Category Archives: Bioenergi

Bioenergi

Den nya klimatlagen skall som finanspolitken styra övergripande

Ny klimatlag ska leda till nollutsläpp 2045

I går presenterade statsminister Stefan Löfven (S) och klimatminister Isabella Lövin (MP) ett regeringsförslag om ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket innehåller Sveriges första klimatlag som ska styra regeringens arbete mot nollutsläpp av växthusgaser.

Det klimatpolitiska ramverket som nu föreslås jämförs av regeringen med det finanspolitiska ramverk som redan finns på plats. Ambitionen är att via en klimatlag, ett fastslaget klimatmål och ett klimatpolitiskt råd strukturera klimatarbetet.

– En klimatlag skulle innebära att kommande regeringar kan ställas till svars för ett bristande klimatarbete, säger  klimatminister Isabella Lövin (MP)
– Just detta är den  tunga delen i klimatlagen.
– Ramverket kommer få ett genomslag inom alla politikområden, eftersom alla departement måste titta på sin koldioxidbudget och hur de kan bidra till att minska utsläppen, det ska redovisas varje år i höstbudgeten.

Enligt det nya förslaget ska regeringen varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen och under varje mandatperiod ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som ska redovisa hur klimatmålen ska uppnås.

De mål som den nya lagen siktar mot gör gällande att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Den nya klimatlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

– Nu finns tydliga etappmål till 2030, 2040 och 2045 och ett mål för transportsektorn, det gör det tydligare för näringslivet vad som gäller och underlättar för att våga göra investeringar, avslutar Isabella Lövin.

novator.se/2017-02-03/Lennart Ljungblom

Bioenergi

Ny vd hos skogsmaskintillverkaren Rottne Industri

Styrelsen för Rottne Industrier AB har utsett Tobias Johansson till ny verkställande direktör. Han tillträder den 24 februari.

Rolf Andersson, som utsågs till verkställande direktör 2005, har uttryckt önskemål om att lämna vd-skapet. Styrelsen för Rottne Industri AB har utsett Tobias Johansson till ny verkställande direktör. Tobias Johansson har varit anställd i bolaget i flera år och utsågs till vice verkställande direktör i januari 2015.

Tobias Johansson kommer att tillträda sin nya tjänst i samband med ordinarie bolagsstämma den 24 februari.

Bilden föreställer Vd Tobias Johansson (t.v.) och Rolf Andersson, avgående vd. FOTO: RONNY ÖSTLING

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-02-02

 

Bioenergi, El & kraft, Fjärrvärme, -kyla

E,on investerar 2,5 miljarder i kraftvärme i Stockholm

E.ON investerar i kretsloppsanläggning med kraftvärme i Stockholm

E.ON har tagit beslut om att investera 2,5 miljarder kronor i en kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro kommun i nordvästra Stockholm. Investeringen omfattar en biogasanläggning samt en kraftvärmeanläggning i anslutning till Ragn-Sells återvinningsanläggning. Tillsammans skapar det förutsättningar för framtidens kretsloppsanläggning. 

Beslutet att investera 2,5 miljarder kronor för att bygga en ny kretsloppsanläggning vid Högbytorp i Upplands-Bro togs av energibolaget E.ONs högsta ledning.

– Vi integrerar materialåtervinning och energiåtervinning på en och samma geografiska plats. De material som ännu inte går att återanvända eller återvinna blir biogas, el och värme. Biogasproduktionen genererar i sin tur biogödsel för jordbruket samtidigt som askan från förbränningen går tillbaka till materialåtervinningen. Vi bygger ett kretslopp där den enes rest blir den andres resurs, säger Stefan Håkansson, tf vd Customer Solutions och Sverigechef.

Investeringen är ett steg i att utveckla Högbytorp till framtidens kretsloppsanläggning.

– E.ON i Sverige har som mål att all vår energi ska komma från återvunna eller förnybara källor, säger Stefan Håkansson. Etableringen på Högbytorp är ett viktigt steg mot det målet.

I samband med att den nya kraftvärmeanläggningen byggs kommer E.ONs fjärrvärmenät i Upplands-Bro och Järfälla kommuner att kopplas samman och ett antal befintliga äldre anläggningar tas ur bruk för att frigöra mark för andra ändamål.

– Med investeringen vid Högbytorp kan vi möta behovet av hållbart producerad energi från en växande Stockholmsregion och bidra till att utveckla Upplands-Bro kommun, säger Stefan Håkansson.

Biogasanläggningen beräknas att tas i drift 2018 och kraftvärmeanläggningen beräknas att tas i drift 2019. Tre befintliga värmeanläggningar i Kungsängen och Bro tas då ur drift.

 

Bioenergi

Skog till bioraffinaderi studeras i förstudie av Rise

Förstudie ska undersöka hur bioraffinaderi i storformat kan realisera bioekonomin

Förstudien Flaggskepp Bioraffinaderi ska utreda förutsättningar för att realisera bioekonomi  genom att skapa ett fullskaligt bioraffinaderi som, från hållbar skogsråvara, framställer ett flertal olika produkter vilka ersätter oljebaserade produkter. Processum leder den förstudie som stöds av 13 företag representerande skogsägare liksom skogs-, kemi- och detaljhandelsföretag.

Förstudien avser att identifiera, beskriva och utvärdera en anläggning med en optimal sammansättning av processer och produkter.

Förutom produktion av en miljon ton textilcellulosa är avsikten att ett bioraffinaderi även ska kunna producera ytterligare produkter, exempelvis proteinprodukter, gröna kemikalier, biodrivmedel, lignosulfonat och biogas.

Genom att använda etablerad teknik och innovationer som är nära kommersiella genomföranden, finns möjlighet att tillverka ytterligare produkter. En förutsättning är att tillverkningen ska vara energimässigt självförsörjande och ha högt resursutnyttjande.

– Vi ska i en förstudie utreda förutsättningarna för att skapa det storskaliga bioraffinaderi som krävs för att, till konkurrenskraftiga kostnader, ersätta oljebaserade produkter, säger Magnus Hallberg, vd för Processum.

– Under flera år har vi, tillsammans med klustermedlemmar och andra aktörer, utvecklat bioraffinaderiprocesser och produkter. Flera av dem är nu redo för industriell uppskalning. Det krävs en storskalighet för att produkterna ska vara lönsamma och för att råvaran ska nyttjas så högvärdigt som möjligt.

– För att ha en chans att realisera ett projekt som detta är det nödvändigt med en bred satsning, betonar Lars Winter, vice ordförande i Processum. För att nå framgång krävs såväl tekniskt kunnande liksom marknadskunnande, vilket deltagarna i förstudien bidrar med. Styrkan är att parterna i förstudien representerar hela värdekedjan från skog till produkter, dessutom på den globala marknaden.

Förstudien finansieras till hälften av Länsstyrelsen Västernorrland och till hälften av deltagarna i förstudien. Den leds av Processum och kommer att utföras av det internationella konsultföretaget Pöyry tillsammans med parterna.

RISE övergripande uppdrag är att i samverkan med akademi, näringsliv och samhälle, bidra till hållbar tillväxt och stärkt konkurrenskraft för svenska företag. RISE driver utvecklingen av en stark, svensk institutssektor. Sedan sommaren 2016, då de tidigare institutskoncernerna Innventia, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Swedish ICT gick samman, är RISE Sveriges största forskningsinstitut med cirka 2 200 anställda. RISE äger också 43 procent av institutskoncernen Swerea.

Läs mer på www.ri.se/utveckling-av-rise

Bioenergi

Fjärde rekordmånaden i rad för HVO-biodiesel

​Fjärde rekordmånaden i rad för HVO-biodiesel

November 2016 blev fjärde rekordmånaden i rad för HVO-biodiesel, skriver Svebio som sammanställt aktuell statistik.  Försäljningen ökade för HVO både som inblandning i fossil diesel och såld som ren 100-procentig (HV100) biodiesel. Aldrig tidigare har det sålts så mycket HVO under en enskild månad i Sverige. Jämfört med föregående månad är ökningen 15 procent för HVO100. För första gången säljs det nu mer HVO100 än all rapsdiesel tillsammans.

Etanol som E85 och ED95 uppvisar en stark nedgång jämfört med föregående månad med minus 26 procent där troligen E85 står för större delen av tillbakagången. De andra biodrivmedlen FAME (rapsdiesel) och biogas visar inga signifikanta skillnader. Det visar Svebios analys av SCB:s statistik över drivmedelsanvändningen för fordonsdrift för november.

Trenden under 2016 är att HVO blir ett alltmer dominerande biodrivmedel och att höginblandad etanol är på fortsatt låga historiska nivåer.

– Det är tydligt att skattebefrielsen kraftigt gynnar HVO medan skatt på både rapsdiesel och etanol orsakar fortsatta problem Vi är glada för utvecklingen inom HVO men samtidigt är det angeläget att så snart som möjligt komma till en situation där alla biodrivmedel beskattas lika. Att biodrivmedel från grödor missgynnas leder till onödigt hög användning av fossil bensin och diesel och utsläpp av fossil koldioxid, säger Gustav Melin.

HVO är ett hydrerat biobränsle med en kemisk sammansättning lika med traditionell diesel som gör det lätt att blanda eller ersätta. HVO produceras av olika fetter och oljor till exempel restprodukter från skogs- och fiskindustrin.  Stora leverantörer är Preem och Neste.

novator.se/2016-01-19/Lennart Ljungblom

Bioenergi, Internationellt

Ny Rapport: Ökad mångfald i Estlands skogar med FSC certifiering

/novator.se-2017-01-17/  En studie från Svenska FSC visar hur FSC-certifieringen bidrar till biologisk mångfald i Estlands skogar. De viktigaste bidragen gäller att fler levande och döda träd lämnas vid avverkning, blandskog främjas, och att ädla lövträd, död ved och sumpskogar bevaras. Utifrån vetenskaplig litteratur har kraven i FSC:s regelverk jämförts med de krav som finns i estländsk lagstiftning gällande biologisk mångfald.

Skogsbruk är en viktig näring i Estland och hälften av Estlands skogar är FSC-certifierade, idag över 1.3 miljoner hektar. FSC:s regelverk är ett komplement till lagstiftningen och andra statliga naturvårdsåtgärder. FSC leder bland annat till att nyckelbiotoper större än 7 hektar bevaras, utöver de övriga nyckelbiotoper som lagen skyddar, och att odikade sumpskogar inte dikas. Nyckelbiotoper är viktiga för att bevara arter som inte kan överleva i den brukade skogen, medan odikade sumpskogar utgör viktiga livsmiljöer för många skogslevande arter.

Där skogen brukas lämnas en större mängd levande och döda träd i FSC-certifierad skog än vad lagen kräver. Det gynnar flera rödlistade arter och bidrar till en större trädslagsvariation, fler sparade träd i avverkade områden, och en större andel lövträd i skogar.

Vid bedömningen av vilken inverkan FSC bör man tänka på att biologisk mångfald endast är en av de tre pelarna i FSC, tillsammans med social hänsyn och ekonomisk bärkraft. Därmed fungerar FSC-certifiering som ett komplement till andra bevarandemetoder.

Läs hela rapporten.

Forest Stewardship Council, FSC, är en oberoende, internationell, medlemsorganisation som arbetar med certifiering av skogsbruk och skogsprodukter. Systemet är globalt, marknadsdrivet och tredjepartskontrollerat.
Reglerna slår vakt om skogens uthålliga produktionsförmåga, rika växt-och djurliv och sociala värden. Intressenter från företag, miljöorganisationer och sociala organisationer utvecklar tillsammans reglerna, med lika röststyrka. Svenska FSC förvaltar FSC:s märke på den svenska marknaden.

novator.se/Lennart Ljungblom/2017-01-17/http://www.novator.se

Bioenergi

Miljökrav försenar utbyggnaden av sågen i Gällö

Miljökrav försenar Gällö timbers projekt att bygga ut sågen för 80 miljoner kronor.

2017-01-14/Novator.se/ Nu ålägger länsstyrelsen i Jämtland företaget att inkomma med en ansökan om miljöprövning eftersom den nya pannan som skall ersätta två äldre är av ny teknik och betydligt större.

–  Nu följer vi deras åläggande och ansöker om ett ändringstillstånd. En konsekvens är att det senarelägger projektet, på grund av handläggningstiden hos miljöprövningsdelegationen i Västernorrland. Det handlar om upp till ett år, beroende på handläggningstid”, säger Urban Wiklund vd på Gällö Timber  till Dagens Industri.

Bolaget hävdade å sin sida att det borde räcka med en anmälan till länsstyrelsen om en förändring inom det nuvarande tillståndet.

Det var i somras som Gällö  Timber som är samägt av SCA och Person Invest meddelade sitt investeringsbeslut i ökad torkkapacitet och i en ny panna. Investeringen skulle också innebära en produktionsökning vid sågverket som ligger i Bräcke kommun i Jämtland. Genom investeringen upphör transporterna av virke till Stugun för torkning.

– Genom satsningen ökar vi nu från en årsproduktion på drygt 300 000 kubikmeter till 350 000. Det här innebär att vi ökar vår konkurrenskraft och att våra ägare tror på oss och på vår fortsatta utveckling kommenterade Urban Wiklund vid tillfället.

Investeringen omfattar en ny panna, som kommer att ta hand om sågverkets restprodukter och producera den energi som behövs för sågverkets verksamhet, och en TC-tork av samma slag som redan finns på SCAs sågverk i Bollsta och Tunadal. Med den nya torken kan hela sågverkets produktion torkas på plats. Torken och resten av sågverket har kapacitet för en betydande produktionsökning.

Idag fraktas cirka 50 000 kubikmeter sågat virke från Gällö Timber till Stugun för torkning. En betydande del av detta virke vidareförädlas i Stugun genom bland annat hyvling och målning.

– Förändringen i Stugun berör ett par medarbetare, men några uppsägningar är inte aktuella i dagsläget, berättade då Urban Wiklund. SCAs verksamhet för vidareförädling i Stugun har växt och är idag Jämtlands största anläggning för träförädling. Vi är största leverantör och förädlingen i Stugun tillhör Gällö Timbers största kunder. Tillsammans sysselsätter vi mer än 170 anställda i produktionen och långt fler i virkesanskaffning och skogsbruk.

Beslutet om investeringen fattades av Gällö Timbers ägare, SCA och Persson Invest.

– Vi är också mycket nöjda med utvecklingen i Gällö, säger Björn Rentzhog, vd i Persson Invest. Vi har successivt genomfört investeringar som bäddar för en fortsatt positiv utveckling.

2017-01-14/Novator.se/Lennart Ljungblom

 

Bioenergi

Biogas 2020 Event sammanfattning

Lyckad biogaskonferens med över 300 deltagare!

Biogas2020 Skandinaviens Biogaskonferens andades optimism från början till slut. Ta del av de artiklar som arrangörerna skrivit från konferensen. 

Videon nedan ger en kort sammanfattning

SAVE THE DATE!
7-9 november 2017 är det dags igen, då arrangeras nästa stora skandinaviska biogaskonferens i Skive, Danmark. Så glöm inte inte att boka in dessa dagar i kalendern redan nu!

Bioenergi, Internationellt

Pix Nordic Pellet index – priser fluktuerar

Marknaden för industripellets i Europa är fortfarande stilla

Priser på spotmarknaden rapporteras låga och stabila. Drax stora pelletspannor i England använder inte full kapacitet vilket påverkar marknaden och danska Dongs nystartade enhet påverkar ännu inte marknaden. På längre sikt förväntas Dong förbruka ytterligare 400 000 ton per år. Värmemarknaden i Centraleuropa  har förbättrats på grund av det kalla vädret.

I USA är Highland Pellets under uppstart för sin stora produktionsanläggning i Arkansas.  600,000-ton trä pellets anläggning. Produktionen är riktad mot Europeiska marknaden.

Scandinavian Biopower bygger en 200 000 t/år biokol torrefierings anläggning i Mikkelli i östra Finland.  Marknaden är primärt Finland.

För november har pelletspriserna visat små fluktuationer. Euron har blivit starkare gentemot kronan, därmed har pelletspriserna i Euro sjunkit och i SEK ökat. Efter att ha tagit bort de högsta och lägsta 10 procenten  stannade priserna på 27,33 Euro per MWh respektive 269,22 SEK per MWh.

Mer information finns på Foex hemsida. Nästa PIX kommer att släppas tisdagen den 17 januari 2017 kl 12:00 Helsingfors tid.

novator.se/2016-12-20/Lennart Ljungblom

 

Bioenergi

Neste: Snåla dieslar vanligaste miljöbilen

Snåla dieslar vanligaste miljöbilen HVO bränslet ökar snabbt

Hittills i år har det registrerats drygt 57 000 nya miljöbilar, vilket motsvarar 16 procent av alla nya bilar. I kommunerna varierar andelen miljöbilar från en dryg fjärdedel till inga miljöbilar alls, enligt en sammanställning som drivmedelsproducenten Neste gjort baserat på statistik från Trafikanalys.

– Elbilar och elhybrider ökar snabbt i många kommuner, men de flesta miljöbilarna är snåla dieselbilar. Därför är det bra att drivmedelsbolagen blandar in allt mer förnybar HVO i den fossila dieseln, så att dieselbilarnas utsläpp minskar ytterligare, säger Fredrik Törnqvist, marknadschef för Neste i Skandinavien.

Under januari–november i år var 16 procent av alla nyregistrerade bilar en miljöbil. I Munkedal och Sundbyberg var andelen hela 27 procent, medan det inte registrerades några miljöbilar alls i Dorotea och Sorsele. 56 procent av miljöbilarna var snåla dieselbilar, 37 procent var elbilar och elhybrider medan övriga miljöbilar kan köras på förnybara drivmedel som biogas eller etanol.

Även vanlig diesel innehåller allt mer förnybart drivmedel. I dag blandar vissa drivmedelsbolag in upp till 50 procent HVO i sin fossila diesel. Och i september gav Citroën och Peugeot klartecken till att använda ren förnybar HVO i sina nyare dieselbilar.

– Vi hoppas att fler bilproducenter följer efter och godkänner ren HVO till sina dieselbilar, det skulle snabba på omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Bilar som kör på ren HVO kan minska sina utsläpp med upp till 90 procent, säger Fredrik Törnqvist.

Se hela Nestes sammanställning av miljöbilar här.

HVO är en form av biodiesel som har egenskaper mycket lika den fossila dieseln. Den produceras av olika biooljor som hydreras i raffinaderier. Finska Neste är en av världens största leverantörer av HVO.

Kort om Neste
Neste (NESTE, Nasdaq Helsingfors) skapar förnybara alternativ åt transportsektorn, företag och konsumenter. Vårt globala utbud av tjänster och produkter gör det möjligt för våra kunder att sänka sina koldioxidavtryck genom att kombinera högkvalitativa, förnybara oljeprodukter med skräddarsydda servicelösningar. Neste är världens ledande producent av förnybar diesel, och vi skapar även förnybara lösningar åt såväl flyg- som plastindustrin. Vi vill vara en pålitlig partner, vars expertkunskap, forskning & utveckling och hållbara metoder är allmänt respekterade. Nestes omsättning 2015 uppgick till 11 miljarder euro och vi tog plats på Global 100-listan över världens mest hållbara företag. För mer information, se: www.neste.com/se eller neste.com/en på engelska.

novator.se/2016-12-15/Lennart Ljungblom