Tag Archives: featured

Bilar/Drivmedel, Debatt, Miljö

Debatt Elbilar: Klimatutsläpp från batterier Power Circle svarar på IVL studie

Batterier till elbilar – Power Circle kommenterar IVL rapport

” Det har de senaste veckorna pågått en intensiv rapportering i svenska media om utsläppen av koldioxid i samband med tillverkning av litium-batterier för användning i laddbara bilar. En av orsakerna till att ämnet aktualiserats är en rapport framtagen av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Energimyndigheten. Power Circle välkomnar rapporten, som inte presenterar någon ny forskning i sig utan är en sammanställning baserad på en litteraturgenomgång av flera internationella rapporter. Det finns ingen anledning att ifrågasätta problembeskrivningen i IVLs rapport. Tvärt om belyser den en viktig utmaning för batteritillverkarna, och har lett till en nödvändig debatt om batteriers hållbarhet. För att säkerställa att diskussionen om batteriers och elbilars hållbarhet blir konstruktiv är det dock viktigt att den baseras på fakta.

Olle Johansson

Olle Johansson, vd powercircle

Det finns därför några frågor som är viktiga att belysa för en fortsatt saklig debatt:

1) IVL har sammanställt resultat från ett 10-tal internationella forskningsrapporter under perioden 2010 till 2016. Resultaten från de studerade rapporterna spänner mellan 50 och 250 kg CO2 per kWh, där majoriteten av rapporterna ligger lägre än det intervall på 150-200 kg CO2 per kWh som IVL presenterar som ett genomsnitt. Forskarna konstaterar själva att det behövs bättre dataunderlag samt att utsläppen varierar beroende på batteridesign.

2) Beräkningarna vilar på antagandet att den el som använts i batteriproduktionen är fossil till 50-70 procent. IVL slår dock fast att det finns en potential att reducera CO2-utsläppen med 60 procent om batterierna tillverkas i ett land med en elmix som den svenska, och potentialen är större än så om helt förnybar el används.

3) Den snabba teknikutvecklingen på batteriområdet bör också lyftas fram, som förutom snabbt sjunkande kostnader och ökande energitäthet också är goda nyheter för utsläppen vid batteritillverkning. Det senaste året har flera biltillverkare uppgraderat sina batterier med nästa generations battericeller. Detta innebär 25-50 procent högre energiinnehåll på samma vikt och volym jämfört med de battericeller som använts under den studerade tidsperioden. Indikativt innebär detta att från de resultat IVL presenterar har utsläppen redan minskat i samma storleksordning. Det mest extrema exemplet är Renault som använder battericeller från LG Chem, där man ökat batteriets kapacitet med 80 % (från 23 kWh till 41 kWh). Batteriets vikt har endast ökat med 5 %. Med IVLs antaganden bör utsläppet av CO2 vid tillverkning av den nya batterigenerationen ha minskat från 150-200 kg CO2/kg till 88-117 CO2/kg.

Även om Power Circle välkomnar den forskningsrapport som tagits fram av IVL, finns det fog för viss kritik av de beräkningar som gjorts separat avseende jämförelser mellan elbilar och dieselbilar. Enligt vissa uttalanden som gjorts i media skulle man kunna köra en diesel ”4000-5000 mil” med de utsläpp som batteritillverkningen orsakar. I en annan artikel visar IVLs beräkningar att det skulle ta mellan 2,7-8,2 år för en elbil att ”köra in” utsläppen från batteritillverkningen. Eftersom dessa beräkningar ej ingår i forskningsrapporten har de inte kvalitetssäkrats och granskats såsom forskning normalt gör. Beräkningarna, som fått stor spridning, bygger dessvärre på flera felaktiga antaganden:

  • För den dieselbil som jämförs mot elbilsbatteriets utsläpp antas CO2-emissioner enligt den europeiska körcykeln. Dessa certifierade värden är kända för att vara orealistiskt låga. I verkligheten är utsläppen uppemot 40 procent högre (länk) vid verklig körning.
  • Vidare bortses helt från utsläppen vid framställning och transport av bränslet. Dessa uppgår till ca 18 % av utsläppen (länk) vid användning av bränslet. Sammantaget innebär detta att jämförelsen mellan batteriets utsläpp i produktion och en snåldiesels utsläpp vid drift haltar avsevärt eftersom dieselbilens faktiska utsläpp av koldioxid har underskattats med 65 procent.

Förutom dessa direkt felaktiga antaganden finns ytterligare tveksamheter vid jämförelsen som lyfts fram i media. Utsläppen från batterierna antas vara 150 – 200 kg CO2 per kWh batteri, vilket är bland de högsta siffror som hittats i någon studie som rapporten har granskat. De studier som presenterat de högsta sifforna är dessutom från 2011-2013, vilket innebär att data som ligger till grund för dem troligen är ytterligare några år äldre. Inom ett område som genomgår en så snabb teknikutveckling kan det knappast anses rättvist att basera sina antaganden på snart 10 år gamla data. Om man i stället använder sig av siffror från nyare studier, i andra änden av skalan, så hamnar man på 50 kg CO2 per kWh. Detta skulle innebära att en elbil med en räckvidd på ca 20-30 mils verklig körning (40 kWh batteri) släpper ut 2 ton CO2 extra vid tillverkningen jämfört med en fossilbil. Det innebär att en elbil som drivs av 100 % förnybart har ”kört in” de extra utsläppen från batteritillverkningen efter ca 1100 mil jämfört med vad en fossilbil[1] släpper ut, vilket är mindre än ett års körning vid normalt bruk[2]. För en riktigt snål diesel skulle motsvarande sträcka bli 1690 mil, eller 1,4 års körning.[3]

Naturligtvis anser Power Circle att det är viktigt att beakta livscykelperspektivet för att få en komplett bild av hur elektrifiering kan bidra till att reducera koldioxidutsläppen i transportsektorn. Det är dock viktigt att skilja på historiska data och framtida potential om elbilarnas bidrag till transportsektorns mål om 70 procents minskning av koldioxidutsläppen till år 2030 ska värderas. Elbilar har möjlighet att nå mycket låga koldioxidutsläpp, även ur livscykelperspektiv, om förnybar el används i både produktionen och driftsfasen. Parallellt med fortsatta insatser för att minska utsläppen vid batteritillverkning bör metodiken för att beräkna utsläppen därför utvecklas och nya studier genomföras som tar hänsyn till potentialen i nyare produktionsmetoder, samt också tittar på inverkan från återanvändning och återvinning. Det är i debatten också viktigt att minnas att elbilarna även har många andra fördelar, som exempelvis ökad energieffektivitet, minskat underhållsbehov, minskade lokala utsläpp av partiklar och kväveoxider, minskade ljudföroreningar och förbättrade köregenskaper.

[1] En medelbil släpper ut ca 120 g CO2/km ur avgasröret enligt NEDC-körcykeln, detta innebär att de verkliga utsläppen är ca 180 g CO2/km, snällt räknat, med minst 30% högre förbrukning än angivet plus minst 15% ökade utsläpp i produktion och transport av bränslet.

[2] 12 240 km är medelkörsträcka per år enligt Trafikanalys http://www.trafa.se/vagtrafik/korstrackor/

[3] En riktigt snål diesel kan komma ner i utsläpp på 79 g CO2/km ur avgasröret enligt NEDC-körcykeln, vilket i verklig förbrukning (minst 30% högre) innebär ca 102 g/km, eller 118 gram med 15% ökade utsläpp från transport och produktion av bränsle.

Power Circle samlar den nya energibranschen kring viktiga framtidsfrågor. Tillsammans med de cirka 60 partnerföretagen verkar Power Circle för hållbar utveckling genom elektrifiering. Bland partnerföretagen finns energiföretag, teknikleverantörer, tjänsteföretag, lärosäten och andra organisationer. Verksamheten inriktas på nätverk, kunskapsspridning, demonstration och påverkan inom framtidsfrågor såsom framtidens elnät och energilager, elektrifiering av transporter samt förnybar energi.”

Artikeln är publicerad 2017-07-05 på mediaportalen novator.se och är återgiven utan redigering. Rubrik och bild är producerad av redaktionen . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Bilar/Drivmedel, Bioenergi, Miljö

Preem lanserar bensin med högre andel förnybar biobränsle

De förnybara drivmedlen utvecklas kontinuerligt. Svenska Preem lanserar nu en bensin med 16 procent förnybart biobränsle  baserad på skogsråvara.

Nu tar företaget ännu ett steg i sin utveckling mot förnybara drivmedel genom att öka andelen biobränsle i Preem Evolution Bensin från 10 procent till 16 procent. De förnybara råvarorna i Preem Evolution Bensin är 5 procent etanol, 10 procent grön nafta och 1 procent ETBE (etyl-tertbutyleter).

Under 2016 minskade Preem Evolution Bensin koldioxidutsläppen med 12 200 ton, vilket motsvarar utsläppen från ca 8 100 bilar.

– Det här visar att utvecklingen av förnybara drivmedel går åt rätt håll. Vår vision är att leda omställningen mot ett hållbart samhälle, detta är ett bevis att vi är på rätt väg, säger Susanne Håkans, chef för produktledning på Preem.

Preem Evolution Bensin kan tankas i alla bensinfordon och har samma effekt som vanlig bensin. Produkten uppfyller svensk och europeisk standard (EN 228).

Den nya bensinen finns tillgänglig runt Östergötland, stora delar av Södermanland och Närke. Från och med den 1 juli utökar företaget området ytterligare till att även omfatta Blekinge och södra delarna av Småland.

Preem är Sveriges största drivmedelsbolag. Visionen är att leda omvandlingen mot ett hållbart samhälle. De två raffinaderierna räknas enligt företaget till de mest moderna och miljöanpassade i Europa med en raffineringskapacitet på över 18 miljoner kubikmeter råolja per år. Verksamheten omfattar produktion, försäljning, distribution samt trading och varuförsörjning. Preem förädlar och säljer bensin, diesel, eldningsoljor och förnybara drivmedel till företag och privatpersoner i Sverige och Norge. Drygt 2/3 av produktionen exporteras. Det finns ett rikstäckande servicenät med 570 tankställen för privat- och yrkestrafik. Preem AB har drygt 1 400 anställda varav 950 arbetar vid raffinaderierna. För helåret 2016 var Preems omsättning 56 miljarder SEK.

Artikeln är publicerad 2017-07-05 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Den är baserad på ett pressmeddelande från företaget. Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Uncategorized, Vind

Jämtkraft Elnät avtalar om 300 MW ny vindkraft i Hammerdal

Jämtkraft Elnät har tecknat det största enskilda avtalet för nätanslutning i bolagets 127-åriga historia. Det är den stora vindkraftparken i Skälen Hammerdal, Jämtland  som nu ska byggas av Vasa Vind. Huvudägare är den holländska pensionsstiftelsen APG. Danska Vestas har kontrakt för drift och underhåll under 20 år.

 Projektet omfattar 80 vindkraftverk på totalt 288 MW och kommer att tillföra nära 1 terawattimme förnybar el per år. Den totala investeringen är värd cirka tre miljarder kronor.

− Vindkraftsparken i Åskälen kommer bli en av de mest effektiva i Europa tack vare projektets storskalighet och områdets starka och jämna vindar. Parken blir ett viktigt bidrag till Sveriges omställning till ett förnybart elsystem, säger Annette Eriksson, vd för Vasa Vind.

Vindkraftsparken, som ska stå klar 2020, omfattar 80 vindturbiner från Vestas med en effekt 3,6 MW vardera. Med en total effekt på 288 MW beräknas parken leverera nära 1 terawattimme förnybar el per år och blir därmed troligen Sveriges största vindkraftspark. Kostnaden för att bygga vindkraftsparker i Sverige är bland de lägsta i Europa, något som attraherar internationella investerare till den svenska marknaden.

Vasa Vind står för utbyggnaden av parken medan APG, som förvaltar holländska pensionsfonder, blir ägare till vindkraftsparken. Danska Vestas har ett 20-årskontrakt för drift och underhåll av parken.

− Vi är mycket glada över att ha APG och Vestas som starka och långsiktiga partner när vi nu bygger en vindkraftspark av den här storleken. Efter många års planering och utveckling av projektet för att göra det så konkurrenskraftigt som möjligt sätter vi nu äntligen spaden i marken, säger Annette Eriksson.

Nyligen fattade riksdagen beslut om att förlänga det så kallade elcertifikatsystemet och ett nytt mål om ytterligare 18 terawattimmar förnybar el till år 2030 slogs fast. Vasa Vind är en av de första aktörerna som bygger en ny vindkraftspark efter beslutet.

– Nätanslutningen möjliggör investeringar på cirka tre miljarder kronor i vindkraftparker i området, det är mycket pengar till regionen. Det känns roligt att vi är med och bygger upp infrastruktur av den här digniteten för förnybar energi, säger Pär Nordström, projektledare Jämtkraft.

Jämtkraft Elnät jobbar just nu med planering, projektering och upphandlingar för att under augusti kunna börja avverka skog i den planerade ledningsträckningen. Under vårvinter 2018 påbörjas byggnation av ledningen. Samtidigt har Svenska Kraftnät påbörjat arbeten med förnyelsen av stamnätstationen i Midskog.

Vindparken kommer att anslutas till elnätet under senare delen av 2019.

Långsiktig affär

Totalt handlar det om nyanslutningar upp till 300 MW. Vindkraftparkerna beräknas förse i storleksordningen 40 000 villor med energi.

– Det är stora mängder energi som kommer in på elnätet. Jämtkraft tjänar pengar på att bygga ledningar, anläggningar och genom att förmedla den här kraften till stamnätet. Vad det ger i pengar beror på elnätspriser, marknad, efterfrågan och så vidare. Affären sträcker sig runt 25 år så det handlar om ansenliga summor, säger Pär Nordström.

Fakta om Vindkraftparken Åskälen (egentligen Åskälen-Österåsen)

  • Status: Tillståndsgivet sedan 2012
  • Planerad kapacitet: ca 200 MW
  • Antal vindkraftverk: 105
  • Lokalisering: Strömsund & Östersund, Jämtland (kartlänk)
  • Beräknad driftstart:  2019
  • Beräknad årlig produktion: ca 860 GWh

Ligger sydväst om Hammerdal på gränsen mellan Strömsunds och Östersunds kommuner i Jämtland.

Miljötillstånd för max 105 verk med en totalhöjd om max 180 m erhölls 2012.

Projektet utvecklades av de lokala entreprenörerna Björn Daehlie och Hans Olofsson och förvärvades av Vasa Vind i början av 2014. I samband med förvärvet ändrades projektets bolagsnamn till Trekilen Vind AB.

Detaljprojektering pågår och projektet planeras att byggas mellan 2017 och 2020. I detaljprojekteringen så har antalet verk minskats och i dagsläget planeras uppförande av 80 vindkraftverk med en planerad kapacitet på cirka 276 MW.

Vindkraftprojektet ska anslutas till Svenska Kraftnäts stamnätsstation i Midskog via en 220 kV kraftledning, för vilken Jämtkraft Elnät AB innehar koncession sedan 2012. För överföringen från vindkraftverken till Jämtkraft Elnäts luftledning krävs byggnation av 33 kV kraftledning mellan vindkraftprojektets sex olika delområden till en ny fördelningsstation. Det är för dessa 33 kV ledningar som Trekilen Vind AB nu avser söka koncession.

Vindkraftparken ligger i nära anslutning till Vasa Vinds övriga projekt i området; Munkflohögen och Raftsjöhöjden, vilket innebär flera samordningsvinster under såväl byggnation som drift. Tillsammans kommer dessa parker att bestå av ca 130 vindkraftverk och producera över 1 TWh förnybar elektricitet per år.

Vasa vind driver projekt på flera håll i Sverigeoch är en av de större aktörerna.

Om Vasa Vind

Vasa Vind är ett vindkraftsbolag som utvecklar, bygger och driver landbaserade vindkraftsparker i Sverige. Vasa Vind driver projekt som omfattar totalt 200 MW och har projekt i olika planeringsfaser motsvarande 700 MW, av vilket det nu aktuella projektet i Åskälen utgör 288 MW. Vasa Vind är helägt av pensionsfonder som förvaltas av Londonbaserade HgCapital. Huvudkontoret ligger i Stockholm och ett regionalt kontor finns i Umeå.

Artikeln är publicerad 2017-07-03 på mediaportalen novator.se och är producerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Almänna Nyheter, Industri

Vattenfall inleder samarbete med cementindustrin för nollutsläpp

Vattenfall och Cementa satsar på nollutsläpp

Cementa och Vattenfall inleder en förstudie kring elektrifierad cementtillverkning med målsättningen att släppa ut noll koldioxid år 2030. Det motsvarar en utsläppsminskning på omkring 5 procent av Sveriges totala utsläpp.

I projektet CemZero ska Cementa och Vattenfall genom pilotstudier undersöka förutsättningarna för en klimatsmart och hållbar produktionsprocess för cement i Sverige. En cementtillverkning som är elektrifierad och försörjs av ett klimatsmart svenskt energisystem är framtidens vision i samarbetsprojektet.

För att uppnå Cementas vision om noll koldioxidutsläpp från cementprodukterna under deras livscykel måste ett teknikskifte ske.

– Elektrifiering inom industrin är en viktig del i omställningen mot ett hållbart samhällsbyggande, säger Jan Gånge, vd för Cementa.

– Det är mycket positivt att vi tillsammans med Cementa arbetar för att hitta en lösning, en klimatsmart elektrifierad cementindustri kan ge ett viktigt tillskott, säger Magnus Hall, vd och koncernchef Vattenfall.

Artikeln är publicerad 2017-06-29 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Industri

SSAB, LKAB och Vattenfall bildar Joint Venture-bolag för fossilfritt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall bildar Joint Venture-bolag för fossilfritt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall meddelar idag att man har bildat ett Joint Venture-bolag för att fortsätta driva initiativet HYBRIT framåt. De tre företagen kommer att äga en tredjedel var av bolaget, som ska verka för att hitta en tillverkningsprocess för stål som inte släpper ut koldioxid – utan vatten.

Det var förra våren som SSAB, LKAB och Vattenfall lanserade ett initiativ för att lösa koldioxidfrågan i svensk stålindustri. Genom att gå från dagens process med masugnar, med kol och koks, till att istället använda vätgas är målet med initiativet att få en process som inte släpper ut koldioxid – utan vatten.

Sedan lanseringen har initiativet fått stöd från Energimyndigheten i flera omgångar, bland annat för ett fyraårigt forskningsprojekt.

Initiativet är uppdelat i tre faser. En förstudie som pågår fram till slutet av 2017. Därefter följer forskning och försök i en pilotanläggning fram till 2024. Slutligen är planen att genomföra försök i en fullskalig demonstrationsanläggning fram till 2035.

– HYBRIT är ett mycket viktigt initiativ för SSAB och ett fossilfritt Sverige 2045. Med utgångspunkt i ett Joint venture-bolag kan vi på ett effektivt sätt arbeta tillsammans för att komma bort från rotorsaken till koldioxidutsläppen i stålindustrin, säger Martin Lindqvist, vd och koncernchef för SSAB.

– Att vi nu bildar ett gemensamt bolag för utvecklingen av HYBRIT visar på vår starka tro på att det är möjligt att utveckla en fossilfri produktionskedja hela vägen från gruvan genom stålverket. Lyckas vi är det ett teknikgenombrott som globalt kan bidra till att kraftigt begränsa klimatförändringarna, säger Jan Moström vd och koncernchef LKAB.

– Genom detta steg tydliggör vi aktiviteterna och stärker arbetet med att hitta lösningar på klimatfrågan. Vattenfall ser att elektrifiering av industrin och klimatsmart vätgas kan spela en viktig roll här, säger Magnus Hall, vd och koncernchef, Vattenfall.

I och med bildandet av det gemensamma Joint Venture-bolaget inleds nu också rekryteringensprocessen för att hitta en vd. I styrelsen sitter Martin Pei, styrelseordförande, Åsa Sundqvist, styrelseledamot, Andreas Regnell, styrelseledamot och Olle Wijk, adjungerad styrelseledamot

Artikeln är publicerad 2017-06-28 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

 

Bioenergi

Var femte liter som tankas i Sverige är biodrivmedel

Första kvartalet 2017 var 20,5 procent av alla drivmedel förnybara biodrivmedel, räknat efter energiinnehåll. För helåret 2016 var motsvarande siffra 18,6 procent. Andelen biodiesel i diesel var 25,8 procent under första kvartalet.

Nu finns också preliminär statistik för april. Andelen biodiesel i förhållande till den totala dieselanvändningen var 28,5 procent i april 2017. Den totala användningen av HVO-diesel ökade med 2,5 procent, medan användningen av rapsdiesel, FAME, minskade samtidigt som den totala volymen diesel sjönk.

På bensinmarknaden ökade andelen biokomponenter, dvs etanol och andra biobaserade produkter som kan blandas i bensin, från 6,7 procent till 6,8 procent mellan april 2016 och april 2017. Användningen av etanol, E85 och ED95, sjönk med 15 procent, trots mer förmånliga skattevillkor för E85.

Samtliga uppgifter bygger på färsk statistik från SCB som analyserats av Svebio, Svenska Bioenergiföreningen.

– Andelen biodiesel ökar fortfarande kraftigt, konstaterar Gustav Melin, vd i Svebio. Det är mycket viktigt att regeringen och myndigheterna noggrant följer utvecklingen så att man inte sätter för låga kvoter inom det nya systemet med reduktionsplikt. Risken är annars att det nya styrmedlet bromsar marknaden istället för att driva på utvecklingen.

– När det gäller utvecklingen på etanolmarknaden finns det fortsatt skäl till oro. De bilister som har flexifuelbilar tankar i alltför hög utsträckning bensin till skada för klimatet.

Om Svebio

Svebio – Svenska Bioenergiföreningen – är branschorganisation för företag som arbetar med att framställa, hantera och använda olika typer av biobränslen. Svebios ändamål är att öka användningen av bioenergi på ett miljömässigt och ekonomiskt optimalt sätt. Svebio grundades 1980 och har cirka 300 företag som medlemmar. www.svebio.se

Artikeln är publicerad 2017-06-22 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är sedan 1995 ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. 

Bioenergi

Preem bygger ny vätgasanläggning – ökar produktionen av förnybar HVO diesel

Preem bygger en ny vätgasanläggning vid raffinaderiet i Göteborg för att öka produktionen av förnybara drivmedel. Vätgas är en viktig komponent i tillverkningen av förnybara drivmedel och investeringen uppgår till 635 Mkr. Driftsättning planeras till februari 2019. Den nya vätgasanläggningen möjliggörs genom en anslutning till stamnätet för naturgas.

– Det här är en avgörande förutsättning för att vi ska kunna öka vår förnybara produktion. Den nya anläggningen innebär att vår förnybara produktion planeras öka till 200 000 m3 årligen och skapar förutsättning för att nå 500 000 m3 på en årligbasis i början av 2020-talet, säger Preems vd Petter Holland.

Idag erhålls vätgas som en sidoprodukt från en anläggning som tillverkar bensinkomponenter, och det har länge funnits en vätgasbrist som begränsat produktionen av förnybara drivmedel.

Den nya vätgasanläggningen kommer att ha en kapacitet på 18 500 Nm3/tim och drivs med naturgas från Swedegas transmissionsnät i Göteborg. Swedegas kommer att bygga en 1,2 km lång gasledning samt en mät- och reglerstation mellan den nya vätgasanläggningen och stamnätet för gas.

– Gasnätet har många nyttor. Att effektivt och säkert öka produktionen av biodrivmedel är helt i linje med hur vi ser den framtida utvecklingen, säger Johan Zettergren, vd för Swedegas.

Den nya anläggningen placeras i anslutning till nuvarande process och tar upp en yta på 60 x 80 meter. Preem planerar även för en framtida expansion av vätgasanläggningen för att ytterligare kunna öka produktionen av gröna drivmedel.

Vätgasen används för att tillverka Preem Evolution Diesel med en förnybar andel mellan 25 och 40 procent samt Preem Evolution Diesel+ med över 50 procent förnybart innehåll. Evolution-drivmedlen kan tankas i alla dieselfordon och blandas med all annan diesel. Den har samma effekt och samma pris som vanlig fossil standarddiesel.

Om Preem

Preem är Sveriges största drivmedelsbolag. Vår vision är att leda omvandlingen mot ett hållbart samhälle. Våra två raffinaderier räknas till de mest moderna och miljöanpassade i Europa med en raffineringskapacitet på över 18 miljoner kubikmeter råolja per år. Vår verksamhet omfattar produktion, försäljning, distribution samt trading och varuförsörjning. Vi förädlar och säljer bensin, diesel, eldningsoljor och förnybara drivmedel till företag och privatpersoner i Sverige och Norge. Drygt 2/3 av produktionen exporteras. Vi har också ett rikstäckande servicenät med 570 tankställen för privat- och yrkestrafik. Preem AB har drygt 1 400 anställda varav 950 arbetar vid raffinaderierna. För helåret 2016 var Preems omsättning 56 miljarder SEK.

Denna  artikel bygger på ett pressmeddelande och är publicerad av mediaportalen Novator.se och redigerad av Lennart Ljungblom 20170621. Novator.se är ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

Bioenergi, Fjärrvärme, -kyla

Stora Enso Skoghall och Karlstads Energi utökar samarbetet.

En energibesparing på ytterligare cirka 10 GWh per år – motsvarande uppvärmningen av fler än 660 villor. Det blir effekten av ett utökat samarbete mellan Skoghalls Bruk och Karlstads Energi.

”Miljön är den stora vinnaren”, säger Dan Johansson, energiingenjör på Skoghalls Bruk. (Fotot)

Genom ett nytt och mer effektivt arbetssätt där Stora Enso meddelar Karlstads Energi när bruket har överskottsvärme tillgänglig, har nyttjandet av brukets överskottsvärme till fjärrvärmenätet i Karlstad och Hammarö ökat markant., berättar Dan Johansson.

Ombytta roller var lösningen
Energisamarbetet mellan Karlstads Energi och Skoghalls Bruk har varit aktivt sedan 2009 när överföringsledningen mellan Karlstad och Skoghall togs i drift. Fram tills nu har det varit Karlstads Energi som kontaktat Skoghalls Bruk när de haft behov av värmeleveranser. Vid vissa tillfällen har bruket inte haft möjlighet att leverera någon biobaserad värme, eftersom den största delen av ångan behövs internt till brukets kartongproduktion. Däremot kan Karlstads Energi ofta anpassa och reducera sin egen produktion för att ta emot överskottsvärme från bruket när den finns tillgänglig. Med det nya sättet att samarbeta kan båda parter begära leverans av värme och mer överskottsvärme tas till vara.

”Med det utökade samarbetet sjunker våra produktionskostnader samtidigt som vi bidrar till att stärka konkurrenskraften hos Skoghalls Bruk”, säger Johan Thelander, värmechef på Karlstads Energi.

På årsbasis uppskattas att det utökade samarbetet kommer att räcka till uppvärmningen motsvarande fler än 660 villor.

Artikeln är publicerad 2017-06-21 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

Bioenergi, Fjärrvärme, -kyla

Vd byte i Borås Energi och Miljö samt utökad investeringsram för Sobacken

VD lämnar plötsligt och samtidigt utökas  investeringsramen  för projektet Energi- och miljöcenter i Borås

Nu har projektet med att bygga ett nytt kraftvärme- och avloppsreningsverk på Sobacken i Borås pågått under ganska exakt två år,  projektet är tidsmässigt halvvägs. Allt eftersom faktiska kostnader för projektet klarnat visar det sig att Borås Energi och Miljö behöver en utökad investeringsram med 500 miljoner kronor.

– Bolaget ser allvarligt på den uppkomna utvecklingen och arbetar intensivt för att hantera detta. Dock kommer ursprunglig budget för respektive delprojekt att behållas. Den utökade budgetramen kommer endast att användas för de oförutsedda projektkostnaderna som hittills har identifierats, säger Eva Théen-Johansson Styrelseordförande i bolaget.”

Samtidigt kommer information om varför företagets långvarige vd Gunnar Peters plötsligt lämnade vd posten i slutet av maj. Enligt uppgifter i P4 Sjuhärad så var en havererad löneförhandling orsaken.  Gunnar Peters som nu är 68 år krävde högre lön för att fortsätta än vad bolaget kunde acceptera.  Till tillförordnad vd har ekonomichefen Anna Johansson utsetts.

Finansiering av VA kollektivet

Projektet kommer att finansieras av VA-kollektivet och av fjärrvärmekunderna. För VA motsvarar den utökade budgetramen en kostnadsökning på ca 6 % som en engångskostnad. Bolagets ambition är att med olika kostnadsbesparingar göra så att denna extra kostnad mot kunderna inte ska behöva tas ut i framtiden.

Fjärrvärmepriset måste vara konkurrenskraftigt och målet är att kostnadsökningarna för fjärrvärmen ska hanteras inom bolaget. Den prognostiserade resultatpåverkan av den utökade investeringsramen är ca 8 miljoner kronor för fjärrvärmen, vilket motsvarar ca 1 % av bolagets totala omsättning.

Orsakerna till en utökad investeringsram

2015-03-26 beslutade kommunfullmäktige i Borås om att ett nytt kraftvärme- och avloppsreningsverk skulle uppföras på Sobacken inom budgeten 3 167 miljoner kronor. Till grund för beslutsunderlaget som Borås Energi och Miljö hade tagit fram låg budgetofferter för anläggningarna som skulle uppföras. Budgetofferterna var i sin tur framtagna under 2014 för beslut i bolagets styrelse i november 2014. Flera omvärldsfaktorer har påverkats negativt ur projektets synvinkel sedan de första underlagen togs fram.

Efter investeringsbeslutet har entreprenaderna handlats upp enligt lagen om offentlig upphandling och kontrakt tecknats med olika samarbetspartners för de största entreprenaderna. Det har varit mer en regel än undantag att upphandlingarna har blivit överklagade i både en eller två rättsliga instanser. Men i alla fall förutom i en upphandling har bolaget fått rätt och inte behövt göra om upphandlingarna. I upphandlingen av pannhusbyggnaden valde bolaget att göra om upphandlingen för att undvika ett eventuellt överklagande i en högre instans. Överklagandena har medfört framförallt fördyrade finanskostnader samt förlängd tidplan för projektet.

Dyrare överföringsledningar

För många av anläggningarna och framförallt för projektet med överföringsledningarna där pumpstationen på Gässlösa ingår, har detaljprojektering utförts efter investeringsbeslutet och projektet har successivt kommit närmare slutliga konstruktioner och lösningar. I vissa fall har det visat sig att ursprunglig budget inte har varit på rätt nivå.

När det gäller projektet med överföringsledningarna har projekteringen fått göras om ett antal gånger på grund av förändringar i ledningsdragningen. Den ursprungligt tänkta dragningen, har på vissa delsträckor, lämnats och projektet har tvingats välja dyrare alternativ av olika orsaker. Pumpstationens komplexitet var också underskattad i de första underlagen.

Slutprognosen har under den senaste månaden arbetats fram och det är först nu som vi kan se att projektet behöver en utökad investeringsram.

Om Borås Energi

Borås Energi och Miljö tar tillvara energiflöden i samhället och omvandlar energin i bland annat avfall till fjärrvärme, fjärrkyla och biogas. Borås Energi och Miljö AB ingår i Borås Stadshus AB och är en av Borås mest spännande och utvecklande arbetsplatser.

Artikeln är publicerad 2017-06-21 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995. 

 

Bioenergi

Scandbio bygger ut pelletsfabriken i Norberg

Scandbio gör en miljoninvestering på fabriken i Norberg för att öka företagets årliga pelletsproduktion. Fabriken ligger mitt i sågverksbältet i Västmanland.
– Trädbränsle är en helt förnybar bioenergikälla som ger hållbar energi. En energikälla som är bra för framtiden, kommande generationer samt ger ekonomiska fördelar, säger Peter Granborn, VD.

Fabriken i Norberg startade sin verksamhet 1983 och har i över 30 års tid producerat trädbränsle. Fabriken har ständigt utvecklats och moderniserats. Idag produceras 130 000 ton pellets per år vilket efter ombyggnaden kommer att öka med 30 000 ton.
– Vårt mål är att hela tiden bli bättre och utveckla en proaktiv produktionsmiljö som är så energieffektiv och miljövänlig som möjligt. Fabriken i Norberg gör det möjligt för oss att bli ännu mer konkurrenskraftiga tack vare Norbergs expansionsmöjligheter och närheten till både råvara och kund. Vi har valt att stänga fabriken i Ljusne, men vi ser en framtid för produktionen i norr, här i Norberg, säger Peter Granborn VD.

Nyinvestering på fabriken i Norberg
Den nya miljonsatsningen innebär att Scandbio i Norberg kommer öka sin pelletsproduktion med 30 000 ton. Investeringen innefattar bland annat en ny pelletspress, ny sågspånstork och ett nytt lagertält för förvaring av stora mängder pellets och skydd från vind, vatten, sol och snö.
– All överbliven spillvärme från fabriken, som inte går till Norbergs fjärrvärme tar vi tillvara på själva. Vår nya tork drivs av fabrikens spillvärme vilket sänker fabrikens totala produktionskostnader och ökar vår tillverkningsvolym  utan extra kostnader, säger Peter Franklin, Fabrikschef.

Trygga arbetstillfällen i Norberg
I tjugo år har fabriken försett hela Norberg med fjärrvärme. Fjärrvärmen värmer upp skolorna, kyrkan, Ica, Konsum, Elsas konditori, Engelbrekt med flera. Idag jobbar det totalt femton anställda på Scandbios bioenergifabrik och chefen Peter Franklin har jobbat här i snart 33 år.
– På många sätt tryggar vi framtiden för kommunen. Vi har funnits sedan 1983 och planerar att stanna kvar under en lång tid framöver. Vi tryggar arbetstillfällen, förser kommunen med fjärrvärme så att vi har en miljövänlig och kostnadseffektiv uppvärmning. Det finns många synergier som vi tar in i företaget som gynnar staden, allt ifrån luncher på Engelbrekt till våra starka relationer med de lokala sågverken, säger Peter Franklin, Fabrikschef.

Miljövänlig och hållbar produktion
Scandbios fabrik är miljöcertifierad och jobbar efter högt ställda miljömål med bränslesnåla produktionsprocesser. Ingen spillvärme släpps ut och allt används i den egna produktionen eller går till Norbergs 6000 invånares fjärrvärme. Våra medvetna val medför klimatfördelar, de väljer bland annat att återanvända rökgaser från sågspånstorken och omvandla den till energi.
– Våra pellets är det bästa och finaste bränsle som finns. Det är den renaste produkten med minst föroreningar och har varit det sedan 90-talet, säger Peter Franklin.

Om Scandbio

Lantmännen Agroenergi och Neova AB har slagit samman sina respektive verksamheter inom fasta förädlade biobränslen och bildat Nordens ledande företag med fokus på träpellets, SCANDBIO AB. Det sammanslagna bolaget har en årlig omsättning på ca en miljard svenska kronor och har 160 anställda fördelade på huvudkontoret i Jönköping, sju fabriker i Sverige och en fabrik i Lettland. Bolaget har en ledande ställning på den svenska marknaden och en stark position i Östersjöregionen. Våra kunder är såväl privatpersoner som tillverkande industri, kommuner och landsting samt stora kraftvärmeverk. Tillsvidare används de existerande produktnamnen Agrol, Neova pellets samt SBE Latvia. Efterfrågan i Sverige och i övriga Europa förväntas öka kraftigt för förädlade fasta biobränslen och redan idag är vi en av världens tio största träpelletsproducenter. Läs mer om företaget på www.scandbio.com

Artikeln är publicerad 2017-06-21 på mediaportalen novator.se och är redigerad av Lennart Ljungblom . Novator.se är ledande på Energi och Miljö med ett särskilt fokus på Nordisk Bioenergi. På nätet sedan 1995.