Category Archives: Bioenergi

Bioenergi

Billerud Korsnäs investerar 5,7 miljarder i Gruvön

Billerud Korsnäs bygger världens största kartongmaskin

5,7 miljarder kronor kommer att investeras i Gruvöns bruk i Grums de närmaste åren. I början av 2019 ska en kartongmaskin stå klar som den största i världen i sitt slag.

Det blev grönt ljus för projektet Next generation på Gruvöns bruk när styrelsen för Billerud Korsnäs sammanträdde i Solna i måndags.

– En historisk händelse för BillerudKorsnäs. Den stabila marknadstillväxten inom förpackningskartong och annan kartong  tillsammans med vår unika expertis gör att vi är perfekt positionerade att tillfredställa en global efterfråga. Tillgången till hållbar nordisk skog var en nyckelfaktor när vi utvärderade olika alternativ, kommenterade Per Lindberg, president och vd för BillerudKorsnäs måndagens styrelsebeslut.

– Med den nya kartongmaskinen på plats kommer Värmland stärkas som ett förpackningskartongens Silicon Valley, säger Anita Sjölander, fabriksdirektör  till Nya Värmlandstidningen

– Det blir den största maskinen i världen i sitt slag. Vi kommer kunna producera 550 000 ton kartong årligen. Men vi kommer fortfarande ha kvar flutingproduktionen och avsalumassan. Det är under många år framåt som papperstillverkningen fasas ut. Produktionen inkom koncernen kommer bli mer strömlinjeformad framöver. Nuvarande papperstillverkning kommer successivt föras över till andra produktionsenheter inom koncernen. Däremot kommer inte Gruvöns tillverkning av “high quality fluting” påverkas av den nya investeringen.

Största investeringen

5,7 miljarder kronor är den största investering som gjorts i pappers- och kartongmaskinsindustrin i Europa på 2000-talet. Arbetet har pågått i mer än två år, från förprojektering till beslut.

Med den nya kartongmaskinen KM7 kan bruket producera nya produkter som exempelvis vätskekartonger för juice och mjölk. Satsningen ersätter på sikt fyra av de befintliga pappersmaskinerna på Gruvön.

Anita Sjölander igen.

–  Vi är idag 840 anställda på Gruvön i dag ungefär. Jag tror vi kommer landa på omkring 650, men inget är klart. I första skedet ska vi anställa fler. Vi tryggar produktionen på anläggningen för lång tid framöver. Det här är viktigt för Grums och det blir en väldig koncentration på biobaserad ekonomi i Värmland.

I sitt pressmeddelande skriver Billerud Korsnäs att ”när allt är på plats under första kvartalet 2019 kommer Värmland att stå för en stor del av världsproduktionen av livsmedelsförpackningar. Mjölk förpackad i Gruvöns kartong kommer att stå på matbord över hela världen.”

novator.se/2016-12-14/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Naturvårdsverket stödjer Cortus i Höganäs – ersätter CO2 i industrin

Naturvårdsverket ger Cortus Energy stöd från Klimatklivet för WoodRoll i Höganäs

Cortus Energy har idag beviljats stöd från Klimatklivet med 36,3 MSEK för projektet i Höganäs som avser investering i en 6 MW modulär WoodRoll® vid Höganäs AB. Stödet från Klimatklivet innebär ett stort steg mot att etablera WoodRoll® i kommersiell skala.

“I och med stödet från Klimatklivet tar vi ett ordentligt kliv framåt kring etablering i kommersiell skala av vår första modulära WoodRoll®.  Vi arbetar nu hårt för att få de sista delarna av finansieringen på plats för att kunna ta ett positivt investeringsbeslut tidigt 2017.” säger Rolf Ljunggren, VD Cortus Energy.

Cortus Energy utvecklar och marknadsför  WoodRoll® tekniken vilken förgasar biomassa på ett nytt innovativt sätt. Cortus erbjuder  gröna energilösningar för kraft-, industri- och transporttillämpningar.

I samarbete med Höganäs AB har projekt Probiostål drivits sedan 2014. I projektgruppen ingår företag och leverantörer inom Järn- och stålindustrin (genom Jernkontoret). Projektets mål är att identifiera och verifiera tekniska lösningar som sänker stålindustrins utsläpp av främst koldioxid.

För att genomföra detta ska en modulär WoodRoll® på 6 MW uppföras 2017 och demonstrera dessa möjligheter 2018. Efter avslutad demonstration övergår anläggningen enligt avtal till kommersiell drift där Cortus Energy äger och driver anläggningen för leverans av grön (förnybar) energi till Höganäs AB.

Klimatklivet är en del av statsbudgeten. Naturvårdsverket ska i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna ge stöd till lokala klimatinvesteringar.De investerade medlen ska ge största möjliga klimatnytta och det huvudsakliga syftet är att minska växthusgasutsläppen. Spridning av teknik, marknadsintroduktion och påverkan på andra miljökvalitetsmål, hälsa och sysselsättning är andra önskade effekter av stödet.

About Cortus and WoodRoll

Cortus Energy has developed the WoodRoll® process, a breakthrough technology for thermal gasification of biomass. WoodRoll® is based upon industrially proven sub systems that are combined into a unique and patented process.

WoodRoll® has a number of distinct advantages such as:

  • Feedstock flexibility: A wide mix of feedstock (biomass based fuel) can be handled and the mix can change over time to optimize (minimize) the cost of fuel. No pretreatment of the feedstock is needed as drying is an integrated part of the WoodRoll®
  • Highest thermal yield: Heat from high temperature process stages is recovered at process steps with a lower temperature level resulting in the highest thermal yield. Typically 80% of the energy from the feedstock (biomass) is converted into the syngas. If heat is recovered (to e.g. a district heating net) the thermal yield can be raised up to 90%.
  • Clean syngas: The impurities are separated from the part that is gasified and the gasification is based on indirect heating and using steam as oxidizing agent, all this results in a clean syngas. Consequently there is no need to add costly downstream gas cleaning equipment. Impurities are measured on ppm level and the syngas can be used directly in gas engines / gas turbines.
  • Composition of syngas: The syngas has a typical composition of: hydrogen 55-60%, carbon monoxide 25-30%, methane 1-2% and rest is carbon dioxide. The unique hydrogen – carbon monoxide relation (2:1) enables a cost effective hydrogen- and bio-methane (SNG) production.

novator.se/2016-12-07/Lennart Ljungblom

Bioenergi, Fjärrvärme, -kyla

SEOM levererar fjärrkyla till Sollentuna sjukhus

Sollentuna Energi och Miljö levererar fjärrkyla till Locum Sollentuna Sjukhus
Sollentuna Energi och Miljö levererar fjärrkyla till Locum Sollentuna Sjukhus

SEOM levererar fjärrkyla till Sollentuna sjukhus

Sollentuna Energi & Miljö, SEOM, har i dagarna tecknat ett avtal med Locum om att under 2017 leverera fjärrkyla till Sollentuna sjukhus.

Fjärrkylan har många fördelar
Den är enkel – Med fjärrkyla betalar man för den kyla man faktiskt använder – effektivt, flexibelt, framtidssäkert och utan större behov av egen eller inhyrd servicepersonal. Fjärrkyla skapar svala inomhusklimat utan utrymmeskrävande kylmaskiner och utan buller i eller runt fastigheten.

Den är ren – Med fjärrkyla bidrar man till en bättre miljö – både inomhus och utomhus. Man slipper buller och andra olägenheter i närområdet, samtidigt som man bidrar till en bättre miljö för oss alla i form av minskade utsläpp och minskad användning av köldmedia.

Den är säker – Fjärrkyla bygger på beprövad, driftsäker teknik vilket ger säkra kylaleveranser året runt och kräver minimalt skötselbehov. Det avspeglar sig i lägre driftkostnader och i ett minskat investeringsbehov, inte minst när man ska göra förändringar i sina lokaler.

– Vi är mycket glada för att få förtroendet från Locum att leverera vår miljövänliga fjärrkyla till Sollentuna sjukhus. Affären ligger i linje med vår vision att förenkla vardagen och göra Sollentuna mer hållbart, säger Göran Jansson, affärsområdeschef för fjärrvärme och fjärrkyla inom SEOM.

 

Om företaget
SEOM arbetar målmedvetet för att underlätta vardagen och göra Sollentuna mer hållbart. SEOM utvecklar, bygger och underhåller infrastruktur i Sollentuna för hållbara och säkra leveranser av el, fjärrvärme, tjänster via stadsnät, vatten och avfallshantering. Bolaget har cirka 80 anställda och omsatte 2015 cirka 600 miljoner SEK. Bolaget är helägt av Sollentuna Kommun.

Bioenergi

Swedish Oat Fiber byter oljan mot pellets – Pemco levererar

Peo Crona från Swedish Oat Fiber och Jonas Sörensson från Pemco Energi utanför fabriken i Bua

Allt fler företag ser över sin energiproduktion och ser stora fördelar med att byta ut fossil olja mot bioenergi. Senaste i raden av projekt som nu startas upp för Pemco Energi är att leverera miljövänlig ånga för produktionen hos Swedish Oat Fiber i Bua utanför Varberg.

Efterfrågan på havrebaserade produkter har ökat de senaste åren efter det att havre lyfts fram som ett spannmål med stora hälsobringande effekter. För Swedish Oat Fiber, som levererar koncentrat av havrefibrer till livsmedelsindustrin över hela världen, betyder detta en kraftig ökning i produktionen. I och med detta ökar också energibehovet för den ånga som används för att framställa de betaglukaner som förädlas ut havren.

Fossilfritt företag
När det var dags att hitta en ny lösning för dagens oljepanna föll valet på Pemco Energi och konceptet Färdig värme.

– Huvudskälet till att vi valde Pemco Energi är ur miljöhänsyn. I och med att vi nu tagit beslut att byta ut dagens oljepanna till en miljövänlig pelletspanna når vi vårt mål att bli ett helt fossilfritt företag, vilket känns fantastiskt, säger Peo Crona, VD på Swedish Oat Fiber.

Utöver miljöaspekten innebär övergången till pellets minskade energikostnader jämfört med att fortsätta med den befintliga oljepannan.

Leverans till sommaren
Med konceptet Färdig värme driver Pemco projektet från start till mål, med allt från projektering, byggnation och driftstart. Pemco ansvarar sedan för drift och underhåll. För kunden handlar det om att betala för den energi som förbrukas utan några kostnader i investering.

Projektet har beviljats med Naturvårdsverkets klimatstöd eftersom detta faller väl in i kriteriet för åtgärder som minskar växthusgaser.

– Just nu är vi i projekteringsfasen där vi inväntar ett godkänt bygglov. När detta är klart kan vi köra igång med sikte på att starta upp anläggningen till sommaren 2017, säger Magnus Krågen, projektledare på Pemco Energi.

FAKTA
Projektet omfattar en mobil panncentral med 3-stråks tubpanna på 16 bar. Pannan har dubbla eldstäder och gemensam vattendel. Anläggningen förses även med en ekonomiser för maximal verkningsgrad. Dubbla stående silos för bränsle samt fribärande skorsten ingår i leveransen. Hela förbränningsprocessen kan kontrolleras och manövreras på distans via webbgränssnitt, allt genom det nya styrskåpet med ”failsafe PLC”.

Bränsle:                 Pellets
Reservpanna:    Befintlig oljepanna
Effekt:                   3MW
Ångkapacitet:  4,6 ton/h
Energimängd:  8000 MWh

novator.se/2016-11-30/Lennart Ljungblom

 

Bioenergi, Internationellt

EU-projekt för halm och drivmedel

Stort EU-projekt ska utvinna drivmedel ur halm och samverka med etanolproduktionen och ligninutvinning

novator.se/2016-11-03 / SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har fått 13 miljoner kronor från EU för att genom en bioekonomiprocess öka värdet på halm. I samverkansprojektet AGROinLog ska SP Processum och SP stötta Lantmännens produktion av etanol i en uthållig och lönsam process.

För att kunna använda halm som komplement till spannmål vid etanoltillverkning måste ligninet i halmen först separeras bort, och den hanteringen minskar lönsamheten i etanoltillverkningen. I det här treåriga projektet vill man lösa lönsamhetsproblemet genom att försöka hitta en lönsam användning av ligninet. På så sätt skulle man kunna stärka hela värdekedjan för halm – en restprodukt från jordbruket som det finns gott om i Europa.

– Lantmännen Agroetanol ser fram mot detta projekt. Vi ser det här som en väldigt viktig pusselbit i att öka förädlingsvärdet av lignocellulosabaserad råvara, exempelvis från halm, för att inte bara tillverka etanol utan också högvärda produkter från det lignin som finns i råvaran, säger Paula Segura vid Lantmännen Agroetanol.

Hos SP Processum i Örnsköldsvik ska man använda olika förbehandlingsmetoder för att utvinna ligninet, följt av processen HTL, hydrotermisk förvätskning, för att ta fram ligninbaserad bio-olja för t.ex. biodrivmedelsproduktion.

– Vi bygger en pilotanläggning för att vid mycket höga tryck och temperaturer kunna ta fram bio-olja, berättar Tomas Gustafsson, SP Processum. Bio-oljan kan sedan uppgraderas till exempelvis biodrivmedel och kemikalier. Eftersom vi normalt arbetar med skogsråvara och restströmmar från skogsindustrin ska det bli spännande att tillämpa våra processer även på lignin från halm.

I projektet ska man också se på logistiken kring halmhanteringen.
– Vi ska fokusera på systemet och affärsmodellen för skörd, lagring och tillförsel av halm samt inventera tillgången av halm kring etanolfabriken, säger Carina Gunnarsson, vid SPs enhet för jordbruk och livsmedel.

Projektet ingår i EU:s H2020-program och koordineras av det spanska energiforskningscentret CIRCE.
Horizon 2020

Mer information finns också på www.business.conbio.info

novator.se/2016-11-03/Lennart Ljungblom

Bioenergi, Internationellt

Dyrare kol gav dyrare el i Sverige

Det internationella priset på kol ledde till att det nordiska spotpriset på el steg kraftigt i oktober.

novator.se/2016-11-03/ Vid utgången av månaden kostade en kilowattimme nästan 30 öre exkl. moms på spotmarknaden på den nordiska elbörsen NordPool. Prisökningen från september till oktober låg på 6,5 öre, motsvarande 27 procent.

– Ett sådant stort skutt har vi bara sett några få gånger under de senaste 17 åren, senast 2012. Då kunde vi njuta av extremt låga sommarpriser nästan ända fram tills vintern gjorde entré. Spotpriset för oktober 2016 ligger nätt och jämnt under genomsnittet för oktober månad under de senaste tio åren. I likhet med 2012 har vi gått upp från låga nivåer till mer normala, säger Andreas Myhre, elhandelschef på LOS Energy.

Torrt väder under stora delar av oktober har förstås präglat den nordiska prisbilden. Men tittar vi närmare på siffrorna finns det en faktor som har haft en avsevärt större inverkan på elpriset än någon annan: kolpriset. Det eldas med kol vid nästan hälften av all elproduktion i världen. Den största marknaden hittar vi i Asien, men även i Europa är det fortfarande kol som står för en betydande del av elproduktionen.

– Priset på kol dikterar i hög grad priset på el, förklarar Andreas.

Europeiska kolkraftsproducenter köper kol på en internationell marknad och måste sålunda konkurrera med kineser och indier om att få tag i tillräckligt med kol för att försörja elhungriga européer på väg in i vinterkylan. Planekonomiska åtgärder i Kina har syftat till att lägga ned olönsamma kolgruvor. De vidtagna åtgärderna har dock visat sig vara i överkant av vad marknaden tål och därmed har kineserna blivit tvungna att importera avsevärt mycket mer kol än tidigare från den internationella marknaden. Hittills i år har detta höjt kolpriset med 90 procent!

– Detta gör att europeiska kolkraftproducenter kräver högre pris för sin el vilket i sin tur smittar av sig på Norden och drar upp våra elpriser. Kina och Norden ligger på många sätt mycket närmare varandra än vi tror, säger Andreas.

På den framtida elmarknaden har man nu tagit höjd för ökade kolpriser, något som har höjt både spotpriset och terminspriserna. Marknadsaktörerna har även tagit höjd för att den ringa nederbörden kan ha en fördyrande effekt på priserna under vintern. Detta har lett till att vinterpriserna på el har ökat med mer än 30 procent under den senaste månaden, till ca 38 öre/kWh för första kvartalet 2017.

LOS AS är ett helägt dotterbolag till Norska Agder Energi AS

LOS AS äger och driver de två varumärkena LOS Energy och LOS som är verksamma på företags- respektive privatmarknaden i Norden och Norge.

Med en årlig försäljning på ca 8 TWh (årsförbrukning för ca 500 000 hushåll) är LOS Energy den största energileverantören på den norska företagsmarknaden.

Sedan 2007 har LOS AS haft en portfölj i tillväxt. Kärnverksamheten går ut på att sänka energikostnaderna för våra kunder genom att sälja, förvalta och identifiera energilösningar anpassade efter kundens behov.

LOS AS är ett helägt dotterbolag till Agder Energi AS med huvudkontor i Kristiansand och kontorer i Oslo,Göteborg och Arendal.

novator.se/2016-11-03/Lennart Ljungblom

Bioenergi, Fjärrvärme, -kyla

Otillräcklig kontroll på importerat avfall

Otillräcklig kontroll på importerat avfall

Ansvaret för kontrollerna av det importerade gränsöverskridande avfallet ligger på fjärrvärmeverken, vilka ofta är kommunala renhållningsbolag. Länsstyrelsen Skåne, som också är tillsynsmyndighet, har undersökt hur väl dessa kontroller fungerar.

Lever inte upp till kraven

– Den kontroll som görs är enkel. Man tittar på avfallet, men främst för att förhindra att det finns med sådant avfall som är för stort eller ställer till med problem i driften. Det görs ingen tillräcklig kontroll av innehållet ur ett miljöperspektiv. Vi tycker inte det räcker för att leva upp till kraven i miljöbalken och EU-förordningen, säger Niklas Hansson, miljöhandläggare på Länsstyrelsen Skåne.

Skärpta krav

Länsstyrelsen Skåne anser att kraven på plockkontroller och kemisk analys måste skärpas. Dessutom vill Länsstyrelsen införa hårdare utsläppskrav på anläggningarna, där så är möjligt.

Goda marginaler

– Anläggningarna har så god teknik idag att de med mycket god marginal klarar utsläppskraven. Inget sporrar eller driver på anläggningarna att genomföra noggrannare kontroller. Med skärpta utsläppskrav skulle förbränningsanläggningarna få en anledning att undersöka och sortera avfallet ännu bättre. Vi vill ju hellre materialåtervinna eller återanvända avfallet än att bränna det, säger Niklas Hansson.

Under två dagar kommer miljöhandläggare från tolv länder att mötas på Länsstyrelsen Skåne för att diskutera frågor om gränsöverskridande avfall. Konferensen fortsätter därefter i norra Sverige.

novator.se/Lennart Ljungblom/2016-11-02

Bioenergi

Energimyndigheten skjuter på väsentlig elcertifikatökning

För att nå den nya ambitionen om ytterligare 18 TWh till 2030 föreslår Energimyndigheten att elcertifikatsystemet förlängs till 2045 och att kvoten höjs från 2022. Med hänsyn till elsystemet och elbehovet föreslås en kvotkurva som förväntas ge en högre utbyggnadstakt mot slutet av perioden.  Myndigheten föreslår vidare att småskalig solel produktion lyfts ur systemet. 

Målet med den gemensamma elcertifikatsmarknaden är att på ett kostnadseffektivt sätt öka den förnybara elproduktionen med totalt 28,4 TWh i Sverige och Norge från 2012 till 2020. Energimyndigheten har haft i uppdrag att utreda hur elcertifikatsystemet ska optimeras och förlängas för ytterligare 18 TWh förnybar el till 2030.

Energimyndigheten lämnar i sin slutrapport från kontrollstationen förslag på hur systemet ska utformas efter 2020 för ett nytt mål till 2030.

Elcertifikatsystemets nuvarande utformning har fungerat bra och har gett utbyggnad av förnybar elproduktion till en förhållandevis låg kostnad, skriver myndigheten.

– Vi anser därför att det ska fortsätta att vara ett teknikneutralt och marknadsbaserat system med långsiktiga villkor, säger Roger Östberg som är senior rådgivare på Energimyndigheten.

Förslag på förlängning och utformning av kvotkurva för 18 TWh till 2030

Sverige har idag ett elöverskott som förväntas öka ytterligare med en ökad ambition till 2030.

Myndigheten bedömer att befintliga anläggningar inte förväntas läggas ner förrän i slutet av 2020-talet, och att anpassningar av elsystemet för att möjliggöra mer variabel elproduktion kommer ta tid.

Ur marknad- och investerarperspektiv är det viktigt att utbyggnadstakten varken är för låg eller för hög, skriver myndigheten.

– De kvoter som vi föreslår ökar från 2022 och har sin tyngdpunkt mot slutet av 2020-talet.  På så vis skapar vi goda förutsättningar för utbyggnad av förnybar elproduktion efter 2020. Vi levererar en kvotkurva som tar hänsyn till elsystem och investeringstakt, det bådar gott inför framtiden, säger enhetschef Gustav Ebenå.

Energimyndigheten anser även fortsättningsvis att förnybar elproduktion ska tilldelas elcertifikat under 15 år vilket innebär att systemet förlängs till 2045.

Behov av stoppmekanism 2030

I myndighetens delredovisning i juni konstaterades att det fanns behov av en stoppmekanism 2020 för att minska osäkerheten om utbyggnad efter målåret. Energimyndigheten anser därför att en stoppmekanism ska finnas på plats i god tid innan nya kvoterna börjar gälla 2022. Utformningen av denna bör utredas snarast.

– För att skicka en tydlig signal till investerare bör det övervägas att redan nu införa ett stoppdatum med koppling till målår 2030, säger Roger Östberg.

Inga elcertifikat till ny mikroproduktion från sol efter 2020

Mikroproduktion från sol är, enligt myndigheten, idag gynnad på flera sätt utöver elcertifikatsystemet vilket gör att den inte konkurrerar på lika villkor med övriga förnybara kraftslag. Detta skapar en osäkerhet utöver marknadsrisken för aktörer på elcertifikatmarknaden.

Energimyndigheten föreslår i sin kontrollstationsrapport och solelstrategi att mikroproduktion med effekt upp till 68 kW inte ska erhålla elcertifikat efter 2020. I solelstrategin föreslår Energimyndigheten att mikroproduktionsproducenter istället ska kunna få ta del av annat stöd, vilket man inte närmare preciserar.

Om kontrollstation 2017

Enligt avtalet för den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden ska det med jämna mellanrum utföras så kallade kontrollstationer. I kontrollstationerna ska gemensamma utredningar utföras för att värdera behovet av ändringar i regelverket och justeringar av kvotkurvan för att uppnå målet. Kontrollstation 2017 genomförs så att eventuella lagändringar kan träda i kraft den 1 januari 2018.

Bakgrund

Hösten 2015 erhöll Energimyndigheten flera deluppdrag av regeringen gällande underlag till kontrollstation 2017.  Norska NVE erhöll motsvarande uppdrag från sitt departement. Flera uppdrag delredovisades i juni och den del som behandlar elcertifikatsystemets utformning vid ett nytt mål i Sverige efter 2020 ska rapporteras i oktober.

Den 1 september fick Energimyndigheten ytterligare ett uppdrag som ska rapporteras i oktober. Uppdraget innebär bland annat myndigheten ska föreslå kvoter för att förlänga och utöka elcertifikatsystemet med 18 TWh till 2030.

Här har Energimyndigheten samlat information om uppdraget inför kontrollstation 2017.

novator.se/2016-10-19/Lennart Ljungblom

 

Bioenergi, El & kraft, Fjärrvärme, -kyla

No Coal No More – Dong Energy eldar nu pellets i kraftvärmeverket Studstrup i Århus.

No Coal No More – Dong Energy har börjat elda pellets i det konverterade kraftvärmeverket Studstrup i Århus.

Ett av de största biomassa eldade kraftvärmeverken i världen är numer lokaliserat i Århus, Danmarks andra största stad. Den 10 oktober började Studstrup kraftvärmeverk elda träpellets i stället för kol och producera grön fjärrvärme och el till kommunens invånare och industrier. Samtidigt reduceras koldioxidutsläppen med 1 ton per invånare. 

Ombyggnationen har kostat omkring 1,3 miljarder danska kronor. 106 000 invånare kommer nu att få fjärrvärme producerad av biomassa samt el som räcker till 230 000 danska hem. Parallellt byggs nu också ett nytt fristående kraftvämeverk  av bolaget Aarhus Avfald Vaerme som kommer att elda halm och träflis.

Den utförliga artikeln är  skriven på engelska och publicerad på vår syster sajt inbio.biz som har ambitionen att föra läsaren bakom rubrikerna och ge bakgrunder och fakta.

Länk till fullständig artikel

novator.se/2016-10-18/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Infrastrukturdirektivet – Saknar regeringen strategiska visioner?

Infrastrukturdirektivet – öppet brev till ansvariga ministrar

novator.se/2016-10-11/ Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatet skriver öppet brev om att Sverige inte får försitta chansen att nu påverka EU att justera sin syn på biodrivmedel. Regeringens utkast till svar på Infrastrukturdirektivet är på sin höjd en bra beskrivning av dagsläget men saknar helt strategiska visioner, skriver 2030-sekretariatet som begär aktivitet från regeringen. Regeringens svar skall vara inlämnat senast den 18 november.

2016-10-10

Anna Johansson, Infrastrukturminister
Ann Linde, EU- och Handelsminister
Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat

Kopia Erik Brandsma, GD Energimyndigheten

Kära minister,

Det är avgörande för svensk industri och för målet om en fossiloberoende fordonsflotta att Sverige har en proaktivt förhållningssätt till EU-kommissionens arbete kring biodrivmedel och transporter. Kommissionen syn på biodrivmedel går på många sätt tvärt emot den svenska, och det är bara genom att förändra i EU som vi kan stötta svensk biodrivmedelsindustri.

Svenska regeringen skall den 18e november kommentera det så kallade Infrastrukturdirektivet. Direktivet syftar till att forma en europeisk plan för en infrastruktur av alternativa bränslen. Det är en mycket viktig plan, som bygger direkt på EU- kommissionens tunga strategidokument White Paper for Transport från 2011. Här la Kommissionen i praktiken en strategi för en fossiloberoende fordonsflotta i EU, Infrastrukturdirektivet är en logisk fortsättning. Men sedan dess har kommissionens syn på biodrivmedel ändrats radikalt i en negativ riktning som försvårar för Sverige att nå de mål vi funnit en bred politisk enighet kring och där även näringslivet är starkt positiva.

Sverige får inte missa tillfällen att påverka EU-kommissionen att justera sin syn på biodrivmedel, och därigenom lyfta den svenska industrins satsningar. Låt inte rapporten den 18e november bli en lydig hemtenta med sikte på att få godkänt. Våga vara det krävande och besvärliga medlemslandet som med betydligt högre mål lyfter EUs klimatarbete.

Vi har fått se utkastet till rapport från regeringen. Det är en duglig beskrivning av dagsläget, men saknar helt strategiska visioner och utnyttjar inte chansen att visa hur EUs position riskerar att hota det svenska 2030 målet och vilka förändringar som krävs för att svensk måluppfyllelse ska underlättas. När kommissionen läser den svenska rapporten kommer de att tro att svenska regeringen står bakom den biodrivmedelfientliga hållningen som EU:s institutioner under ett par år fört fram.

Sverige har en unik ställning i Europa. Vi har den högsta andelen förnybara drivmedel i transportsektorn, vi har början på en väl utbyggd infrastruktur för laddning. Vi har en basinfrastruktur för flytande gas, och en etablerad infrastruktur för gasfordon. Allt kan bli bättre, men basen finns där. Sverige står för en mångfald av förnybara bränslen med mycket bra klimatprestanda.

EU som institution känner inte till detta. De kämpar med ett genomsnitt på 5,7% förnybart i transportsektorn, och tror sig inte nå längre än 8,7% till 2020. EU kommer alltså inte att klara det bindande målet om att medlemsländerna skall ha 10% förnybart i transportsektorn 2020, ens med de särskilda mekanismer som dubbelräkning för vissa typer av bränslen som EU introducerat.

Den rapport den svenska regeringen lämnar den 18e november är en viktig del för den sammanställning kommissionen lämnar november 2017 till Parlamentet och rådet. Kort därefter skapas en europeisk plan för infrastruktur för alternativbränslen. Det är nu vi bäst påverkar detta arbete.

Om EUs hållning kring biodrivmedel består hotas världsledande satsningar som Lantmännens etanolsatsning i Norrköping, delar av Sekabs etanolproduktion i Örnsköldsvik, Ecobränsles biodieselproduktion och Perstorps RME produktion. Satsningar på biogas som GoBiGas projektet står och stampar. Vi minskar och utarmar utbudet av biodrivmedel och hänvisas till att behålla fossila bränslen betydligt längre än nödvändigt. Förlorarna är den svenska innovativa biobränsleindustrin, de svenska miljömålen och Sveriges chans att vara det föregångsland så många efterfrågar i det internationella klimatarbetet.

Jakob Lagercrantz, 2030-sekretariatet

novator.se/2016-10-11/Lennart Ljungblom