biologiska processer, styr- och reglerteknik till integration med annan produktion.

novator.se/2017-02-14/Lennart Ljungblom

Vattenfall bygger stort fossileldat gaskraftvärmeverk i Berlin

Vattenfall ägt av svenska staten har beslutat investera motsvarande cirka 3 miljarder kr i ett kraftvärmeverk eldat med naturgas i östra Berlin i stadsdelen Marzahn – Hellersdorf. Huvudentreprenör är Siemens som levererar turbinen. Effekten blir 230 MW fjärrvärme och 260 MW elektricitet.  Verkningsgraden räknat på bränslet uppges till 90 procent. Kontraktet med Siemens tecknades i december 2015 skriver Vattenfall i sitt tyska pressmeddelande.

Vattenfall har i Östra Berlin också investerat närmare 1 miljard i det gamla brunkolsverket Klingelberg som utrustats med en gasturbin. Brunkolseldningen som pågått sedan 1927 kommer att upphöra den 24 maj 2017.  Den nya gasturbinen kommer att gå som baslast men successivt ersättas av produktionen från den nya anläggningen i Marzahn.

@novator.se/2017-02-09/Lennart Ljungblom